Hudexponering för hårfärgämnen hos frisörer. Riskbedömning av exponeringsnivåer och kritiska arbetsmoment

KAROLINSKA INSTITUTET, IMM Hudexponering för hårfärgämnen hos frisörer. Riskbedömning av exponeringsnivåer och kritiska arbetsmoment Slutrapport AFA projekt, Dnr 070103 Marie-Louise Lind 2013-11-29

Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Uppnådda resultat... 3 Test av skyddsskar... 3 Utveckling och utvärdering av en metod för att mäta hårfärgämnen på ytor... 4 Hudexponeringsmätningar med en sköljmetod före och efter olika arbetsmoment vid hårfärgning på frisörsalong samt ytprovtagning.... 5 Hur länge avger nyfärgat hår färgämnen.... 5 Insatser som skett och planeras för att resultatet skall komma till praktisk användning i arbetslivet... 8 Kunskapsförmedling/presentation av resultat... 8 Rekommendationer till frisörerna... 8 Avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivningen... 8 Vetenskapliga publikationer, postrar, medverkan vid vetenskapliga konferenser... 9 Medverkan vid seminarier... 9 Metodbeskrivningar.... 10 Test av skyddseffekt av skar använda i frisöryrket.... 10 Permeationstest... 10 Beräkning av permeationshastighet och kumulativ genombrottstid (time-lag breakthrough, Lag-BT).... 11 Utveckling och utvärdering av metod för att mäta hårfärgämnen på ytor.... 12 Test av olika provtagningsmaterial.... 12 Utvärdering av ytprovtagningsmetod... 12 Hudexponeringmätningar med en sköljmetod före och efter olika arbetsmoment vid hårfärgning på frisörsalong.... 12 Mätningar... 12 Handtvätt... 13 1

Sammanfattning Syftet med projektet är att minska risken för kontaktallergiskt eksem och andra skadliga effekter av hårfärgämnen hos frisörer genom att ta fram rekommendationer för ett sätt att arbeta som minskar hudexponeringen. Applicering av färg och klippning av nyfärgat hår var de mest exponerade arbetsmomenten. Detta visades genom mätning av hudexponeringen på frisörers händer vid hårfärgning med en sköljningsmetod. Ytprovtagning visade att hårfärgämnen finns på vagnar, skåp och våg. Nyfärgat hår kan släppa ifrån sig färgämnen i upp till 2 veckor. I projektet studerades vilka skmaterial som ger bäst skydd mot hårfärg och om kontakt med väteperoxid från hårfärgen påverkade skyddseffekten. Handskar av polyvinylkorid (PVC), naturgummilatex och nitrilgummi testades. Genombrottstiden för hårfärgämnet resorcinol var längre än 1 timme för alla testade skar. Nitrilgummiskarna hade längsta genombrottstiden och påverkades inte av väteperoxiden. Vi rekommenderar att man under alla arbetsmoment använder skar av engångstyp. Handskarna bör bytas ofta och inte återanvändas. Projektet ger svar på vilka arbetsmoment som ger högst exponering vid hårfärgning och vilken typ av skyddsskar som är lämpligast att använda. Utifrån detta skall ett informationsmaterial tas fram till frisörerna där de informeras om bästa sättet att arbeta för att minimera exponering för hårfärger och andra skadliga hudexponeringar, vilket skmaterial de bör använda samt hur de skall sköta om sin hud för att förebygga problem med allergiskt eller irritativt kontakteksem. Resultaten från studien presenteras i vetenskapliga artiklar och vid konferenser, vid möten med verksamma inom arbets-och miljömedicin och representanter för frisörer och ansvarig myndigheter samt sprids till frisörerna via bland annat deras tidning. 2

Inledning Syftet med projektet är att minska risken för kontaktallergiskt eksem och andra skadliga effekter av hårfärgämnen hos frisörer. Detta ska åstadkommas genom studier av hudexponering vid hårfärgning vid frisörarbete. Vilka arbetsmoment ger de största problemen, vilka preventiva åtgärder bör vidtas för att reducera exponeringen och minska hudexponering och allergirisk. I projektet ingår fyra delmoment: 1. Studier av skyddseffekt av skar använda i frisöryrket med hjälp av permeationstest av skmaterial. 2. Utveckling och utvärdering av metod att mäta hårfärgämnen på ytor. 3. Hudexponeringmätningar med en sköljmetod före och efter olika arbetsmoment vid hårfärgning på frisörsalong. 4. Analys av extrakt från klipp av nyfärgat hår för att undersöka hur länge nyklippt hår avger hårfärgämnen. Uppnådda resultat Test av skyddsskar I projektet studerades vilka skmaterial som ger bäst skydd mot hårfärg och om kontakt med väteperoxid från hårfärgen påverkade skyddseffekten. Handskar av polyvinylkorid (PVC), naturgummilatex och nitrilgummi testades, se Tabell 1. Den kumulativa genombrottstiden, Lag-BT, för hårfärgämnet resorcinol var längre än 1 timme för alla testade skar. Nitrilgummiskarna hade längsta genombrottstiden och påverkades inte av väteperoxiden. Vi rekommenderar att man använder skar av engångstyp, helst av nitrilgummi, under alla arbetsmoment. Handskarna bör bytas ofta, och inte återanvändas. Beling med väteperoxid påverkade PVC-sken då den kumulativa genombrottstiden, Lag-BT, för resorcinol minskade något. Vi kunde alltså se en viss försämring av skens skyddseffekt efter beling med väteperoxid. Den kumulativa genombrottstiden var dock över en timme även efter beling med väteperoxid. Den uppmätta skillnaden i Lag-BT var statistiskt signifikant. Genombrottstiden påverkades inte för de andra skarna. Det fanns en viss tendens att permeationshastigheten för sken i naturgummilatex minskade efter beling med väteperoxid, denna skillnad var statistiskt signifikant. Nitrilsken hade den längsta genombrottstiden (223 min) följt av naturgummilatexsken och PVC sken. Alla testade skar har en Lag-BT på över en timme, vilket innebär att de skyddar mot exponering under den tiden. 3

Tabell 1. Aritmetiskt medelvärde och standardavvikelse av Lag BT och Ps för resorcinol genom skar belade med väteperoxid och obelade skar. P-värden för jämförelsen mellan obelade och belade skar visas. Statistiskt signifikanta skillnader (p>0,05) visas i fet stil. PVC ske NRL ske NR ske obelad n = 5 belad 1 n = 5 belad 2 obelad n = 3 n = 5 belad 2 n = 5 obelad n = 5 belad 2 n = 5 Lag-BT (min) P s (nmol/ 99.3 ± 7.7 98.4 ± 5.6 p = 0.841 3.1 ± 0.5 3.0 ± 0.7 89.0 ± 1.2 p = 0.039 3.0 ± 0.5 155.4 ± 9.1 158.2 ± 10.5 p = 0.052 1.7 ± 0.7 1.2 ± 0.6 p = 0.045 cm 2 min) p = 0.848 p = 0.825 1 Förbelad med 6% väteperoxid 2 Förbelad med 30% väteperoxid. PVC = polyvinylklorid. NRL = naturgummilatex. NR = nitrilgummi. Lag-BT = time-lag breakthrough, den kumulativa genombrottstiden. P s =permeationshastigheten vid jämvikt (steady-state) 222.7 ± 6.3 221.1 ± 4.9 p = 0.350 2.2 ± 1.1 2.4 ± 1.2 p = 0.492 Utveckling och utvärdering av en metod för att mäta hårfärgämnen på ytor. En ytprovtagningsmetod framtagen av NIOSH (Elements on wipes, method 9102, NIOSH Manual of Analytical Methods) anpassades för att kunna användas för att mäta förekomsten av resorcinol på ytor. En självhäftande mall placerades över ytan som skulle provtas (24 cm 2 ). 50 µl av resorcinollösningar av olika koncentration placerades på objektsglas. Provtagning utfördes genom att torka ytan på ett standardiserat sätt med injektionstorkar i papper som fuktats med 1 ml buffertlösning. Ytan torkades därefter ytterligare en gång med en torr injektionstork. De två injektionstorkarna lades i samma glasflaska, 20 ml buffertlösning tillsattes och proverna skakades i 30 minuter för att extrahera resorcinolen. Extraktionsutbytet för metoden bestämdes genom att jämföra med kända mängder resorcinol (50 µl av olika koncentrationer av resorcinollösning). Medelvärdet av provtagningsutbytet var 68 %, range 60-73%. Provtagningsutbytet ökade vid högre mängd resorcinol på ytan, se Tabell 2. Tabell 2. Utbyte av ytprovtagningsmetod Koncentration av resorcinol på ytan nmol/cm 2 Provtagningsutbyte % medelvärde ± SD n = 5 0,38 60 ± 13,3 1,89 69 ± 5,5 7,57 69 ± 3,9 37,84 73 ± 3,0 4

Hudexponeringsmätningar med en sköljmetod före och efter olika arbetsmoment vid hårfärgning på frisörsalong samt ytprovtagning. Hudexponeringsmätningar av hårfärgämnet resorcinol utfördes med en sköljningsmetod. Resorcinol finns i nästan alla hårfärgsprodukter och valdes som indikatorämne för hårfärger. Sammanlagt deltog 20 frisörer från 11 olika salonger. Vi mätte mängden resorcinol på frisörernas händer vid arbete utan skar. Vi undersökte arbetsmomenten blandning av färgkräm och väteperoxid, applicering av färg, urtvättning och schamponering samt klippning av nyfärgat hår vid 15 färgningar av folieslingor. Vid 10 färgningar av helfärgat hår tog vi endast prov före och efter klippmomentet. Vi samlade totalt in 220 prover. Hudexponeringsmätningarna på frisörernas händer visade att applicering av färg vid färgning av folieslingor och klippning av det nyfärgade håret var de värsta arbetsmomenten. För de 15 frisörer som färgade håret med folieslingor gav appliceringen den högsta exponeringen för 9 frisörer (60 %) och klippningen för 3 (20 %). Klippning av helfärgat hår gav högre exponering än klippning av slingat hår. Skillnaden i exponering mellan händerna blev mest framträdande för klippningsmomentet. Handen som då har mest kontakt med håret, dvs den ej a en (vänster om man är högerhänt), hade i genomsnitt dubbelt så hög exponering vid klippning av slingat hår. Vid klippning av helfärgat hår var skillnaden mellan händerna 4 ggr så hög, se Tabell 3 och 4. En frisör som arbetade på ett avvikande sätt från de övriga har uteslutits från redovisningen i tabell 3. Ytprovtagning, med en av oss utprovad metod utfördes på 7 salonger. Totalt togs 52 ytprover, varav 10 % var positiva. Platser där vi fann spill av hårfärger var frisörernas vagnar, skåptag och vågen vid blandning av hårfärg och väteperoxid, se Tabell 5. Hur länge avger nyfärgat hår färgämnen. Hårklipp togs från åtta personer som just färgat håret, första provet togs i direkt anslutning till hårfärgningen. Personerna ombads sedan att klippa en tuss (så mycket de kunde avvara) av sitt hår varje vecka. De lade hårproven i plastpåsar och skickade dem per post till oss. Vi fann att nyfärgat hår kan släppa ifrån sig hårfärgämnen i upp till 14 dagar, i vissa fall ännu längre. 5

Tabell 3. Uppmätt mängd resorcinol på händerna på frisörer som färgat slingor med folie. Handsköljning Före blandning Efter blandning/ Före applicering Efter applicering Efter schamponering/ Före klippning Efter klippning Hand Mängd (nmol/prov) Medelvärde (range) ej 73 (0-285) 78 (0-298) ej 17 (0-82) 22 (0-99) ej 86 (0-252) 114 (0-258) ej 18 (0-92) 55 (0-314) ej 88 (0-335) 47 (0-188) Antal positiva prov 8 7 5 7 11 12 4 7 12 9 6

Tabell 4. Uppmätt mängd resorcinol på händerna på frisörer som helfärgat hår. Handsköljning Före klippning Efter klippning Hand ej ej Mängd (nmol/prov) medelvärde (range) Antal positiva prov 72 (0-228) 78 (0-218) 205 (61-547) 55 (15-104) 9 9 10 10 Tabell 5. Resultat av provtagning av resorcinol på ytor. Plats Antal prover Antal positiva Mängd (nmol/cm2) medelvärde (range) datormus 2 0 dörrtag 5 0 hårfön 8 0 hårborste 1 0 skåptag 7 1 0,49 stolsrygg 1 0 telefon 7 0 torkhuv 6 0 vagn 7 3 0,36 (0,44-1,6) våg 1 1 0,8 Totalt 52 5 7

Insatser som skett och planeras för att resultatet skall komma till praktisk användning i arbetslivet Kunskapsförmedling/presentation av resultat Resultaten har presenterats vid OEESC (Occupational and Environmental Exposure of Skin to Chemicals) 2009 i Edinburgh, 2011 i Toronto och 2013 i Amsterdam, vid Svenska Läkarsällskapets Riksstämma i Stockholm 2009 och 2011, vid ESCD (European Society of Contact Dermatitis) 2012 i Malmö samt vid möten med en referensgrupp med deltagare från Frisörföretagarna, Handelsanställdas förbund och Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet (KTF). Vid de två senaste mötena har även representanter från Arbetsmiljöverket och Läkemedelsverket deltagit. Vi planerar även att gå ut med våra resultat i Frisörtidningen. Vi har haft fortlöpande internationella kontakter, dels i samband med vetenskapliga kongresser men även vid kontakter med olika forskargrupper, t ex vid Videncenter for allergi vid Köpenhamns universitetssjukhus i Gentofte samt med Arbets- och miljömedicin i Lund. Resultaten skall även publiceras i vetenskapliga tidskrifter, manus för del ett är inskickat. Ett informationsmaterial skall tas fram till frisörerna där de informeras om bästa sätt att arbeta för att minimera exponering för hårfärger och andra skadliga hudexponeringar, vilket skmaterial de bör använda samt hur de skall sköta om sin hud för att förebygga problem med allergiskt eller irritativt kontakteksem. Informationen skall delas ut till de frisörer som deltagit i projektet samt i ett senare skede vara underlag för information som kan nå ut till en större grupp av frisörer t ex via frisörtidningen och via Centrum för arbets- och miljömedicins webbplats (slso.sll.se/camm). Rekommendationer till frisörerna Ett informationsmaterial skall tas fram till frisörerna där de informeras om bästa sättet att arbeta för att minimera exponering för hårfärger och andra skadliga hudexponeringar, vilket skmaterial de bör använda samt hur de skall sköta om sin hud för att förebygga problem med allergiskt eller irritativt kontakteksem. Utifrån resultaten av den här studien rekommenderar vi bl. a att skar används vid blandning av färgkräm med väteperoxid, applicering av färg i håret, ursköljning av färg och schamponering av håret. Man bör undvika att klippa i nyfärgat hår, det bästa är att klippa håret före färgning. Avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivningen Det har inte skett några större avvikelser från den planerade projektbeskrivningen. Vi har på salongerna mätt hudexponering med sköljning på sammanlagt 20 frisörer och samlat in ytprover, vi har inte mätt mängden hårfärgämne på huden med ytprovtagning. Vi har samlat in hårprover från totalt 8 frisörkunder, det var svårt att rekrytera försökspersoner till detta moment så vi kom aldrig upp i 10 frisörkunder som omnämns i projektbeskrivningen. 8

Vetenskapliga publikationer, postrar, medverkan vid vetenskapliga konferenser Lind M-L, Johnsson S, Lidén C, Meding B, Boman A.The influence of hydrogen peroxide on the permeability of resorcinol through protective gloves in hairdressing. Original manuscript. Submitted. Lind M-L, Johnsson S, Lidén C, Meding B, Boman A.Evaluation of a method for surface wipe sampling of resorcinol, a hair dye compound. In manuscript Lind M-L, Johnsson S, Lidén C, Meding B, Boman A. Occupational dermal exposure during hair dyeing. In manuscript. Lind M-L, Johnsson S, Lidén C, Meding B, Boman A. Influence of Hydrogen Peroxide on Permeability of Resorcinol through Protective Gloves in Hairdressing. Poster OEESC 2009, Edinburgh Lind M-L, Johnsson S, Lidén C, Meding B, Boman A. Väteperoxids påverkan på skars skyddseffekt i frisöryrket. Poster Medicinska Riksstämman 2009, Stockholm Lind M-L, Johnsson S, Lidén C, Meding B, Boman A. Permeation of a Hair Dye Compound through Nitrile Rubber Gloves used by Hairdressers and the Influence of Hydrogen Peroxide. Poster OEESC 2011, Toronto Lind M-L, Johnsson S, Lidén C, Meding B, Boman A. Permation av hårfärgämnet resorcinol genom nitrilskar och inverkan av väteperoxid på skmaterialet. Muntlig presentation. Medicinska Riksstämman 2011, Stockholm Lind M-L, Johnsson S, Lidén C, Meding B, Boman A. Influence of Hydrogen Peroxide on Permeability of Resorcinol through Protective Gloves in Hairdressing. Poster ESCD 2012, Malmö Lind M-L, Frisörers arbetsmiljö - exponering för hårfärgämnen. Presentation vid Centrum för Arbets- o miljömedicin. 2013 Lind M-L, Johnsson S, Lidén C, Meding B, Boman A. Evaluation of a method for surface wipe sampling of resorcinol, a hair dye compound. Poster OEESC 2013, Amsterdam Medverkan vid seminarier Lind M-L, Frisörers hudexponering. Föreläsning. Arbetsmiljödagen 2010 Örebro Allmänna sjukhus, Örebro Lind, M-L, Farlig flärd. Medverkat vid seminarium organiserat av Gröna Kvinnor, 2010. ABF-huset, Södermalm, Stockholm 9

Metodbeskrivningar. Test av skyddseffekt av skar använda i frisöryrket. Först utfördes en inventering av vilka typer av skar som används vid hårfärgning och arbete med andra hårvårdsprodukter på frisörsalonger i Stockholm idag. De flesta frisörerna använder engångsskar av PVC, en del använder skar av naturgummilatex (NRL) av en något tjockare kvalitet som inlas från leverantörer av frisörprodukter. En jämförelse med en inventering 2003 visar att användningen av PVC-skar har ökat bland frisörerna, tidigare var det betydligt vanligare att använda skar av naturgummilatex. I Danmark används skyddsskar av nitrilgummi (NR) av den övervägande delen av frisörerna, på rekommendationer av Videncenter for allergi i Gentofte som även har ett kunskapscentrum för frisörer och kosmetik. Vi har nu via kontakter med forskare vid Videncenter for allergi, fått exemplar av de nitrilgummiskar som används i Danmark. Resultat från permeationsstudier med dessa skar presenteras i denna delrapport. Tabell 1 visar de sktyper som ingick i nuvarande studie. Tabell 1. Handskar som testats i studien. Handskmaterial Namn Tillverkare/Leverantör Tjocklek (mm) (mv och SD Vinyl (PVC) EvercareSoft Selefa Trade AB, Sweden 0,12 ± 0,005 Naturgummilatex (NRL) Nitrilgumm (NR) Black Touch Abena Hospicare Hercules Sägemann, Hamburg/STUK 0,17 ± 0,008 Aabenraa, Denmark / Finess Hygiene AB, Sweden 0,10 ± 0,005 Permeationstest En del av sken som skulle testas förbelades med 6 % eller 30 % väteperoxid och en annan del av samma ske testades obelad. Handskarnas skyddseffekt bestämdes genom att mäta permeationshastigheten och genombrottstiden bestämdes för en 10 % -ig resorcinollösning. Resorcinol är ett vanligt förekommande ämne i hårfärgprodukter, som kan framkalla kontaktallergi. Materialet testades i en penetrationscell (LGA-1084-SPC), Figur 1. Det är en testcell med två kammare. Materialet placerades som en barriär mellan de två kamrarna med skens utsida placerad mot exponeringslösningen. Exponeringskammaren innehöll exponeringslösningen och kammaren på andra sidan skmaterialet, uppsamlingskammaren, innehöll 0,2 M askorbinsyra i buffertlösning som uppsamlingsvätska. 200 µl prover av uppsamlingsvätskan togs med 15 minuters intervall och placerades i små vialer innan de analyserades med vätskekromatografi, HPLC. 10

Exponering Uppsamlingsvätska Handske Figur 1. Penetrationscell LGC-1084-SPC. Analys : HPLC Beräkning av permeationshastighet och kumulativ genombrottstid (time-lag breakthrough, Lag-BT). Permeationshastigheten vid steady state P s beräknades som lutningen av kurvan som fås genom att plotta den kumulativa mängden av ämnet (resorcinol) i uppsamlingsvätskan mot tiden. Genombrottstiden är den tid som förflutit (i minuter) mellan den första appliceringen av testämnet i exponeringslösningen till dess att det kan upptäckas på den andra sidan av materialet. Den kumulativa genombrottstiden, s k time-lag breakthrough (Lag-BT) beräknades som den linjära steady state kurvans skärningspunkt med x-axeln (Figur 2.). Lag- BT ger ett mått på ämnenas genombrottstid som är oberoende av analysmetodens känslighet. 350 Cumulated amount, nmol/cm 2 300 250 200 150 100 50 0 0 50 100 150 200 250 Lag-BT Time, min Figur 2. Exempel på permeationskurvor. Lag-BT erhålls som skärningspunkten med x-axeln. 11

Utveckling och utvärdering av metod för att mäta hårfärgämnen på ytor. En ytprovtagningsmetoden framtagen av NIOSH (Elements on wipes, method 9102, NIOSH Manual of Analytical Methods) anpassades för att kunna användas för att mäta förekomsten av resorcinol på ytor. Test av olika provtagningsmaterial. 50 µl 0,2 % resorcinol löst i 10 % etanol i boratbuffert med 0,2 M askorbinsyra lades ut på objektsglas och fick torka över natten. Dagen efter torkades alla objektsglas enligt ett förfarande beskrivet i NIOSH metod 9102. Två testomgångar utfördes; i den ena torkades ytan (objektsglasen) med kompresser (höggradigt rena gasvävskompresser 5x5 cm från Selefa Trade, Spånga, Sverige) och i den andra med injektionstorkdukar (Spartork, Injektionstork 4x5,5 cm från Paper-Pak Sweden, Aneby, Sverige). Vi testade olika provserier för att undersöka följande: 1. Metodens provtagningsutbyte, dvs. hur mycket av tillsätt mängd på objektsglasen, återfinns vid HPLC analysen. 2. Jämförelse av två olika torkmaterial, kompress och injektionstork, för att se om det blir någon skillnad i provtagningsutbyte. 3. Extraktionsutbytet dvs. hur väl ämnet lossnar från torkmaterialet. 4. Testa om provtagningsutbytet blir större om man torkar samma yta med flera tussar. Provtagningsutbytet och extraktionsutbytet var i godtagbara nivåer och skiljde sig inte nämnvärt mellan de olika torkmaterialen. Vi beslöt oss för att gå vidare och utvärdera en ytprovtagning med injektionstorkar då resultaten från provtagning med kompress visade större spridning av resultaten. Utvärdering av ytprovtagningsmetod 50 µl av resorcinollösningar av olika koncentration placerades på objektsglas. En självhäftande mall placerades över ytan som skulle provtas (24 cm 2 ). Provtagning utfördes genom att torka ytan på ett standardiserat sätt med injektionstorkar i papper som fuktats med 1 ml buffertlösning. Ytan torkades därefter ytterligare en gång med en torr injektionstork. De två injektionstorkarna lades i samma glasflaska, 20 ml buffertlösning tillsattes och proverna skakades i 30 minuter för att extrahera resorcinolen. Proverna analyserades med hjälp av ett HPLC instrument. Identifiering och kvantifiering utfördes med hjälp av extern standard. För beräkning av provtagningsutbyte och extraktionsutbyte jämfördes mängden resorcinol funnet i ytprovet med samma mängd resorcinol direkt löst i 10 % etanol i boratbuffert med 0,2 % askorbinsyra. Hudexponeringmätningar med en sköljmetod före och efter olika arbetsmoment vid hårfärgning på frisörsalong. Mätningar Hudexponering för ett hårfärgämne resorcinol, som valts som indikatorämne för hårfärger. Mätningarna pågick från november 2012 till och med maj 2013. Sammanlagt 20 frisörer från 11 olika salonger. Vi valde att mäta exponeringen vid de arbetsmoment då frisörerna inte använde skar. 15 frisörer som färgade folieslingor följdes under hela färgningsproceduren. Mätningar av mängden hårfärgämne på frisörernas händer utfördes före och efter arbetsmomenten: blandning av färgkräm med väteperoxid, applicering av färgblandning i håret, ursköljning av färg ur håret samt schamponering, klippning av nyfärgat hår. Frisörer som helfärgar hår använder som regel skar vid appliceringsmomentet men inte när de klipper det nyfärgade håret. För att kunna jämföra klippningsmomentet för dem som färgar slingor respektive helfärgar håret utfördes sköljningsmätningar även för 10 frisörer 12

som helfärgar håret. På 5 frisörer utfördes sköljningar före och efter klippning av både slingat hår och helfärgat hår. Syftet var att jämföra olika arbetsmoment: 1. blandning av färg, 2. applicering av färg, 3. ursköljning av färg o schamponering, 4. klippning a. efter färgning (folieslingor) (15 hårfärgningar) b. efter färgning (helfärgning) (10 hårfärgningar) c. samt att jämföra och ej vid de olika arbetsmomenten. Handtvätt Tvättvätska: 0,2 M askorbinsyra i buffertlösning. En enlitersplastpåse placerades över vardera en, och sattes fast med svarta gummiband. 50 ml tvättvätska hälldes över från glasburk direkt ned i plastpåsarna som satt på händerna, båda händerna samtidigt. Frisören uppmanades att skaka händerna kraftigt under cirklande rörelser i 2 min med fingrarna något böjda och isär från varandra. Ett hål klipptes i påsarnas nederkant (när påsarna fortfarande satt kvar på händerna) och vätskan hälldes tillbaka i samma burk som den förvarats i tidigare. Plastpåsarna togs av, frisören fick en pappersduk att torka händerna på. Proverna hälldes därefter upp i 2 st 20 ml glasburkar. Proverna förvarades i rumstemperatur under transporten till laboratoriet och sedan i kylskåp innan analys (inom en vecka). 13