Tillgången till bostäder har betydelse för integrationspolitikens måluppfyllelse
Slutrapportens o vergripande slutsatser Bristen på lediga bostäder försvårar eller till och med förhindrar, nyanlända från att bli socialt- och ekonomiskt integrerade. Trångboddhet, osäkra hyresförhållanden och osunda boendemiljöer riskerar barn och vuxnas liv och hälsa. Bostadsköer i kombination med svår bostadsbrist bidrar till en växande svart bostadsmarknad. Kommunala skattemedel används för att finansiera otillåtna andrahandsuthyrningar. Nyanla nda bor tra ng i utsatta omra den Enligt den nya lagen om bosätttningsansvar ska 916 nyanlända beredas bostad 2016. Totalt beräknas kommunen behöva 2000 platser 2016. På bilden: Göteborg
Ojämnt mottagande beror på bristen på bostäder
Färgerna visar omfördelningen om den tänkta anvisningen blir verklighet. Ju mörkar desto fler anvisningsplatser jämför med föregående år och i förhållande till folkmängden i kommunen. För att skapa en samhörighet för den grupp kommuner som ligger i utkanterna av de geografiska regionindelningarna kan en parallell indelning i funktionella regioner vara en lösning. Kommunerna kan då utnyttja andra samarbetsmöjligheter som uppkommer t ex genom gemensamma intressen, liknande förutsättningar, kompletterande verksamheter etc., oavsett geografisk placering.
Ju större gul cirklar desto fler egenbosatta nyanlända i förhållande till folkmängden. Grundfördelningen bygger på tre huvudvariabler som i sin tur kan ha undervariabler. 1. Arbetsmarknad: Arbetsmarknadsvariablerna beaktar befolkningsmängden i kommunen. 1.1 Yrkesbredd. Här är grunden antalet förekommande yrken i kommunen med mer än 50 utövare. Ju högre värde desto större chans till arbete och därmed större tilldelning. 1.2 Omsättning till arbete under det senaste kalenderåret bland nyanlända arbetssökande. Beräkningen utförs enligt formeln a/(k+n) där a= antal till arbete under perioden, k= kvartsående arbetslösa månaden innan perioden början och n= nyinskrivna nyanlända arbetssökande under perioden. Ett högre värde indikerar en bra arbetsmarknad och/eller ett effektivt integrationsarbete och kommuner med hög omsättning bör få en större tilldelning. 1.3 Arbetslöshet, alla grupper. 2. Befolkning 2.1 Kommunens invånarantal enligt SCB i november året innan. 3. Övrigt mottagande 3.1 Boendedygn per capita 3.2 Mottagande efter anvisning Kommunernas utmaningar I många kommuner är bostadsmarknaden mycket ansträngd. Gemensamt för de flesta kommuner är att det finns få lediga lägenheter och att det inte byggs tillräckligt. Långa lägenhetsköer hinder för nya på bostadsmarknaden. Temporära bostadslösningar är ett komplement till ordinarie bostadsbestånd Strategi 1: Temporära bostäder i kommunerna för att skapa fler kommunplatser för nyanlända.
Strategi 2: Temporära bostäder för att växla MiV:s lägenheter mot nya anläggningsboenden i EBO kommuner. Moduler kan behövas för att lösa den akuta situationen För att täcka behovet av bostäder för nyanlända som kommunerna kommer att få bosättningsansvar för. Moduler är flexibla och därmed möjliga att omforma och placera i andra stadsdelar än de mest utsatta områdena. Snabbare process för att kunna börja bygga. Tillgången på mark, planläggning, finansiering och bygglov avgör om denna åtgärd bli framgångsrik. Snabba på flyttkedjor med hjälp av temporära moduler för andra grupper än nyanlända. Modulhuslösningar i samarbete med Migrationsverket för att frigöra bostäder i befintligt bestånd som i t ex Västervik. Exempel från Göteborg Modulbyggnation så som den presenteras i Göteborg Ensamkommande Kategori 1) HVB-hem (Asyl och Permanent uppehållstillstånd) Kategori 2) Lägenheter om 2-4 r o k för gemensamt boende med lägenhet för gemensamhetslokal och personalutrymmen Kategori 3) Lägenheter om 1 r o k (likt studentbostad) för träningsboende med lägenhet för stöd i närheten Barnfamiljer
Kategori 4) Genomgångsbostäder Lägenheter om 2-4 r o k för enskilt boende med avstående av besittningsskydd. Luckor i befintligt bostadsbeståndet kan utnyttjas Centrala lägen nära service, bostäder och kollektivtrafik. Planlagd mark för annat ändamål. Parkeringsytor i centrala lägen när service, etc. Planlagd mark för annat ändamål. Överdäckning av p-yta för att behålla parkering. Naturmark 5-20 km från centrum, nära natur och bostäder lite längre från handel och kollektivtrafik. Ej planlagd mark. Idrottsplaner i centrala lägen nära service, bostäder och kollektivtrafik. Planlagd mark för annat ändamål. Det var ungefär så här vi tänkte oss
TACK! micael.nilsson@boverket.se 0455-353249