Program för boendeplanering Mariestads kommun 2013-2030 ANTAGEN

Program för boendeplanering Mariestads kommun 2013-2030 ANTAGEN 2013-04-29

Programförfattare: Adam Johansson, planarkitekt Mariestads kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Bakgrund 4 Syfte 4 Disposition 4 Vision Mariestad 2030 4 FÖP Mariestad 4 Processen 4 Sammanfattning 5 Principschema 6 INVENTERING Befolkning 8 Områdesstatistik 12 Flyttningar 13 Pendling 14 Hushåll, boende och ekonomi 15 Näringsliv och sysselsättning 17 Äldre 18 Korttidsboende 18 Seniorboende 18 Särskilt boende 18 Trygghetsboende 18 Flyktingar 19 Ensamkommande flyktingbarn 19 Unga 19 Ungbo 20 Studenter 20 Särskilt utsatta grupper 20 Missbrukare 20 Psykiskt sjuka 20 Barn 21 Ekonomiskt svaga 21 Bostadsutbud 22 Bostadsefterfrågan 23 Bostadsbyggande 24 Miljösmart och alternativt boende 24 Passivhus 24 Nollenergihus 25 Plusenergihus 25 Nära nollenergihus 25 Kooperativ hyresrätt 25 Byggemenskaper 26 BILAGOR 1. Befolkningssammansättning & områdesstatistik 2. Inflyttning och flyttkedjor som uppstått av byggnation Brf Sjöporten 1 & kv Eklövet i Mariestad (Ej ännu framtagen) LÄS MER 1. Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2. Uppdrag om att göra en översyn av lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 3. Rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen 4. Boendeplanering - en strategisk fråga för kommunen 5. Boendeplanering i praktiken - en vägledning till statistiken 6. Rapport 2012:59 Bostadsmarknadsanalys, Västra Götalands län 2012 ANALYS Befolkningsutveckling 27 Pendling 28 Bostadsbyggande 29 Fram till år 2030 30 Medverkande tjänstemän 31

INLEDNING Bakgrund I Svensk bostadspolitik svarar staten för de rättsliga och finansiella förutsättningarna medan kommunenerna har ansvaret för planering och genomförande. Så har det varit under mer än ett halvsekel. När den förra bostadsförsörjningslagen upphävdes 1993 betonades särskilt att detta inte innebar någon förändring i ansvarsfördelningen. Man utgick från att kommunenerna självmant skulle ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen, även om staten inte längre lade sig i när det gällde formerna för planeringen. Sedan visade det sig att de flesta kommuner inte bara slutade göra särskilda program för bostadsförsörjningen utan också att boendefrågorna överhuvudtaget fick en allt lägre prioritet i många kommuner. Dessutom avvecklades bostadsförmedlingarna i snabb takt under nittiotalet och även övrig service till de bostadssökande drogs ner. Detta resulterade så småningom i en ny bostadsförsörjningslag, som trädde i kraft januari 2011. 1 Den första paragrafen i Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar säger följande: Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen skall kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Lag (2002:104) Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Planeringen för att utveckla boendet är därför en viktig del i kommunens strategiska planering. Med riktlinjer för bostadsförsörjningen kan kommunen tydliggöra sina ambitioner när det gäller att utveckla boendevillkoren i olika delar av kommunen. Detta är av avgörande betydelse såväl för ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt som för invånarnas välfärd och trivsel. 2 1 Boendeplanering - en strategisk fråga för kommunen, Boverket 2006, s. 10 Syfte Boendeplanering handlar om att undersöka, analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet till följd av hur kraven och önskemålen från olika delar av befolkningen förväntas utvecklas. Boendeplanering behövs således i alla lägen och inte bara i tillväxtkommuner. Detta program syftar till att utgöra underliggande material för fortsatt arbete med framtagande av Boendeprogram för Mariestads kommun. Disposition Programmet är uppdelat i två delar. Den första delen Inventering är en kartläggning av befolkningsutveckling och den demografiska sammansättningen i Mariestads kommun. Vidare redovisas flyttning- och pendligsmönster, hur bostadsutbud, bostadsbyggande och bostadsefterfrågan ser ut. I den andra delen Analys ges en mer övergripande och sammanfattande översyn av tidigare redovisat material. Vision Mariestad 2030 Arbetet med boendestrategisk planering i Mariestads kommun är ett led i Vision Mariestad 2030. År 2030 ska Mariestad vara en attraktiv bo-stad, det unika läget ska tas tillvara, skärgården och kanalen lyfts fram som några av dessa kvalitéer. Kommunstyrelsen beslutade att under åren 2012-2015 ska boende utgöra ett av fem fokusområden för Vision Mariestad 2030. Med ett boendeprogram för Mariestads kommun ges förutsättningar och inriktningar hur boendet i kommunen ska utvecklas. FÖP Mariestad I den fördjupade översiktsplanen för Mariestad pekas sex mål ut vilka rör olika delar men mest intressant för detta program är målet om invånare och bostäder. Målet är att till år 2025 ska Mariestad ökat med 2 000 invånare. Det ska i genomsnitt tillskapas 80 bostäder per år fram till år 2030 inom tätorten. Med reservation för ändringar, FÖP Mariestad är ej ännu antagen. Den fördjupade översiktsplanen för Mariestad behandlar endast tätorten Mariestad. Boendeprogrammet syftar till att beröra boendeplaneringen för hela Mariestads kommun. 2 Boendeplanering - en strategisk fråga för kommunen, Boverket 2006, s. 3 4

Sammanfattning Under de senaste åren har Mariestads kommun tappat befolkning, dock har antalet invånare i tätorterna Mariestad och Ullervad ökat medan den minskar i de andra tätorterna och på landsbygden. Befolkningssammansättningen i Mariestads kommun utgörs av en allt äldre andel. De höga födelsetalen på slutet av 1980-talet och början av 1990-talet har bidragit till en hög andel ungdomar i åldrarna 20-24 år. De äldre förväntas bli fler och vara många under längre period medan den stora ungdomskullen kommer övergå till en annan ålderskategori inom en relativt snar framtid. Sedan år 2002 har Mariestads kommun haft positivt flyttnetto med undantag från år 2010. Inrikes flyttningar visar dock på negativt netto, utrikes inflyttningar visar positivt netto vilket i slutändan ger ett totalt positivt flyttnetto. I åldersgrupperna 15-24 och 65 år eller äldre visade Mariestads kommun år 2011 på negativt flyttningsnetto medan de övriga åldersgrupperna visade på positiva nettoflyttningar. Inflyttningarna till kommuen sker främst från närliggande kommuner. Sedan 1970-talet har arbetsmarknadsregioner vuxit samman och bildat större regioner. Mariestads kommun som på 1970-talet utgjorde en egen region tillhör nu Skövdes lokala arbetsmarknadsregion tillsammans med nio andra kommuner. År 2010 pendlade det ut 3 233 personer medan det pendlade in 2 233 personer till kommunen för sin sysselsättning. Drygt 40 % av utpendligen sker till Skövde kommun, vilket motsvarar ca 1 350 personer. I Mariestads kommun är Tillverkning & utvinning den näringsgren som sysselsätter flest, antalet arbetstillfällen i näringsgrenen har dock minskat under de senaste åren. Flera andra näringsgrenar som t.ex. Vård & omsorg, byggnadsverksamhet och handel har ökat i antal arbetstillfällen. Tillverkningsindustrin i Mariestads kommun är främst exportinriktad och påverkas starkt av vad som händer i omvärlden men även i regionen. Både utbildningsnivån och inkomsterna i Mariestads kommun är lägre vid jämförelse med riket och Västra Götalandregionen. Mariestads kommun 65 år eller äldre. Andelen äldre medelålders utgör år 2011 också en hög andel av befolkningen, de som är mellan 45 och 64 år utgör 27 % av befolkningen. Bostadsbeståndet i Mariestads kommun utgörs till 55 % av bostäder i småhus och 45 % av lägenheter i flerbostadshus. Äganderätten dominerar upplåtelseform i småhus, år 2006 var 54 % av lägenhetsbeståndet i flerbostadshus uppförda med hyrerätt och 44 % med bostadsrätt. Andelen hyresrätt i flerbostadshusbeståndet är exceptionellt låg vid jämförelse med kommuner i Mariestads storlek. Antalet hushåll i Mariestad kommuns tomtkö har ökat kraftigt under de senaste åren. Antalet försäljningar av småhustomter har varit varierande under de senaste 10 åren, flest tomter såldes år 2007 vilket var 17 stycken. Knappt hälften av tomtköparna är mellan 30-39 år. Nyproduktion i Mariestads kommun är främst koncentrerad till Mariestad tätort men även på Torsö har omfattande nyproduktion skett främst i form av fritidshus. Det är främst småhus som byggs, vissa särskilda satsningar har gjorts på boende för seniorer bl.a. Mariehus senaste projekt Eklövet och Seniorvillans parhuskoncept. Med färdigställande år 2012 och 2013 har det byggts ca 60 bostadsrättslägenheter på Ekudden med sjönära läge. Byggnationens effekter blev bl.a. att antalet villor till försäljning ökade. Planavdelningen har för avsikt att ta fram en kartläggning av den inflyttning och de flyttkedjor som uppstått av byggnationen på Ekudden och i Biblioteksparken. Olika grupper människor eftersöker olika typer av boende, äldre ställer i högre utsträckning större krav på tillgänglighet medan t.ex. unga ofta vill bo centralt till låg hyra. Med en framtidsspaning till år 2030 har befolkningen förändrats, sammanfattningsvis kan sägas att andelen och antalet äldre har ökat vid jämförelse med år 2011. Omkring år 2020 har antalet förskolebarn (0-6) ökat vilka till år 2030 har övergått till gruppen skolungdomar (7-15 år). Den äldre delen av befolkningen i Mariestads kommun har blivit fler både till antal och utgör en högre andel. Sedan millennieskiftet har gruppen 65 år och äldre i Mariestads kommun ökat kraftigt och prognoser visar att ökningen kommer fortsätta. År 2011 var 24 % av befolkningen i 5

Inventering/kartläggning Underlag Bostadsbestånd och byggande Utvecklingen hittills? Befolkning och hushåll Nuläge? Flyttningar Förväntad utveckling Näringsliv och sysselsättning Utveckling i regionen? Service och kommunikationer Skolor och barnomsorg Äldreomsorg Analys Utmaningar Efterfrågan nu och framöver Vilka utmaningar står vi inför? Särskilda behov hos vissa grupper Vilka problem måste lösas? Utflyttning, tomma lägenheter I vilket tidsperspektiv? Regionalt perspektiv. Bostadspolitisk diskussion Mål & Lokala bostadspolitiska mål Vad vill man uppnå? Hur? riktlinjer och riktlinjer för bostadsförsörjningen Vilka medel ska användas? Planering Åtgärder Nyproduktion Vilka åtgärder ska vidtas? Ombyggnad När och var? Omvandling Hur mycket och vad? Avveckling och rivning Andra åtgärder Genomförande Effektmål Indikatorer och nyckeltal Går utvecklingen i rätt riktning? När har målen nåtts? Uppföljning/utvärdering Källa: Boverket 6

7

INVENTERING Befolkning Folkmängden i Mariestads kommun har historiskt sett länge pendlat mellan ca 24 000 och 24 800 personer. Efter de många födslarna under 1960-talet stagnerade befolkningstillväxten något men var fortsatt stabil. Under slutet av 1970-talet fram till mitten på 1980-talet minskade befolkningen i Mariestads kommun. Mellan mitten av 1980-talet och början av 1990-talet ökade befolkningen i Mariestads kommun successivt för att sedan minska dramatiskt under mitten av 1990-talet. År 2011 fanns det tre toppar i befolkningssammansättningen, det är de som kallas för 40-talister, 60-talister och 90-talister. 40-talister ibland benämnda efterkrigsbarn föddes mellan åren 1943 och 1949. 1940-tales babyboom inträffade efter en långvarig period av låga födelsetal i samband med 1930-talets depression, merparten av 40-talisterna är idag pensionärer. Under åren 1965 till 1975 pågick en relativt långvarig babyboom, de som är födda under denna period är i huvudsak barn till 40-talisterna. 60-talisterna utgör idag en stor del av den förvärvsarbetande befolkningen. 90-talisterna som föddes mellan åren 1989-1992, främst barn till 60-talisterna är idag vad man kan kalla unga vuxna. År 1991 hade Mariestads kommun 24 847 invånare, på 10 år minskade den siffran med 1 122 personer. I början på 2000-talet vände dock trenden till positiv befolkningsutveckling. Under de senaste 11 åren har folkmängden i Mariestads kommun både ökat och minskat. Befolkningen i Mariestads kommun ökade från 23 743 invånare år 2001 till 23 933 år 2006 vilket är en ökning med 190 personer. År 2011 är dock invånarantalet på nästan samma nivå som 10 år tidigare. Under perioden 1968 till 2011 har åldersfördelningen av befolkningen i Mariestads kommun varierat. Under perioden har antalet personer framför allt blivit fler i åldergrupperna 45-64 och 65 år och äldre medan åldersgruppen 25-44 utgörs av färre antal personer. Antalet personer i åldersgrupperna 7-15 och 19-24 år har periodvis ökat och minskat i Mariestads kommun. 8

Sedan år 1996 har Mariestads kommun haft negativ födelsenetto, det är ungefär mellan 40 till 70 fler personer som dör än som föds per år. Under början av 2000-talet sker främst ökningar av antalet personer i åldergrupperna 19-24 år och 65 år eller äldre men också i gruppen 45-64 år. Grupperna 7-15 år och 25-44 år har minskat i antal sedan år 2000. Historiskt sett har männen varit äldre vid första barnets födelse än kvinnor. År 1970 var medelåldern vid första barnets födelse för kvinnor 23,02 år. Under 1990-talets rekordår 1991 var medelåldern vid första barnets födelse i Mariestads kommun 25,51 år. Motsvarande siffra år 2011 för kvinnor var 27,96 år. Mellan åren 1968 till 2011 har det i genomsnitt dött 261 personer per år, några större utsvävande tal under tiden har inte skett utöver år 1997 då det dog 315 personer. Antalet födda under perioden 1968 till 2011 har varierat från höga födelsetal under början av 1970-talet och början av 1990-talet med låga födelsetal i början av 1980-talet och under slutet av 1990-talet. Sedan år 1996 har antalet döda varit fler än antalet födda i Mariestads kommun. År 1991 var rekordåret för antalet födda barn under 1990-talets babyboom. 2 % av befolkningen år 1991 tillhörde gruppen 0 år. Åldersgrupperna 45-64 år och 65 eller äldre utgjorde en förhållandevis låg andel av befolkningen. 9

År 2000 utgjorde gruppen 7-15 år en större andel av befolkningen än år 1991 och det beror på de många födslarna i början på 1990-talet. Åldersgrupperna 45-64 och 65 år eller äldre har successivt ökat och utgör en större andel av befolkningen. Folkmängden i Mariestads tätort har ökat successivt under de senaste åren, mellan år 2003 och 2011 ökade folkmängden från 15 274 till 15 622 vilket är en ökning med 348 personer. År 2011 utgjorde grupperna 45-64 år och 65 år eller äldre mer än hälften av befolkningen i Mariestads kommun. Åldersgruppen 25-44 år utgör 21 % av befolkningen. Andelen i gruppen 19-24 år är lika stor som år 1991 men sett till antal var de färre år 2011. Utöver Mariestad tätort ökar endast Ullervad tätort sin befolkning om än med lågt antal. I Lugnås, Hasslerör, Lyrestad och Sjötorp minskar befolkningen. 10

Mellan åren 2003 till 2011 minskade befolkningen på landsbygden inklusive Mariestad kommuns kransorter från 8 570 till 8 110 vilket är en minskning med 461 personer. I Mariestads kommun pågår en tydlig urbanisering, antalet invånare i små tätorter och på landsbygd minskar medan antalet invånare ökar i Mariestad och Ullervad tätort. 11

Områdesstatistik Befolkningen i Mariestads kommun består av en hög andel äldre, både i den del av den förvärvsarbetande befolkningen som till stor del utgörs av 60-talisterna men också pensionärer som tilhör 40-talistgenerationen. Den tredje enskilt stora befolkningsgruppen 90-talisterna tillhör gruppen 20-24 år. I förhållande till riket och Västra Götalands län utgör andelen utrikes födda av befolkningen i Mariestads kommun en lägre andel. I förhållande till kommunens andel och beroende på tätort eller stadsdel kan det skilja sig en del. Lägst andel utrikes födda i procent av befolkningen finns i kransorter så som på Torsö, Lyrestad, Ullervad och Hasslerör. I Sjötorp tätort bor en förhållandevis hög andel utrikes födda vid jämförelse med de andra kransorterna. I Mariestad tätort är de utrikes födda främst koncentrerade till stadsdelarna Ekudden - Västra skogen - Bråten - Lockerud och Gärdet - Marieholm, i dessa stadsdelar är de utrikes födda fler procentuellt sett till både riket och Västra Götalands län. I Mariestad tätort bor nästan 70 % av befolkningen i Mariestads kommun, således skiljer befolkningssammansättningen dem emellan inte anmärkningsvärt. Något högre andel 90-talister (20-24 år) bor dock i Mariestad tätort än i hela kommunen. I bilagan Befolkningssammansättning & områdesstatistik redovisas statistik för befolkningssammansättning uppdelat efter stadsdelar i Mariestad tätort och för kommunens övriga tätorter. 12

Flyttningar Under perioden år 1997 till år 2011 har det i genomsnitt flyttat in ca 942 personer per år, antalet utflyttare under samma period har varit knappt 940 personer per år. År 2006 flyttade flest personer in till kommunen under perioden, antalet inflyttade var 1 092 stycken samtidigt var antalet utflyttade hög, vilket var 996 personer. Seden år 1997 har antalet inflyttningar från utlandet ökat i Mariestads kommun. År 1997 var antalet inflyttningar från utlandet 61 stycken, år 2006 var antalet inflyttade från utlandet 248 stycken. Antalet utvandrare har varit ungefär samma under hela perioden, medeltalet för antalet utvandrare mellan 1997 till 2011 var knappt 64 stycken per år. Den främsta anledningen till att antalet inflyttare från utlandet var högt år 2006 var följden av lagändringar, ökad rörlighet inom EU och en negagtiv utveckling i framför allt Mellanöstern, Irak och på Afrikas horn. Sedan år 2002 har Mariestads kommun haft positivt flyttnetto med undantag från år 2010. År 2003 gav nettoflyttningen ett positivt resultat på 102 personer. Antalet inrikes inflyttningar under perioden år 1997 till 2011 har pendlat mellan 750 till knappt 850 personer per år. Antalet inrikes utflyttningar har varit högre under hela perioden än inrikes inflyttningar utöver år 2003. 13

Pendling År 2010 hade Mariestads kommun en inpendling på 2 233 personer och en utpendling på 3 233 personer. Flyttningar i Mariestads kommun utgörs till störst del av människor i åldersgrupperna 15-24 år och 25-39 år. År 2011 förlorade Mariestads kommun invånare i åldersgrupperna 15-24 år och 65 år eller äldre men flest i den yngre gruppen. I åldergrupperna 25-39 år, 40-64 år och 0-14 år har Mariestads kommun ett positivt flyttnetto. Mariestads kommun har under lång tid haft negativ nettopendling, fler pendlar ut ur kommunen för sin sysselsättning än antalet som pendlar till kommunen för sin sysselsättning. Hög utpendling kan betraktas som en avsaknad av arbetstillfällen i kommunen och varje utpendlare som en potentiell flyttrisk. Hög grad av utpendling kan också ses som ett positivt tecken på att Mariestads kommun erbjuder en attraktiv bostadsort. Framförallt kan ökad pendling ses som en positiv utveckling av arbetsmarknaden i regionen. Ökad pendling ger bättre möjligheter att matcha rätt arbetsgivare med rätt arbetstagare, något som gynnar både invånare som näringsliv. Genom en breddad arbetsmarknad blir regionen attraktivare när fler kan finna ett passande arbete inom LA-regionen. Mariestads kommun tillhör LA Skövde tillsammans med kommunerna Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm och Töreboda. LA Skövde håller på att växa samman med LA Lidköping som består av kommunerna Lidköping, Götene, Vara och Essunga. Störst flyttutbyte har Mariestads kommun med närliggande kommuner. År 2011 flyttade det t.ex. ut 90 personer från Mariestads kommun till Töreboda kommun medan det flyttade 107 personer från Töreboda kommun till Mariestads kommun. Till Skövde kommun flyttade det 119 personer från Mariestads kommun medan det flyttade 93 personer från Skövde kommun till Mariestads kommun, det ger ett negativt flyttnetto på 26 personer. Störst utpendling från Mariestads kommun sker till Skövde kommun, drygt 40 % av utpendlingen sker till Skövde kommun. Inpendling till Mariestads kommun sker främst ifrån grannkommunerna Töreboda, Gullspång och Skövde. 14

Hushåll, boende och ekonomi Inpendlingen till Mariestads kommun sker till största del från kommuner i Västra Götalandsregionen. Uppdelningen mellan män och kvinnor vad gäller inpendlingen till Mariestads kommun är jämnt fördelad. Inpendling från riket utgörs till 63 % män respektive 37 % kvinnor. 61 % av befolkningen i Mariestads kommun bor i äganderätt, resterande delar av befolkningen bor jämnt fördelat i bostadsrätt respektive hyresrätt med något högre andel i bostadsrätt. Utpendlingen från Mariestads kommun sker till största del till kommuner i Västra Götalandsregionen. Männen utgör en högre andel, 59 % av utpendlarna. Störst skillnad ges av andelen män gentemot andelen kvinnor som pendlar till andra kommuner än de som finns i Västra Götalandsregionen, 70 % av utpendlarna till riket består av män. Andelen boende i åldrarna 20-64 utgör en klar majoritet av befolkningen vilket således speglar den totala uppdelningen väl. Dock kan man se en något högre andel i åldern boende i hyresrätt. Majoriteten i åldrarna 0-19 år får antas vara boende i föräldrahemmet. 72 % bor i äganderätt medan 16 % bor i hyrerätt och 12 % i bostadsrätt. 15

Hälften av befolkningen i åldern 65 år eller äldre bor i äganderätt vilket är lägre än för de övriga grupperna. 32 % vilket i förhållande till de andra åldersgrupperna är en hög siffra bor i bostadsrätt medan 16 % bor i hyrerätt. Befolkningen i Mariestads kommun har låg utbildningsgrad i jämförelse med både riket och Västra Götaland. Då en betydande del av villor i Mariestads kommun är upplåten med äganderätt kan man dra paraleller till att en majoritet av befolkningen bor i villa. För barn och unga 0-19 år är det vanligt att man bor i en villa. I jämförelse med både riket och Västra Götaland är medelinkomsten lägre i Mariestads kommun. Med den låga utbildningsgraden i Mariestads kommun följer att medelinkomsten är lägre än i jämförelse med Västra Götalandsregionen och sett till riket som helhet. Andelen hemmaboende unga vuxna i åldrarna 21-24 år har ökat sedan år 2002. År 2011 var 38,7 % av befolkningen i Mariestads kommun i åldrarna 21-24 år hemmaboende, sedan år 2002 är det en ökning med 6,6 procentenheter. Män bor i större utsträckning kvar hemma än vad kvinnor gör, dock har andelen kvinnor som är hemmaboende ökat, mellan år 2010 och 2011 ökade andelen med 3,9 procentenheter, från 29,6 % till 33,5 %. Anledningen till att andelen hemmaboende vuxna barn har ökat under de senaste åren kan ha flera förklaringar, t.ex. kan bristen på små och billiga bostäder bidra till ökat antal hemmaboende. Den höga ungdomsarbetslösheten bidrar även till att de ekonomiska förutsättningarna för att flytta till eget boende begränsas. 16

Näringsliv och sysselsättning Liksom i övriga landet har den senaste ekonomiska krisen satt avtryck i Mariestads kommun. Mellan år 2008 och 2009 minskade antalet arbetstillfällen i Mariestads kommun med 636 stycken, från 10 051 till 9 415 arbetstillfällen. Minskningen bestod till största del av att några av de största arbetsgivarna i näringsgrenen tillverkning och utvinning sade upp personal. År 2010 ökade antalet arbetstillfällen bl.a. inom vård och omsorg men även inom handel och byggnadsverksamhet. Tillverkning & utvinning är den näringsgren som sysselsätter flest i Mariestads kommun, antalet arbetstillfällen har dock minskat med 1 002 stycken mellan år 2003 och 2010. Sedan år 2003 har antalet arbetstillfällen inom Vård & omsorg ökat med 334 stycken, under samma period ökade antalet arbetstillfällen inom Byggnadsverksamhet från 564 stycken till 724 arbetstillfällen. Handeln i Mariestads kommun har även haft positiv utveckling under de senaste åren och antalet arbetstillfällen inom näringsgrenen har ökat. Merparten av arbetstillfällen som finns i Mariestads kommun finns inom Vård & omsorg och Tillverkning & utvinning. Tillverkningsindustri i Mariestads kommun har en stark och lång tradition och tillhör den viktigaste näringsgrenen. 17

Äldre Korttidsboende Ett korttidsboende är avsett för personer som behöver tillfälligt ökat vårdbehov eller som avlösning för anhörig som vårdar i hemmet. En korttidsplats innebär en tidsbegränsad vistelse och räknas inte som permanent boende. I Mariestads kommun finns totalt 24 korttidsplatser fördelade på tre olika boenden. Seniorboende Seniorboende är ett samlingsbegrepp för alla ordinära bostäder som inte omfattas av särlagstiftning och som är avsedda för personer över en viss ålder. Som ett exempel får man inte vara yngre än 55 år för att få flytta in i seniorboendet Eklövet som färdigställdes under 2012 av det kommunägda bostadsbolaget Mariehus AB. Denna typ av boende riktar sig till personer som vill flytta från sin nuvarande bostad till ett mer bekvämt boende som på olika sätt är anpassad till de förutsättningar som åldrandet medför. Med hög tillgänglighetsnivå möjliggör längre kvarboende. I ett seniorboende ska det även finnas lokaler för samvaro. Björkgården och Humlet är två seniorboenden som år 2011 fortfarande drivs av Mariestads kommun, åldersgränsen för att få flytta in till dessa är 65 år. På Björkgården finns det 56 lägenheter och på Humlet finns det 76 lägenheter, det finns restaurang med lunchservering på de båda boenden som även är öppen för alla ålderpensionärer i kommunen. Särskilt boende I ett särskilt boende finns personal bestående av omvårdnadspersonal, sjuksköterska och enhetschef. Omvårdnadspersonal finns tillgängliga dygnet runt. Boendet är för dem som trots insatser från hemvården inte kan bo kvar i sitt hem. I Mariestads kommun finns fem särskilda boenden. I centralorten Mariestad finns Myran, Kolarebacken och Mariegärde. I Hasslerör finns Fredslund och i Ullervad finns Ullerås. Totalt finns 186 lägenheter. Trygghetsboende Trygghetsbostäder är en relativt ny boendeform som infördes år 2008, utbudet av denna boendeform är ännu begränsad i landet och i Mariestads kommun finns ännu inget sådant boende. Till skillnad från särskilda boenden ingår varken matservering, service, omvårdnad eller sjukvård. Däremot är det ett krav att bostäderna ska vara funktionellt utformade, att boendet ska ha gemenskapslokaler, bovärd och trygghetslarm. Eftersom det finns seniorboenden som i likhet med trygghetsboende är funktionellt utformade och har gemenskapslokaler, bovärd och trygghetslarm är det i vissa fall liten eller ingen skillnad dem emellan. Åldersgränsen för att få flytta in i ett trygghetsboende är dock ofta högre än för seniorboenden. Med trygghetsbostäder avses bostadslägenheter och utrymmen som de boende kan nyttja för måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal dagligen som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Ytterligare krav är att bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år, när det gäller makar eller samboende räcker det med att en av personerna fyllt 70. Trygghetsbostäder kan upplåtas som hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Trygghetsbostäder bör vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. Funktionskraven i Boverkets byggregler ska vara uppfyllda under byggnadens livslängd och eftersom bostäderna kan komma att användas av personer med funktionsnedsättning bör brandskyddet dimensioneras utifrån dessa personers förutsättningar. Spisvakt, sprinkler och automatiskt brandlarm är hjälpmedel för ett brandsäkert boende. För trygghetsbostäder där ny- eller ombyggnad skett under perioden 1 oktober 2009 31 december 2014 kan statligt investeringsstöd ges. Mer information och villkor för statligt investeringsstöd för ny- eller ombyggnad av trygghetsbostäder finns på Boverkets hemsida och i informationsbladet Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre. Efterfrågan och behovet av bostäder anpassat för äldre kommer alltid att finnas och byggandet av trygghetsboenden kan vara ett alternativ till seniorboenden och liknande kategoriboenden. 18

Flyktingar Mariestads kommun har avtalat med Migrationsverket om att årligen ta emot 50 flyktingar. Beroende på sammansättningen av familjer och flyktingar som kommer ensamma kan behovet av bostäder variera från små till stora lägenheter. Uppskattningsvis behövs ca 15 lägenheter per år för att kunna ta emot så många flyktingar som kommunen och Migrationsverket har avtalat om. I dagsläget har Mariestads kommun inget avtal med någon hyresvärd som garanterar ett visst antal lägenheter per år. Ett sådant avtal har både för- och nackdelar, en av fördelarna är att man bättre skulle kunna planera för hur man tar emot flyktingar och en nackdel skulle kunna vara om lägenheterna står tomma vilket blir en merkostnad för Mariestads kommun. Flera av de flyktingar som får permanent uppehållstillstånd och blir kommunplacerade i Mariestad bor endast kvar under två till tre år, sedan väljer de att flytta. De flyttar dit jobb finns, till vänner och släkt. Flyttningarna kan vara relativt långväga, problem som uppstår är att det ofta inte finns lediga bostäder där jobben finns och att det inte finns några jobb där det finns lediga bostäder. Detta medför att familjer flyttar in hos släkt, vänner och bekanta där det blir ett avsevärt ökat slitage på bostäderna och trångboddheten breder ut sig. Flyktingmottagningen i Mariestads kommun har varit väl fungerande och de nyanlända har blivit en del av samhället utan att för den sakens skull dominera stadsbilden eller en viss stadsdel. Mariehus som kommunen ofta samarbetar med för att få fram bostäder väljer strategiskt ut lämpliga lägenheter till flyktingar i olika bostadsområden som de förfogar över just för att främja en god integration. Ambitionen hos Mariestads kommun är att kunna ta emot så många flyktingar som man avtalat om, det har inte uppfyllts under tiden som avtalet har träffats. Detta beror på att man inte har fått fram bostäder till så många flyktingar. Antalet flyktingar som kommunen kan ta emot är begränsat av att det finns för få lediga bostäder. Ensamkommande flyktingbarn Mariestad och Töreboda kommun har ingått ett avtal med Migrationsverket om att gemensamt ta emot tolv ensamkommande flyktingbarn, endast pojkar mellan 16 och 17 år gamla. De tolv barnen bor på boendet Luna som ligger i Johannesbergområdet. Unga Mariestads kommun uppger att det råder brist på bostäder för ungdomar, liknande situation råder i de flesta kommuner i Västra Götalands län och övriga Sverige. Det är viktigt för kommunens befolkningssammansättning att få fler ungdomar att stanna kvar i kommunen. Goda pendlingsmöjligheter till Skövde, Karlstad, Jönköping och Örebro kan förbättra möjligheterna att kombinera högre studier med att bo kvar i kommunen. Ungdomar efterfrågar särskilt små och centralt belägna lägenheter till låg kostnad. Nybyggda lägenheter är alltid dyrare än bostäder från det äldre beståndet vilket gör att nybyggnation riktad till unga sällan är en lösning då hyrorna blir för höga för de ungas betalningsförmåga. Istället är det önskvärt att arbeta för ökad rörlighet på bostadsmarknaden i stort. Genom nyproduktion riktad till dem med högre betalningsvilja kan man sätta igång s.k. flyttkedjor där äldre och billigare bostäder frigörs. Exempel på flyttkedja: Ett äldre par väljer att flytta ifrån sin nuvarande bostad som är en villa när de inte längre vill eller kan ta hand om sitt nuvarande boende. Det äldre paret väljer att satsa sitt kapital i en nybyggd bostadsrätt där de har närhet till service, kommunikationer och rekreation. Till villan flyttar en småbarnfamilj som väntar tillökning och deras nuvarande bostad som är ett radhus blir för litet, till radhuset flyttar två personer som planerar att bilda familj. De lämnar i sin tur ledig en större hyresrätt, hyresrätten övertas av två personer som väljer att flytta ihop. De har tidigare bott i varsina små lägenheter som nu blir tillgängliga för två ungdomar som kan lämna föräldrahemmet. På så sätt har ett nybyggt flerbostadshus gett möjligheten för två ungdomar att flytta till sitt första egna boende. Ju längre flyttkedjan blir desto större chans är det att ungdomar kan få sitt första egna boende, blir flyttkedjan kort brister argumentet om att nya bostadsprojekt riktade till kapitalstarka köpare ger ungdomar bostäder. Flyttkedjan avbryts när någon lämnar sitt föräldrahem eller när inflyttning sker från en annan kommun. I mindre kommuner som Mariestad där den största inflyttningen till nya bostäder sker av människor som redan bor i kommunen fungerar argumentet om flyttkedjor. Det vore dock intressant för fortsatt boendeplanering om man kunde kartlägga flyttkedjor som startats av nybyggda bostäder under början av 2000-talet i Mariestads kommun. 19

Ungbo Ungbo är ett boende i Mariestad tätort för ungdomar mellan 16 och 20 år, boendet vänder sig till ungdomar vars hemmiljö, sociala problematik eller konflikter omöjliggör boende i föräldrahemmet. Boendet består av sex platser där varje boende har sitt eget rum och delar gemensamma utrymmen. På boendet arbetar fyra behandlingsassistenter med att hjälpa, stödja och motivera ungdomarna till en fungerande vardag. Boendet är inte bemannat dygnet runt, personal finns främst på eftermiddagar, kvällar och helger. Boendetiden på Ungbo ska antingen förbereda ungdomen för återflytt eller träna ungdomen till ett fungerande självständigt boende. Omflyttningarna på Ungbo är i relativt god balans, det är ett omtyckt boende vilket tillsammans med svårigheterna i att få tag på en liten och billig lägenhet bidrar till längre kvarboende. Detta hindrar nya ungdomar att flytta in och kan ställa till med proppar i systemet. Studenter Högskoleplattformen Dacapo Mariestad är en del av målet om högre utbildning i Mariestads kommun. Sedan tidigare bedrivs utbildningarna Trädgårdens hantverk och design, Landskapsvårdens hantverk och Bygghantverksprogrammet, som är en del av institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, i Mariestad. Dessa utbildningar vill utvecklas och en önskan finns att öka antalet platser på programmen förlagda i Mariestad. I Trädgårdsskolan ges, utöver de utbildningar som Göteborgs universitet ansvarar för även högskoleutbildning för Förskollärare och Grundskollärare via Karlstads universitet och Yrkeshögskoleutbildning för Tandsköterskor. Med fler studenter vid högskoleplattformen Dacapo Mariestad ökar också efterfrågan på studentbostäder. Många studenter eftersöker mindre övernattingslägenheter då de ofta även har boende på annan ort. Mariestads kommun som ansvarar för och bedriver Dacapo Mariestad med eftergymnasiala utbildningar strävar efter att utöka antalet platser, således finns ett ökat behov på studentbostäder. Särskilt utsatta grupper Missbrukare Boendesituationen för missbrukare kan delas upp i tre olika steg, tillfälligt boende på härbärge, lågtröskelboende och stödlägenheter. Ett härbärge är ett akut sätt att lösa en persons boende, i Mariestad tätort finns fyra platser i en barackliknande stuga i Krontorp. Mariestads kommun har flertalet lågtröskelboenden som förhyrs av Mariehus, de boende har misskruksproblem och en del har missbruksproblem och psykiska sjukdomar, så kallade samsjuka. Det ställs inga krav på nykterhet eller drogfrihet men det är inte tillåtet att bruka i lägenheterna, de boende får stöd via boendestöd från Mariehöjd. I de stödlägenheter som finns ställs det krav på nykterhet och drogfrihet. Antalet människor som missbrukar- eller har beroendeproblem ökar och behovet av hjälp blir allt större, ökningen är generell. Psykiskt sjuka På Mariehöjd finns nio stödlägenheter och sex korttidsboenden för personer som lider av tillfällig eller långvarig psykisk sjukdom, psykiska funktionshinder eller missbruk i kombination med psykisk störning. Bostadsproblematiken finns främst hos unga med funktionshinder. De kan ha diagnoserna asperger och autism eller drabbats av demenssjukdom. De unga (under 65 år) som t.ex. drabbas av demens kan nyligen ha förvärvsarbetat och har ofta kvar sin fysiska kapacitet. De som placeras inom särskilda boenden som är anpassat för äldre kan känna sig frustrerade då de upplever att de inte får den stimulans som de tidigare fått. Den unga gruppen sjuka ställer andra krav än vad de äldre gör på särskilda boenden. Antalet unga med funktionshinder ökar i antal och några särskilda boenden för gruppen finns inte i Mariestads kommun. 20

Barn År 2009 levde enligt Rädda barnen 13 % barn mellan 0-18 år under deras definition av barnfattigdom i Sverige 3. I rapporten Barns ekonomiska utsatthet i Sverige, årsrapport 2012:2 redovisar Rädda barnen bl.a. att den ekonomiska utsattheten är större för yngre barn (0-6 år) än för barn i åldrarna 7-17 år, risken att leva under Rädda barnens definition av fattigt hushåll år 2010 är drygt fem gånger så stor bland barn med utrikes bakgrund jämfört med barn med svensk bakgrund, risken för ekonomisk utsatthet är mer än tre gånger så stor bland barn till ensamnstående föräldrar som bland barn med samboende föräldrar. Barn i ekonomiskt utsatta huhåll i Mariestads kommun 2008-2009 Källa: Rädda barnen Antal barn Antal barn Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2008 2009 2008 2009 antal andel antal andel 4 687 st 4 572 st 383 st 8,2 % 453 st 9,9 % I Mariestads kommun ökade både antalet och andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll mellan åren 2008 och 2009 dock är andelen utsatta barn lägre i Mariestads kommun vid jämförelse med riket. Ekonomiskt svaga Tidigare nämnda grupper kan generellt anses som ekonomiskt svaga på bostadsmarknaden. Det råder hög arbetslöshet rent allmänt men framförallt en hög ungdomsarbetslöshet, precis som studenter har dessa begränsade resurser. Flera av de äldre har låg pension och för flyktingar som har fått permanent uppehållstillstånd tar det ofta väldigt lång tid innan de får jobb och klarar av att försörja sig på egen hand. Med tidigare generationer som har haft låga inkomster ofta i samband med missbruksproblem och bidragsberoende förflyttas levnadssätt och liknande till nästa generation. Låg utbildningsnivå, arbetslöshet, låga inkomster och bidragsberoende kombinerat med missbrukarproblem bidrar till att risken för att det blir tydligt mellan vilka som har det gott ställt och vilka som har det dåligt i samhället ökar. De utsatta personerna och familjerna krävs ofta på att socialnämnden borgar så kallade bostadssociala kontrakt eller att socialnämnden hyr lägenheterna för att sedan hyra ut i andra hand. Kraven från hyresvärdarna medför att målet för den enskilde att leva ett självständigt liv försvåras. Källa: Kronofogdmyndigheten Under åren 2008 till 2011 fanns 21 barn i registrerade ansökningar om vräkning i Mariestads kommun, fyra av dessa barn berördes av verkställda avhysningar. År 2011 berördes inga barn av vräkning. 3 Rädda barnens rapporter och definitioner om barns situationer har varit omstridda och till viss del ifrågasatta, syftet med denna redovisning är att belysa att det finns delar av befolkningen som har sämre ekonomiska förutsättningar än andra. 21

Bostadsutbud Källa: Boverket I Mariestads kommun finns 55 % av bostäderna i småhus och 45 % i flerbostadshus. Uppdelningen mellan lägenheter i flerbostadshus och småhus stämmer väl överens med uppdelningen i riket men för kommuner med färre än 25 000 invånare är det en högre andel flerbostadshus i Mariestads kommun bestånd. Anledningen till att andelen bostadsrätter är hög i Mariestad kommuns flerbostadshusbestånd beror på att under den tid då det var högt bostadsbyggande var några framgångsrika representanter för bostadsrättsföreningar verksamma i Mariestads kommun. Fördelning av lägenheter i flerbostadshus efter upplåtelseform är unik i för en kommun i Mariestad kommuns storlek. En väldigt hög andel av bostadsbeståndet i flerbostadshus är upplåtet som bostadsrätt, följden av detta blir att andelen hyresrätt är låg. Äganderätt dominerar upplåtelseformen i småhus, upplåtelseformen utgör 76 % av beståndet i Mariestads kommun år 2006. 14 % av småhusbeståndet är upplåtet som hyresrätt respektive 10 % som bostadsrätt. I riket utgör andelen hyresrätt i flerbostadshusbeståndet 69 % och bostadsrätt 29 %. Sett till kommuner med färre än 25 000 invånare år 2007 var 79 % av flerbostadshusbeståndet upplåtet med hyresrätt och 18 % med bostadsrätt. Källa: Mariehus Fler än hälften, ca 55 % av Mariehus bostadsbestånd består av lägenheter om 1-2 rum och kök. Den stora andelen 3:or i beståndet förklaras av att många av de lägenheter Mariehus förfogar är byggda under 60- och 70-talet då många familjer valde att bo i flerbostadshus än i småhus. 22

Bostadsefterfrågan Källa: Mariestads kommun Källa: Mariestads kommun Antalet hushåll i den kommunala tomtkön är hög och uppgår till 143 stycken år 2011. Sedan år 2000 har antalet hushåll i tomtkön ökat med 286 % eller i hela tal med 93 stycken. Knappt hälften av tomtköparna i Mariestads kommun är mellan 30-39 år. Källa: Mariestads kommun De hushåll som står i den kommunala tomtkö är till största del boende i Mariestads kommun, denna grupp utgör 82 % av tomtkön. 11 % av hushållen är boende i Västra Götalandsregionen och 5 % av tomtkön är boende i resterande delar av riket. Två hushåll som står i Mariestad kommuns tomtkö är boende i utlandet. Källa: Mariestads kommun Småhuspriser är en viktig indikator för bostadsmarknaden i kommunen. Höga priser på småhus kan betraktas som att kommunen erbjuder ett attraktivt boende som efterfrågas. Höga priser på småhus innebär också att prisskillnaden mellan att bygga nytt hus och att köpa ett begagnat hus minskar vilket uppmuntrar nyproduktion. Samtidigt kan låga priser på småhus vara en fördel för Mariestads kommun då det kan locka nya invånare från närliggande kommuner som Skövde och Lidköping där priserna på småhus är högre. Medelhuspriser på småhus i Mariestads kommun har de senaste tio åren stigit med 71 %. År 2011 var medelpriset på småhus i Mariestads kommun 1 161 00 kr. I jämförelse med riket är dock inte prisutvecklingen i Mariestads kommun anmärkningsvärd. I riket har småhuspriserna stigit med 83 % de senaste tio åren och medelvärdet på ett småhus i riket var 2 050 000 kr år 2011. I jämförelse med småhuspriser i närliggande kommuner finns Mariestads kommun på 4:e plats i Skaraborg. Antalet sålda småhustomter har varit varierande under 2000-talet, flest tomter såldes år 2007 vilket var 17 stycken. 23

Bostadsbyggande Miljösmart boende och alternativt byggande God bebyggd miljö utgör ett av de 16 nationella miljökvalitetsmålen och kan ses som vägledande för arbetet med ett miljösmart boende. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt verka för en regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Mellan åren 2002 till 2010 har nybyggnad främst skett av småhus. År 2004 byggde en privat fastighetsförvaltare 5 nya hyresrättslägenheter i flerbostadshus. År 2005 färdigställdes 25 stycken bostadsrättslägenheter efter Bo Klok-konceptet och år 2007 färdigställde det kommunägda bostadsbolaget Mariehus 36 stycken hyresrättlägenheter. Med färdigställande år 2011 har Mariehus byggt 44 stycken hyresrättslägenheter efter typen seniorboende. Med färdigställande under 2012 och 2013 har det byggts ca 60 stycken bostadsrättslägenheter med centralt och sjönära läge i Mariestad tätort. Ett antal lägenheter har även tillskapats genom ändrade användningsområden i redan befintliga byggnader, t.ex. har Norra skolan i Gamla stan omvandlats till bostadsrättslägenheter. Boverket ställer krav på hur nya bostäder ska vara utformade bl.a. på byggnadens specifika energianvändning som mäts i kwh per m 2 A temp och år. Enligt BBR får inte den specifika energianvändningen överstiga 90 kwh per m 2 A temp och år för bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme i zon III som Mariestads kommun tillhör. För nya bostäder som värms upp med elvärme gäller 55 kwh per m 2 A temp och år. Passivhus Syftet med att bygga efter byggtekniken passivhus är att minska behovet av tillförd energi i byggnader. Mariehus har uppgett att det finns en finansiell problematik vid nybyggnation i Mariestads kommun. Vid nybyggnation har de varit tvungna att skriva ner värdet på fastigheten och för att få dessa kalkyler att gå ihop krävs ett eget stort kapital. Man bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på framförallt tillgänglighetsanpassade bostäder i centralt läge men det är finansieringen som hämmar byggnationen. Någon form av investeringsbidrag eller liknande skulle förmodligen få till effekt att bostadsbyggandet i Mariestads kommun skulle kunna fortsätta utvecklas. Illustration: Passivhuscentrum Enkelt kan förklaras att tekniken bygger på energisnålt byggande genom att minimera värmeförluster i klimatskalet, med effektiv ventilation samt genom att tillvarata värme från de boende, elektriska apparater och instrålad sol. Detta kräver ett lufttätt klimatskal med god isolering samt fönster och dörrar med låga U-värden. Utöver mer välisolerat skal och effektivare fönster och dörrar rekommenderas att installera solfångare för uppvärmning av varmvatten och värmeväxlare för att värma ventilationsluften. 24

Forum för energieffektiva byggnader FEBY tillhandahåller en kravspecifikation över vad som behöver uppnås för att byggnaden ska få klassas som passivhus. Nollenergihus Nollenergihus är en fortsättning på minskad energianvändning och om namnet antyder är syftet att producera lika mycket energi som används. Utöver de installationer som görs i ett passivhus installerar man solceller eller vindgenerator för egenproduktion av el. Plusenergihus Tillför byggnaden mer energi än den förbrukar under året klassas den som plusenergihus. Problemet med solceller är att det blir en överproduktion under dagen då behovet av el inte är så stort och en underproduktion på kvällen då vi behöver elen som mest och med vindkraft får vi en ojämn produktion. Idag finns inga ändamålsenliga lagringsmöjligheter för el så lösningen är att skapa ett avtal med en elleverantör om att få lagra elen i nätet för att sedan köpa tillbaka el när den behövs och sälja när man överproducerar. Om kommunen vill motverka negativ miljö- och klimatpåverkan finns det anledning att Mariestad Töreboda Energi AB erbjuder kunder att teckna sådana avtal. MTEAB är för nettomätning vilket är benämningen på ett sådant avtal. Dessvärre råder det oenigheter i ellagen angående nettomätning, anledningen är att en del av energiskatten går förlorad. Alternativen utöver nettodebitering för att bedriva mikroproduktion och sälja el till företagen är väldigt dyra för en villaägare då det rör sig om små volymer. Det finns idag tre energibolag som erbjuder nettodebitering, dessa är Umeå Energi AB, Mälarenergi AB och Utsikts Nät AB. Umeå Energi AB förklarar vad som menas med nettodebitering så här: Producerad el kvittas mot förbrukad el. Vilket innebär att den som bor i Umeå Energi Elnäts område har möjlighet att ha mikroproduktion och minska sin faktura för elnät/elhandel. Med nettodebitering kvittas producerad el mot förbrukad el och faktureras månadsvis. Om den totala produktionen av el under en månad är större än förbrukad el, sparas överskottet till nästa månad. Med nettodebitering så baseras varje faktura på nettot av förbrukad och producerad el som registrerats i mätaren. Regeringen har tillsatt en utredning om nettodebitering som har i uppdrag att lämna ett fungerande förslag till regeringen innan sommaren år 2013. Uppdraget lyder som sådant: I uppdraget ligger att utreda samt ta fram förslag om införandet av ett system med nettodebitering. Med nettodebitering avses här ett system där den förnybara el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet. Avsikten med uppdraget är att föreslå ett regelverk som gör det enkelt för privatpersoner och mindre företag att investera i egenproducerad el och därmed bidra till omställningen av energisystemet i enlighet med uppställda energi- och klimatpolitiska mål. Nära nollenergihus Energikraven för nära nollenergihus, förkortat NNE-hus är ännu inte satta, de ska utvärderas och redovisas senast år 2015. En sak är dock säker och det är att de blir tuffare än dagens byggregler. Enligt EU-direktiv ska de nya energikraven för NNE-hus gälla alla nya byggnader efter år 2020. Kooperativ hyresrätt Kooperativ hyresrätt är en upplåtelseform som kan beskrivas som ett mellanting av de två traditionella upplåtelseformerna bostads- och hyresrätt. Den kooperativa hyresrätten kan ge nya möjligheter vid nyproduktion och den bidrar till ökad boendedemokrati. I en kooperativ hyresrätt hyr man bostaden på ungefär samma villkor som en vanlig hyresrättslägenhet. Skillnanden är att man hyr av en ekonomisk förening, en kooperativ hyresrättsförening. Hyresgästen måste dessutom vara medlem i föreningen. Medlemsinsatsen uppgår vanligtvis till symboliska belopp medan upplåtelseinsatserna varierar, från ett par till flera tusentals kronor per kvadratmeter. Om man lämnar föreningen får man tillbaka upplåtelseinsatsen, hyresgästen kan inte sälja sin bostad. Både bostadsrätt och den kooperativa hyresrätten är ekonomiska föreningar. Dock finns det en väsentlig skillnad dem emellan, i bostadsrätten finns en fast kopping till 25

medlemens andel i föreningen och nyttjanderätten. Detta möjliggör att att man kan köpa och sälja nyttjanderätten i föreningen. I den kooperativa hyresrätten finns ingen fast koppling mellan medlemmens andel i föreningen och nyttjanderätten, vilket medför att nyttjanderätten inte heller kan köpas eller säljas. Den kooperativa hyresrätten är därmed spekulationefri och medför att föreningarna kan ha en öppen kö. Det finns två modeller av kooperativ hyresrätt, ägarmodellen och hyresmodellen. För det allmännyttiga bostadsföretaget är det hyresmodellen som är intressant. Där hyr den kooperativa hyresrättsföreningen fastigheten av bostadsföretaget och hyr därefter ut lägenheterna till medlemmarna. Villkoren för uthyrning av fastigheten regleras med blockhyresavtal mellan bostadsföretaget och den kooperativa hyresrättsföreningen. I ägarmodellen äger föreningen huset och där har inte bostadsföretaget någon självklar uppgift. Den kooperativa upplåtelseformen har flera fördelar, bl.a. kan upplåtelseinsatsen sättas relativt högt och bidra till finansieringen av projektet. Ett spekulationsfritt boende som vanligen ligger lägre i avgift än nyproducerade hyrerättslägenheter skulle kunna vara lockande för flera. Ökad boendedemokrati och möjligheten att minska kostnaderna genom att föreningen bestämmer över hur mycket av skötsel och övrig förvaltning man vill ta hand om kan också tala för den kooperativa hyresrättens fördelar. Byggemenskaper I byggemenskaper går ett antal privatpersoner ihop och bildar en förening för att tillsammans utforma sitt boende. Föreningen anlitar själva projektledare, arkitekt och byggentreprenör för uppförande av byggnaden. Det kanske mest kända exemplet på byggemenskaper i Sverige är Urbana villor i Västra Hamnen, Malmö. Byggemenskaper i Mariestads kommun skulle kunna vara ett komplement till de redan etablerade aktörer på bostadsmarknaden. 26