Skoiinspektionen Beslut 2014-06-25 Lunds kommun Rektorn vid Ekelundsskolan, Fåglasångs skola, Önneslövs skola, Varpingeskolan och Nya Almelund i Lunds kommun Beslut för grundskola efter tillsyn i Ekelundsskolan, Fåglasångs skola, Önneslövs skola, Värpingeskolan och Nya Almelund i Lunds kommun Skoiinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
2 (10) Tillsyn i Ekelundsskolan, Fåglasångs skola, Önneslövs skola, Värpingeskolan och Nya Almelund i Lunds kommun Skoiinspektionen genomför tillsyn i Lunds kommun under år 2014. Vid tillsynen besöker Skoiinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Ekelundsskolan, LSR besöktes av Skoiinspektionen mellan den 5 och 14 maj 2014. Fakta om skolenheten Lunds skolors resurscentrum (LSR) har enligt kommunens uppdragsbeskrivning ansvar för de cirka 100 elever i Lunds kommun som har störst svårigheter i skolarbetet. Platser för dessa erbjuds bland annat på fem kommunala grundskolor, Ekelundsskolan, Nya ALmelundsskolan, Önneslövs skola, Värpingeskolan och Fåglasång. Det finns en rektor som har ansvar för dessa fem skolenheter. Denna rapport är avgränsad till den verksamhet som bedrivs vid de ovan angivna skolorna. Organisatoriska frågor om verksamheten i stort behandlas i huvudmannarapporten. De fem så kallade resursskolorna kan ta emot cirka 50 elever. Vid tillsynstillfället var 48 elever inskrivna i grundskolan, tre elever var mottagna i särskolan och integrerade i resursskolan. På alla skolor finns behöriga lärare, på Värpingeskolan och Nya Almelund även specialpedagog. Rektorn för resursskolorna har sitt kontor på Ekelundsskolan, liksom elevhälsans socionom. Elevhälsan är organiserad gemensamt inom ramen för LSR. EnHgt dokumentation från LSR gör rektor på elevens så kallade ursprungsskola (det vill säga den skola i vilken eleven var inskriven innan inskrivning i resursskolan) i samråd med vårdnadshavarna ansökan till LSR om plats på en av de fem skolorna. Psykologutredning, pedagogisk utredning och social utredning bifogas ansökan. Dessa handlingar granskas av ett handläggarteam på LSR, vid behov begärs kompletteringar från ursprungsskolorna. Med dessa handlingar som underlag fattar LSR:s verksamhetschef beslut om eleven ska tas emot och i vilken av skolorna eleven ska placeras. Detta sker vid ett möte där även resursskolornas rektor deltar och således blir bekant med ärendet, mskrivningen sker i samråd med och efter godkännande av vårdnadshavaren.
3(10) Inför skolgången kallar skolenheternas rektor till en så kallad överlämnandekonferens. Till denna kallas eleven, vårdnadshavaren, ursprungsskolans rektor, mentor på mottagande skolenhet, en handläggare från Lsr, skolsköterska, vid behov även resursskolornas socionom. Även andra för eleven viktiga personer, från till exempel Barn och ungdomspsykiatrin eller socialförvaltningen kan kallas om samtycke lämnas från vårdnadshavaren. Eleven har en individuellt anpassad inskolningsperiod på den nya skolenheten. Byte av skolenhet har förekommit efter denna tid. Uppföljningsmöten hålls cirka sex veckor efter överlämnandekonferensen. Då omprövas det åtgärdsprogram som var utformat på ursprungsskolan utifrån de erfarenheter som gjorts på den nya skolan. Deltagare i uppföljningsmötena är desamma som på överlämnandekonferensen. Uppföljningsmöten hålls regelbundet så länge eleven är kvar på skolan och ersätts i förekommande fall med en utskrivningskonferens om eleven ska återgå till sin ursprungsskola eller skrivas in på någon annan skola. Arbetet kring enskilda elever, från ansökan till utskrivning, är organiserat enligt en så kallad Samverkansmodell, som innefattar tidslinjer och tydhgt fördelade ansvarsområden samt uppföljning av insatser. Det finns en tydhgt uttalad målsättning att eleverna ska ha kvar någon form av kontakt med sin ursprungsskola och så snart som möjligt återgå dit. Vid tillsynstillfället finns enstaka elever som varit på någon av skolenheterna upp till fem år. Nedan redovisas skolenheterna var för sig, i de fall skolorna har få elever kan resultat inte redovisas i detalj. Ekelundsskolan är inrymd i en tidigare byskola i utkanten av Lunds tätort, eleverna når skolan med buss eller taxi. Några cyklar själva. Idrottsundervisning bedrivs vid vissa tillfällen i andra kommunala lokaler. Utemiljön, en stor trädgård med fruktträd, används bland annat för ämnesövergripande undervisning, eleverna har inom ramen för slöjd, hem- och konsumentkunskap och naturorienterande ämnen medverkat i byggen av växthus, utekök och en Parcourbana, allt bekostat med externa fondmedel. Skolan har plats för 16 elever, vid inspektionstillfället är 14 elever inskrivna. I årskurs 6 finns två elever, i årskurs 8 finns fem elever och i årskurs 9 finns sju elever. På skolan arbetar fem lärare, vilka sammantaget är behöriga att undervisa i alla ämnen. En fritidspedagog finns också på skolan. Skolan är inriktad mot elever som tidigare i många fall haft mycket omfattande skolfrånvaro, av den statistik som skolan presenterar framgår att de flesta eleverna sedan starten på Ekelund har en närvaro mellan 90-100 procent.
4(10) Av de betygsresultat som redovisas av skolan framgår att så gott som alla elever når kunskapskraven läsåret 2012/2013. Genomsnittligt meritvärde var 178. Önneslövs skola är också inrymd i en tidigare byskola, cirka 15 kilometer öster om Lunds tätort. Eleverna kommer i huvudsak tillresande med taxi. Läsåret 2012/2013 når mellan 70 procent och 100 procent kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 6. Skolan har vid inspektionstillfället ansvar för nio elever, varav två undervisas på annan plats än skolan. Flertalet elever går i årskurserna 6-9, någon yngre elev finns. Verksamheten bedrivs i tre undervisningsgrupper i form av en högstadiegrupp, en med elever i årskurs 6 och en för yngre elever. I verksamheten arbetar fem lärare och en fritidspedagog. Med undantag för ämnena teknik, hem- och konsumentkunskap och bild täcks undervisningen av behöriga lärare. Nya ALmelundsskolan finns på en tidigare lantegendom i östra utkanten av Lunds tätort. Skolan har tio platser, vid inspektionstillfället är sju elever inskrivna, fördelade på årskurserna 6-9. I verksamheten arbetar fyra lärare och en fritidsledare. För ämnen där dessa lärare inte har behörighet samverkar skolan med lärare från andra resursskolor, i hemkunskap, musik, idrott och hälsa samt slöjd. En lärare är utbildad specialpedagog. Eleverna arbetar en stor del av tiden individuellt på egna arbetsplatser, några i egna rum. Flera elever har kommit till skolan från annan så kallad resursskola. Mellan 75 procent och 100 procent når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 läsåret 2012/2013. Värpingeskolan ligger i västra utkanten av Lunds tätort, i en tidigare byskola. På skolan arbetar fem lärare och en fritidspedagog. Vid tillsynstillfället var 8 elever inskrivna på skolan, varav sju i årskurs 8 eller 9 och en i årskurs 5. Skolan samarbetar med Ekelundsskolan, till exempel i ämnet idrott- och hälsa. Läsåret 2012/2013 fanns inga elever i årskurs 6 eller årskurs 9 varför inga resultat kan redovisas. Fåglasångs skola är belägen i Södra Sandby. Där arbetar tre heltidsanställda och tre deltidsanställda lärare. Utöver detta finns tre elevassistenter och en fritidsledare. De sju eleverna i grundskolan finns i årskurser från 3 till 9. Därutöver finns tre elever som är mottagna i grundsärskolan. Vid tillsynstillfället undervisas eleverna som är mottagna i grundsärskolan och eleverna i grundskolan i var sitt skolhus. Skolan har också fri tillgång till en judolokal i Södra Sandby, vilken utnyttjas för fysiska aktiviteter. Utemiljön tas tillvara i undervisningen i form av odling i växthus, biodling och byggverksamhet. Flera elever hartidigare gått i andra så kallade resursskolor.
5(10) På grund av lågt elevtal redovisas inga resultat. Helhetsbedömning Tillsynen visar att de fem resursskolorna överlag ger eleverna goda förutsättningar att nå målen i läroplanen för grundskolan. De elever som tas emot har undantagslöst haft en problematisk skolgång, i många fall med långvarig skolfrånvaro. Genom att de fem skolenheterna inbördes skiljer sig ifråga om arbetsmetoder och målgrupp har de sammantaget stora möjligheter att möta elevernas individuella behov. Hög personaltäthet bidrar också till detta. Trots att enheterna är små kan de genom samverkan, där lärarkompetens utnyttjas mellan skolorna, erbjuda eleverna undervisning i alla ämnen av behöriga lärare, vilket enhgt rektor också varit en tydlig ambition i utvecklingsarbetet under de senaste åren. Utifrån ett inkluderingsperspektiv finns en generell målsättning att de elever som tas emot i resursskolorna ska behålla en kontakt med sina ursprungsskolor och så snart som möjligt återgå dit. Tillsynen visar att detta mera sällan blir fallet. Lärarna redovisar att det i många fall finns en obenägenhet hos ursprungsskolornas personal att engagera sig för elever som de tidigare misslyckats med att möta. Skoiinspektionen mötte också elever som motsätter sig att återgå till ursprungsskolan på grund av tidigare upplevelser där. Att elever ofta kommer ganska sent i sin skolgång till resursskolan, till exempel i årskurs 8 eller 9, bidrar också till att planeringen ofta blir inriktad direkt mot en plats i gymnasieskolan, och inte mot återgång till ursprungsskolan. Eleverna får på resursskolorna ett gott stöd i sin planering inför gymnasiestudierna. Även om den absoluta majoriteten elever på resursskolorna går i de senare årskurserna noterade Skoiinspektionen att det på några skolor fanns enstaka elever som var betydligt yngre än övriga. Personalen bekräftade att åldersskillnaden utgjorde en svårighet och att dessa placeringar bör vara kortvariga. Tillsynen har visat att rektor har tillgång till en socionom som utgör elevhälsoresurs inom det psykosociala området. För övriga insatser, utöver ratinmässiga medicinska, finns inom Lunds skolors resurscentrum en gemensam resurs som resursskolorna kan få del av efter särskild ansökan. Hälsofrämjande och förebyggande arbete bedrivs inte av denna elevhälsa. Inte heller i utredningar inför åtgärdsprogram deltar elevhälsan på det sätt lagen förutsätter. Sådana insatser behöver utvecklas och säkerställas.
6(10) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skoiinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lunds kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 1 november 2014 redovisas för Skoiinspektionen. Särskilt stöd Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Vid utredningar ska samråd ske med elevhälsan. Motivering Av skollagen framgår att när det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller uppvisar andra svårigheter i sin situation på skolan, ska detta anmälas till rektor som ska se till att behovet skyndsamt utreds. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. När en elev skrivs in på en resursskola finns ett åtgärdsprogram som utarbetats på ursprungsskolan. Detta uppges i intervjuer med lärargrupper och rektor ligga till grund för undervisningen under tiden fram till första uppföljningssamtalet, efter cirka 6 veckor. Vid detta tillfälle finns erfarenheter av hur skolan kunnat möta eleven i den nya kontext som den så kallade resursskolan utgör, vilket inte sällan kan föranleda behov av ny utredning som grund för förändringar i åtgärdsprogrammen. Av lärarintervjuer framgår att det vanligen är pedagogerna själva som gör förändringar i åtgärdsprogrammen. I en intervju uppgavs att det tar lång tid att få medverkan från elevhälsan på LSR, till exempel psykolog eller specialpedagog, eftersom deras medverkan förutsätter ett särskilt ansökningsförfarande. Det kan ta så lång tid att få medverkan i utredningen att förändringar i åtgärdsprogrammen inte kan göras inom rimlig tid, varför pedagogerna ofta avstår från att försöka. Rektor bekräftar i intervjun att resursskolorna, på samma sätt som andra grundskolor i kommunen, måste ansöka om elevhälsans insatser, utom vad gäller socionomen, som numera ingår i rektorns organisation. Skoiinspektionen konstaterar att de utredningar som ligger till grund för åtgärdsprogrammen vanligen görs av pedagogerna själva, utan medverkan från elevhälsan. Med hänsyn till de ofta mycket omfattande problem i mötet mellan skola och elev som föranlett placeringen, och tidigare konstaterade behov av
7(10) särskilt stöd, är det arimärkrvingsvärt att elevhälsan inte är involverad i de löpande utredningar som görs kring elevers behov av sådant. Rektorn måste därför säkerställa att samråd sker med elevhälsan vid utredningar av elevers behov av särskilt stöd. Författning 3 kap. 8 skollagen Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro. Elevhälsan ska arbeta förebyggande. Elevhälsan ska arbeta hälsofrämjande. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbudningens mål Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Motivering Enhgt skollagen ska det för eleverna i grundskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Av läroplanen framgår att rektor har ett särskilt ansvar för att elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. För de fem skolenheter som i Lunds kommun kallas resursskolor finns elevhälsans resurser på Lsr, med undantag för en socionom, vars tjänst på 50 procent numera ingår i rektors skolorganisation. Den gemensamma resursen på Lsr utgörs av psykolog (50 procent), och skolsköterska (50 procent, varav resursskolorna har tillgång till 25 procent, i mån av tid) samt specialpedagoger. Två av de fem resursskoloma har egen specialpedagog. En lärare genomgår för närvarande utbudning till specialpedagog.
8(10) Vid intervjun med elevhälsans personal på LSR framkom att de ansökningar om insatser som kommer in från skolorna i Lunds kommun gås igenom veckovis, då sker fördelning av alla ärenden. När det gäller psykologinsatser i resursskolorna frarnkommer att det bland annat med tanke på inkluderingsperspektivet, enligt vilket eleven vanligen förväntas återgå till ursprungsskolan, i LSR:s dokumenterade rutin är ursprungsskolans psykolog som ska stå för eventuella insatser för enskilda elever. Psykologen säger sig inte heller ha varit engagerad 1 något hälsofrämjande arbete på skolenheterna, även om det finns önskemål om detta från verksamheternas sida. Socionomen säger sig ha bedrivit visst hälsofrämjande arbete. Ingen av de intervjuade deltagarna från elevhälsan redovisar någon förebyggande insats på skolnivå. Skolsköterskan, som är ute på resursskolorna en halv till en dag per månad, uppger sig i intervjun enbart ha arbetat på mdividnivå. Då hon inte är ute på resursskolorna med regelbundenhet har många elever inte heller möjlighet att ta upp alla frågor som de har, enligt skolsköterskan. Lärarna kunde vid intervjuerna bara erinra sig något enstaka tillfälle då elevhälsan från en ursprungsskola gjort insatser för en elev på skolenheten. De kände inte till att detta var något som rutinmässigt skulle ske. Rektor bekräftar att elevhälsoinsatser måste beställas i konkurrens med övriga skolor och att det till exempel bara undantagsvis gått att i akuta lägen få insats av psykolog. Detta beskriver rektor som ett problem. Även om det för att få kontinuitet vore önskvärt att ursprungsskolan har fortsatt kontakt är detta inte något som nu fungerar, enligt rektorn. I vissa fall har eleven dessutom kontakt med psykolog inom regionens barn och ungdomspsykiatriska verksamhet (BUP). Rektor framhåller att det i vissa fall kan vara ändamålsenligt att en påbörjad psykologinsats från BUP fortsätter, i stället för att en parallellprocess påbörjas. Skoiinspektionen konstaterar att det inte är tydligt för alla medarbetare inom LSR och de så kallade resursskolorna hur och varifrån elevhälsoresurser ska ställas till förfogande. Förutom inom det psykosociala området kan inget hälsofrämjande arbete redovisas från den gemensamma elevhälsan inom LSR. Förebyggande arbete redovisas enbart på individuell nivå, av skolsköterskan. För akuta behov saknar rektor elevhälsoresurs. Rektor måste säkerställa att medicinska, psykologiska och specialpedagogiska resurser står till skolenheternas förfogande och att elevhälsan främst arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Författning 2 kap. 25 skollagen Lgr 11, 2.8 rektors ansvar
9(10) På Skolinspektionens vägnar Ebba Svartz Beslutsfattare/ Undervisningsråd Roger Ntfdewski Föredragande/ Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skoiinspektionen Bilaga 1 2014-06-25 10(10) Allmänt om tillsynen Skoiinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skoiinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skoiinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skoiinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.