Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15



Relevanta dokument
Kommission för ett socialt hållbart Malmö

BYGGA FÖR LIVSKVALITET

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen?

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Tandvård på olika villkor

Folkhälsoprogram

Sveriges första Marmotkommission i Malmö

Hälsosamma Skinnskatteberg

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

KOMMISSION FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ. Delrapport

Malmös väg mot en hållbar framtid

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Jämlika förutsättningar för hälsa en

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Stadens sociala samband

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Folkhälsoplan 2014 och budget

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Lokalt folkhälsoarbete i Mora - Verksamhetsrapport 2008

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Datum Dnr

Konferensprogram Malmös väg mot en hållbar framtid. 10 september 2013

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Vi beklagar missen och hoppas att detta inte ska skapa något problem för er. Ansökan skickas även med post.

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Hälsoläget i Gävleborgs län

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten

Folkhälsoplan Härjedalens kommun

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Barns och ungas hälsa

Folkhälsoplan Kramfors kommun

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Hälsosamt åldrande hela livet

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN


Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Folkhälsoprogram för åren

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

Verksamhetsplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

vår hälsa länets möjlighet

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Kommunala Handikapprådet Protokoll (3) Stadhuset kl

Malmös väg mot en hållbar framtid

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Vägen till ett jämlikt samhälle

Verksamhetsplan

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

Verksamhetsberättelse 2012

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

2(16) Innehållsförteckning

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet

Laholmsnämnden Bokslut 2010

Hela staden socialt hållbar

Folkhälsopolitiskt program

MINNESANTECKNINGAR. Tid Fredagen den 18 februari 2011, kl Landstingshuset i Linköping, Östra sammanträdesrummet

Att minska hälsoklyftor

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Folkhälsopolitiskt program

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan för Klippans kommun


Folkhälsoutskott 13/2-2018

Matti Leijon. Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Hela staden socialt hållbar

Transkript:

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15

26 underlag med 281 förslag 20 seminarier 1000talet möten Övriga rapporter och litteratur SKARPA FÖRSLAG

Hur mår Malmö? Bättre, men skillnader i hälsa ökar

Skillnader Lägst Skillnad Högst 27% 73 100% Behörighet till gymnasiet 11% 50 61% Barnfattigdom 35% 24 40 75% Förvärvsarbetande 7 % 25 32% 59% 25 84% 6.4 74.6 år 81 år Rökning Valdeltagande Medellivslängd Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2011 39

Malmö - världsledande på hållbar utveckling! MILJÖMÄSSIG DIMENSION Värna om ekosystemets tjänster och återhämtningsförmåga -UN Scroll of honor; Världsledande på hållbar stadsutveckling SOCIAL DIMENSION Hälsa och välbefinnande Resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt Tillgång till social service, utbildning, trygghet, delaktighet - Försörjnings stöd - Arbetslöshet - Barnfattigdom - Utbildningsnivå - Valdeltagande -Tillit, trygghet - Hälsa, välbefinnande - Medellivslängd EKONOMISK DIMENSION Ekonomisk tillväxt Fördelning av välstånd - Budget i balans för 15 e- året i rad - Minskad skattekraft - 64% förvärvsarbetar - Inkomstojämlikheten ökar

Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy Alla malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Malmökommissionen

Hur översätter man WHO-kommissionens rekommendationer nationellt och lokalt?

Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Etiskt imperativ! Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008

Uppdraget Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Sociala bestämningsfaktorer Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, effektiva strategier, uppföljning Ansvarsfördelning, styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, demokrati och delaktighet.

Varför en kommission? Malmö ska bli en hållbar stad ur alla perspektiv. Generellt sett förbättras befolkningens hälsa, men skillnaderna ökar mellan olika grupper i samhället. Sambandet mellan skillnader i livsvillkor och skillnader i hälsa är starkt. Vi vet att det går att påverka. Genom Marmot-rapporterna m.fl. finns ny kunskap om vad som borde gå att göra. Malmökommissionen ska visa vad som kan göras lokalt.

Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation

Områden Barn och ungas uppväxtvillkor Boendemiljö Inkomst Näringsliv och arbetsmarknad Hälso och sjukvård Utbildning Governanceprocesser

Kunskapsunderlag Hur mår Malmö ur ett livsloppsperspektiv relaterat till sociala determinanter Gravida kvinnor och deras barn i Malmö år 2000-2010, Johan Molin Malmöbarns hälsa Marie Köhler (tillsammans med tio forskare) Sjukvårdskonsumtion, Anders Beckman Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö, Maria Rosvall et. al. Hur mår de äldre i Malmö? Sölve Elmstål och Henrik Ekström Sociooekonomiska skillnader i hälsa bland män och kvinnor Susanna Toivanen, Marit Gisselman, Petra Lindfors Ge barn en bra start i livet Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa, Sven Persson och Kerstin Larsson Skolan och staden, forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden, Nihad Bunar Utbildningsreformer i urbana utbildningssystem lärdomar från internationella och svenska erfarenheter, Nihad Bunar Gymnasiet och drop-out, Margareta Cederberg Fritidshemmens betydelse för barns hälsa, lärande och utveckling, Ann Ludvigsson och Carin Falkner Barnfattigdomens utveckling i Malmö; halvera barnfattigdom, Tapio Salonen, Anna Angelin

Kunskapsunderlag Arbete och arbetsmiljö Arbetslöshet och hälsa Urban Janlert Malmö, de två kunskapsstäderna Mikael Stigendal Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa, Maria Albin, Kristina Jakobsson, Anders Djurfeldt Rimlig levnadsstandard inkomst och hälsa Inkomstojämlikhet och bostadssegregation Tapio Salonen Skälig levnadsnivå om handläggning och bedömning av socialbidragsärenden, Torbjörn Hjort Skapa hållbart och hälsosamt samhälle Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa, Maria Albin, Kristina Jakobsson, Anders Djurfeldt Hur hänger hållbar utveckling och jämlikhet i hälsa ihop? P-O Östergren Städer som noder för global samhällsstyrning eller som slagfält för sociala konflikter, Hans Abrahamsson Kan socialt kapital byggas in i bostadsområden? Maria Emmelin Välbefinnande och hållbar utveckling; Nya mått för samhällsutveckling Katarina Pelin

Kunskapsunderlag Mäta ojämlikhet i hälsa, mäta samhällsutveckling Mätning och analys av ojämlikhet i hälsa om konsten att mäta något utan att veta vad och hur Ulf Gerdtham, Gustav Kjellson Implementering, organisation och styrning Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv Ingvar Nilsson Implementering en forskningsöversikt Karl Löfgren Vad kostar ojämlikhet i hälsa? Hälsoekonomiska beräkningar av strategier Ulf Gerdtham

STRATEGIER Exempel på aspekter för kommissionen att beakta i värderingen av olika strategier

Dialog Kunskapsunderlag Dialog Hearing: Tillväxtvälfärd SLUTRAPPORT Workshop: Minska barnfattigdom Seminarium: Hållbar utveckling - hälsa

Förankra och sprida internt och externt Stödja implementering av åtgärder Stärka Malmö stads varumärke

Hållpunkter 16 januari papperslöst kommunstyrelsesammanträde 1 mars överlämning av slutrapporten 15 mars folkhälsorådet 2 april kommunstyrelsen

socialt Det hållbara Malmö Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Översyn av resursfördelningssystem Kommission för ett socialt hållbart Malmö Ny skolorganisationen Nya stadsområden ersätter stadsdelarna Uppstart Malmö Tillväxt Malmö Budget, målstyrning Översikts Plan 2032

HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se

Underlagsrapporterna BÖR KAN/HUR ÄR 1) Vetenskapligt underlag, sociala determinanter 2) Effektiva insatser enligt forskning 3) Situationen i Malmö (data, beskrivning) 4) Förslag på åtgärdsområden ÅTGÄRDER/ HANDLING 5) Konkreta åtgärdsförslag

Samtidigt kring kommissionen Ulighed i Sundhed årsager og indsatser. Nu ska rapporten omsättas. 1 januari ny lag i Norge The Norwegian Public Health Act. WHO:s konferens: Social Determinants of Health; Rio Political Declaration on Social Determinants of Health Marmot- Europa: Consultation paper. Delrapport Social Determinants of Health and the Health Divide in the WHO European Region WHO: Hälsa 2020, EU: Hälsa 2020 Human Development Report 2011, Stigliz Mis-measuring our lives SKL Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Kommissionärernas /kommissionens sammanhang!

Källa: Hälsans bestämningsfaktorer. Omarbetad från Dahlgren och Whitehead