EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄR VERSION 2002/0222(COD) 9 januari 2004 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE 2 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter (KOM(2003) 443 C5-0420/2002 2002/0222(COD)) Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden Föredragande: Joachim Wuermeling PR\519928.doc PE 338.483
PR_COD_1am Teckenförklaring * Samrådsförfarandet majoritet av de avgivna rösterna **I Samarbetsförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna **II Samarbetsförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten *** Samtyckesförfarandet majoritet av parlamentets samtliga ledamöter utom i de fall som avses i artiklarna 105, 107, 161 och 300 i EG-fördraget och artikel 7 i EU-fördraget ***I Medbeslutandeförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna ***II Medbeslutandeförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten ***III Medbeslutandeförfarandet (tredje behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna det gemensamma utkastet (Angivet förfarande baseras på den rättsliga grund som kommissionen föreslagit.) Ändringsförslag till lagtexter Parlamentets ändringar markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i texten. Kursiveringen används för att markera ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan den slutliga texten produceras (exempelvis om en språkversion innehåller uppenbara fel eller saknar textavsnitt). Dessa förslag underställs berörda avdelningar för godkännande. PE 338.483 2/87 PR\519928.doc
INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA... 4 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION... 6 MOTIVERING... 82 RESERVATION... YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR EKONOMI OCH VALUTAFRÅGOR... YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH KONSUMENTFRÅGOR... KOMMISSIONENS STÅNDPUNKT (ART. 66.3)... PR\519928.doc 3/87 PE 338.483
PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 12 september 2002 förelade kommissionen parlamentet, i enlighet med artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter (KOM(2003) 443 2002/0222(COD)). Vid plenarsammanträdet den 23 september 2002 tillkännagav talmannen att detta förslag hänvisats till utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som utsetts till rådgivande utskott (C5-0420/2002). Vid utskottssammanträdet den 10 juli 2001 hade utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden utsett Joachim Wuermeling till föredragande. Vid utskottssammanträdena den 3 december 2002, 8 juli och 10 11 september 2003 behandlade utskottet kommissionens förslag och förslaget till betänkande. Vid utskottssammanträdet den 10 september 2003 beslutade utskottet att följande dag rösta om kommissionens förslag i dess helhet. Vid utskottssammanträdet den 11 september 2003 förkastade utskottet kommissionens förslag med 19 röster och 4 nedlagda röster. Därefter godkände utskottet förslaget till lagstiftningsresolution med 16 röster för, 3 röster emot och 1 nedlagd röst. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Willi Rothley (ordförande för sammanträdet), Joachim Wuermeling (föredragande), Pervenche Berès (föredragande för utskottet för ekonomi och valutafrågor (suppleant för François Zimeray)), Ward Beysen, Brian Crowley, Willy C.E.H. De Clercq (suppleant för Diana Wallis), Bert Doorn, Janelly Fourtou, Marie-Françoise Garaud, Evelyne Gebhardt, José María Gil-Robles Gil-Delgado, Malcolm Harbour, Lord Inglewood, Piia-Noora Kauppi (suppleant för Paolo Bartolozzi), Kurt Lechner, Klaus-Heiner Lehne, Sir Neil MacCormick, Toine Manders, Hans-Peter Mayer (suppleant för Giuseppe Gargani), Arlene McCarthy, Manuel Medina Ortega, Angelika Niebler (suppleant för Anne-Marie Schaffner), Marcelino Oreja Arburúa (suppleant för Stefano Zappalà), Béatrice Patrie (suppleant för Maria Berger), Marianne L.P. Thyssen, Phillip Whitehead (suppleant för Bill Miller ) och Rainer Wieland. Med tanke på besluten i utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden saknade utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor möjlighet att avge yttranden. Det ursprungliga betänkandet ingavs den 23 september 2003 (A5-0310/2003). Vid plenarsammanträdet den 5 november 2003 återförvisades frågan till utskottet i enlighet med artikel 144 i arbetsordningen. Vid utskottssammanträdet den bekräftade utskottet Joachim Wuermeling som föredragande. Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) förslaget PE 338.483 4/87 PR\519928.doc
till lagstiftningsresolution med röster för, röster emot och nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: (ordförande/ordförande för sammanträdet), (vice ordförande), Joachim Wuermeling (föredragande),, (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen),... och... Det nya betänkandet ingavs den... PR\519928.doc 5/87 PE 338.483
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter (KOM(2003) 443 C5-0420/2002 2002/0222(COD)) (Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 443) 1, med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0420/2002), med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0310/2003), med beaktande av betänkande 2 från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5- /2004). 1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. Kommissionens förslag Parlamentets ändringar Ändringsförslag 1 Skäl 2 (2) Av rapporterna och samråden framgår att det i allmänhet fortfarande finns stora skillnader i medlemsstaternas lagstiftning om krediter till fysiska personer, särskilt i fråga om konsumentkrediter. Analysen av de nationella författningar genom vilka direktiv 87/102/EEG genomförs visar att medlemsstaterna ansett att det skydd som (2) Av rapporterna och samråden framgår att det i allmänhet fortfarande finns stora skillnader i medlemsstaternas lagstiftning om krediter till fysiska personer, särskilt i fråga om konsumentkrediter. Analysen av de nationella författningar genom vilka direktiv 87/102/EEG genomförs visar att medlemsstaterna på grund av olikartade 1 EGT C 331, 31.12.2002, s. 200. PE 338.483 6/87 PR\519928.doc
direktivet ger är otillräckligt. De har därför i sin genomförandelagstiftning beaktat andra kreditformer eller nya kreditavtal som inte omfattas av direktivet. Det är lämpligt att föregripa de reformer av nationell lagstiftning som flera medlemsstater planerar och föreskriva en harmoniserad ram på gemenskapsnivå. nationella förutsättningar av juridisk, faktisk och ekonomisk natur även tillämpar andra konsumentskyddsmekanismer utöver direktivet. De skillnader som finns mellan medlemsstaternas rättsnormer betyder inte automatiskt att den skyddsnivå som det befintliga direktivet erbjuder skulle vara för låg. Snarare behövs avvikande bestämmelser på grund av nationella förutsättningar, som ofta är unika i en särskild medlemsstat och därför inte kan täckas av ett direktiv som skall gälla i hela gemenskapen. Ändringsförslag 2 Skäl 3 (3) Den praktiska och rättsliga situation som följer av skillnaderna i nationell lagstiftning innebär dels att konkurrensen mellan kreditgivare i gemenskapen snedvrids, dels att konsumenternas möjligheter att få en kredit i en annan medlemsstat inskränks. Denna snedvridning och inskränkning påverkar i sin tur storleken och karaktären på de gränsöverskridande krediter som efterfrågas, vilket kan leda till att efterfrågan på varor och tjänster påverkas. Skillnader i lagstiftning och praxis leder också till att konsumenten inte får samma skydd i alla medlemsstater. (3) Den praktiska och rättsliga situation som följer av skillnader i nationell lagstiftning innebär att konsumenternas möjligheter att omedelbart använda sig av de långsamt ökande möjligheterna att utnyttja gränsöverskridande konsumentkrediter inskränks. Denna inskränkning påverkar visserligen för tillfället storleken och karaktären på de gränsöverskridande krediter som efterfrågas endast på ett nästan omärkligt sätt, vilket kan leda till att efterfrågan på varor och tjänster påverkas. Även med tanke på konsumentkreditmarknadens ständiga vidareutveckling och den ökande rörligheten bland Europas befolkning bör framtidsinriktade gemenskapsbestämmelser som lämnar nödvändigt spelrum bidra till en modern lagstiftning om konsumentkrediter. Konsumentkreditmarknaden är till övervägande del en regional eller till och med lokal marknad. Det avgörande är kreditgivarens geografiska närhet, befintliga affärskontakter med kreditgivaren och personliga kontakter. Mot bakgrund av detta, men även på grund av språkproblem, är det sällsynt med gränsöverskridande konsumentkrediter. Den ökande PR\519928.doc 7/87 PE 338.483
rörligheten och den ökande handeln via Internet skulle emellertid här kunna öppna nya affärsområden. I detta syfte behövs dock inte någon harmonisering och ökad enhetlighet i den konsumentkreditlagstiftning som gäller hela gemenskapen. Ändringsförslag 3 Skäl 4 (4) Under de senaste åren har de kreditformer som erbjuds till och utnyttjas av konsumenter avsevärt förändrats. Nya kreditinstrument har vuxit fram och fortsätter att utvecklas. Det är därför lämpligt att anpassa, ändra och komplettera gällande bestämmelser och att utvidga deras tillämpningsområde. (4) Under de senaste åren har de kreditformer som erbjuds till och utnyttjas av konsumenter avsevärt förändrats. Nya kreditinstrument har vuxit fram och fortsätter att utvecklas. Det är därför lämpligt att anpassa, ändra och komplettera gällande bestämmelser och att vid behov utvidga deras tillämpningsområde. Ändringsförslag 4 Skäl 5 (5) Upprättandet av en mer öppen och effektiv inre marknad för krediter bör främjas. Det är viktigt att denna marknad ger ett så gott konsumentskydd att den fria rörligheten för krediterbjudanden kan fungera under bästa möjliga förutsättningar både för dem som erbjuder och för dem som efterfrågar tjänsterna. Detta mål innebär att man måste sträva efter en så omfattande harmonisering som möjligt som tillförsäkrar alla konsumenter i gemenskapen ett högt konsumentskydd som tillvaratar deras intressen och ger dem en lika omfattande information. (5) Upprättandet av en mer öppen och effektiv inre marknad för krediter bör främjas. Det är viktigt att denna marknad ger ett så gott konsumentskydd att den fria rörligheten för krediterbjudanden kan fungera under bästa möjliga förutsättningar både för dem som erbjuder och för dem som efterfrågar tjänsterna, med hänsyn till de föreskrifter och de behov som finns i de enskilda medlemsstaterna. Detta mål kan endast uppnås med hjälp av minimal harmonisering som tillförsäkrar medlemsstaterna tillräckligt med spelrum för att ge alla konsumenter i gemenskapen ett konsumentskydd på bästa möjliga nivå som tillvaratar deras intressen och ger dem en lika omfattande information. Förtydligande med tanke på det valda tillvägagångssättet, nämligen minimal harmonisering. PE 338.483 8/87 PR\519928.doc
Ändringsförslag 5 Skäl 6 (6) Med hänsyn till den ökande diversifieringen av kreditformer och kreditgivare, bör som kreditförmedlare betraktas varje person som lämnar upplysningar om en konsument och mot betalning medverkar till att ett kreditavtal ingås, oavsett i vilken form betalningen sker. Advokater och notarier bör dock i regel inte betraktas som kreditförmedlare när konsumenten begär rådgivning av dem om ett kreditavtals omfattning eller när de hjälper till att upprätta eller bestyrka ett avtal, under förutsättning att deras funktion begränsas till juridisk rådgivning och att de inte hänvisar sina kunder till bestämda kreditgivare. Kreditförmedlare behandlas tillräckligt utförligt i direktivets föreskrivande del. Ändringsförslag 6 Skäl 10 (10) För att säkerställa ett verkligt konsumentskydd är det nödvändigt att föreskriva strängare bestämmelser för icke önskad hemförsäljning när det gäller kreditavtal än vad som föreskrivs i rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler 1. 1 EGT L 372, 31.12.1985, s. 31. Genom bestämmelserna i direktiv 85/577/EG för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler garanteras tillräckligt konsumentskydd även i samband med att kreditavtal ingås. Det behövs således inte fler bestämmelser. Med tanke på att artikel 5 därför föreslås utgå är skäl 10 inte längre aktuellt. PR\519928.doc 9/87 PE 338.483
Ändringsförslag 7 Skäl 11 (11) Bestämmelserna i detta direktiv bör tillämpas utan att det påverkar bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter 1. I vissa fall bör man dock överväga att införa särskilda bestämmelser för insamling och behandling av de personuppgifter som behövs för kreditprövningen. 1 EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Genom bestämmelserna i direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter garanteras tillräckligt konsumentskydd även i samband med att kreditavtal ingås. I direktivet om konsumentkrediter behövs således inte några särskilda bestämmelser utöver detta. Ändringsförslag 8 Skäl 12 (12) För att bidra till att minska kreditrisken såväl för kreditgivaren som för konsumenten visar erfarenhet och praxis nyttan med relevant och tillförlitlig information om eventuella betalningsförsummelser. Medlemsstaterna bör se till att det inom deras territorier finns en offentlig eller privat central databas, eventuellt i form av ett nätverk av databaser. I databasen eller nätverket bör de konsumenter och personer som ställt en säkerhet i medlemsstaten och som gör sig skyldiga till betalningsförsummelser registreras. För effektivitetens skull bör kreditgivarna vara skyldiga att konsultera den centrala databasen innan konsumenten eller den som ställer en säkerhet gör något åtagande. För att undvika en PE 338.483 10/87 PR\519928.doc
snedvridning av konkurrensen mellan kreditgivare bör personer eller företag ha tillgång till den centrala databasen i en annan medlemsstat på samma villkor som personer eller företag i denna medlemsstat, antingen direkt eller via den centrala databasen i den egna medlemsstaten. Skyldigheten att inrätta centrala databaser är inte nödvändig, eftersom kreditinstituten i samtliga medlemsstater redan nu har möjlighet att skaffa de upplysningar som behövs för att bedöma sina kunders kreditvärdighet, utan att det skulle behöva skapas någon motsvarande infrastruktur för detta genom statlig reglering. Dessutom är skäl 12 inte längre aktuellt redan på grund av de föreslagna ändringarna av artiklarna 7 och 8. Ändringsförslag 9 Skäl 13 (13) För att garantera att informationen förblir konfidentiell och personuppgifterna skyddas är det viktigt att de uppgifter som erhålls bara får användas för en bedömning av risken att konsumenten eller den som ställt en säkerhet inte fullgör sina skyldigheter. All annan bearbetning eller användning av personuppgifter som erhålls genom den centrala databasen bör vara förbjuden. För att undvika alla risker bör uppgifterna förstöras omedelbart efter det att kreditavtalet ingåtts eller kreditansökan avslagits. Se motiveringen till skäl 12. Ändringsförslag 10 Skäl 14 (14) För att konsumenten skall kunna fatta ett välgrundat beslut måste konsumenten innan avtalet ingås få god information om villkor och kostnader för krediten samt om (14) För att konsumenten skall kunna fatta ett välgrundat beslut måste konsumenten innan avtalet ingås få god information om villkor och kostnader för krediten samt om PR\519928.doc 11/87 PE 338.483
sina skyldigheter. För att åstadkomma full öppenhet och för att göra det möjligt att jämföra krediterbjudanden bör denna information bland annat inbegripa uppgifter om den effektiva räntan för krediten med hjälp av ett exempel och om den sammanlagda utlåningsräntan. sina skyldigheter. För att åstadkomma en så långtgående öppenhet som möjligt och för att göra det möjligt att jämföra krediterbjudanden måste denna information bland annat inbegripa uppgifter om den effektiva räntan för krediten, som skall räknas fram på likartat sätt inom hela gemenskapen. Den önskade jämförbarheten inom hela gemenskapen när det gäller effektiv ränta är inte möjlig att uppnå genom uppgifter om två effektiva räntesatser som beräknats på olika sätt (effektiv ränta enligt artikel 12 och sammanlagd utlåningsränta enligt artikel 13). Att uppge sammanlagt tre räntesatser (enligt artikel 6.2 g skall även krediträntesatsen uppges) är nämligen ur konsumentsynvinkel något som i högsta grad måste förklaras, och det bidrar därmed lika litet som skyldigheten att redogöra för uppgiften om effektiv ränta med hjälp av ett exempel inte till att förbättra informationen till konsumenterna. Hänvisningen till den sammanlagda utlåningsräntan måste därför ersättas med den effektiva räntan, som får en ny utformning, och kompletteras med en hänvisning till att den föreslagna bestämmelsen om effektiv ränta medför att uppgifter om effektiv ränta blir jämförbara i hela gemenskapen. Hänvisningen till ett obligatoriskt exempel för att redogöra för uppgiften om effektiv ränta har blivit inaktuell med tanke på de föreslagna villkoren för beräkning av effektiv ränta i den nya lydelsen i artikel 13. Ändringsförslag 11 Skäl 15 (15) På grund av kreditinstrumentens tekniska och juridiska komplexitet bör det föreskrivas en allmän rådgivningsskyldighet för kreditförmedlaren och kreditgivaren så att konsumenten kan göra ett välgrundat val bland de kreditformer som erbjuds. Enligt principen om ansvarsfull utlåning bör kreditgivaren även kontrollera att konsumenten eller den som ställer en säkerhet kan fullgöra nya åtaganden. (15) På grund av kreditinstrumentens tekniska och juridiska komplexitet bör det föreskrivas en allmän rådgivningsskyldighet för kreditförmedlaren och kreditgivaren så att konsumenten kan göra ett välgrundat val bland de kreditformer som erbjuds. Enligt principen om ansvarsfull utlåning och ansvarsfullt låntagande ligger det i kreditgivarens och låntagarens intresse att på ett omfattande och sanningsenligt sätt informera den andra avtalsparten innan avtalet ingås. Principen om ansvarsfull utlåning och ansvarsfullt låntagande bör utformas som en ömsesidig skyldighet för kreditgivaren och låntagaren. PE 338.483 12/87 PR\519928.doc
Ändringsförslag 12 Skäl 16 (16) Villkoren i ett kreditavtal kan i vissa fall vara ofördelaktiga för konsumenten. Ett bättre konsumentskydd bör garanteras genom att vissa krav uppställs som skall gälla alla kreditformer. Kreditavtalet bör bekräfta och komplettera den information som lämnats innan kreditavtalet ingicks, till exempel med hjälp av en avbetalningsplan och uppgift om avgifter när avtalsförpliktelser inte fullgörs. (16) Villkoren i ett kreditavtal kan i vissa fall vara ofördelaktiga för konsumenten. Ett bättre konsumentskydd bör garanteras genom att vissa krav uppställs som skall gälla som minimistandarder. Kreditavtalet bör bekräfta och komplettera den information som lämnats innan kreditavtalet ingicks, till exempel med hjälp av en avbetalningsplan och uppgift om avgifter när avtalsförpliktelser inte fullgörs. Med hjälp av minimistandarder som gäller i hela gemenskapen måste konsumenterna skyddas från att bli lurade. Medlemsstaterna har möjlighet att höja denna skyddsnivå. Ändringsförslag 13 Skäl 19 (19) För att främja upprättandet av en väl fungerande inre marknad och garantera en hög skyddsnivå för konsumenterna i hela gemenskapen är det lämpligt att justera metoden för beräkning av den effektiva räntan och att fastställa vilka poster i den sammanlagda kreditkostnaden som skall ingå i denna beräkning. Den effektiva räntan är ett instrument som gör det möjligt för konsumenten att vid en bestämd tidpunkt kunna jämföra och bedöma de ekonomiska konsekvenserna av de åtaganden som följer av ingåendet av ett kreditavtal. Den sammanlagda kreditkostnaden bör därför inbegripa alla kostnader som konsumenten måste betala för krediten, oavsett om dessa kostnader skall betalas till kreditgivaren, kreditförmedlaren eller någon annan tredje part. Även om konsumenten tecknar en frivillig försäkring i samband med ingåendet av kreditavtalet, bör kostnaderna för denna försäkring inbegripas i den sammanlagda kreditkostnaden. (19) För att främja upprättandet av en väl fungerande inre marknad och garantera en hög skyddsnivå för konsumenterna i hela gemenskapen måste det i dagens läge slutligen ses till att uppgifterna om effektiv ränta kan jämföras inom hela gemenskapen. I samband med den senaste ändringen av direktivet genom direktiv 98/7/EG angavs visserligen en enhetlig matematisk formel för beräkning av den effektiva räntan. Likväl är det hittills inte möjligt att jämföra uppgifterna om effektiv ränta inom hela gemenskapen, eftersom man i de enskilda medlemsstaterna tar hänsyn till olika kostnadsfaktorer i samband med beräkningen. Därför är det nödvändigt att i direktivet entydigt definiera begreppet total kreditkostnad för konsumenten. Här bör det enbart gälla sådana kostnader som kreditgivaren själv tar ut eller kan påverka, eftersom beräkningen av kostnader som skall betalas till tredje part skulle medföra en oproportionerligt stor belastning för kreditgivaren. Endast PR\519928.doc 13/87 PE 338.483
om konsumenten är tvungen att teckna en frivillig försäkring i samband med ingåendet av kreditavtalet, bör kostnaderna för denna försäkring inbegripas i den sammanlagda kreditkostnaden. Den eftersträvade möjligheten att inom hela gemenskapen kunna jämföra uppgifterna om effektiv ränta förutsätter en enhetlig definition av begreppet total kreditkostnad. En sådan ligger numera till grund för den modell för beräkning av den effektiva räntan som anges i artikel 13. Formuleringarna i skäl 19 måste således anpassas på motsvarande sätt. Ändringsförslag 14 Skäl 20 (20) Konsumenten bör i form av en uppgift om sammanlagd utlåningsränta även få information om de belopp som skall betalas till kreditgivaren, exklusive de belopp som skall betalas till tredje man. Genom denna räntesats kan konsumenten jämföra kreditgivarens kostnader för de produkter som denne erbjuder och de olika produkter som erbjuds på marknaden. Den eftersträvade möjligheten att inom hela gemenskapen kunna jämföra uppgifterna om effektiv ränta förutsätter en enhetlig definition av begreppet total kreditkostnad. En sådan ligger numera till grund för den modell för beräkning av den effektiva räntan som anges i artikel 13. Formuleringarna i skäl 19 måste således anpassas på motsvarande sätt. Ändringsförslag 15 Skäl 21 (21) Konsumenten bör har rätt att betala sin skuld i förtid. Oavsett om förtidsbetalningen avser hela skulden eller delar av den, bör kreditgivaren i detta fall bara kunna begära en skälig och objektiv ersättning, såvida återbetalningen inte medför en motsvarande ekonomisk förlust för kreditgivaren. (21) Konsumenten bör har rätt att betala sin skuld i förtid. Oavsett om förtidsbetalningen avser hela skulden eller delar av den, bör kreditgivaren i detta fall kunna begära en skälig och objektiv ersättning, såvida återbetalningen inte medför en motsvarande ekonomisk förlust för kreditgivaren. PE 338.483 14/87 PR\519928.doc
Ändringsförslag 16 Skäl 22 (22) Om en varu- eller tjänsteleverantör som medverkar till att ett kreditavtal ingås kan betraktas som en kreditförmedlare, bör konsumenten ha vissa rättigheter gentemot kreditgivaren utöver de sedvanliga avtalsenliga rättigheterna som gäller gentemot varu- eller tjänsteleverantören. (22) Om en varu- eller tjänsteleverantör som medverkar till att ett kreditavtal ingås kan betraktas som en kreditförmedlare, bör konsumenten ha likadana rättigheter gentemot kreditgivaren som gäller gentemot varu- eller tjänsteleverantören. Det är inte klart varför den kund som lånefinansierar sitt köp skall ha mer långtgående rättigheter än den som betalar kontant. När det gäller kombinerade affärstransaktioner skall emellertid konsumenten gentemot var och en av parterna kunna åberopa brister med ursprung i var och en av dessa transaktioner. Detta är motiverat med tanke på den ekonomiska kombinationen av dessa båda affärstransaktioner. Ändringsförslag 17 Skäl 23 (23) Överlåtelse av kreditgivarens rättigheter enligt kreditavtalet bör inte få leda till att situationen försämras för konsumenten eller den som ställer en säkerhet. Av samma skäl bör en kreditgivare som erbjuder ett kreditavtal med kapitalkonsolidering svara för risken om den tredje man som skall konsolidera kapitalet inte fullgör sina skyldigheter. Kravet på ett tilläggsavtal gör det svårare att utnyttja alternativa amorteringsformer, som konsumenterna använder sig av i inte obetydlig omfattning. Vidare kan en kreditgivare i samband med kreditavtal med kapitalkonsolidering inte svara för risken för det fall att den tredje man som skall konsolidera kapitalet inte fullgör sina skyldigheter, eftersom en sådan övervältring av ansvaret får till följd att kreditgivaren svarar för risken för att tredje man inte fullgör amorteringen eller till och med drabbas av insolvens. Ändringsförslag 18 Skäl 24 (24) Det är lämpligt att införa gemensamma bestämmelser för de (24) Det är lämpligt att införa gemensamma miniminormer för de PR\519928.doc 15/87 PE 338.483
åtgärder som skall vidtas när kreditavtal inte fullgörs. I synnerhet bör viss indrivningspraxis som är uppenbart oproportionerlig betraktas som olaglig. åtgärder som skall vidtas när kreditavtal inte fullgörs. I synnerhet bör viss indrivningspraxis som är uppenbart oproportionerlig betraktas som olaglig. Ändringsförslag 19 Skäl 25 (25) För att säkerställa öppenhet och stabilitet på marknaden är det viktigt att medlemsstaterna beslutar om lämpliga åtgärder för att registrera personer som erbjuder krediter eller medverkar som kreditförmedlare för ingående av kreditavtal, i syfte att kontrollera eller utöva tillsyn över kreditgivare och kreditförmedlare samt för att göra det möjligt för konsumenterna att klaga på kreditavtal eller kreditvillkor. Särskilda bestämmelser för kreditförmedlare bör förbehållas en egen rättsakt. Ändringsförslag 20 Skäl 28 (28) Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att fastställa bestämmelser för att harmonisera medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. (28) Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att fastställa minimistandarder för medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Endast bestämmelser som införs genom minimal harmonisering är meningsfulla och rimliga. PE 338.483 16/87 PR\519928.doc
Ändringsförslag 21 Artikel 1 Syftet med detta direktiv är att harmonisera medlemsstaternas lagar och andra författningar om kreditavtal och avtal om ställande av säkerhet som ingås av konsumenter. I detta direktiv fastställs minimistandarder för kreditavtal som ingås av konsumenter på gemenskapens inre marknad. På grund av olikheterna när det gäller marknader, konsumentvanor och faktiska förutsättningar i de 15 och snart 25 medlemsstaterna är det meningsfullare att fastställa minimistandarder. Ett tillvägagångssätt med maximal harmonisering leder till att konsumentskyddsnivån i medlemsstaterna sänks. Ändringsförslag 22 Artikel 2, led c c) kreditavtal: ett avtal genom vilket en kreditgivare lämnar eller förbinder sig att lämna en konsument en kredit i form av betalningsanstånd, lån eller annat liknande betalningssätt. Avtal om fortlöpande tillhandahållande av en tjänst eller nyttighet som konsumenten har rätt att betala i poster skall så länge som de tillhandahålls inte betraktas som kreditavtal i detta direktivs mening. c) kreditavtal: ett avtal genom vilket en kreditgivare mot ersättning lämnar eller förbinder sig att lämna en konsument en kredit i form av betalningsanstånd, lån eller annat liknande betalningssätt. Avtal om fortlöpande tillhandahållande av en nyttighet och om fortlöpande leveranser av varor av samma slag och till samma antal, som konsumenten betalar i poster, skall så länge som de tillhandahålls inte betraktas som kreditavtal i detta direktivs mening. För att gynna en klar struktur i direktivet och öka den rättsliga tydligheten måste olika begrepp definieras på nytt. Ett kreditavtal skall endast omfatta sådana avtal som ger rätt till ersättning och som innebär att konsumenten måste betala ränta och avgifter. Oklarheter exempelvis i samband med tidskriftsprenumerationer undanröjs också med hjälp av den nya definitionen. Ändringsförslag 23 Artikel 2, led d d) kreditförmedlare: en fysisk eller juridisk person som mot betalning bedriver en d) kreditförmedlare: en fysisk eller juridisk person vars huvudsakliga verksamhet PR\519928.doc 17/87 PE 338.483
stadigvarande förmedlingsverksamhet som består i att presentera eller erbjuda kreditavtal, att utföra andra förberedande arbeten före avtalets ingående eller att ingå avtal. Betalningen kan ske i pengar eller utgöras av någon annan form av avtalad ekonomisk förmån. består i att förmedla krediter mot ersättning. Som kreditförmedlare skall inte räknas personer som i egenskap av leverantör eller säljare av varor eller leverantör av tjänster förmedlar krediter för att finansiera dessa, såvida kreditgivaren enligt lag eller överenskommelse ansvarar för kreditförmedlarens handlande. För att gynna en klar struktur i direktivet och öka den rättsliga tydligheten måste olika begrepp definieras på nytt. Även om kreditförmedling i sig helst bör förbehållas bestämmelser i ett separat direktiv, måste begreppet ändå användas även i detta direktiv och därför definieras. I detta sammanhang skall kreditförmedlarens verksamhet tydligt avgränsas från bisysslor. Undantag skall särskilt göras för erbjudandet av finansieringsmöjligheter inom detaljhandeln eller bilhandeln, där säljaren endast fungerar som ombud mellan kreditgivaren och konsumenten. Ändringsförslag 24 Artikel 2, led da (nytt) da) kreditförmedling: att erbjuda, presentera eller utföra annat förberedande arbete före slutförandet av kreditavtal, eller att slutföra kreditavtal. För att gynna en klar struktur i direktivet och öka den rättsliga tydligheten måste olika begrepp definieras på nytt. Även om kreditförmedling i sig helst bör förbehållas bestämmelser i ett separat direktiv, måste begreppet ändå användas även i detta direktiv och därför definieras. I detta sammanhang skall kreditförmedlarens verksamhet tydligt avgränsas från bisysslor. Undantag skall särskilt göras för erbjudandet av finansieringsmöjligheter inom detaljhandeln eller bilhandeln, där säljaren endast fungerar som ombud mellan kreditgivaren och konsumenten. Ändringsförslag 25 Artikel 2, led e e) avtal om ställande av säkerhet: ett biavtal som ingås av en person som ställer en säkerhet och som garanterar eller e) avtal om ställande av säkerhet: ett avtal som hänger samman med ett kreditavtal, genom vilket en person som ställer en PE 338.483 18/87 PR\519928.doc
utlovar att garantera fullgörandet av skyldigheter avseende en kredit som beviljats en fysisk eller juridisk person. säkerhet garanterar fullgörandet av ett kreditavtal som omfattas av detta direktiv. För att gynna en klar struktur i direktivet och öka den rättsliga tydligheten måste olika begrepp definieras på nytt. Ändringsförslag 26 Artikel 2, led f f) den som ställer en säkerhet: en konsument som ingår ett avtal om ställande av säkerhet. f) den som ställer en säkerhet: en konsument som ingår ett avtal om ställande av säkerhet som avser ett kreditavtal som ingåtts av tredje man. För att gynna en klar struktur i direktivet och öka den rättsliga tydligheten måste olika begrepp definieras på nytt. Ändringsförslag 27 Artikel 2, led g g) konsumentens sammanlagda kreditkostnad: samtliga kostnader inklusive kreditränta, ersättningar, provision, skatter och alla andra avgifter som konsumenten måste betala för krediten. g) konsumentens sammanlagda kreditkostnad: samtliga kostnader inklusive kreditränta, provision och skatter som konsumenten, förutsatt att villkoren i kreditavtalet följs, måste betala till kreditgivaren och som kreditgivaren känner till när kreditavtalet ingås, med undantag av följande kostnader: Kostnader för kompletterande tjänster till kreditavtalet som konsumenten frivilligt kan begära av kreditgivaren eller någon annan tjänsteleverantör och kostnader som konsumenten i samband med ingåendet av avtalet skall betala till andra parter är kreditgivaren, t.ex. notarier, skatteförvaltning, byråer för inskrivning av hypotek samt i allmänhet de kostnader som skall betalas till den behöriga myndigheten för registrering och säkerheter. PR\519928.doc 19/87 PE 338.483
För att gynna en klar struktur i direktivet och öka den rättsliga tydligheten måste olika begrepp definieras på nytt. De sammanlagda kostnaderna skall definieras mot bakgrund av om de är förutsebara, så att man kan kräva av kreditgivaren att denne anger dessa kostnader på ett konkret sätt. Ändringsförslag 28 Artikel 2, led h h) effektiv ränta: konsumentens sammanlagda kreditkostnad, uttryckt i procent per år av den sammanlagda kredit som beviljats. h) effektiv ränta: konsumentens sammanlagda kreditkostnad enligt vad som avses i led g, uttryckt i procent per år av den sammanlagda kredit som beviljats. För att gynna en klar struktur i direktivet och öka den rättsliga tydligheten måste olika begrepp definieras på nytt. Ändringsförslag 29 Artikel 2, led i i) belopp som skall betalas till kreditgivaren: samtliga obligatoriska kostnader som är knutna till kreditavtalet och som konsumenten skall betala till kreditgivaren. För att gynna en klar struktur i direktivet och öka den rättsliga tydligheten måste detta begrepp utgå. Ändringsförslag 30 Artikel 2, led j j) sammanlagd utlåningsränta: de belopp som skall betalas till kreditgivaren, uttryckta i procent per år av det sammanlagda kreditbeloppet. PE 338.483 20/87 PR\519928.doc
För att gynna en klar struktur i direktivet och öka den rättsliga tydligheten måste detta begrepp utgå. Ändringsförslag 31 Artikel 2, led o o) varaktigt medium: varje medel som gör det möjligt för konsumenten att bevara information, som riktas till denne personligen, på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen och som tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informationen. o) upprättat i skrift: i skriftlig form och varje annan form som gör det möjligt för konsumenten att bevara information, som riktas till denne personligen, på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen och som tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informationen. För att gynna en klar struktur i direktivet och öka den rättsliga tydligheten måste olika begrepp definieras på nytt. Ändringsförslag 32 Artikel 2, led pa (nytt) pa) kombinerat kreditavtal: ett avtal om varuleverans eller tillhandahållande av en tjänst, i den mån krediten tjänar till att finansiera det andra avtalet och därmed båda avtal tillsammans utgör en ekonomisk enhet. En ekonomisk enhet skall särskilt anses föreligga om företagaren själv finansierar konsumentens kredit eller, när det gäller finansiering genom tredje man, om kreditgivaren låter företagaren medverka i samband med att kreditavtalet förbereds eller ingås. För att gynna en klar struktur i direktivet och öka den rättsliga tydligheten måste olika begrepp definieras på nytt. För att erbjuda konsumenten lämpligt skydd när det finns en nära relation mellan PR\519928.doc 21/87 PE 338.483
kreditgivare och säljare införs här begreppet kombinerat kreditavtal. Ändringsförslag 33 Artikel 3, punkt 2, inledningen 2. Direktivet gäller inte följande kreditavtal och motsvarande avtal om ställande av säkerhet: 2. Direktivet gäller inte följande: Ändringsförslag 34 Artikel 3, punkt 2, led -a (nytt) -a) Kreditavtal som avser belopp på maximalt 500 euro och belopp över 100 000 euro. Lån av obetydlig storlek bör inte belastas med de resurskrävande förfarandena enligt detta direktiv. När det rör sig om stora summor, 100 000 euro och uppåt, har konsumenterna erfarenhet av affärer. Ändringsförslag 35 Artikel 3, punkt 2, led a a) Kreditavtal avseende kredit för köp eller ombyggnad av fast egendom som konsumenten äger eller avser att köpa och för vilken det som säkerhet finns en inteckning i fastigheten eller en sedvanlig säkerhet för detta ändamål i en medlemsstat. a) Kreditavtal för vilket det som säkerhet finns en inteckning i fastigheten eller en annan motsvarande sedvanlig fastighetsrättslig säkerhet för boendeekonomiska ändamål i en medlemsstat. Ändringsförslag 36 Artikel 3, punkt 2, led b b) Hyresavtal i vilka det föreskrivs att äganderätten inte kan övergå till den som hyr eller till dennes rättsinnehavare. b) Hyresavtal, utom när dessa föreskriver att äganderätten slutligen skall övergå till den som hyr. Renodlade leasing- eller hyresavtal skall inte omfattas av direktivets tillämpningsområde. PE 338.483 22/87 PR\519928.doc
Ändringsförslag 37 Artikel 3, punkt 2, led ba (nytt) ba) Leasingavtal enligt vilka det inte föreligger någon skyldighet att förvärva det som leasingen avser. Renodlade leasing- eller hyresavtal skall inte omfattas av direktivets tillämpningsområde. Ändringsförslag 38 Artikel 3, punkt 2, led c c) Kreditavtal enligt vilka konsumenten skall betala tillbaka krediten genom en engångsbetalning inom en period som inte får överstiga tre månader och för vilka ingen ränta eller andra avgifter begärs. Ändringsförslag 39 Artikel 3, punkt 2, led d d) Följande kreditavtal uppfyller dessa krav: i) Kreditavtal som ingås som en biverksamhet, dvs. utanför kreditgivarens huvudsakliga närings- eller yrkesverksamhet. ii) Kreditavtal som beviljas till en lägre effektiv ränta än marknadsräntan. iii) Kreditavtal som inte erbjuds generellt till allmänheten. d) Kreditavtal där något av dessa krav är uppfyllt: i) Kreditavtal som ingås utanför näringseller yrkesverksamhet (privatkredit). ii) Kreditavtal som beviljas en arbetstagare av dennes arbetsgivare till en lägre effektiv ränta än marknadsräntan eller utan ränta. Det verkar även vara olämpligt att låta privatkrediter och arbetsgivarkrediter omfattas av direktivet. PR\519928.doc 23/87 PE 338.483
Ändringsförslag 40 Artikel 3, punkt 2, led ea (nytt) ea) Kreditavtal som bestyrkts av notarie eller domstol, är följden av en förlikning inför en domare eller någon annan statligt bemyndigad instans eller avser kostnadsfritt uppskov med ett aktuellt krav. Överenskommelser inför en notarie eller domare innebär att konsumenten inte är utan skydd, eftersom en objektiv och intensiv juridisk rådgivning är garanterad här. Ändringsförslag 41 Artikel 3, punkt 2, led eb (nytt) eb) Kredit i form av uttag på löpande kredit som beviljats av en kreditinrättning eller ett finansinstitut och som inte är en kontokortskredit 1. Sådana krediter kan emellertid omfattas av artiklarna 6a och 21. 1 Undantag enligt gällande direktiv. Se även artikel 6a. Övers. anm.: Denna mening har hämtats från direktiv 87/102/EEG. Uttag på löpande kredit utgör ett sätt att skaffa kontanter vilket ofta används och är flexibelt, snabbt och överskådligt. Om detta togs med i direktivet skulle det bli omöjligt att bevilja sådan kredit under vanliga och beprövade former. Ändringsförslag 42 Artikel 3, punkt 2, led ec (nytt) ec) Krediter som beviljas i främjande syfte av offentliga organ eller organ som fått ett offentligt uppdrag. PE 338.483 24/87 PR\519928.doc
Stödkrediter skall inte heller omfattas av direktivet, eftersom de möjliggör inledande finansiering just för personer som annars endast med svårigheter eller inte alls lyckas få kredit. Ett välkänt exempel på denna typ av krediter är studentlån. Ändringsförslag 43 Artikel 3, punkt 2, led ed (nytt) ed) Kooperativa sammanslutningar som utan vinstsyfte förvaltar sina medlemmars besparingar och krediter, som leds av ideellt arbetande medarbetare, som beviljar krediter med effektiv ränta som begränsas uppåt genom nationella bestämmelser, och som endast beviljar medlemskap åt arbetstagare inom en viss bransch, hos en viss arbetsgivare eller i en viss mycket begränsad region. I några medlemsstater finns det framgångsrika kooperativt organiserade kreditgivare som beviljar krediter just åt inkomstsvaga grupper och även erbjuder nödvändig rådgivning, exempelvis de s.k. Credit unions som finns i Förenade kungariket och Irland. Dessa grundas ofta på medlemmarnas ideella arbete. Om direktivet skulle tillämpas på dessa organ kunde deras fortbestånd inte längre garanteras. Ändringsförslag 44 Artikel 3, punkt 2, led ee (nytt) ee) Kreditavtal som innehåller överenskommelser om villkor för uppskov, säkerheter eller återbetalning när det gäller förfallna krediter mellan kreditgivaren, eller tredje man som handlar på hans uppdrag, och låntagaren, om det på detta sätt sannolikt blir möjligt att undvika ett domstolsförfarande och om villkoren för konsumenten på det hela taget inte försämras. Förfallna krediter som konsumenten inte kan återbetala kan bli lättare att betala tillbaka för konsumenten om man avtalar olika nya villkor för uppskov och återbetalning. Sådana PR\519928.doc 25/87 PE 338.483
förhandlingar kan för kreditgivarens räkning även skötas av tredje man, som för att undvika långdragna och kostsamma domstolsförfaranden förhandlar om återbetalning av lånebeloppet. Detta har fördelar för både kreditgivaren och konsumenten, eftersom det är billigare och snabbare än de domstolsförfaranden som i annat fall måste genomföras. Ändringsförslag 45 Artikel 3, punkt 2, led ef (nytt) ef) Kreditavtal som ingås efter det att låntagaren lämnat en säkerhet hos kreditgivaren, om detta är den enda säkerhet som kreditgivaren kan åberopa. Ändringsförslag 46 Artikel -4 (ny) Artikel -4 Standardinformation 1. Skyldigheterna när det gäller information och praxis innan avtal ingås skall omfatta reklam och väsentlig information om krediterbjudandet och innehållet i kreditavtalet. 2. Som standardinformation skall, på ett grafiskt överskådligt och optisk framhävt sätt, följande anges i nämnd ordning: effektiv ränta, avtalad löptid för krediten, månadsavbetalningarnas antal och belopp och totalkostnaden för krediten (informationsruta). Ytterligare uppgifter kan lämnas vid sidan av ovanstående information. 3. Någon skyldighet att lämna standardinformation skall inte föreligga om någon del av den standardinformation som avses i punkt 2 inte allmänt kan fastställas eller om dessa kreditvillkor inte allmänt står till varje låntagarens förfogande; den effektiva räntan måste emellertid anges, i nödfall med hjälp av representativa exempel, i fråga om avtal om kreditkort. PE 338.483 26/87 PR\519928.doc
Konsumenten har rätt till begriplig och överskådlig information för att kunna jämföra erbjudanden från hela gemenskapen och välja den produkt som är bäst för honom. Den föreslagna informationsrutan är avsedd att tillhandahålla en standardiserad modell för detta. Detta utesluter inte ytterligare uppgifter om krediten, såvida inte dessa blandas samman med uppgifterna i informationsrutan. Undantag när det gäller informationsrutan får endast göras i sådana fall då denna standardinformation inte kan lämnas. Ändringsförslag 47 Artikel 4 Reklam Utan att det påverkar tillämpningen av rådets direktiv 84/450/EEG, skall all reklam och alla erbjudanden som anslås i affärslokaler och som innehåller information om kreditavtal, särskilt om kreditränta, sammanlagd utlåningsränta och effektiv ränta, lämnas på ett tydligt och begripligt sätt, särskilt med iakttagande av principerna för god affärssed. Det kommersiella syftet med sådan information skall klart och tydligt framgå. Detta är föremål för direktiv 84/450/EEG och de föreslagna direktiven/förordningarna om otillbörliga affärsmetoder (KOM(2003) 356). Ändringsförslag 48 Artikel 5 Förbud att ingå kreditavtal och avtal om ställande av säkerhet utanför fasta affärslokaler Ingående av kreditavtal eller avtal om ställande av säkerhet utanför fasta affärslokaler under sådana omständigheter som avses i artikel 1 i direktiv 85/577/EEG skall vara förbjudet. Ändringsförslag 49 PR\519928.doc 27/87 PE 338.483
Artikel 6, rubrik Ömsesidig förhandsinformation och rådgivningsskyldighet Ansvarsfull utlåning och ansvarsfullt låntagande Principen om ansvarsfull utlåning påminner kreditgivaren och konsumenten om att de, innan de tar på sig sina respektive skyldigheter, skall lämna vissa upplysningar till den tänkbara avtalspartnern. Endast på så sätt blir det möjligt att bedöma vilka risker och skyldigheter man åtar sig. Därför måste denna princip, som i kommissionens ursprungliga förslag utformats mycket vagt, fyllas med innehåll. Systematiskt verkar det vara mer ändamålsenligt att ta med den i kapitlet om information och praxis innan avtal ingås. Ändringsförslag 50 Artikel 6, punkt 1 1. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 95/46/EG, särskilt artikel 6 i detta, får kreditgivaren eller kreditförmedlaren av konsumenter som vill ingå kreditavtal eller av dem som ställer en säkerhet bara begära sådana uppgifter som är relevanta och nödvändiga för att bedöma deras ekonomiska situation och återbetalningsförmåga. Konsumenten och den som ställer säkerheten skall vara skyldiga att svara på en sådan begäran om upplysningar på ett exakt och fullständigt sätt. 1. Kreditgivaren, i förekommande fall kreditförmedlaren och konsumenten skall följa principen om ansvarsfull utlåning. Ansvarsfull utlåning omfattar kreditgivarens och konsumentens fullgörande av informationsskyldigheten innan avtal ingås och den bedömning av kreditvärdigheten som kreditgivaren skall genomföra på grundval av de upplysningar som konsumenten lämnat. Principen om ansvarsfull utlåning påminner kreditgivaren och konsumenten om att de, innan de tar på sig sina respektive skyldigheter, skall lämna vissa upplysningar till den tänkbara avtalspartnern. Endast på så sätt blir det möjligt att bedöma vilka risker och skyldigheter man åtar sig. Därför måste denna princip, som i kommissionens ursprungliga förslag utformats mycket vagt, fyllas med innehåll. Systematiskt verkar det vara mer ändamålsenligt att ta med den i kapitlet om information och praxis innan avtal ingås. Ändringsförslag 51 Artikel 6, punkt 2, stycke 1 2. Kreditgivaren eller kreditförmedlaren skall lämna all nödvändig information om 2. Innan kontraktet ingås skall kreditgivaren eller kreditförmedlaren PE 338.483 28/87 PR\519928.doc
det planerade kreditavtalet till konsumenten på ett exakt och fullständigt sätt. Konsumenten skall ha rätt att få denna information på papper eller på något annat varaktigt medium innan kreditavtalet ingås. skriftligen informera om följande: Principen om ansvarsfull utlåning påminner kreditgivaren och konsumenten om att de, innan de tar på sig sina respektive skyldigheter, skall lämna vissa upplysningar till den tänkbara avtalspartnern. Endast på så sätt blir det möjligt att bedöma vilka risker och skyldigheter man åtar sig. Därför måste denna princip, som i kommissionens ursprungliga förslag utformats mycket vagt, fyllas med innehåll. Systematiskt verkar det vara mer ändamålsenligt att ta med den i kapitlet om information och praxis innan avtal ingås. Ändringsförslag 52 Artikel 6, punkt 2, stycke 2, inledningen Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 i direktiv / /EG om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG, skall informationen inbegripa en kortfattad men tydlig beskrivning av produkten, dess fördelar och eventuella nackdelar. Den information som lämnas skall särskilt gälla följande: Principen om ansvarsfull utlåning påminner kreditgivaren och konsumenten om att de, innan de tar på sig sina respektive skyldigheter, skall lämna vissa upplysningar till den tänkbara avtalspartnern. Endast på så sätt blir det möjligt att bedöma vilka risker och skyldigheter man åtar sig. Därför måste denna princip, som i kommissionens ursprungliga förslag utformats mycket vagt, fyllas med innehåll. Systematiskt verkar det vara mer ändamålsenligt att ta med den i kapitlet om information och praxis innan avtal ingås. Ändringsförslag 53 Artikel 6, punkt 2, stycke 2, led d d) Fasta avgifter och engångsavgifter, inklusive sådana ytterligare avgifter som konsumenten måste betala i samband med d) Sådana ytterligare avgifter som konsumenten måste betala i samband med ingåendet av ett kreditavtal, om PR\519928.doc 29/87 PE 338.483