Beslut efter riktad tillsyn



Relevanta dokument
Beslut efter riktad tillsyn

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut för gymnasieskola

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut för grundskola och grundsärskola

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för grundskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för förskola. i Sandvikens kommun

Beslut. efter tillsyn i Värnamo kommun

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundskola

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Beslut för vuxenutbildning

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för grundskola

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för fristående grundskola

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Beslut för grundskola

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för fritidshem

Beslut. Beslut. Consensum Lund AB Org.nr Niklas Anderberg Dnr :7640

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för fritidshem

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundskola

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut Dnr :4702. Solna kommun

Beslut för fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för vuxenutbildning

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Asylsökande barns rätt till utbildning

Beslut. efter tillsyn i Partille kommun

Beslut för grundskola

Skolbeslut för gymnasieskola

Pi\ Beslut för gymnasieskola. Skolir -"Oektionen. efter tillsyn Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag. Framtidsgymnasiet Göteborg aktiebolag

Beslut för förskola. efter tillsyn i Eksjö kommun

Beslut för grundsärskola

Dnr Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall

Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, Projektrapport från Stadsrevisionen

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för gymnasieskola

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola

Beslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut Dnr :1248.

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola

Skolbeslut för grundskola

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola

Beslut för vuxenutbildning

efter tillsyn i Älvkullegymnasiet Karlstads kommun och Hammarö kommun

Beslut för Vårgårda kommun

Transkript:

Lessebo kommun lnfo@lessebo.se efter riktad tillsyn av utbildning i Lessebo kommun för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd

2(12) Riktad tillsyn i Lessebos kommun Skolinspektionen genomför under hösten 2014 en riktad tillsyn av utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Den riktade tillsynen genomförs i de 30 kommuner i landet som den 1 januari - 30 april 2014 hade högst andel asylsökande barn. Ytterhgare information om tillsynen finns i bilagan. De huvudsakliga frågeställningarna är: 1. Har huvudmannen ett fungerande arbete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd utbildning? 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? Lessebos kornmun besöktes av Skolinspektionen den 26 augusti 2014, då intervju med representanter för huvudmannen samt intervju med ett urval av rektorer genomfördes. Skolinspektionen har också inför besöket begärt att få ta del av ett antal dokument. Skolinspektionen har i respektive kommun- /huvudmannabeslut inte tagit enskild ställning till samtliga av dessa, men dokumenten utgör en viktig del i Skolinspektionens arbete för att sammantaget bedöma arbetet och ansvarstagandet på huvudmannanivå. Inskickade dokument kommer också att ingå som underlag för den nationella rapport som kommer att sammanfatta den riktade tillsynen när Skolinspektionen fattat beslut i samthga 30 besökta kommuner. et omfattar både åtgärder som Skolmspektionen förelägger huvudmannen att vidta och utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat. Beskrivning av kommunen Enligt Lessebos kommuns uppgifter vistades 44 asylsökande barn i kommunens förskoleklasser, grundskolor och gymnasieskola den 2 juni 2014. Migrationsverket uppger att det totala antalet asylsökande barn i motsvarande åldrar vid denna tidpunkt är 62, vilket utgör fyra procent av det totala antalet bam i åldrarna 6-19 år i kommunen. Diskrepansen mellan kommunens och Migrationsverkets siffror är således 18 bam. Störst diskrepans återfinns i åldersgruppen 16-19 år, där kommunen uppger att 14 asylsökande elever finns inskrivna vid ett introduktionsprogram medan Migrationsverkets siffra avseende denna åldersgrupp är 30 barn, det vill säga en skillnad på 16 bam. Om ålderskategorin för Migrationsverkets uppgifter sänks till 16-18 år så försvinner skillnaden i siffror. Enhgt kommunens uppgifter har det totala antalet asylsökande barn under den senaste tioårsperioden varierat mellan som minst 19 bam (2009) och

3(12) som mest 44 (2013). Samtidigt har det samlade elevunderlaget i kommunen under denna tioårsperiod sjunkit kraftigt. I kommunen finns vid tiden för tillsynen två asylboenden som slutit avtal med Migrationsverket, det ena är beläget centralt och det andra ligger en bit utanför centralorten. Migrationsverket har även lägenheter utanför centralorten. I kornmunen fmns också ett HVBhem för ensamkommande flyktingbarn samt ett boende för ensamstående, asylsökande män, vilket drivs av en privat aktör. I kommunen finns fem grundskolor som samthga har eller har haft asylsökande barn. Kommunen anordnar själv introduktionsprogrammen (IM) men samarbetar med Gymnasium Kronoberg när det gäller övriga gymnasieutbildningar. Enhgt kommunens uppgifter undervisas alla asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd på grundskolan i minst svenska, engelska och matematik. Andra ämnen läggs på efterhand och efter individuell bedömning. Likaså sker inslussning till ordinarie klass/undervisnfng utifrån en individuell bedömning. Inslussningen ser dock olika ut på respektive skolenhet. Elever på "en mindre skola" skrivs direkt in i ordinarie klass, enligt intervjuade rektorer, och deltar i all undervisning med stöd av klassens SvA-lärare. Elever på "en större skola" går i internationell klass (IK) under cirka fyra veckor, även om de då deltar i den ordinarie klassens undervisnmg efter förmåga. På Språkmtroduktion (gy) är upplägget i princip detsamma som för grundskolan, dock finns även idrott med på schemat från start. Sammanfattande bedömning Skolinspektionens riktade tillsyn visar att Lessebo kommun i huvudsak har ett fungerande arbete för att erbjuda asylsökande barn och bam som vistas i landet utan tillstånd den utbildning samt de stödjande insatser de har rätt till. Kommunen uppvisar en ambition och ett engagemang kring att göra situationen för denna elevgrupp så trygg och utvecklande som möjligt. Man uppger att eleverna tas emot inom en månad från det att de anlänt till kommmien, ofta inom en kortare tidsperiod. I beslutet pekar dock Skolinspektionen på att kommunen behöver utveckla sina mtiner för hur de uppdaterar sin information och bevakar hur många asylsökande som finns i kommunen. I såväl verksamhetsredogörelse som i de mtervjuer Skolinspektionen genomfört framkommer att kommunen inte har formaliserat dessa mtiner utan att "man lär sig efterhand". Ett faktum är dock att

Dos I ut 4(12) Migrationsverkets siffror över hur många elever som vistades i kommunen den 2 juli 2014 skilde sig från kommunens egna siffror samma datum. Under intervju med rektorer diskuterades huruvida man från Migrationsverket missat att anmäla/avartmäla. Oavsett hur det faktiskt förhåller sig behöver kommmien se över sina rutiner för att hite missa att erbjuda bam som vistas i kommunen utbudning. Under tiden för tillsynen uppgavs det att man i hög utsträckning förlitade sig på "mun- till- mun-metoden" och kommunens litenhet. Skolinspektionen bedömer att kommunens elevhälsoteam gör vad den kan inom ramen för sitt uppdrag när det gäller elevers behov av elevhälsa. Dock gav såväl rektorer som representanter för huvudmannen uttryck för att samverkan med exempelvis bam- och ungdomspsykiatrin måste förbättras. Framförallt i de fall då elevhälsan behöver lämna över ärenden till bam- och ungdomspsykiatrin. Eventuella brister i arbetet inom ramen för bam och ungdomspsykiatrin faller utanför Skolinspektionens uppdrag och omfattas därför inte av föreliggande tillsyn. Skolinspektionen vill dock mot denna bakgrund uppmana Lessebo kommun att vidta de åtgärder som kan anses möjliga för att säkerställa att eleverna får tillgång till det stöd och insatser de behöver för att fullt ut kunna tillgodogöra sig utbildnmgen. Kommunen måste också se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolmspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lessebo kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. Bedömning Lessebo kommun behöver vidta följande åtgärd: Se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål. Motivering Enhgt skolförordningen och gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

5(12) I den verksamhetsredogörelse (VR) som kommunen på Skolinspektionens begäran sammanställt inför tillsynen samt i e-postväxlingar med huvudmannen (14-09-18), framkommer att kommunen uppfattar det svårt att tillgodose samtliga asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånds rätt till studiehandledning på sitt modersmål. Detta, enligt VR, framförallt för att kommunens tillgång till kunskap och kompetens inom olika språk är begränsad. Studiehandledning på modersmål uppges erbjudas enligt den reglering som gäller för modersmålsundervisning. SmdiehancUedrung på modersmålet har inte denna reglering, utan det är en rätt till stöd som eleven ovillkorligen har om behovet finns. Från och med årskurs 7 kan kommunen, enligt VR, erbjuda studiehandledning on-line i samverkan med regionförbundet. Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål. Författning 5 kap. 4 skohörordrungen 9 kap. 9 gymnasieordningen Identifierade utvecklingsområden I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Att kommunen säkerställer att den har uppdaterad information om antalet asylsökande barn i kommunen och bam som vistas i landet utan tillstånd. Skolinspektionens flygande inspektion Asylsökande barns rätt till utbildning (dm 402-2013:2272) 2013 visade i likhet med Skolverkets kartläggning Rätten till utbildning. Om barn som inte går i skolan (2008) att många kommuner saknade korrekta uppgifter om antal asylsökande barn som vistades i kommunen. Det kan få konsekvenser för kommunens möjlighet att leva upp till den skyldighet som åligger dem att erbjuda barnen utbildning. En kommun är inte skyldig att ha riktlinjer för hm den ska arbeta med att skaffa sig uppdaterad information,

6(12) men om det finns en tydlighet kring hur arbetet ska gå till stärks möjligheterna att känna till vilka barn som vistas i kommunen vid en given tidpunkt. Lessebo kommun uttrycker en tydlig ambition i att skapa rutiner kring bevakning av antalet asylsökande barn. Dock finns under tiden för tillsynen inget dokument som tydliggör kommunens rutiner, något som Skolinspektionen efterfrågat inför tillsynen. I intervju med Skolinspektionen uppger rektorerna att det saknas formaliserade rutiner kring hur kommunen skaffar kännedom kring hur många asylsökande barn och barn som visats i landet utan tillstånd det finns i kommunen. De uppger att "man växer in i det", men "det är inga rutiner man får till sig, utan man får fråga". I den verksamhetsredogörelse (VR) som kommunen sammanställt på Skolinspektionens begäran inför tillsynen samt i intervju med rektorer och representanter för huvudmannen framkommer att asylsökande familjer ofta söker upp skolan innan handlingar från Migrationsverket kommit kommunen till känna. Intervjuade rektorer och representanter för huvudman menar att det inte är ovanligt att barn och föräldrar "bara står på skolans tröskel" eller på eget bevåg söker sig till kornmunhuset. Kommunen har här inga tydliga formaliserade riktlinjer som tydliggör hur en anställd ska agera här. Representant för huvudmannen exemplifierar med att kommunen har kontakt med en förening som hjälper många asylsökande att hitta rätt, dock finns ingen normaliserad samverkan med denna förening. Vidare framkommer under intervju med såväl rektorer som representanter för huvudman en osäkerhet kring det faktum att kommunens uppgifter kring antalet asylsökande barn som deltar i gymnasieutbildning så markant skilde sig från Migrationsverkets uppgifter om antalet barn i motsvarande åldrar (16-19 år). I kommunens inskickade verksamhetsredogörelse framkommer bland annat, i syfte att få en bättre framförhållning och att kunna planera elevgruppens utbddning på bästa sätt, önskemål om en tydligare kommunikation med Migrationsverket kring när och hur många asylsökande barn väntas anlända till kommunen. Utifrån ovanstående beskrivning bedömer Skolinspektionen att Lessebos kommun behöver fortsätta förstärka arbetet med att säkerställa att kommunen har uppdaterad information om antalet asylsökande barn, särskilt avseende barn i gymnasieåldern.

7(12) Att kommunen har tydliga riktlinjer för mottagande av asylsökande ham och ham som vistas i landet utan tillstånd Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) anger att en korxtmun bör har riktlinjer för mottagande av en nyanländ elev och se till att riktlinjerna är kända av skolans personal. Riktlinjerna bör, menar Skolverket, förtydliga nödvändigheten av olika individanpassade lösningar i kommunen och vid skolan. De allmänna råden anger också att en skola bör ha rutiner för hur mottagandet i skolan ska gå till och för hur skolintroduktionen ska se ut. Bland annat anges att en kartläggning bör genomföras samt att den bör genomföras successivt och med stöd av någon som talar elevens modersmål. En väl genomförd kartläggning som förutsättning för framgång i elevens fortsatta skolgång har också stöd i forskning (se exempelvis Bunar, 2010). Skolinspektionens samlade erfarenhet från två nationella kvantetsgranskningar (rapport 2009:3 och rapport 2014:3) och en flygande inspektion (dnr 402-2013:2272) rörande dessa elevgrupper visar att det saknas en samlad central kunskap och gemensamma riktlinjer för möttagande och för hur undervisningen ska bedrivas för dessa elevgrupper i de granskade kommunerna överlag. I kommunens verksamhetsredogörelse uttrycks att kunskapen och kompetensen kring att arbeta med den aktuella elevgruppen är begränsad. Många av eleverna mår, enligt rektorerna, psykiskt dåligt vilket kräver en handlingsberedskap på flera nivåer. Inför tillsynen efterfrågande Skolinspektionen om kommunen har ett dokument med riktlinjer för hur kommunen tar emot denna grupp elever samt riktlinjer för hur dessa elevers tidigare skolgång, kunskaper och erfarenheter kartläggs. De riktlinjer som Skolinspektionen tagit del av uppges vara under revidering och ska utvärderas av kommunen under höstterminen 2014. Det (ifyllda) underlag avseende pedagogisk utredning som kommunen också skickat in och som Skolinspektionen tagit del av ger en tämligen tunn och fragmentariserad bild av elevens bakgrund och kunskaper. I utredningsmaterialet finns också en bedömningspmakt (under utredningsresultat) som avser att utreda elevens intellektuella förmåga, i flertalet bedömningar kan man läsa "u.a.", det vill säga "utan anmärkning" alternativt "vet ej". Skolinspektionen kan se att ambitionen med denna typ av bedömningar är god men att kommmien behöver utveckla sitt arbete med att ta fram ett material med relevant begreppsapparat, vilket skulle kunna ge större möjligheter att samla in adekvat information avseende eleverna och deras kunskaper. I intervju med rektorer uppges att en ny modell för kartiäggrung är på gång, att man jobbar "centralt på detta". Enligt intervjuade rektorer finns det ett material som är framtaget för hela länet men som inte har börjat användas.

8(12) Enligt intervjuade rektorer finns vissa problem när det gäller att följa upp det som framkommer utav elevernas utredningar/kartläggningar. Det gäller främst de delar som ligger utanför elevhälsans uppdrag och som de behöver lämna vidare till barn-och ungdomspsykiatrin (BUP). Intervjuade rektorer uppger att BUP inte vill intervjua barnen med tolk, utan barnen att får vänta tills de kan tilhäckligt bra svenska och kan intervjuas på egen hand. Representanter för huvudmannen bekräftar denna beskrivning. Istället faller det, menar representanter för huvudmannen, tillbaka i skolans knä då barnen har svårt att delta i undervisningen utan msatser av BUP. Rektorerna lyfter fram önskemål om ett centrum i kommunen med gedigen kompetens kring asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. De ser ett stort behov av att samordna arbetet kring denna elevgrupp. I dagsläget menar rektorerna att det är svårt att rekrytera behörig personal som har kunskap inom fältet. En rektor berättar att det inte var någon sökande alls till tjänsten som lärare i skolans internationella klass (IK). Representanter för huvudmannen uppger att det är en del saker på gång men att de i dagsläget inte vet vad det mynnar ut i. Vidare menar de att kommmien måste lära av hm andra möter detta uppdrag men även lära av varandra inom organisationen. Utifrån ovanstående beskrivning bedömer Skolinspektionen att Lessebos kommun behöver arbeta med att utveckla tydliga rutiner för mottagande av asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd i skolväsendet. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 8 januari 2015 inkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna åtgärder för de brister som anges under Skolinspektionens ingripande. Kommunen ska vid samma datum inkomma med en uppföljningsbar skriftlig planering av de utvecklingsområden som anges under Identifierade utvecklingsområden. För de utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat gäller även att kommunen senast den 8 oktober 2015 ska inkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna utvecklingsinsatser.

9(12) Redogörelsen skickas per post till Skolinspektionen, Box 156, 221 00 Lund eller via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 401-2014:2380) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredarna Anna Sandell och Annika Mullaart Ed deltagit. Lotta Kårlind Enhetschef Lotta Nyrén Föredragande/ Utredare Bilagor Bilaga 1 Information om den riktade tillsynen av Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd

Information om den riktade tillsynen 10(12) I en riktad tillsyn fokuserar Skolinspektionen på ett avgränsat område som undersöks på ett urval av exempelvis kommuner, skolor eller andra pedagogiska verksamheter. Tillsynen fokuserar på regelefterlevnad, men även kvaliteten på verksamheten bedöms. Syftet är att bidra till en bättre skola. Nationella mål och riktlinjer är självklara utgångspunkter vid granskningen, men även aktuell forskning och beprövad erfarenhet tas tillvara. Skolinspektionen genomför under hösten 2014 en riktad tillsyn av Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. När asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd får gå i skolan har det positiva effekter så väl på deras hälsa och välbefinnande som på deras kunskapsutveckling. Många av dem går dock inte i skolan och tidigare granskningar har visat att den undervisning de möter inte svarar upp till författningamas krav, I denna riktade tillsyn ingår de 30 kommuner i Sverige som den 1 januari - den 30 april 2014 hade högst andel asylsökande bam i åldrarna 6-19 år. Tillsynen genomförs på huvudmannanivå, vilket betyder att beslut endast fattas på denna nivå och inte för enskilda verksamheter. Tillsynen omfattar grundskola med förskoleklass samt gymnasieskola. Endast kommunala huvudmän ingår i tillsynen, då det är den kommun där ett asylsökande bam eller ett bam som vistas i landet utan tillstånd vistas, som har ansvar för att tillgodose rätten till utbudning. Inför tillsynen har Skolinspektionen begärt att få ta del av ett urval av dokument samt en så kallad verksamhetsredogörelse där huvudmannen själv ges möjlighet att redogöra för delar av den verksamhet som Skolinspektionen riktar tillsynen mot. Skolinspektionen har också besökt kommunen och genomfört intervjuer med representanter med huvudmannen och med ett urval av rektorer. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. I likhet med regelbunden tillsyn arbetar Skolinspektionen med awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömnmgspunkter där det förekommer brister som leder till föreläggande med krav på åtgärder inom tre månader som beskrivs i beslutet. När det gäller kvalitetsaspekter där Skoiinspektionen konstaterat ett utvecklingsområde har högst tre områden valts ut. Dessa utvecklingsområden följs upp efter ett år.

11(12) Denna riktade tillsyn har som syfte att granska om de kommunala huvudmännen säkerställer att de i kommunen hemmavarande asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd får sin rätt till skolgång tillgodosedd. Vidare syftar projektet till att granska om den utbildning som huvudmannen ger asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd följer gällande lagar och förordningar. Detta görs med följande huvudfrågeställningar med underkategorier: 1. Har huvudmannen ett fungerande arbete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd utbildning? 1.1 Att huvudmannen säkerställer att den har uppdaterad information om antal asylsökande barn i kommunen. 1.2 Att huvudmannen har utvecklat tydliga riktlinjer för mottagande av asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd i skolväsendet samt ser till att dessa är kända. 1.3 Att huvudmannen arbetarför att nå ut med erbjudande av utbildning till samtliga asylsökande barn så att det är möjligt för barnet att påbörja utbildning senast inom en månad från det att barnet har anlänt till Sverige 1 samt till barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd (genom samverkan med berörda samhällsinstanser, information på olika språk m.m.). 1.4 Att huvudmannen utreder när det är lämpligt att barnet påbörjar sin utbildning (gäller endast grundskoleutbildning). 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? I det ingår att granska om huvudmannen säkerställer att asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd får: 2.1 den undervisningstid de har rätt till. 2.2 undervisning med det innehåll som de har rätt till. 2.3 den modersmålsundervisning de har rätt till. 2.4 det särskilda stöd och de stödåtgärder de har rätt till (såsom studiehandledning på modersmålet). 2.5 tillgång till den elevhälsa de har rätt till. 1 Riktmärket på en månad gäller endast barn som ska gå i/har rätt till utbildning i grundskolan, se 4 kap. la skolförfattningen. Bestämmelsen gäller ej förskoleklass odi motsvarande bestämmelse saknas för gymnasieutbildning.

12(12) Resultaten från den riktade tillsynen kommer att sammanfattas i en övergripande rapport som kommer publiceras i början av 2015.