Attraktivitet, Sogndal, 2015-06-08 10 Rural Housing Jörgen Lithander
Kort orientering om rapporten Rural Housing (2012:05) Agenda Den nordiska studiens syfte Upplägg Rapportdisposition Några axplock
Syfte Rural Housing Studiens övergripande syfte är belysa olika boendefrågor i en nordisk landsbygdskontext ur ett utvecklings- och tillväxtperspektiv. Ett mervärde bedöms kunna skapas genom en komparativ studie mellan de nordiska länderna där både nationella spelregler och praktiska erfarenheter presenteras. Utbyte av kunskap och best practice inom detta område bedöms kunna öka förutsättningarna för utveckling och tillväxt i de nordiska landsbygderna. Uppdragsgivare: Nordiska ministerrådet (arbetsgrupp)
Upplägg Tillväxtanalys projektledare Kontaktpersoner (gateways) i Norge och Finland Tre delområden Finansiering (inkl. 12 bankcase) Planering och regelverk (inkl. 5 planeringscase) Second homes, dvs. delårsboende, fritidshus (inkl. 6 SH-case) Deskription Nationellt ramverk, statistik, praktiska exempel. Ej policyrekommendationer. Ansats: Interaktivitet mellan Tillväxtanalys och resp land
11 st praktiska exempel (12 bankcase) Planering: Kongsvinger (N) Härjedalen (SE) Olofström (SE) Tikkala (SF) Pohjaslahti (SF) Second homes Flatanger (N) Ringebu (N) Strömstad/Tanum/Sotenäs/Lysekil/Munkedal (SE) Dorotea (SE) Skärgårdsboende (Kimitoön/Väståboland) (SF) Business Mentors Finland (SF)
Några axplock (313 sidor )
Varför är bostäder intressanta för utveckling och tillväxt? Attraktionskraft och tillväxt attraktiva bostäder och tomter kan stimulera inflyttning brister kvantitativt eller kvalitativt kan negativt påverka kompetensförsörjning och flyttströmmar Men - attraktiva bostäder i sig ingen garant för tillväxt Politiska mål opprettholde et spredt bosettingsmønster Välfärdsaspekter
Marknad och politik Utnyttja marknadslösningar där så är möjligt. Men Marknaden har svårigheter när produktions- /ombyggnadskostnaden är högre än marknadsvärdet Marknaden, bankerna, kan (normalt) inte förväntas lösa finansieringen i områden med låga marknadsvärden Om politiken har en långsiktig ambition att bygga, förvalta och finansiera bostäder utanför storstadsregioner krävs ett institutionellt system för att hantera skillnader i förutsättningar Helhetssyn
Second homes/fritidshus/fritidsboliger Mer än byggnader, t.ex. Påverkar lokal/regional ekonomi Social påverkan (inflytelse, föreningsliv, nätverk, erfarenheter) Prisförändring ( ) på permanentbostäder Likvid exitmöjlighet Hög tröskel för inflyttning Förändrar ett områdes karaktär Potentiella inflyttare
Second home index (kvot, km-ruta)
Verktyg efter uppgift? institutionella systemen i regel likartade för landsbygd och stad och ofta tankemässigt utformade för stadens förhållanden Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi, KTH
Läs mer: Tillväxtanalys, (2012), Rural Housing: Landsbygdsboende i Norge, Sverige och Finland Full rapport (313 sidor) Sammanfattning (27 sidor) Tabell och kartbilagor www.tillvaxtanalys.se
Second homes (n/milruta)
Second home index (kvot, kommun)
Ett geografiskt perspektiv tillgänglighet (km-ruta)
DVK = Delårsboendes vistelsedygn/ Permanentboendes bruttovistelsedygn
Beräkning av delårsboendes vistelsekvot Exempel: En kommun i Finland har 100 invånare. Det finns 30 SH i kommunen, varav 25 med ägare som har sitt permanentboende i annan kommun. Befintliga nationella genomsnittsvärden indikerar att dessa SH nyttjas 75 dygn per år av i genomsnitt fyra personer. Det ger 7 500 delårsboendedygn, DÅB-dygn (25 x 75 x 4). Då kommunens permanentboende befolkning är 100 blir antalet bruttovistelsedygn av permanentboende, PBD-dygn 36 500 (100 x 365). Dvs. kommunens permanentboende befolkning vistas (brutto) i kommunen 36 500 dygn/år. Förhållandet mellan SH-ägarnas vistelse i kommunen och de permanentboendes blir då 0,21 (7 500/36 500 0,21). Den kvoten benämner vi delårsboendes vistelsekvot (DVK). Ett värde över 1 betyder att SH-ägarnas vistelsedygn är fler än de permanentboendes.