EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2006/2237(INI) 13.4.2007 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för internationell handel över ekonomiska förbindelser och handel mellan EU och Ryssland (2006/2237(INI)) Föredragande: Robert Goebbels AD\662210.doc PE 382.596v02-00
PA_NonLeg PE 382.596v02-00 2/8 AD\662210.doc
FÖRSLAG Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag: A. Den politiska geografin i Europa och Asien förändrades i grunden av Sovjetunionens sammanbrott, den nyvunna självständigheten för ett antal före detta republiker i det sovjetiska imperiet och avvecklingen av det tidigare kommunistblocket. Det kommer att ta många årtionden innan det sovjetiska systemets sammanbrott är helt över. (Umberto Eco). B. Ryska federationen, som i december 1991 ersatte Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken är med 17 miljoner kvadratkilometer världens till ytan största land. Av dess ungefär 150 miljoner invånare är drygt 80 procent ryssar. Närmare 30 miljoner ryska medborgare tillhör en mängd olika etniska grupper. Detta förorsakar ibland dödliga konflikter såsom i Tjetjenien. C. Förutom de politiska problemen inom Ryska federationen har det uppstått stora ekonomiska och sociala problem till följd av den nödvändiga men illa skötta liberaliseringen av den förstelnade planekonomin. D. Privatiseringspolitiken under Jeltsinåren ledde alltför ofta till att ryska nationella rikedomar styckades till förmån för några tusen oligarker och kleptokrater. E. Under 1990-talet drabbades Ryska federationen av hyperinflation och rubeln devalverades med 75 procent i augusti 1998, vilket gjorde landet praktiskt taget bankrutt. F. Sedan Vladimir Putin valdes och sedan återvaldes till president, och givet de kraftigt ökade energipriserna, har den ekonomiska situationen förbättras avsevärt. Mellan 1999 och 2005 var den ryska BNP-tillväxten i genomsnitt 6,7 procent per år. G. Ryska federationen är en geografisk granne till EU, och är och kommer att förbli en viktig partner till EU. Detta innebär att de två parterna har ett gemensamt ansvar och delar på gemensamma möjligheter, något som bör leda till ett allt större ekonomiskt samarbete och ett ömsesidigt fördelaktigt partnerskap. H. Det vore svårt för såväl Ryssland som EU att avstå från utbyten av olika slag och det ligger i de två parternas intresse att skapa balanserade förutsättningar så att deras utbyte kan utvecklas på ett harmoniskt sätt. I. Rysslands andel av EU:s totala handel uppgick 2005 till 7,3 procent eller 263 miljarder EUR, vilket gör Ryssland till EU:s tredje största handelspartner efter Förenta staterna och Kina men före Japan. J. Rysslands ekonomiska återhämtning har gjort det möjligt för landet att inte bara återbetala alla sina skulder till IMF och Parisklubben utan också att skapa en valutareserv som sedan 2004 har byggts upp med 77 miljarder USD. AD\662210.doc 3/8 PE 382.596v02-00
K. Samtidigt har Ryssland ökat sin import från EU. EU står för ungefär 52 procent av värdet på Rysslands utrikeshandel. L. Sedan februari 2005 är rubeln knuten till en valutakorg där euron utgör en allt större del (40 procent i mitten av 2006, sannolikt 52 procent i slutet av 2007). De ryska monetära myndigheterna har idag en valutareserv där 100 miljarder EUR ingår. M. Ryssland har 6,1 procent av världens kända oljereserver och 26,7 procent av dess naturgasreserver. Ryssland står som leverantör för 25 procent av EU:s gas- och oljeförbrukning. Trots allt större satsningar på alternativa energikällor kommer den europeiska efterfrågan på fossil energi att fortsätta att öka, om än endast gradvis, under de kommande 20 åren. Beroendet av rysk energi är ännu större i de nya medlemsstaterna, då 60 till 100 procent av deras energibehov tillgodoses av Ryssland. Dessa länder är dessutom i hög grad beroende av Ryssland för leveranser av kärnbränsle. N. EU avser att påskynda sin övergång till en ren och koldioxidsnål ekonomi genom att i allt högre grad utnyttja förnybar energi, samtidigt som man främjar en mer sparsam och renare användning av olja och kol. Vissa medlemsstater kommer med stöd av subsidiaritetsprincipen att utnyttja möjligheten till kärnkraftverk av tredje eller till och med fjärde generationen. O. EU:s energieffektivitet är 10 gånger större än Rysslands (145,9 toe (ton oljeekvivalent) per miljoner dollar i BNP i EU jämfört med 1 316,5 toe per miljoner dollar BNP i Ryssland). Koldioxidutsläppen per invånare är 8,4 ton per år inom EU jämfört med 10,4 ton per år i Ryssland. P. Det ligger i EU:s eget intresse att bistå Ryssland i omvandlingen av dess energisektor med samma energispar- och energieffektivitetsmål och att kärnkraftverk av Tjernobyltyp ersätts med säkrare reaktorer. Q. En färsk studie från Ryska federationens energiministerium har kommit fram till slutsatsen att den inhemska efterfrågan på primär energi kommer att stiga med cirka 25 procent fram till 2020, men att den slutliga efterfrågan skulle kunna minskas med 40 45 procent genom en ekonomisk omstrukturering av energisektorn med utnyttjande av bästa tillgängliga energieffektivitets- och energisparteknik. R. EU:s strategi för hållbar utveckling innebär att EU måste hjälpa sina leverantörsländer, särskilt Ryssland, att reformera sina energimarknader genom att utnyttja prismekanismer som stimulerar energisparåtgärder och den bästa möjliga tekniska effektiviteten och genom att välja den teknik som är mest miljövänlig och släpper ut minst växthusgas. S. Det måste ses som ett framsteg att Ryssland, som är en stor förorenare, har undertecknat Kyotoprotokollet, och som en positiv utveckling att EU avslutade de bilaterala förhandlingarna med Ryssland om WTO-medlemskap. Det är dock bekymrande att Ryssland underlåtit att tillämpa konkurrensregler, till exempel genom att tillåta dubbla energipriser och immaterialrättsliga överträdelser. PE 382.596v02-00 4/8 AD\662210.doc
T. Ryssland har undertecknat men ännu inte ratificerat energistadgefördraget som skapar en omfattande internationell rättslig ram för frågor såsom handel, investerarskydd, transitering, energieffektivitet och tvistlösning i energisektorn. U. Transiteringsprotokollet till energistadgefördraget syftar till att stärka ömsesidigt fördelaktiga rättsliga principer avseende transitflöden av energiresurser. V. Utbudet av rysk gas skulle kunna drabbas på grund av bristande investeringar för att reparera existerande infrastruktur och för att bygga nya sammankopplingar. Att skapa ett attraktivt investeringsklimat för internationella investerare baserat på rättsstatsprincipen skulle ligga både Rysslands och EU:s ekonomiska intressen. Samarbete med Ryssland och solidaritet mellan EU:s medlemsstater 1. Europaparlamentet erkänner Rysslands betydelse som handelspartner, en roll som stärks genom EU:s utvidgning, och betonar vikten av att handelsförbindelserna blir starkare i framtiden. EU och Ryssland är ömsesidigt beroende av varandra och båda parter skulle gynnas av ett välfungerande partnerskap. 2. Europaparlamentet förespråkar ett närmare samarbete mellan Ryssland och EU på alla ekonomiska områden, grundad på principerna om ömsesidig nytta, icke-diskriminering, öppenhet och ömsesidighet när det gäller tillträde till marknader och investeringsklimat. Dessa principer bör tydligt komma till uttryck i mandatet för ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Ryssland. 3. Europaparlamentet anser att solidariteten mellan medlemsstaterna i den politik som förs gentemot Ryssland bör förstärkas å ena sidan med tanke på den situation i vilken de mer utsatta nya medlemsstaterna befinner sig i, å andra sidan i ljuset av de ökade ryska investeringarna i strategiska sektorer i de nya medlemsstaterna. En sådan solidaritet måste ta hänsyn till de intressen som länder belägna nära Ryssland har när det gäller sin olje- och gasförbrukning och placering av pipelines, export av jordbruksprodukter och olika aspekter av miljöskydd. 4. Europaparlamentet betonar att en gemensam ståndpunkt som alla medlemsstaterna kommit överens om är ett nödvändigt villkor för effektiva förhandlingar med Ryssland och att bilaterala kontakter inte bör undergräva den gemensamma EU-strategin gentemot Ryssland. Energi 5. Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare utveckla och genomföra en gemensam energistrategi för Europa som inbegriper förfaranden, distributörer och konsumenter och som syftar till att skapa ett transparent och hållbart energisystem och till att öka den regionala mångfalden i energiförsörjningen. Parlamentet noterar att det ligger i EU:s och Rysslands gemensamma intresse att utveckla en sådan strategi och att det är riskabelt för EU att bli alltför beroende av naturgas. EU bör fortsätta att använda andra energikällor, där kärnenergi är en sådan källa. AD\662210.doc 5/8 PE 382.596v02-00
6. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för att öppna EU:s marknad för rysk elexport, under förutsättning att relevanta ryska säkerhetsstandarder, särskilt avseende kärnkraftverk och säkerheten i bearbetning och slutlagring av kärnavfall, uppgraderas till EU-nivå så att risken för miljödumpning undviks. 7. En minskad andel kärnenergi i EU:s energimix ökar direkt vårt beroende av externa energileverantörer, särskilt Ryssland för gas. 8. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt för Ryssland att ratificera energistadgan och transiteringsprotokollet till energistadgan. Om detta inte lyckas är det önskvärt att det åtminstone ingås ett strategiskt partnerskap mellan Ryssland och EU på detta område. Affärsklimat 9. Europaparlamentet anser att ett effektivt och omfattande ekonomiskt samarbete mellan Ryssland och EU bör grundas på principerna om en fri marknad och uppmanar Ryssland att fortsätta med marknadsreformer, att avstå från att politisera ekonomin och att respektera offentliga och privata institutioners oberoende. 10. Europaparlamentet anser att Ryssland i en anda av ömsesidighet bör se till att företag kan verka i ett klimat med fri och öppen konkurrens och utan statlig inblandning. Ryska företag måste omfattas av EU:s konkurrenslagstiftning på samma villkor som andra internationella aktörer på EU:s inre marknad. 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förhandla fram ett regionalt frihandelsavtal inom ramen för WTO-regler. 12. Europaparlamentet konstaterar att affärsklimatet i Ryssland för närvarande är osäkert på grund av bristerna i rättssystemet men noterar också att ett WTO-medlemskap skulle sända en viktig signal till utländska investerare och därmed bidra till att stärka och diversifiera handelsförbindelserna. 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta och stärka dialogen med ryska myndigheter och ekonomiska partner om handel och ekonomiskt samarbete, särskilt teknisk reglering och standardisering av tullförfaranden, avreglering av tjänster, avskaffande av monopol och öppnande av banksystemet och att se till att Ryssland vidtar åtgärder för att säkerställa att immaterialrätten efterlevs och att sådan piratism minskar avsevärt före Rysslands WTO-anslutning. Valuta 14. Europaparlamentet anser att det nu är lämpligt, med tanke på Rysslands nuvarande ekonomiska position, att gå över från en valuta som grundar sig på en valutakorg till en självständig rubel med fri växelkurs. Transporter 15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förhandla fram överenskommelser PE 382.596v02-00 6/8 AD\662210.doc
med Ryssland om transiteringsförfaranden vid gränserna i syfte att underlätta ett fritt flöde av handel, näringsverksamhet och människor. Det måste ses som ett framsteg att Helsingforsöverenskommelsen av den 24 november 2006 har uppnåtts så att de diskriminerande och icke kostnadsrelaterade avgifter som tas ut av europeiska flygbolag som flyger över Sibirien avskaffas fram till 2013. AD\662210.doc 7/8 PE 382.596v02-00
Titel Referensnummer Ansvarigt utskott Yttrande Tillkännagivande i kammaren Förstärkt samarbete tillkännagivande i kammaren Föredragande av yttrande Utnämning Tidigare föredragande av yttrande ÄRENDETS GÅNG Ekonomiska förbindelser och handel mellan EU och Ryssland 2006/2237(INI) INTA ECON 28.9.2006 Robert Goebbels 25.9.2006 Behandling i utskott 23.1.2007 28.2.2007 Antagande 10.4.2007 Slutomröstning: resultat +: : 0: Slutomröstning: närvarande ledamöter Slutomröstning: närvarande suppleanter 41 1 0 Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Ieke van den Burg, David Casa, Jonathan Evans, Elisa Ferreira, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Robert Goebbels, Donata Gottardi, Gunnar Hökmark, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Sophia in 't Veld, Othmar Karas, Piia-Noora Kauppi, Christoph Konrad, Astrid Lulling, Gay Mitchell, Cristobal Montoro Romero, Lapo Pistelli, Post Joop, John Purvis, Alexander Radwan, Dariusz Rosati, Heide Rühle, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Manuel António dos Santos, Olle Schmidt, Lydia Shouleva, Peter Skinner, Margarita Starkevičiūt, Ivo Strejček, Gianluca Susta Jorgo Chatzimarkakis, Mia De Vits, Harald Ettl, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Thomas Mann, Maria Petre, Gianni Pittella PE 382.596v02-00 8/8 AD\662210.doc