Rehabiliteringsplan för patienter med gynekologisk cancer

Relevanta dokument
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Alla tjänar på ett starkt team!

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Riktlinjer för anhörigstöd

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)

Projekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN Bilaga 2

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

Designprojekt Min vårdplan

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Rapport Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

NYTT ARBETSSÄTT. För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst

Rehabilitering vid cancersjukdom. Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Bättre liv för sjuka äldre

Individuella vårdplaner inom cancervården

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

NYTT ARBETSSÄTT. För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid:

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.

FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen. Plan för. utveckling av stöd till anhöriga / närstående. anhöriga / närstående.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: Dnr: JLL 684/01

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling

Sammanställning

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Verksamhetsplan 2015

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom

Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt?

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Cancerrehabilitering NATIONELLA NÄTVERKET PROCESSLEDARE CANCERREHABILITERING PIA MICKOLS REGIONALT CANCERCENTRUM STOCKHOLM GOTLAND

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version juni 1998

Samhälle, samverkan & övergång

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Kvalitetsbokslut VC Fröslunda

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te

Projektförslag Bostad först

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

November 2013 Nummer

Kökar kommuns äldreomsorgsplan

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Brukardialogberedningar

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

För brukarna i tiden

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsberättelse 2015 Medihead

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning. Therese Rostedt 22 mars 2016

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Kurator. I cancersjukvården

Övrig kostnad: Porto, transporter, hårdvara/mjukvara,lokaler uppskattas till kr

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Transkript:

Rapportmall- Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rehabiliteringsplan för patienter med gynekologisk cancer EvaMarie Salvadores CHALMERS

1. Define (Definiera) Bakgrund: Vi saknar en struktur för att kartlägga behoven av rehabilitering för våra patienter med gynekologisk cancer. Problem/Behov: Designa en rehabiliteringsplan där behoven för patienter med gynekologisk cancer tillgodoses Möjligheter med en rehabiliteringsplan: Förebygga och minska följderna av sjukdom och behandling. Bättre möjligheter till rättvis och lika information om metoder att förebygga sjukdom/skada. Större patientdelaktighet. Mindre belastning för anhöriga. Bättre hälsoupplevelse för patienten - ökad självständighet och känsla av att kunna göra något själv åt sin situation Ekonomiskt fördelaktigt, ju fortare patienten kan uppnå ett så bra liv som möjligt, desto mindre kostnad för samhället. Lättare för vårdpersonalen att följa den nya patientlagen från 1 januari 2015 som förtydligar patientens delaktighet, rätten till information om metoder att förebygga sjukdom/skada m.m. samt följa de rekommendationer som finns i Nationellt vårdprogram om cancerrehabilitering. Syfte: Synliggöra uttalade och outtalade behov av rehabilitering hos patienter med gynekologisk cancer. Mål: Att i ett tidigt skede lättare kunna identifiera vilka behov av rehabilitering som finns hos varje enskild patient för att motverka onödigt lidande/skada. Vilken personal ska ingå: Sjuksköterskor och läkare som ger cytostatika på gynekologiska avdelningsmottagningen NÄL. Verksamhetschef, avdelningschef, och övrig vårdpersonal informeras fortlöpande om projektet.

Patientdelaktighet: Patientenkäter innehållande förslag på hur en rehabiliteringsplan kan se ut lämnas till de patienter som genomgår cytostatikabehandling på vår mottagning. De kan även prova på att fylla i den föreslagna planen och sedan svara på efterföljande frågor på hur den upplevs och om de har några förbättringsförslag. Tidsplan: Våren/hösten 2015 2.Measure (Mäta) Nuläget: Vi har idag enskilda samtal för varje patient som kommer för cytostatikabehandling till vår mottagning. Vi saknar dock en struktur för hur vi fångar upp behoven av rehabilitering och alla patienters rätt att få samma möjlighet till information om metoder som finns för att förebygga skada av sjukdom och behandling. Projektplanering: Diskussioner i fokusgrupper med kontaktsjuksköterskor och läkare för att få underlag till hur en rehabiliteringsplan kunde se ut. Jag valde därefter att lämna ut 20 st. patientenkäter med förslag på en rehabiliteringsplan tillsammans med 5 st. frågor som skulle besvaras. I formuläret ingick en presentation av projektet, syftet och målet med den. Även anhöriga kunde delta att svara på frågorna. Av 20 st. utlämnade enkäter fick jag 13 tillbaka varav 1 bara skrev att det var bra som det var utan rehab.plan. Detta lämnades ut till patienterna. DIN REHABILITERINGSPLAN Du som fått en cancerdiagnos behöver en rehabiliteringsplan. Varför? Vi vet idag att ju tidigare insatser som erbjuds desto effektivare är det både för den enskilde och rent samhällsekonomiskt. Cancerrehabilitering syftar till att förebygga de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling.

Rehabiliteringsinsatserna ska ge dig och dina närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt under alla faser av din sjukdom. Alla med en cancerdiagnos samt deras närstående ska få möjlighet till rehabiliterings- insatser utifrån sina individuella behov. Skriv ett X på de områden där rehabiliteringsplan kan behövas för dig så gör vi upp en plan tillsammans när vi träffas. Vi kan vid behov också erbjuda hjälp av annan personal i vårdteamet som t.ex. kurator, sjukgymnast, dietist, präst/diakon m.m. Fysisk ohälsa (problem med blåsa/tarm, torra slemhinnor, smärta, yrsel, låga blodvärden) Kost/Nutrition Fysisk aktivitet/motion Trötthet Håravfall Relationer/närstående/barn Sex och samlevnad Psykisk ohälsa Sociala frågor (ekonomi, arbete, diverse praktiska problem) Existentiella frågor (meningsfullhet, ensamhet, religiösa funderingar m.m.) Rökavvänjning Drogproblem Övrigt Frågor: 1. Tycker du/ni att planen är överskådlig och enkel att förstå? 12 st. svarade ja.

2. Är det bra att få exempel på områden där behov kan finnas? 12 st. svarade ja. 3. Är det bra om vi samtalar/följer upp detta vid varje besök på mottagningen eller efter överenskommelse? 12 st. svarade ja vid varje besök eller efter överenskommelse. 1 st. besvarade ej frågan. 4. Har du/ni något förslag på hur planen skulle kunna göras på ett annat sätt? 10 st. har inget annat förslag. 1 st. tycker att inventering av resurser saknas. 1 st. föreslår att ett framtidskontrakt med planering och info. Om vad som ska hända bör ingå. 5. Tycker du/ni att det är bra med en individuell rehabiliteringsplan i skriftlig form att ta med hem eller har du/ni andra förslag? 6 st. svarade att det bör vara skriftligt. 2 st. tycker att samtalsform räcker. 1 st. tycker att individuell bedömning bör göras. 3 st. har ingen åsikt. Vem har fyllt i frågorna? Patient Patient/Närstående tillsammans Steg 2 blir att upprätta en individuell rehabiliteringsplan efter de X du fyllt i på föregående sida enligt följande: DETTA BEHÖVER JAG/NÄRSTÅENDE STÖD ELLER HJÄLP MED

ÅTGÄRDER Mina egna resurser: Stöd: Mål:.. UTVÄRDERING/UPPFÖLJNING 3.Analyze (Analysera) Efter sammanställning av enkäten sammankallades alla kontaktsjuksköterskor för att diskutera hur vi skulle arbeta med rehabiliteringsplanen. Det bestämdes att alla patienter som påbörjade en cytostatikabehandling nu även skulle få med den besvärs/behovslista som ingick i rehab.planen hem för att sedan kunna upprätta en rehabiliteringsplan efter de behov som framkom. Övriga patienter där vi såg att behov fanns kunde även de bli erbjudna en rehab.plan.

Krav på processen för att vi ska börja använda rehab.planen Tid för att samtala och identifiera patientens behov, diskutera åtgärder och senare utvärdera dessa. Hur och när ska vi göra dessa samtal. Vi bestämde att vi kan ta upp rehab.planen till diskussion i de enskilda samtalen som vi har med varje patient innan behandlingsstarten. Vi önskar en ökad patientdelaktighet och vill stimulera patienten att själv skriva upp sina behov, vilka åtgärder som tas och utvärdering av dessa så att tiden kan läggas på samtal kring detta. Rehab.planen tas sedan upp regelbundet vid patientens återkommande besök för behandling samt efter överenskommelse när/om behandling avslutas. Läkare, kontaktsjuksköterskor och patient ska ha ett gemensamt mål för patientens rehabilitering och vid behov ska andra personalkategorier som t.ex. dietist, kurator, sjukgymnast m.fl. kopplas in. Dokumentation. Hur/var skulle vi dokumentera rehab.planen. Vi bestämde att dokumentera enl. de sökord vi redan idag använder vid mottagningsbesöken men förtydliga de åtgärder som vi upprättat en plan för och som ska följas upp. Vi skulle även be patienterna själva att ta ansvar för att åtgärderna och uppföljning av dessa tas upp vid besöken. Riskanalys: Tidsbrist för samtalen. Patienten känner för stor press /orkar inte att aktivt delta. Tillgång till resurspersonal som t.ex. dietist, kuratorer m.fl. Att samordna så att alla arbetar mot samma mål. 4. Design Vi beslöt att använda den design som skickades ut till patienten tillsammans med enkäten enl. följande: Skriv ett X på de områden där rehabiliteringsplan kan behövas för dig så gör vi upp en plan tillsammans när vi träffas. Vi kan vid behov också erbjuda hjälp av annan personal i vårdteamet som t.ex. kurator, sjukgymnast, dietist, präst/diakon m.m.

Fysisk ohälsa (problem med blåsa/tarm, torra slemhinnor, smärta, yrsel, låga blodvärden) Kost/Nutrition Fysisk aktivitet/motion Trötthet Håravfall Relationer/närstående/barn Sex och samlevnad Psykisk ohälsa Sociala frågor (ekonomi, arbete, diverse praktiska problem) Existentiella frågor (meningsfullhet, ensamhet, religiösa funderingar m.m.) Rökavvänjning Drogproblem Övrigt.. DETTA BEHÖVER JAG/NÄRSTÅENDE STÖD ELLER HJÄLP MED

ÅTGÄRDER Mina egna resurser: Stöd: Mål:.. UTVÄRDERING/UPPFÖLJNING Uppstart av projektet blir 151101. Planen är att börja med patienter som ska nystarta med cytostatikabehandlingar. Vi planerar att utvärdera och vid behov justera planen i början av 2016 eller tidigare om det uppstår problem. 5. Control (Överlämning och ständig förbättring) Uppföljning av rehabiliteringsplanen pågår hela tiden. Patienternas åsikter tas upp kontinuerligt till diskussion vid kontaktsjuksköterskornas möten och uppföljning via enkäter planeras under 2016. Då vi planerar en flytt av mottagningen under våren 2016, så har vi inte kunnat bestämma när ännu. Efter

sammanställning av dessa enkäter planeras möten med berörd personal för genomgång, planering och justeringar som behöver göras. 6. Learn (Lärande) Det jag lärt mig av arbetet med detta förändringsprojekt är hur viktigt det är att förankra sina tankar och idéer med sina kolleger och att de är med i processen från början. Allt går så mycket lättare om man jobbar mot samma mål. Patienternas medverkan och åsikter är viktiga att få med för att motivera berörd personal att arbeta med förbättringar. Deras talan är också viktig att ha med till chefer och politiker i fördelningen av de resurser som finns eller som planeras. Förändringsarbete tar tid och måste få göra det för att uppnå bästa resultat. Det är svårt att forcera fram bra arbetsmetoder. Tid måste avsättas för reflexion och kontinuerligt förbättringsarbete. Under arbetets gång har jag även lärt mig att patientens medverkan och delaktighet i sin vård kan spara tid för oss vårdpersonal genom att de känner sig tryggare och kan stimuleras till egna lösningar genom att de känner ökad kontroll över sin livssituation. Slutligen känner jag att det är viktigt att man får tillfälle till kontinuerlig utbildning då och då under sitt arbetsliv för att kunna utvecklas dels personligt och dels för att kunna utveckla vården på ett tillfredställande vis för att patienterna ska kunna få den vård de har rätt till och för att få behålla/rekrytera kvalificerad vårdpersonal.