Fakta om transporter

Fakta om transporter

Transporter utvecklar Sverige och världen Ett fritt näringsliv skapar jobb, tillväxt och värde men är beroende av en fungerande infrastruktur och effektiva transporter. När konkurrensen för svenska företag ökar är tillgängligheten till marknader och kompetens avgörande för export och jobbtillväxt. För långsiktig tillväxt behöver Sverige prioritera investeringar i infrastruktur som möter näringslivets behov. Utveckling av handel och godstransporter hänger tätt ihop och globala trender förändrar både näringslivet och transportbehoven. När fler delar av världen lyfts ur fattigdom, den ekonomiska aktiviteten ökar och befolkningen växer, ökar också behoven av transporter. Transportnäringens utmaningar Avgifts- och skattehöjningar Infrastruktursatsningar Påverkan på klimat och miljö Att minska transporternas miljöbelastning, trots det allt större behovet, är en stor utmaning. En politik som dämpar efterfrågan är inte lösningen. Lösningen är istället smarta och energieffektiva transportupplägg med åtgärder och styrmedel som lägger grunden till både hållbar utveckling och ökad konkurrenskraft. Den största globala klimatnyttan som Sverige kan bidra med är att exportera teknologi, processer och metoder till länder som är i början av sin klimatresa. Kunskapen har vi!

3 Kompetensförsörjning Varuförsörjning i urbana miljöer Innehåll Transportnäringen och samhället 4 Klimat och miljö 6 Godstransporter 10 Varuförsörjning i urbana miljöer 12 Transporterna och turismen 14 Transportpolitikens kostnader och näringslivets konkurrenskraft 16 Infrastrukturskulden 18 Kompetensförsörjning 20 Fakta om Transportföretagen 22

TRANSPORTNÄRINGEN OCH SAMHÄLLET Transporter är samhällets blodomlopp Transporter är oumbärliga för näringslivet. De är länkarna som håller ihop kedjan mellan underleverantörer, producenter, grossister, handlare, kunder och konsumenter. Transporter är nödvändiga för att producenterna ska få in varor och för att de färdiga produkterna ska nå ut till kunder och användare. EXPORT 1700 MILJARDER EXPORT 45 % 41 % tillväxt och AV BNP Det finns ett starkt samband mellan transporter Den svenska ekonomin är starkt beroende av konkurrenskraftig utrikeshandel. Sverige har en hög andel export och import jämfört med övriga EU och OECD. År 2014 exporterade Sverige varor och tjänster till ett värde av drygt 1 700 miljarder kronor. Det motsvarar 45 procent av BNP. Importen av varor och tjänster motsvarade 41 procent av BNP. Snittet i OECD år 2013 var en exportandel på 27,7 procent av BNP. Den svenska exportandelen har varit relativt konstant under 2000-talet. Däremot förändras innehållet successivt. Tjänsternas andel av exportvärdet ökade från 17 till 30 procent mellan 1995 och 2014. Exporten av varor har sjunkit, men har ändå en andel som är så pass hög som 70 procent av vår BNP. Transporter är lika oumbärliga för oss som privatpersoner. Att vi människor kan färdas från en punkt till en annan på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt är viktigt både ekonomiskt och mänskligt. Vi behöver ta oss till och från arbetet, butiker, skolan, vården, vänner och familj. Transporterna och transportsystemet med vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar och terminaler är helt enkelt samhällets blodomlopp. IMPORT AV BNP

5 200 100 Utvecklingen av transportnäringens totala nettoomsättning i relation till BNP Index 100 = 1997 Transportnäringen BNP Transporterna har en betydande roll i svensk ekonomi. Förädlingsvärdet är 5,2 procent av Sveriges BNP. Transportnäringen sysselsätter 308 000 och står för omkring 6,7 procent av den totala sysselsättningen i Sverige. 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

KLIMAT OCH MILJÖ Smarta transporter minskar miljöpåverkan Att minska transporternas utsläpp av växthusgaser är en stor utmaning. Tack vare en ökad inblandning av biodrivmedel i diesel, mer energieffektiva bilar och fler miljöbilar har utsläppen från svenska transporter minskat stadigt, med få hack i kurvan, sedan 1990. Transporternas andel av de totala utsläppen har däremot ökat. I Sverige står transporter för cirka 30 procent av utsläppen av klimatgaser. Globalt står de för 13 procent och EU-snittet är 10 procent. Skillnaden beror på att Sverige i princip har en koldioxidfri elproduktion och att vi har lyckats ställa om till en nästan fossilfri uppvärmning av våra fastigheter. I andra länder ser det annorlunda ut, inte minst i de som producerar och exporterar mycket varor till Sverige, och som konkurrerar med svenska företag. Flyget har lyckats att stadigt minska sina utsläpp. På 40 år har utsläppen av koldioxid minskat med 70 procent per flygstol. Idag står flyget för 2 procent av de globala koldioxidutsläppen. Utsläppen från inrikesflyget är 1 procent, vilket är lägre än för tjugo år sedan. Andel förnybara drivmedel i transportsektorn Bensin 35,7% Naturgas 0,7% Dieselbränsle 51,5% Förnybart 12,1% Utsläppen från transporter minskar Utsläppen från personbilar var 16 procent lägre år 2013 jämfört med år 1990 trots att trafiken har ökat. Att utsläppen från personbilar har minskat beror bland annat på energieffektivare bilar och på en ökad användning av biobränslen. Utsläppen från tunga fordon ökade från 1990 till 2008 men sedan har trenden vänt och utsläppen har börjat minska.

7 En stor del av en varas totala klimatpåverkan uppstår i regel när vi som konsumenter transporterar hem den. Trots de korta avstånden är dessa hemtransporter mindre klimateffektiva än transportleden innan. Vi gör dem ofta med bil och det är många individuella resor för att frakta hem varje matkasse eller klädinköp. I tidigare transportled kan många containrar, fyllda med partier av grönsaker eller jackor, fraktas långt med ett enda fartyg eller flygplan. Nationella utsläpp av koldioxidekvivalenter EU-snittet för utsläpp av koldioxidekvivalenter Industriprocesser och produktanvändning 12% Avfall 3% Transporter 33% Andra tjänster, vatten och byggnadsindustrin 12% Gruvindustrin 1% Transporter 10% Jordbruk 12% Bostäder, lokaler, arbetsmaskiner samt militär och diffusa utsläpp 7% Jordbruk och skogsbruk 12% Hushåll 18% Elektricitet, gas, ånga, och luftkonditionering 27% Industrins förbränning 14% Energiindustri 18% Tillverkningsindustrin 20%

PERSONTRANSPORTER Transporter är en förutsättning för ett fritt liv VI RESER 46km PER PERSON OCH DAG

9 Sverige är som bekant avlångt och glest befolkat. Då är det förstås viktigt med fungerande persontransporter. Vi tar det för givet att vi kan förflytta oss i princip hur vi vill och vart vi vill i vår vardag. Vi ska hälsa på farmor, barnen ska till skolan, vi ska storhandla till helgen, ut till sommarstugan, på läkarbesök och mycket, mycket annat. I Sverige reser vi faktiskt omkring 46 kilometer per person och dag. Ändå tänker få av oss på att transporter är en förutsättning för nästan allt vi vill ta oss för. Persontransporterna ökar dessutom kontinuerligt. Bilen står nästan uteslutande för ökningen, men enligt prognoser kan antalet flygpassagerare fördubblas fram till 2035. Tre fjärdedelar av inrikesresorna görs med bil, resten med olika typer av kollektivtrafik, främst buss samt med flyg. Resor efter huvudsakligt ärende Annat 6% 140 Persontransporternas utveckling Mdr km Vägtrafik 100 Fritid 31% Arbets-, tjänste- och skolresor 49% 60 Bantrafik Gång, cykel, moped Service, inköp 13% 20 Inrikes luftfart 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

GODSTRANSPORTER Inga transporter, inga varor Inga varor, ingen handel Över 90% av Sveriges utrikeshandel går via en hamn

11 Utvecklingen av handeln och godstransporter hänger tätt ihop. Varje nytt transporttekniskt framsteg genererar mer handel och därmed fler godstransporter. Samtidigt är handeln en drivkraft för ytterligare teknisk utveckling. Varje dag transporteras runt 1,5 miljoner ton gods inom Sverige. På kortare sträckor, under 30 mil, dominerar lastbilstrafiken medan järnväg och inte minst sjöfarten har sina fördelar på längre sträckor. Flygfrakt svarar för 25 30 % av det svenska exportvärdet. Det skickas varor med flyg för 1 miljard kronor varje dag. Över 140 000 ton frakt årligen. 60 Godstransporternas utveckling Mdr tonkm 40 Sjöfart Vägtrafik 20 Bantrafik 0 1960 1970 1980 1990 2000

VARUFÖRSÖRJNING I URBANA MILJÖER Citylogistik klimatsmarta stadstransporter Under det senaste årtiondet har Sverige urbaniserats allt mer. Människor flyttar från landsbygden till mindre orter och från mindre orter till våra större städer. Där, i staden, väljer allt fler bort den egna bilen till förmån för kollektivtrafik och cykel. När människor bor tätare och många kommuner utvecklar sina stadskärnor ökar också behovet av en fungerande logistik. Fler varor måste nå längre in i centrum för att vara tillgängliga för befolkningen. Att varorna kommer till människorna, istället för människorna till varorna, är en miljövänlig strategi. I denna delvis nya värld är citylogistiken en viktig beståndsdel. När både urbaniseringen och konsumtionen ökar, växer också transportbehovet. Samtidigt vill vi ha ekonomisk, social och kulturell utveckling och trivsamma städer, men utan trängsel, buller, olyckor och avgaser. Lösningen på denna motsättning är en väl planerad citylogistik. På samma sätt som kollektivtrafiken på ett naturligt sätt sedan länge har integrerats i stadsmiljön och stadsplaneringen, bör citylogistiken, som får ses som kollektivtrafik med gods, i ett tidigt skede finnas med i planeringen av bebyggelse och trafikflöden.

13 Citylogistik Citylogistiken är en följd av den tilltagande urbaniseringen och en ökad konsumtion som resulterar i ett ökat transportbehov. Samtidigt finns det en allt starkare strävan att bygga trivsamma städer utan trängsel, buller, olyckor och avgaser. Här finns en motsättning som city- och storstadslogistiken vill lösa. Dagens prognoser pekar på en ökning av godstransporterna med närmare 60 procent till år 2030.

TRANSPORTERNA OCH TURISMEN Transporter är en förutsättning för turism Besöksnäringen i Sverige utvecklas starkt och har en allt större betydelse för den svenska ekonomin. De utländska besökarna ökade med 6 procent under 2014 och deras konsumtion med närmare 13 procent. Sedan år 2000 har sysselsättningen inom besöksnäringen ökat dubbelt så snabbt som på den svenska arbetsmarknaden i stort. Resor till och från Sverige görs vanligen med färjor eller flyg, inte minst inom den ökande turismen på global nivå. Av besöksnäringens totala omsättning på 268,5 miljarder står transporter för 70 miljarder. Väl fungerande transporter är med andra ord en förutsättning för en välmående besöksnäring, och vice versa. För att Sverige ska vara attraktivt för utländska turister även i fortsättningen, måste det vara lätt att resa hit till en rimlig kostnad, och att transportera sig inom landet.

15 Turistkronan vad lägger besökaren sina pengar på? Gods- och persontransporter är lika viktiga för besöksnäringen Svenska och utländska besökares konsumtion i Sverige under 2013 visar att turistkronan fördelades så här: Antalet årsverken inom transportsektorn uppgår till 184 000. Av dessa hör en tredjedel (cirka 51 000) till turismen, som med andra ord är en viktig näring för att sysselsätta människor inom transportsektorn. Shopping 19% Restaurang 14% Logi 17% Transporter och drivmedel 31% Aktiviteter 8% Livsmedel 11% Det är lika många årsverken (drygt 25 000) inom gods transport som inom persontransport, som är kopplade till besöks näringen. Andelen turistrelaterade årsverken för godstransporter är 23 procent och persontransporter 35 procent. Kort sagt, godstransporter är i stort sett en lika viktig del av besöks näringen som person transporter. Totalt är med andra ord transport ernas betydelse större för besöks näringen än vad omsättningsstatistiken visar, eftersom godstransporter inte finns med där. Transporter står för 70 miljarder av besöksnäringens totala omsättning

TRANSPORTPOLITIKENS KOSTNADER OCH NÄRINGSLIVETS KONKURRENSKRAFT Staten tjänar på transporterna 10 miljarder kronor det var statens intäkter från tvingande avgifter från transportsektorn under 2014. Mer än hälften av dessa, 5,5 miljarder, kom från flyget. Transportpolitiken påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft starkt och direkt genom de olika skatter och avgifter som alla företag betalar. I en del branscher är vinstmarginalerna mycket små. Då får även mindre höjningar av till exempel en transport relaterad skatt eller avgift stora konsekvenser. Denna typ av tröskeleffekter räknas normalt inte in i den samhällsekonomiska kalkylen för enskilda transportpolitiska insatser. Skillnad mellan skatter och avgifter Principen inom svensk transportpolitik är att skatter och avgifter som tas ut av trafiken ska motsvara trafikens samhällsekonomiska kostnader och bidra till att nå de transportpolitiska målen. Sådana styrande skatter används för att se till att de externa kostnaderna ingår i de beslut som fattas av personer och företag som använder transporter. Och intäkterna från finansierande skatter och avgifter bidrar till att täcka kostnaderna för offentlig verksamhet som vård, skola och omsorg. I slutpriset för alla de produkter och insatsvaror som företag i Sverige köper ingår transporterna genom hela värdekedjan. Från råvara till färdig produkt. Dessa kostnader bokförs inte som transportrelaterade, men spelar stor roll för näringslivets totala transportkostnader och för effekten av enskilda styrmedels kostnader för näringslivet. Skatter är i första hand till för att finansiera den offentliga sektorn, även om de i många fall även används för andra syften, såsom att påverka konsumenters beteende. Avgifter kräver motprestation från samhället. Avgifter ska enbart täcka statens kostnader för motprestationen och inte klart överstiga denna kostnad.

17 Effektiva energi- och koldioxidskattesatser på transporter Kronor 2500 1500 500 Energi Koldioxid Spanien Polen Slovakien Ungern Luxemburg Island OECD-genomsnitt energi OECD-genomsnitt koldioxid Portugal Slovenien Österrike Estland Belgien Tjeckien Frankrike Norge Danmark Turkiet Irland Grekland Statens intäkter från transportpolitiskt motiverade tvingande avgifter Luftfart 5494 milj Vägtrafik 1598 milj Järnväg 1351 milj Sverige Tyskland Finland Nederländerna Italien Schweiz Storbritannien Sjöfart 1472 milj 70 50 30 10 Skatternas genomsnittliga andel av totalt bränslepris Procent Sverige Finland Danmark Malta Nederländerna Slovenien Italien Grekland Rumänien Slovakien Tyskland Portugal Storbritannien Estland Ungern Irland Österrike Frankrike Lettland Bulgarien Tjeckien Kroatien Cypern Belgien Spanien Luxemburg Litauen Polen Totalt 9915 miljoner kronor

INFRASTRUKTURSKULDEN Större investeringar löser infrastrukturskulden Sverige är lite speciellt. Vi är relativt få som lever på en väldigt stor och avlång yta. En stor del av landet är glest befolkat. Vårt transportsystem är med andra ord beroende av en infrastruktur som fungerar bra och som dessutom är väl underhållen i hela landet. Trots våra speciella förhållanden har Sverige under en lång period investerat mindre i drift, underhåll och utveckling än snittet bland samtliga EU-länder. Vi har en infrastrukturskuld. Nyttan av en väl fungerande infrastruktur påverkar inte bara själva transportsystemet, utan sprider sig till alla delar av samhället. Vi får till exempel större tillgänglighet till arbete, vård, skola och omsorg i närliggande regioner. I näringslivet får vi framför allt två tillväxteffekter genom större investeringar i transportinfrastruktur. Den första är kortsiktig. Tack vare större aktivitet inom bygg- och anläggningsbranschen ökar efterfrågan. En effekt som sprider sig till alla delar av ekonomin. Den andra är långsiktig och strukturell. Den förbättrade infrastrukturen förbättrar näringslivets produktivitet och vi får högre tillväxt i ekonomin. Sysselsätt Öka BNP Öka BNP Lös skulden +20 000 + 62 + 1,2 människor miljarder procent

19 För att slutamortera infrastrukturskulden och stänga gapet mellan investeringar i infrastruktur och tillväxt i BNP till år 2025, behövs investeringar på ytterligare 184 miljarder kronor, utöver de drygt 500 miljarder kronor som beslutades år 2014. Effekten skulle bli 20 000 fler sysselsatta, en ökning med 0,5 procent. Effekten på den samlade produktionen i Sverige beräknas till drygt 62 miljarder kronor år 2030. Det motsvarar en BNP-ökning med 1,2 procent, det vill säga en ökning med ungefär 50 procent av ett års normal BNP-tillväxt. Infrastrukturskulden Index 100 = 1950 700 Persontransportarbete 500 300 Godstransportarbete på väg och järnväg Investeringar i transportinfrastruktur 100 1950 BNP 2012 års priser 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Stort rekryteringsbehov inom transportnäringen Transportnäringen står inför en stor utmaning när det gäller att attrahera nya medarbetare. Den demografiska utvecklingen och företagens utveckling skapar en stor efterfrågan och transportföretagen behöver i snitt välkomna 10 000 nya kollegor varje år. Samtidigt som rekryteringsbehoven ökar, hårdnar konkurrensen med många andra branscher om kompetent personal. Det gäller särskilt unga medarbetare i takt med ökade pensionsavgångar. Transportnäringen står också inför stora pensionsavgångar. Bussbranschen är ett exempel på detta. Idag är det allt för få ungdomar som utbildar sig till bussförare på gymnasiet för att de ska kunna täcka upp för alla de bussförare som går i pension de närmaste åren. Den som utbildar sig till busschaufför eller bilmekaniker har alla möjligheter att få ett arbete direkt efter skolan. Transportföretagen behöver 10 000 nya kollegor varje år

21 Åldersfördelning bland Sveriges bussförare Procent 21 Andelen bussförare över 60 år och under 30 år Procent 3,0 2,0 1,0 15 9 3 30 år och yngre Över 60 år 25 30 35 40 45 50 55 60 65 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

FAKTA Fakta om Transportföretagen Transportföretagen är en samarbetsorganisation för arbetsgivaroch branschförbund inom transportnäringen, inklusive motor- och petroleumbranscherna. I våra åtta förbund finns drygt 10 600 medlemsföretag med tillsammans cirka 169 000 anställda. Det gör oss till Sveriges främsta samlingspunkt för företagen i transportnäringen. Vi verkar inom ett brett spektrum av arbetsgivarfrågor. Vi tecknar kollektivavtal och stödjer våra medlemmar inom en rad områden, till exempel juridiska tvister, fackliga förhandlingar eller arbetsmiljöfrågor. Vi erbjuder också våra medlemmar utbildningar inom bland annat arbetsrätt och ledarskap. 10 600 169 000 54 medlemsföretag anställda mdr total lönesumma Åtta förbund i samverkan

23 För att skapa goda förutsättningar för våra medlemmars verksamheter, arbetar vi också med näringspolitiska frågor och kompetensförsörjning. Vi är en aktiv part i den politiska debatten, vi besvarar remisser och bildar opinion inom våra viktigaste frågor. Transporterna är samhällets blodomlopp. Betydelsen för Sveriges tillväxt och välstånd är stor. Därför arbetar vi för att skapa goda förutsättningar för transportnäringen. På så sätt bidrar vi till välfärd och hållbar tillväxt för alla. Antal anställda per medlemsföretag 0 9 anställda 10 49 anställda 50 249 anställda 250+ anställda Källor Trafikanalys, Tillväxtverket, Naturvårdsverket, SCB, Skolverket, HUI Research, Copenhagen Economics, WSP, Sveriges Bussföretag, OECD, ESV och Föreningen Svenskt Flyg Alla uppgifter i broschyren är aktuella februari 2016, om inget annat anges.

Lasse Åberg Pegasuspriset för en hållbar utveckling Företagen i transportnäringen arbetar aktivt och målmedvetet för att minska miljöpåverkan från sina verksamheter. Med Pegasuspriset vill vi visa kraften och viljan bakom miljöarbetet i transportsektorn. Priset riktar sig till företag inom hela transportnäringen och genom att lyfta fram goda exempel från näringens olika branscher kan fler inspireras till nya insatser för en hållbar utveckling. Kriterierna för att vinna Pegasuspriset Det företag inom transportnäringen som under det gångna året har bidragit mest till att säkra en hållbar utveckling ur såväl miljömässiga som ekonomiska och sociala aspekter. Varför Pegasus? I grekisk mytologi är Pegasus en bevingad häst och därmed något av en intermodal lösning. Den innebär att transporten innefattar mer än ett transportsätt för att göra transporten miljömässigt och ekonomiskt mest effektiv. För mer information om hur du söker till Pegasuspriset; besök transportforetagen.se/pegasuspriset Box 5384, 102 49 Stockholm 08 762 71 00 info@transportforetagen.se transportforetagen.se