Industriteknisk gymnasieutbildning i Norra Västmanland Utredning

Industriteknisk gymnasieutbildning i Norra Västmanland Utredning Anders Åkerström 2011-12-14

Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Nulägesbeskrivning...5 Programmens attraktionskraft... 5 Elevunderlaget i Norra Västmanland... 5 Vad och var väljer 16-åringarna att studera?... 6 Vad behöver bli bättre enligt företagen?... 6 Lärarlegitimation... 7 Alternativen?...8 Attraktivitetsförhöjare... 8 Programmen... 8 A) NVU fortsatt huvudman för de industritekniska gymnasie-utbildningarna, men köper karaktärsämnena av ett bolag ägt av industriföretag i regionen... 9 Genomförande... 9 SWOT-analys... 9 Organisation...10 Personalbehov...10 Lokaler...10 Indikativ budget...10 B) En friskola startas som ägs gemensamt mellan företag i regionen och eventuellt en eller flera kommuner i Norra Västmanland...11 Genomförande...11 SWOT-analys...11 Organisation...11 Personalbehov...12 C) Nystart av Teknikcollege inom NVU, med utvecklad företagssamverkan...13 Genomförande...13 Organisation...14 Personalbehov...14 Åtaganden från NVU...14 Åtaganden från partnerföretag...15 Åtaganden från kommunerna...15 Indikativ budget för kostnader utöver nuläget...15 Rekommendation... 16 Bilagor: 1. Curt Nicolin Gymnasiet i Finspång... 17 2.Göranssonska Skolan Sandvikens tekniska gymnasium... 18 3. Organisationsformer ur ett kommunalt perspektiv... 19 4. Kriterier för certifiering inom Teknikcollege... 22 5. Indikativ budget för B-alternativet... 23

Sammanfattning Utredningen är en genomlysning av de tekniskt inriktade gymnasieutbildningarna inom NVU. För att upprätthålla certifiering inom Teknikcollege kommer att krävas ganska långtgående förändringar jämfört med hur verksamheten bedrivs idag. Detta gäller oavsett hur de framtida tekniskt inriktade gymnasieprogrammen i Norra Västmanland organiseras. De tekniska utbildningarnas attraktionskraft bland ungdomarna är svag. Det är svårt att rekrytera elever till programmen. Trenden är generell, inte ett Norra Västmanland specifikt problem. Den långsiktiga kompetensförsörjningen är självklart viktigt för industriföretagen i närregionen. Det är angeläget för företagen att arbeta för bästa möjliga kvalitet i gymnasieutbildningarna. De gymnasieprogram som berörs i utredningen är Teknik, El- och energi- samt Industriprogrammet. Det s.k. C- alternativet inbegriper också det Naturvetenskapliga programmet. Antalet 16-åringar/årskull minskar snabbt, från drygt 300 till ca 220 på tre år. Samtidigt väljer också allt fler ungdomar från NVU:s geografi att studera utanför NVU, främst i Västerås. Att fortsätta driva industritekniska utbildningar som idag, är för industriföretagen inte ett önskvärt alternativ. Det skulle innebära att Teknikcollegecertifiering inte kan upprätthållas. Utredningen har kommit fram till tre möjliga alternativa genomföranden: A) NVU är fortsatt huvudman för programmen, men lägger ut karaktärsämnen till ett specialiserat utbildningsbolag som ägs av regionala företag. B) En friskola startas som genomför hela programmen. C) Nystart av Teknikcollege inom NVU Utredarens förslag är att gå på C- alternativet och att göra det redan inför höstterminen 2011. Motiv som talar för detta alternativ är: Ger möjlighet att snabbt förbättra utbildningarnas kvalitet Partnerföretagens önskan om inflytande kan tillgodoses Minimerade risker. Att starta en friskola/utbildningsbolag i nuläget med minskande elevunderlag i kombination med allt större andel elever som åker till Västerås innebär sannolikt ett stort finansiellt risktagande. Ingen negativ påverkan på NVU:s möjligheter att verka långsiktigt. Oavsett hur de industritekniska utbildningarna organiseras är det angeläget att vidareutveckla formerna för arbetsplatsförlagd utbildning/praktikplatser. Bra praktikplatser är nödvändigt för bra resultat i form av anställningsbarhet. Det är också önskvärt att eleverna erbjuds mervärden i form av bl.a. sommarjobb.

Bakgrund Uppdraget för denna utredning är kortfattat att genomlysa de tekniskt inriktade gymnasieutbildningarna inom NVU och beskriva hur organisation och genomförande av berörda gymnasieprogram kan och bör se ut i framtiden. Industriföretagen som står bakom utredningen är inte nöjda med hur de tekniskt inriktade gymnasieutbildningarna fungerar idag och konstaterar att förändringar är nödvändiga. Utbildningarna är inte tillräckligt attraktiva och kvaliteten inte tillräckligt hög för att motsvara företagens behov för sin framtida kompetensförsörjning av produktionspersonal. Några viktiga grundförutsättningar för utredningen är: Det är generellt svårt att rekrytera till tekniska utbildningar, vilket gäller hela riket. Ny gymnasiereform - GY2011 En reform ska inte riskera NVU:s möjligheter att långsiktigt bedriva utbildning En reform ska skapa förutsättningar för ökat inflytande och engagemang från företagen Teknikcollege certifieringen är viktig som kvalitetssäkring av verksamheten. Förändringar måste genomföras i genomförandet av programmen för att upprätthålla certifiering Andelen 16-åringar som väljer att studera utanför NVU ökar från år till år. Detta läsår är det ca en tredjedel av underlaget som gör det, vilket innebär stora kostnader och färre elever i den egna skolan Sedan år 2000 finns ett formaliserat samarbete mellan lokala företag och Fagersta kommun för att bl.a. förbättra samarbetet mellan näringslivet och skolan. Arbetet uppfattas framgångsrikt och omtalas ofta som Fagerstamodellen. I samband med att koordinatorn för samverkan skola näringsliv, Veine Eliasson, pensionerades började företagen och kommunen diskutera hur samverkan kan utvecklas för framtiden. Fokus i diskussionen har legat på hur de industritekniska utbildningarna kan förbättras.

Nulägesbeskrivning Programmens attraktionskraft På Sverigenivå fördelar sig antalet elever på de aktuella programmen som följer. Program Antal elever 2005 2006 2007 2008 2009 El 4510 4785 4858 4752 4441 Industri 1771 2135 2234 2301 1962 Teknik 6306 6398 6642 6469 6229 Summa 12587 13318 13734 13522 12632 Gymnasieskolan Totalt 142984 150846 153162 151943 147753 Andelen som tas in på de aktuella programmen är på totalen ca 8-8,5 % av utbildningsplatserna inom gymnasieskolan i Sverige. I Norra Västmanland är andelen marginellt större på de nämnda programmen, d.v.s. ca 10 %. Elevunderlaget i Norra Västmanland Diagram 1: Elevutveckling gymnasiet Antalet 16-åringar minskar kraftigt de närmaste 2-3 åren och det vänder inte uppåt förrän 2021/2022. Det finns idag inga signaler som tyder på att vi inom närtid kommer tillbaka till nuvarande nivå med ca 300 16-åringar. Normalnivån för de kommande 10 åren ligger på ca 220 ungdomar. Detta är en utveckling som inte är specifik för Norra Västmanland. Liknande siffror finns i hela landet.

Startår i åk 1 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal 329 331 330 303 291 255 206 201 219 mantalsskrivna Startår i åk 1 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Antal 219 211 204 214 209 210 225 227 mantalsskrivna Tabell 1: Utveckling av antalet elever i åk 1från Fagersta Norberg och Skinnskatteberg, d.v.s. antalet mantalsskrivna16 åringar. Konkurrensen om elever mellan gymnasieskolorna i länet kommer att öka i takt med att elevunderlaget minskar. I förlängningen kommer detta naturligtvis även påverka de regionala högskoleutbildningarna. Vad och var väljer 16-åringarna att studera? Sedan det fria gymnasievalet infördes ökar andelen 16-åringar årligen som väljer att studera utanför NVU. Nästan samtliga av de som väljer att studera utanför NVU åker till Västerås. Hösten 2010 är det ca 100 elever som gör det, d.v.s. en tredjedel av underlaget. Ganska många av dessa läser varianter av det naturvetenskapliga programmet. Av de som väljer att studera utanför NVU från Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg är det få som väljer program med teknisk inriktning. Ungefär 30 elever väljer varje år att gå något av de industriellt inriktade programmen hos NVU. Slutsats: Med ett antagande att det kommer fortsätta att vara ca 10 % som väljer ett något av programmen teknik, el- och energi eller Industriteknik, så minskar antalet elever till dessa program till ca 20 allt annat oförändrat. Med en långsiktig ambition om 50 elever per år till ovan nämnda program i Norra Västmanland krävs del ett större geografiskt område än de egna kommunerna samtidigt som utbildningens kvalitet och konkurrenskraft måste uppfattas som mycket bra. Det måste vara utbildningar som sticker ut från mängden! Vad behöver bli bättre enligt företagen? De aspekter som företagens representanter lyfter fram som viktiga för framgångsrika tekniskt inriktade utbildningar är: Utbildningarnas kvalitet är viktigast - d.v.s. de skall leda till att ungdomarna i större utsträckning är anställningsbara, d.v.s. att de har sådan kunskap att de enkelt kan lära sig använd de maskiner som används ute i produktionen. Utbildningarna måste synliggöras på ett sätt som gör att de uppfattas mer intressanta och attraktivare att välja än idag. Engagemanget vid mötet mellan skola och företag behöver förbättras både från företag och från skolan. Det är en svår uppgift att skapa tillräckligt bra och intressanta arbetsuppgifter under praktik.

Lärarlegitimation Ny lagstiftning innebär att alla lärare som tillsvidareanställs från 1 juli 2012 måste ha lärarlegitimation. Redan anställda lärare har då tre år på sig att skaffa den pedagogiska utbildning som krävs för legitimering. Enbart legitimerade lärare får sätta betyg och fastanställas. För att få legitimation skall en lärare ha examen och därefter visat sig lämplig efter en introduktionsperiod på minst ett år. En mentor som är legitimerad skall ge råd och stöd under introduktionsperioden. Skolverket skall utfärda legitimationerna.

Alternativen? De alternativ som utredningen belyser är: A) NVU fortsatt huvudman för industritekniska utbildningar, men köper de tekniska karaktärsämnena av företagen, genom ett utbildningsbolag som bildas. B) En friskola startas som ägs gemensamt av företagen C) Nystart av Teknikcollege inom NVU, med utvecklad företagssamverkan Certifiering inom Teknikcollege ingår i alla alternativen. NVU står inför en omcertifiering av Teknikcollege, vilket innebär ett antal åtgärder som måste genomföras för att klara kriterierna (se bilaga Kriterier för certifiering inom Teknikcollege ). Attraktivitetsförhöjare För att utbildningen skall uppfattas attraktiv för eleverna behövs sannolikt några särskilda aktiviteter och förmåner för eleverna. Sådana attraktivitetshöjande åtgärder kan vara: Bra lärare att skolan omtalas av sina elever att ha mycket bra lärare är avgörande för rekryteringen av elever. Bra praktikplatser - d.v.s. också väl fungerande samverkan mellan skolan och arbetslivet. Sommarjobb ytterligare möjlighet för eleverna att pröva företaget och omvänt för eventuell framtida anställning. Möjlighet till utlandspraktik kan särskilt attrahera ett antal elever. Synliggörande av utbildningarna genom genomtänkt marknadsföring där lärare och elever är de viktigaste resurserna. Entreprenörskap skolan arbetar med Ung Företagsamhet som koncept för alla elever. Programmen De gymnasieprogram som utredningen handlar om och som alla tre alternativen innehåller är: Teknikprogrammet El- och en energiprogrammet Industritekniska programmet C alternativet innehåller även det Naturvetenskapliga programmet (NV). Antalet studieplatser som den indikativa budgeten grundas på är 30 (C-alternativet 30 + 20 NV-elever). Kostnaderna per studieplats sjunker vid ett större antal elever, dvs det finns skalfördelar.

A) NVU fortsatt huvudman för de industritekniska gymnasieutbildningarna, men köper karaktärsämnena av ett bolag ägt av industriföretag i regionen. Genomförande Alternativet innebär att NVU fortsatt är huvudman för de industritekniska utbildningarna och företagen ansvarar för de tekniskt inriktade karaktärsämnena. Alternativet kräver inte ansökan om att bilda friskola. Det är möjligt att starta detta alternativ redan till höstterminen 2011 under förutsättning att avtal skrivs snarast mellan NVU och ett för genomförandet ansvarigt bolag. Det kan vara ett industriföretag som gör det eller också ett bolag som några av företagen äger gemensamt. Ett avtal med NVU kan skrivas så att de håller med lokaler, d.v.s. verksamheten bedrivs i samma lokaler som idag. Bolaget kan utöver utbildning också verka som koordinator för samverkan skola näringsliv, d.v.s. också arbeta med kontaktytan mellan grundskolorna och företagen. Även om NVU är huvudman bör utbildningarna marknadsföras under ett eget varumärke med egen hemsida. SWOT-analys Styrkor - Företagen kan påverka innehållet i karaktärsämnena - NVU utbildar eleverna i kärnämnena vilket skapar en tydlighet i anställningsförhållandena för lärarna - Utbildningsbolaget är mindre känsligt för elevunderlagets utveckling - Förändringen i sig riskerar inte NVU:s framtid - 2011 får man anställa lärare som inte har lärarlegitimation från 1 juli 2012 är det ett krav vid nyanställning. - Utbildningsbolaget kan fokusera på de tekniska ämnena och APU-delarna. - NVU står för kringservice i form av t.ex. skolhälsovård och utbildningsadministration Möjligheter - Snabbt komma igång med utveckling av de industritekniska karaktärsämnena - Företagen kan välja att senare utveckla bolaget till en friskola Svagheter - Inte självklart att utbildningarna får ett tydligt varumärke - Risk för otydlig marknadsföring - NVU:s varumärke inte självklart positivt när det gäller att attrahera ungdomar - NVUmåste upphandla tjänsten Hot - Utbildningsbolaget lyckas inte rekrytera tillräckligt bra lärare. - Inte tillräckligt många elever som lockas av utbildningarna. - Fortsatt kraftig ökning av andelen elever som väljer studera utanför länet möjligheten för NVU att fortsätta bedriva gymnasieutbildning urholkas så att skolan måste läggas ned. - Kravet på lärarlegitimation från 1 juli 2012

Organisation Ägandet av bolaget som utbildar i de industritekniska karaktärsämnena kan se ut på flera sätt olika sätt, två olika möjligheter är: i) Ett antal industriföretag från närregionen, t.ex. företagen som är initiativtagare till utredningen, äger gemensamt. Intresserade företag måste sätta sig ner och diskutera hur ägandet skall se ut. ii) Ett av industriföretagen bestämmer sig för att verkligen satsa på gymnasieskolan och de industritekniska utbildningarna och är avtalspart i förhållande till NVU Personalbehov I dag har NVU sju tjänster för karaktärsämnena i de aktuella programmen. Bedömningen är att även för den nya utbildningen krävs en grundbemanning på sju tjänster. Därutöver behövs: - 1 heltids VD, som halvtid verkar som koordinator för samverkan skola arbetsliv på grundskolenivå, samt samordnar praktik- och sommarjobbs verksamheten inom berörda program. - Resurs som coachar eleverna inom Ung Företagsamhet/entreprenörskap. Denna resurs förutsätts att den finns då den ingår i NVU:s nuvarande mål. - Administratör Lokaler Verksamheten startar i befintliga lokaler och tillhandahålls av NVU. Indikativ budget Personalkostnader 7 st lärare 3500000 0,5 administratör 200000 1,0 VD 800000 Summa personalkostnader 4500000 Övriga kostnader ekonomi- och personaladm 150000 Studiemateriel 495000 5.500:-/elev Försäkringar (elev) 1800 20:-/elev Maskiner och handledare 750000 Revision 25000 Övrigt 500000 Kompetensutveckling, tel, transporter mm Summa totalt 6321800

B) En friskola startas som ägs gemensamt mellan företag i regionen och eventuellt en eller flera kommuner i Norra Västmanland Genomförande En friskola startas som erbjuder industritekniska utbildningar i Fagersta. För att kunna starta verksamheten till höstterminen 2012 måste ansökan till Skolinspektionen lämnas in 31 januari 2011. Skolan genomför hela programmen, d.v.s. både kärn- och karaktärsämnen. Skolan anställer lärare för samtliga ämnen i samverkan med NVU. Berörda kärnämneslärare får två arbetsgivare NVU och den nya skolan. Karaktärsämneslärare är anställda av friskolan. SWOT-analys Styrkor - Ägarföretagen kan påverka innehållet i karaktärsämnena. - Friskolan skapar möjlighet att bygga upp ett varumärke med positiva förtecken Möjligheter - Kan attrahera elever som annars väljer studera i t.ex. Västerås - Attrahera lärare som tycker att verksamheten är spännande och utvecklande Svagheter - Dröjer länge innan verksamheten kan komma igång - Alternativet är inte politiskt förankrat i de berörda kommunerna och nödvändiga beslut hinner inte tas före 31 januari Vi vet inte kärnämneslärarnas inställning till att ha två arbetsgivare (frågan är inte ställd). - Inte självklart att kunna erbjuda heltidstjänster i en liten skola Hot - Lyckas inte rekrytera tillräckligt bra lärare. - Inte tillräckligt många elever som lockas av utbildningarna. - Fortsatt kraftig ökning av andelen elever som väljer studera utanför länet Möjligheten för NVU att fortsätta bedriva gymnasieutbildning urholkas så att skolan måste läggas ned. - Kravet på lärarlegitimation från 1 juli 2012 (risk i samband med rekrytering) Organisation Skolan ägs antingen av ett antal företag från närregionen, eller ett gemensamt ägande mellan företag och en eller flera kommuner. I det senare alternativet är det lämpligt att företagens intressen kanaliseras genom ett holdingbolag.

Personalbehov I dag har NVU sju lärartjänster för karaktärsämnena i de aktuella programmen. Bedömningen är att även i B-alternativet kommer att krävas en grundbemanning på sju lärare för karaktärsämnena. För kärnämnena behövs ca fem heltidstjänster. Skolans omfattning räcker inte för heltidstjänster inom något ämne. Vilket innebär att det är en förutsättning att NVU och friskolan delar personal. Det betyder att berörda lärare måste ha två arbetsgivare. Därutöver behövs: - 1 heltids VD, som halvtid verkar som koordinator för samverkan skola arbetsliv på grundskolenivå, samt samordnar praktik- och sommarjobbs verksamheten inom berörda program. - 0,5 tjänst som coachar eleverna inom Ung Företagsamhet/entreprenörskap. - - 0,5 tjänst administratör Indikativ budget Bifogad budgetberäkning (bilaga 5) som grundar sig på verkliga skolor pekar på två saker: 30 elever per årskull är för litet underlag för att kunna upprätthålla hög kvalitet i utbildningen, vilket innebär att det geografiska upptagningsområdet måste vara större än NVU-kommunerna. Det behövs mer bidrag från företagen än i exemplet från Curt Nicolingymnasiet för genomförande

C) Nystart av Teknikcollege inom NVU, med utvecklad företagssamverkan Genomförande En utbildningsenhet bildas inom NVU som utöver programmen Teknik, El & Energi och Industriteknik också innehåller det Naturvetenskapliga programmet. Karaktärsämnena genomförs i samarbete med partnerföretag. Genomförandet bygger som helhet på nära samverkan mellan NVU och regionalt verksamma företag, som innebär åtaganden att leva upp till för båda parter. Åtagandena beskrivs nedan. För att stärka utbildningarnas profil och attraktivitet marknadsförs och drivs utbildningarna under ett eget varumärke inom NVU. Vilket varumärket skall vara är en fråga att diskutera med företagen. Teknikcollegekonceptet är bärande för programmen. Personal från företagen kan engageras genom att de får ansvar för genomförande av delmoment i utbildningen. Exempel på moment som kan läggas ut är delar av svetsutbildning- och materialbearbetning. Vilket då innebär att NVU köper ett antal timmar av aktuellt företag. Det kan även bli aktuellt att NVU köper utbildningsmoment som man själv har svårighet att genomföra. I sådana fall sätts formellt betyg av lärare från NVU. Det är också önskvärt att utveckla samverkan inom vuxenutbildningsområdet. Vilket innebär att programrådet utöver gymnasieprogrammen uppdras att utveckla samverkan inom vuxenutbildningsområdet, d.v.s. inklusive uppdragsutbildningsverksamhet. SWOT-analys Styrkor - Företagen får inflytande genom programrådet - Att också inkludera NV-programmet stärker underlaget för lärartjänster och ger samordningsfördelar. - Alternativet kan stärka NVU:s framtid. - NVU står i alternativet självklart för all kringservice i form av t.ex. skolhälsovård och utbildningsadministration Möjligheter - Snabbt komma igång med utveckling av de industritekniska programmen. Kan starta redan till hösten 2011. - Utveckla vuxenutbildningsverksamhet som komplement till gymnasiet Svagheter - NVU:s varumärke inte självklart positivt när det gäller att attrahera ungdomar till de aktuella programmen. Därför viktigt att forma och stärka varumärket kring de aktuella utbildningarna. Hot - Fortsatt kraftig ökning av andelen elever som väljer studera utanför länet möjligheten för NVU att fortsätta bedriva gymnasieutbildning urholkas.

Organisation Inom NVU bildas en utbildningsenhet för programmen. Ett partssammansatt programråd (enligt skollagen) knyts till utbildningsenheten. Programrådet utvecklas utifrån existerande näringslivsråd. Utbildningsenheten blir ett rektorsområde. Programrådet beslutar om (möjligheter till påverkan inom): Inriktningar på programmen som skall erbjudas Kurser Vilka moment i kurser som är lämpliga att genomföra i skolan eller ute hos företag Val av studiematerial Former för samlad skoldag Programrådet är vägledande: Vid nyrekrytering av personal (för att säkerställa industriellt kunnande hos lärarna) Personalbehov I dag har NVU sju tjänster för karaktärsämnena i de tekniska programmen. Inför 2011 finns ett rekryteringsbehov av två lärare. Utöver dessa behövs en tjänst som fungerar som koordinator för skola och arbetsliv på grundskolenivå, praktik- och sommarjobbssamordning, samt en resurs som coach för Ung Företagsamhet/entrepernörskap. Denna resurs förutsätts att den finns då den ingår i NVU:s nuvarande mål. Sammanhållen skoldag bedöms kräva ytterligare 1,5 lärartjänster. Åtaganden från NVU Bildar och upprätthåller en utbildningsenhet för ovan beskrivna program (d.v.s. inklusive NV) Det antal lärare som idag används för genomförande av programmen garanteras fortsatt vara kvar. Dessutom tillförs 1,5 lärarresurs för att klara genomförande av den samlade skoldagen. Tillsätta en rektorstjänst med ansvar för att bl.a. långsiktigt utveckla programmen. Inrätta ett programråd med representation från företagen Säkerställa att kriterierna för Teknikcollegecertifiering uppfylls (bl.a. sammanhållen skoldag) Utbildningsmoment genomförs i samarbete med företag, som också ersätts för dessa tjänster. Det kan gälla t.ex. att företag får ansvar för genomförande av vissa utbildningsmoment inom t.ex. svetsning och maskinbearbetning. Ung Företagsamhet/entreprenörskap blir ett obligatoriskt moment i programmen.

Åtaganden från partnerföretag Eleverna garanteras sex veckors sommarjobb vid varje sommarlov även för NV elever (som kan tillgodoräknas som praktik) Praktikplatser (Antalet tillgängliga praktikplatser avgör hur många elever som kan tas in.) Finansierar del av koordinatorstjänst för praktik-, sommarjobbssamordning samt samverkan mellan grundskolan och näringslivet Medverkar vid genomförande av studieresor för eleverna. Partnerföretag finansierar med t.ex. 750 kronor per anställd Åtaganden från kommunerna Finansierar del av koordinatorstjänst med 500 000 kronor årligen. Indikativ budget för kostnader utöver nuläget Personalkostnader 1 koordinator, inkl drift 600000 1,5 lärare (sammanhållen skoldag) 750000 Summa personalkostnader 1350000 Övriga kostnader Praktikhandledning och köp av utbildningsmoment 500000 Maskinkostnader 500000 Marknadsföring (Utöver NVU:s normala) 100000 Summa kostnader 2450000 Intäkter Bidrag från företagen 1950000 Bidrag från kommunerna 500000 Summa intäkter 2450000

Rekommendation Utredarens rekommendation är att genomföra Alternativ C, d.v.s. Nystart av Teknikcollege inom NVU. Oavsett val av alternativ måste ganska stora anpassningar göras för att programmen skall upprätthålla certifiering inom Teknikcollege. När dessa åtgärder genomförs åtgärdas de viktigaste synpunkterna som företagen har på de tekniskt inriktade programmen. De huvudsakliga argumenten för att välja alternativ C är: Kan påbörjas snabbt Förutsätter nära samarbete mellan NVU och partnerföretagen Företagens önskemål om inflytande kan tillgodoses Att också inbegripa NV-programmet i Teknikcollege underlättar att hålla hög lärarkompetens, då samordningseffekter kan nås mellan Teknik- och NV-programmen NV- programmet inom Teknikcollege är ett nytt grepp som sticker ut i positiv bemärkelse

Bilagar 1. Curt Nicolin Gymnasiet i Finspång Utbudet Curt Nicolin Gymnasiet erbjuder både praktisk och teoretisk utbildning inom tre gymnasieprogram inom Teknikcollege, d.v.s.: Teknikprogrammet, Industritekniska programmet och El- och Energiprogrammet. Inom alla program finns stora möjligheter till inriktningsval. Den som väljer ett yrkesprogram (Industritekniska programmet eller El- och Energiprogrammet) kan välja att koppla på behörighetsgivande kurser för fortsatta studier hela vägen till civilingenjörsutbildning. På det högskoleförberedande går det också att komplettera med verkstadstekniska kurser. Eleverna får gymkort och får även ta körkort under utbildningen. Näringslivets medverkan Utbildningarna planeras i samverkan mellan skolan och de s.k. CNG-företagen. Företagen lägger in 500 kr per anställd i skolan. Medverkande företag är: Alstom Power Borggårds Bruk Finspångs Allmekano Finspångs Finmekaniska Finspångs Kommun Grytgöls Bruk Igelfors Bruk IUC Öst KL Industri Luvata Sweden AB Lämneå Bruk Sapa Technology Coor Service Management Sapa Profiler Sapa Heat Transfer Siemens Företagen erbjuder också eleverna sommarjobb och ställer upp med praktikplatser. Curt Nicolin gymnasiet är det mest intressanta friskolealternativet att hämta inspiration från ur ett Norra Västmanlandsperspektiv.

Bilaga 2. Göranssonska Skolan Sandvikens tekniska gymnasium Utbudet Göranssonska Skolan är ett 3-årigt tekniskt gymnasium där eleverna läser ett utökat specialutformat industriprogram med fokus på bearbetningsteknik och processautomation. Samtliga elever får grundläggande behörighet till högskolan. Genom valfriheten inom programmet kan man skaffa sig den särskilda behörigheten som krävs för ett ingenjörsprogram på universitet och högskolor. Pedagogisk metod Skolan arbetar mycket med ämnesintegrerade projekt. Det innebär att många av de olika ämnena ingår i projekten. På så sätt skapas en helhet i undervisningen och varje enskilt ämne får betydelse. Schemat läggs så att eleven läser sina ämnen i större block. All undervisning leds av lärare och handledare. Eleverna arbetar 38 timmar per vecka. De har dock möjlighet till viss flex morgon och kväll. Varje elev har tillgång till en egen arbetsplats med dator. Skolan rekryterar till basgrupper om åtta elever i varje grupp. Varje basgrupp har en mentor som också är lärare på skolan. APU Utbildningen ska ha en stark förankring i arbetslivet. Delar av vissa kurser på skolan bedrivs som arbetsplatsförlagd utbildning - APU. Under utbildningens sista år erbjuds möjlighet att göra APU utomlands på något av Sandviks bolag. Feriejobb Sandvik erbjuder samtliga elever sommarferiejobb på företaget Annan information: Sandvik AB bidrar med ca 100kkr per elev och år utöver skolpeng, d.v.s. i princip dubbelt så mycket pengar in i verksamheten. Sandvik köper därutöver uppdragsutbildning. 6 lärare till uppdragsutbildningen. 17 veckors APU enligt norm inkl 4 veckors utlandspraktik. Sandvik ger varje elev 475 kronor per månad förutom studiebidraget Skoldag 8-16:40 med stämpelklocka. Lärarna är anställda med tjänstemannaavtal. 2500 poäng i grunden sedan lägger man till 900 poäng.

Bilaga 3 Organisationsformer ur ett kommunalt perspektiv NVU är ett kommunalförbund så här fungerar det: Ekonomiska frågor och styrningsfrågor Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna över vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund. Kommunalförbundet är fristående till sina medlemskommuner. När en kommunal angelägenhet lämnas över blir kommunalförbundet ensamt ansvarigt för verksamheten. Medlemmarna har kvar ett ekonomiskt ansvar för verksamheten och är skyldiga att täcka brister när förbundet saknar tillgångar att betala sina skulder. Medlemmarna enas om en förbundsordning som reglerar förhållandena i kommunalförbunden. Medlemmarna har det yttersta ekonomiska ansvaret för ett förbunds verksamhet och måste komma överens om hur de ska finansiera verksamheten. Förbundsordningen är det enda styrdokument som finns. Medlemmarna har dock stora möjligheter att välja de styrmedel och styrsystem som de anser lämpliga. Kommunalförbund omfattas av kommunallagen. De organiseras med fullmäktige och styrelse alternativt enbart med direktion. Förtroendevalda i kommunalförbunden har samma ansvar för hur verksamheten bedrivs som förtroendevalda i kommuner och landsting. Genom kommunallagen garanteras inflytande för medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. Kommunalförbunden omfattas av offentlighetsprincipen och offentligrättsliga krav på saklighet och opartiskhet. Förbundsordningen är det enda styrdokument som finns för kommunalförbundet. Medlemmarna har dock stora möjligheter att välja de styrmedel och styrsystem som de anser lämpliga och reglera detta i förbundsordningen. Medlemmarna kan genom förbundsordningen inskränka självständigheten för kommunalförbundet. T ex kan man i förbundsordningen ange att förbundet ska upprätta sin budget inom de ekonomiska ramar och i övrigt enligt de riktlinjer som medlemmarna enas om. Man kan även reglera hur ekonomisk och annan återrapportering ska ske till medlemmarna, Vidare kan man också som har skett genom förbundsordningarna för såväl Västmanlandsmusiken som för Teater Västmanland genom skriftliga överenskommelser med medlemmarna bestämma innehållet och omfattningen av förbundets verksamhet. Vidare kan man i förbundsordningen reglera att vissa åtgärder kräver medlemmarnas godkännande eller att vissa frågor i förbundsfullmäktige eller direktion ska avgöras med kvalificerad majoritet. Dessa två exempel kan dock innebära stora praktiska problem för verksamheten. I ett kommunalförbund med direktion kan respektive medlem besluta att inte bevilja direktionen i kommunalförbundet ansvarsfrihet t ex om den brustit i efterlevnaden av förbundsordningen. Som en yttersta konsekvens av ett sådant missnöje kan medlemmarna i ett kommunalförbund med direktion byta ut direktionen. Utöver styrning genom förbundsordningen, beslut att inte bevilja ansvarsfrihet samt avsättning

av direktion har medlemmarna ingen möjlighet att påverka hur verksamheten i kommunalförbundet bedrivs. I kommunalförbund med fullmäktige kan respektive medlem återkalla uppdraget för en förtroendevald i förbundsfullmäktige endast under de förutsättningar som gäller återkallande av uppdrag för förtroendevald till fullmäktige i allmänhet, d.v.s. om den förtroendevalde vägrats ansvarsfrihet eller begått brott för vilket är föreskrivet fängelse i två år eller mer. Typiskt sett brukar kommunalförbund anses svårare att administrera än ett kommunalt bolag, pga. formella krav i kommunallagen och bolagsformen brukar anses mer ändamålsenligt för drift av kommunal affärsverksamhet. Personal Kommunalförbundet blir arbetsgivare i arbetsrättslig mening för de som arbetar med den verksamhet som kommunalförbundet ansvarar för. Friskolor och utbildningsbolag bedrivs normalt som aktiebolag så här fungerar det Ekonomiska frågor och styrningsfrågor Kommuner och landsting får även överlämna vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag. (I den mån beteckningen kommunalt bolag används nedan, så avses såväl bolag som är helägda av en kommun, som av ett landsting.) För kommunalt ägda bolag ska fullmäktige ta ställning innan beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Ett kommunalt aktiebolag måste ha ett kommunalt ändamål. Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över de kommunala bolagen. Fullmäktige ska för helägda bolag utse samtliga styrelseledamöter. I delägda bolag ska fullmäktige se till att bolaget blir bunden av samma villkor, i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. (I bolag som är helägda av flera kommuner och eller landsting är det rimligt att det gäller samma villkor som för bolag som till 100 % ägs av en kommun eller ett landsting.) Aktiebolag regleras av aktiebolagslagen. Det högsta beslutande organet i ett aktiebolag är bolags-stämman. Bolagsstämman utser styrelsen som i sin tur får utse en verkställande direktör. En bolagsordning måste finnas. I ett aktiebolag med flera delägare regleras förhållandet mellan ägarna i ett konsortialavtal (aktieägaravtal). Aktieägaravtalen är civilrättsligt bindande avtal som reglerar hur man ska utöva sina rättigheter och skyldigheter som ägare och rätten att disponera över sina aktier i bolaget. Vill man istället åstadkomma en bindning för styrelse och verkställande direktör finns istället möjligheten att använda sig av ägardirektiv eller avtal. Ägardirektiv är anvisningar till verkställande direktör eller styrelse som beslutas av bolagsstämma. Direktiven är direkt bindande såvida de inte strider mot aktiebolagslagen, bolagsordningen eller lagen om årsredovisning. Beslut om bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv är beslut av principiell beskaffenhet, som fullmäktige ska ges möjlighet att ta ställning till innan de fattas. Regler för den ekonomiska redovisningen för aktiebolag finns i bokföringslagen, bokföringsnämndens allmänna råd om god redovisnings sed. Aktiekapitalet måste uppgå till minst 50 000 kr. Ett aktiebolag är ett eget skattesubjekt som är skyldigt att

deklarera för inkomster och betala skatt på vinster. Ett aktiebolag som är hel- eller delägt av en kommun ingår inte i det särskilda kompensationssystemet. Det innebär att om ett aktiebolag bildas för en verksamhet som inte är skattskyldig för moms kommer den ingående momsen som hänförs till verksamheten inte att vara avdragsgill. Detta leder till att kostnaderna i aktiebolaget ökar med dolda momskostnader. Underskott i ett aktiebolag behöver inte återställas efterföljande år utan kan föras vidare mellan åren ända tills eget kapital är förbrukat. Detta inträffar när totalt eget kapital understiger hälften av registrerat aktiekapital. Ägarna har ett begränsat ansvar för bolagets verksamhet. I princip är det bara satsat kapital som riskeras. Ägarna har möjlighet att lämna aktieägartillskott till bolaget för att täcka tillfälliga underskott. Även beslut om att lämna aktieägartillskott är ett beslut av principiell betydelse som därför måste fattas av den/de ägande kommunernas/landstingens fullmäktigeförsamlingar. Om bolagets styrelse fattar beslut som är oförenliga med ägardirektiv eller på annat sätt inte uppfyller de krav som ägarkommunerna ställer kan ny styrelse väljas. Personal Aktiebolaget blir arbetsgivare i arbetsrättslig mening för de som arbetar med den verksamhet som bolaget ansvarar för. Allmänt Styrelsen i ett bolag får endast ha bolagets bästa för ögonen. Ledamöterna i styrelsen har dessutom ett personligt ansvar för detta. De personer som sitter i direktionen eller den gemensamma nämnden har inte ett personligt ansvar, men kommunal-förbundet eller nämnden är självbestämmande för den verksamhet som bedrivs av sammanslutningen. Ur ett styrnings- och ledningsperspektiv är det därför inte någon större skillnad om en kommun och/eller ett landsting väljer att samverka genom aktiebolag, kommunalförbund eller gemensam nämnd. Eftersom ansvaret för verksamheten överlämnats till annan (kommunalförbundet, bolaget eller den gemensamma nämnden) begränsar sig den enskilda kommunens eller landstingets möjlighet att styra över innehållet i verksamheten och verksamhetens ekonomi, till att besluta om styrdokument och till att representanterna för medlemmarna/ägarna i de beslutande organen i respektive sammanslutning följer dess

Bilaga 4 Kriterier för certifiering inom Teknikcollege Kriterierna fungerar som vägledning i arbetet med Teknikcollege och säkerställer utbildningsanordnarnas kvalitet gentemot elever, lärare och företag. 1. Regionalt perspektiv Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Kommuner i ett närområde samverkar genom avtal. 2. Infrastruktur för utbildningen Vid ett Teknikcollege genomförs kvalificerad tekniskt inriktad utbildning för industrins behov på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Teknikcollege erbjuder gymnasieelever teknikprogrammet i kombination med ytterligare ett eller flera tekniskt inriktade yrkesprogram. Samverkan sker dessutom mellan olika utbildningsformer, olika aktörer, samt mellan vuxna och ungdomar. 3. Tydlig profil Utbildningsverksamheten har en tydlig profil och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens profil. 4. Samverkan med arbetslivet I Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv. Det finns en regional styrgrupper och flera lokala styrgrupper med företagen i majoritet. 5. Kvalitetssäkring Den regionala styrgruppen är ansvarig för att samtliga kriterier uppfylls samt säkerställer arbetsprocesser, utbildningens kvalitet och utveckling vid Teknikcollege. 6. Kreativ och stimulerande lärmiljö Vid ett Teknikcollege finns en verklighetsanpassad lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang och som attraherar såväl kvinnliga som manliga studerande. 7. Maskiner och utrustning Maskiner och utrustning har hög kvalitet och ger eleverna möjligheter till lärande i ny teknik. 8. Sammanhållna arbetsdagar Utbildningen vid Teknikcollege kännetecknas av sammanhållna arbetsdagar och en verksamhetsanpassad bemanning. 9. Lagarbete och ämnesintegration På Teknikcollege arbetar lärarna i team och tar ett gemensamt ansvar för elevernas lärande och utveckling. Stor vikt läggs vid de studerandes personliga utveckling och förmåga att fungera i team. En sammanhållen och genomtänkt pedagogik som grundar sig på ett aktivt arbetssätt ska finnas. Undervisningen bygger på integration mellan praktiska och teoretiska ämnen. 10. Lärande i arbete Företagen erbjuder de studerande ett arbetsplatsförlagt lärande som under god handledning lägger grunden till ett gediget yrkeskunnande. Studerande har dessutom möjlighet att få projektarbeten, praktik och sommarjobb.

Bilaga 5 Indikativ budget för B-alternativet Utredningens styrgrupp har fått presentation av den indikativa budgeten med specificerade kostnader. Budgeten grundar sig på faktiska kostnader hämtade från fungerande verksamhet. Materialet har vi fått tillgång till mot löfte om att inte missbruka det. Intäkter Ger en fingervisning. Aktivitet Elevunderlag (EC(EE) - 12, IP(IN) - 36, TE - 60) 108 Företagsbidrag (500 kr/anställd) Seco Tools - 1350 675 000 Atlas Copco - 660 330 000 Systemair - 407 203 500 Stainless - 300 150 000 Grantek - 7 3 500 13% av intäkterna Sandvik -.. Kommunala bidrag Riksprislista EC (12 x 92 600) 1 111 200 EC - 92 500 1 110 000 IP (36 x 90 724) 3 266 064 IP - 111 100 3 999 600 TE (60 x 80 664) 4 839 840 TE - 82 500 4 950 000 9 217 104 10 059 600 Totalt 10 579 104 11 421 600 Kostnader 13 964 547 Koordinator ½ tid, grundskolan 313 000 14 277 547