Biogastraktorer. Marknadsförutsättningar för nya arbetsmaskiner med metandieseldrift. Rapport 2012:5

Biogastraktorer Marknadsförutsättningar för nya arbetsmaskiner med metandieseldrift På den svenska arbetsmaskinmarknaden finns det ett begränsat intresse för arbetsmaskiner med biogasdrift (metandiesel-teknik). Klimatnyttan av metandieseltekniken i arbetsmaskiner är begränsad, men som teknikutvecklingsåtgärd förespråkas ett projekt för efterkonvertering. Rapporten beskriver och diskuterar pågående regelverksarbete för typgodkännanden både på EU-nivå och nationellt. Rapport 2012:5

Biogastraktorer Marknadsförutsättningar för nya arbetsmaskiner med metandieseldrift Författare: Olof Enghag, Svante Törnquist Omslag: En intresserad landsbygdsminister, Eskil Erlandsson, får en biogastraktor förevisad av Thor Andersson, Lantmännen Maskin, under Borgeby fältdagar 2010. Foto: Hans Dahlgren, ATL

Sammanfattning Denna rapport är svaret på den utredning som landsbygdsdepartementet beställde av Jordbruksverket och Transportstyrelsen kring marknadsförutsättningarna och regelverken för att introducera fabriksnya arbetsmaskiner med metandiesel-teknik (dual fuel) i Sverige. Jordbruksverket och Transportstyrelsen har låtit Svensk Maskinprovning AB (SMP) genomföra en särskild utredning kring marknadsförutsättningarna. SMP:s genomgång av befintliga arbetsmaskiner visar att det är traktorer och lastmaskiner inom effektintervallet 75 130 kw som lämpar sig bäst för metandieseldrift. Enligt intervjuer i SMP:s utredning framgick att maskinägarna såg ett visst intresse för metandieseldrift. Intresset begränsades dock av osäkerheter kring drifts ekonomi, funktion, aktionsradie och tankning. SMP uppskattade den totala möjliga efterfrågan på arbetsmaskiner med metandieseldrift till maximalt ett femtontal per år, innefattande både efterkonverterade befintliga och nya fabrikskonverterade arbetsmaskiner för alla modeller och applikationer i alla samhällssektorer. Hos arbetsmaskintillverkarna finns också ett visst, om än begränsat, intresse för att leverera arbetsmaskiner med metandieseldrift. Begränsningen av intresset beror på osäkerheten med regelverken för typgodkännande, den avgränsade aktionsradien, samt de få praktiska erfarenheterna av gasdrivna arbetsmaskiner. För att konstruera fabriksnya metandiesel-drivna arbetsmaskiner säger sig maskintillverkarna behöva en minsta affärsmässiga produktionsvolym för varje modell på 10-100 arbetsmaskiner per år. I rapporten redovisas också det regelverksarbete för typgodkännande som genomförs internationellt, på EU-nivå och nationellt, samt möjligheterna till dispensförfarande. På EU-nivå bedöms ett regelverk kunna finnas på plats tidigast år 2020. Detta medför att ett arbete för typgodkännande på nationell nivå blir mer angeläget. Samtidigt är det viktigt att insatserna för ett sådant regelverksarbete står i rimlig proportion till nyttan. Eftersom intresset från maskinägarna inte uppväger den minsta affärsmässiga produktionsvolym per maskinmodell som leverantörerna uppger bedömer Jordbruksverket och Transportstyrelsen att marknadsförutsättningarna i dagsläget är otillräckliga för att metandieseltekniken ska kunna introduceras i arbetsmaskiner. Marknadsförutsättningarna är också otillräckliga för en meningsfull teknikupphandling. Sedan tidigare utredningar anser vi också att metandieseltekniken i arbetsmaskiner medför begränsad klimatnytta. Vidare konstaterar vi att det tyvärr finns låsningar i jordbruks- och energipolitiken som förhindrar mer verksamma styrmedel (högre koldioxidskatt på fossila drivmedel och riktade produktionsstöd för förnybara bränslen) från att påverka bränsleekonomin i rätt riktning för bränslebyte i arbetsmaskiner. Som en ren teknikutvecklingsåtgärd förespråkar vi dock det förslag på MEKA-projekt som redovisas i vår tidigare rapport om efterkonvertering av arbetsmaskiner (Jordbruksverkets rapport 2011:40). Även om MEKA-projektet endast innebär efterkonvertering av befintliga arbetsmaskiner tror vi att det på sikt även kan gynna utvecklingen av fabrikskonverterade nya arbetsmaskiner med metandieselteknik.

Innehåll 1 Uppdraget... 1 1.1 Regeringens uppdragsbeskrivning... 1 1.2 Tolkningen av uppdraget... 2 1.3 Genomförande... 3 1.4 Målgrupp... 3 2 Regelverk... 4 2.1 EU-typgodkännande av nya motorer... 4 2.2 Nationellt typgodkännande... 5 2.3 Dispenser kontra typgodkännande... 5 3 Marknadsförutsättningar för fabriksnya biogastraktorer... 6 3.1 Maskinflotta och förutsättningar 3.2 Efterfrågan... 7 3.3 Leverantörer... 8 3.4 Slutsatser kring marknadsförutsättningarna... 9 4 Teknikupphandling...10 4.1 Så fungerar en teknikupphandling...10 4.2 Teknikupphandling för bränslebytei arbetsmaskiner...12 5 Avslutande kommentarer...13 Referenslista...14 Begreppsordlista...15 Bilaga 1 SMP-rapporten...16

1 Uppdraget 1.1 Regeringens uppdragsbeskrivning Regeringsbeslut, 2011-02-17 L2011/571 Uppdrag att kartlägga och analysera möjligheter med marknadsintroduktion av biogastraktorer Regeringen ger Statens jordbruksverk och Transportstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera möjligheterna att gå vidare med en marknadsintroduktion av fabriksnya biogastraktorer. Arbetet ska ske efter samråd med branschen. I uppdraget ingår att ge en lägesbeskrivning av det arbete som för närvarande bedrivs i olika internationella fora när det gäller aktuella regelverk på området. Uppdraget innefattar att beskriva vilka åtgärder som måste vidtas för att ha ett fullt fungerande EU-regelverk när det gäller traktorer som drivs med biogas (dual-fuel teknik). Vidare ingår att göra en bedömning av tidsaspekten för när ett EU-regelverk kan vara på plats. Myndigheterna ska redovisa de nationella alternativ som redan i dag står till buds såsom exempelvis möjligheten till nationell dispens. Slutligen ska uppdraget inbegripa en identifiering av förutsättningarna för marknaden för biogastraktorer och eventuella hinder. Medel för uppdraget ska belasta det under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel uppförda anslaget 1:9 Statens Jordbruksverk och får högst uppgå till 1 000 000 kronor. Medel för Transportstyrelsens del av uppdraget betalas ut av Jordbruksverket efter rekvisition. Uppdraget ska samordnas och redovisas av Jordbruksverket. Redovisning av uppdraget görs till Landsbygdsdepartementet senast den 10 februari 2012. Skälen för regeringens beslut De gröna näringarna har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion och spelar en avgörande roll för att motverka klimatförändringarna. Samtidigt är de gröna näringarna själva i dag nästan helt beroende av fossila bränslen. Diesel till arbetsarbetsmaskiner och transporter dominerar energianvändningen i alla näringsgrenarna. De gröna näringarna använder totalt ca 6 400 GWh energi per år varav den största delen förbrukas inom jord- och skogsbruket. Det är angeläget att omställningen från fossila till icka-fossila alternativ i arbetsmaskiner påskyndas. Att Sverige kan verka för att ett fungerande EU-regelverk för fabriksnya biogastraktorer utvecklas är av vikt, eftersom en omställning kan bidra till att uppfylla det av Sverige beslutade klimatmålet men också för att minska seltorernas utsläpp av koldioxid, vilket i sin tur även kan komma andra arbetsmaskiner utanför jordbruksnäringen till gang. I budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 Utgiftsomåde 23) gör regeringen bedömningen att anslaget 1:9 Statens jordbruksverk, vilket används för verkets förvaltningskostnader, ska tilldelas 5 miljoner kronor under 2011 för insatser inom energiområdet. I Jordbruksverkets regleringsbrev för 2011 villkoras att medlen får användas först efter beslut av regeringen. På regeringens vägnar Eskil Erlandsson Anette Madsen 1

1.2 Tolkningen av uppdraget 1.2.1 Syfte Jordbruksverket och Transportstyrelsen uppfattar att utredningens syfte är att både beskriva och tidsuppskatta arbetet med att ta fram internationella och nationella regelverk för ny bränsleteknik och att undersöka möjligheter till leverans och efterfrågan av biogastraktorer till den svenska marknaden. I en kommunikation med Landsbygdsdepartementet har ett förtydligande gjorts så att uppdraget inte bara inkluderar traktorer utan även andra arbetsmaskiner som kan gå på biogas (metandiesel), samt undersöka leveransmöjligheter av och efterfrågan på arbetsmaskiner och traktorer också utanför jord- och skogsbruket. 1.2.2 Omfattning Uppdraget att kartlägga och analysera möjligheterna med en marknadsintroduktion av arbetsmaskiner med metandiesel-drift har följande omfattning: SMP, Svensk Maskinprovning AB, har i en särskild undersökning analyserat leveransförmåga och efterfrågan av fabriksnya arbetsmaskiner med metandiesel-drift, samt hinder för introduktionen av sådana arbetsmaskiner. Undersökningen omfattar även arbetsmaskiner som används utanför jord- och skogsbruket. Vi har beskrivit det aktuella arbetsläget i det internationella regelutvecklingsarbete som pågår för typgodkännanden av nya bränslen i arbetsmaskiner. Vi har bedömt tidpunkter för när regelverk för nya bränslen i arbetsmaskiner kan vara på plats inom EU. Vi har redovisat alternativ till typgodkännanden på nationell nivå (t ex möjligheten till dispens). Vi har även beskrivit och bedömt förutsättningarna för en teknikupphandling av arbetsmaskiner med metandieseldrift. 1.2.3 Avgränsning Uppdraget utreder inte: eventuella vinster i energieffektivisering vid körning/användning av metandieseldrift i arbetsmaskiner. detaljerade beräkningar på förväntade minskningar i utsläpp av klimatgaser vid körning med metandiesel-teknik istället för konventionell dieseldrift i arbetsmaskiner. Uppdraget är avgränsat till fabriksnya arbetsmaskiner med metandiesel-teknik. Prognoser kring klimatnyttan har redan genomförts i samband med Jordbruksverkets rapport 2011:11 1. Därför genomför vi inga sådana analyser i den här utred- 1 Jordbruksverket 2011. Omställningspremie för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner Förslag till stödsystem. Jordbruksverkets rapport 2011:11 2

ningen. På grund av närliggande utredning återupprepar vi heller inte bakgrundsteckningar kring dieselberoendet i jord- och skogsbruket eller befintliga styrmedel. För dessa delar hänvisas istället till rapporten 2011:40 2 i Jordbruksverkets rapportserie. 1.3 Genomförande För genomförandet av detta uppdrag har Olof Enghag på Jordbruksverket och Svante Törnquist på Transportstyrelsen fungerat som projektledare. Till uppdraget har också knutits en referensgrupp. Referensgruppen har varit personer från motor- och maskintillverkare, forskningsorgan, gaskonverteringsföretag, maskinprovningsföretag, jordbruksföretag och naturbruksgymnasium. Dessutom har representanter från myndigheterna Energimyndigheten, Trafikverket och Skogsstyrelsen varit representerade i referensgruppen. Dessa myndighetsrepresentanter har varit delaktiga i tidigare uppdrag med omställningspremie för arbetsmaskiner. Förutom att vissa personer i referensgruppen har kontaktats informellt vid behov har samtliga även erbjudits att komma med synpunkter på rapportutkast. Projektledarna från Jordbruksverket och Transportstyrelsen deltog även i ett seminarium om biogastraktorer i Malmö den 6 december 2011. På seminariet, som anordnades av Biogas Syd, diskuterades regelverk och marknadsförutsättningar för biogastraktorer. 1.4 Målgrupp Hela uppdraget har som övergripande och långsiktiga syfte att förändra bränsleanvändningen i arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruket. För det syftet är målgruppen arbetsmaskinägare och motor- och maskintillverkare inom jord- och skogsbruket. Eftersom användningen och teknikutvecklingen av arbetsmaskiner inte endast berör dessa två sektorer utan även rör sig inom och mellan samhällssektorer så utgörs målgruppen även av arbetsmaskinägare och motor- och maskintillverkare inom andra samhällssektorer. 2 Jordbruksverket och Transportstyrelsen 2011. Efterkonvertering av arbetsmaskiner Marknadsförutsättningar och förslag till styrmedel. Jordbruksverkets rapport 2011:40. 3

2 Regelverk Det finns idag regelverk som möjliggör fabriksmontering av utrustning för gasdrift samt efterkonvertering till gasdrift. Men regelverket gäller bara lätta och tunga fordon (lastbilar och bussar) med bensindrift. När det gäller arbetsmaskiner och traktorer så finns det inget regelverk som ger stöd varken för efterkonvertering eller nyproduktion av motorer för alternativa bränslen. Den enda möjligheten för en tillverkare som vill sätta sådana maskiner på marknaden är att söka dispens. Det är dock relativt tidskrävande att godkänna sådana dispenser, framförallt till en början när osäkerhet finns kring vilka krav som kan godtas. För att underlätta ett större utbud på marknaden krävs det att motorerna kan typgodkännas för alternativa bränslen. För det krävs att EU:s regelverk för traktorer och arbetsmaskiner anpassas så att det medger typgodkännande för alternativa bränslen. Ett annat alternativ är att nationella föreskrifter tas fram som medger typgodkännande av konverteringssatser för maskiner som konverteras från fabrik. 2.1 EU-typgodkännande av nya motorer Inom UN ECE pågår ett arbete med ett regelverk för att certifiera motorer för metandiesel, med fokus på tunga fordon. Det är en informell expertgrupp, TF HDDF (Task Force Heavy Duty Dual Fuel) som är tillfälligt tillsatt av en annan grupp inom UN ECE, GFV (Gaseous Fuelled Vehicles). Resultatet från gruppens arbete kan bli ett förslag till nytt reglemente eller ändring av ett befintligt reglemente för att ge möjlighet för motor- och fordonstillverkare att certifiera motorer med metandiesel. Internationellt sett är intresset för efterkonvertering till metandiesel än så länge riktat mot tunga fordon men i ett senare skede kommer troligen även traktorer och arbetsmaskiner att behandlas. Utifrån detta arbete kan kunskap inhämtas angående lämpliga krav på samt provningsmetoder för konverteringssatserna. Detta arbete nämndes även i uppdraget med omställningspremien och sedan dess har det gått ungefär ett halvår. Under den tiden har det hållits ett par möten i gruppen och arbetet går relativt sakta framåt. Det är svårt att bedöma hur mycket tid som återstår innan reglerna finns beslutade men en någorlunda realistisk bedömning är 2014. När ett sådant reglemente finns på plats så öppnas möjligheten för typgodkännande av metan-dieselteknik för tunga fordon. För att den möjligheten ska omfatta även typgodkännande av arbetsmaskiner och traktorer inom EU så måste det dock först till en ändring i EU-direktiven för typgodkännande av motorerna till dessa maskiner. Detta gör att det kommer att dra ut ytterligare på tiden innan dessa maskiner kan typgodkännas för metan-dieselteknik. Enligt en ny bedömning av arbetet inom EU så kan dessa regler beslutas först flera år senare. En revidering av direktivet för mobila maskiner (97/68/EG) pågår just nu och kommer att träda ikraft 2015-2016. I denna revidering är metandiesel inte med på agendan och därefter är det sannolikt att det dröjer ytterligare några år innan nästa revidering. Därmed kan regler för typgodkännande med metandiesel troligen träda ikraft tidigast 2020 för arbetsmaskiner och traktorer. 4

2.2 Nationellt typgodkännande Ett alternativ för att få fram nya maskiner med metan-dieselteknik på marknaden är att skapa nationella regler för typgodkännande av konverteringssatser som konverterar nya maskiner till metan-dieselteknik. Med nuvarande lagstiftning är Transportstyrelsens tolkning att det saknas bemyndigande för att utfärda föreskrifter som möjliggör konvertering av traktorer och arbetsmaskiner. Tolkningen är gjord utifrån lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner och förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner. Om bemyndigandet i förordningen (1998:1709) utökas till att omfatta även konvertering till alternativa bränslen så kan de önskade föreskrifterna beslutas. Det faktum att teknikutvecklingen befinner sig i ett tidigt skede försvårar dock framtagandet av sådana föreskrifter, och gör att utredningsarbetet blir omfattande. 2.3 Dispenser kontra typgodkännande Enligt SMP:s rapport (bilaga 1) anser leverantörer av arbetsmaskiner och traktorer generellt att dispenser är en tillfällig lösning med betydande begränsningar. Dessutom befarar de att en dispens som är bunden till en fordonsägare skulle försvåra för produkten att hävda sig på marknaden. Man kan ju också anta att det kanske ger ett negativt budskap att en produkt med miljöambitioner har dispens från exempelvis emissionskraven. Till följd av detta är dispenser något som leverantörerna inte vill bygga upp en kommersiell verksamhet på. Transportstyrelsen anser dock att den uppfattning som leverantörerna framför blir missvisande om den inte nyanseras. Dispenser behöver till exempel inte vara ägarbundna utan kan följa med fordonet även vid ägarbyten. De behöver dessutom inte vara begränsade i tid och när det gäller antal så finns det egentligen ingen gräns för hur många dispenser som får utfärdas. Att det skulle vara krångligare att söka dispens än att söka typgodkännande behöver heller inte vara en sanning. Själva ansökningsproceduren är egentligen ganska likvärdig proceduren för typgodkännande och det är likvärdiga krav på vilken provning som ska göras och vilken dokumentation som ska lämnas in. En viktig skillnad är dock att det vid typgodkännande finns mycket tydliga regler för hur den obligatoriska dokumentationen ska se ut. Det är naturligtvis så att det är mer tidskrävande och därmed mer kostsamt med ett dispensförfarande jämfört med typgodkännande. Åtminstone om man jämför hanteringen av ett enskilt ärende. För att kunna göra typgodkännanden av maskiner konverterade till metan-dieselteknik så måste det dock föregås av ett omfattande föreskriftsarbete. Vilket sätt som är det mest effektiva beror alltså på vilken tidshorisont man väljer och hur många ärenden som kommer att behandlas under den tiden. En sådan bedömning är mycket svår att göra men föreskrifterna borde kunna utformas så att de kan omfatta både nya och befintliga maskiner så att man maximerar utbytet av arbetsinvesteringen i föreskriften. Det faktum att EU-reglerna kanske inte kan vara på plats förrän efter 2020 talar för att typgodkännanderegler bör tas fram. 5

3 Marknadsförutsättningar för fabriksnya biogastraktorer Att utveckla metandieseldrift för moderna arbetsmaskiner är idag en avancerad laboratorieverksamhet. De emissionskrav som finns för arbetsmaskiner inom EU gör det svårt för någon annan än motor-/maskintillverkarna eller närstående underleverantörer till dessa att utveckla dubbelbränslesystem för efterkonvertering av arbetsmaskiner. För att på allvar utveckla metandieseldrift för arbetsmaskiner krävs det alltså ett intresse från motor- och maskintillverkarna. Dessa behöver förstås i sin tur en efterfrågan på efterkonverteringsteknik hos maskinägarna för att få avsättning av sina utvecklingskostnader. Hur ser det då ut på dagens svenska arbetsmaskinmarknad? Jordbruksverket och Transportstyrelsen har efter anbudsförfarande gett SMP, Svensk Maskinprovning AB i uppdrag att i särskild utredning undersöka marknadsförutsättningarna för att ta fram arbetsmaskiner med metandieseldrift. Rapporten från SMP finns med som bilaga 1. Den rapporten är en kombinerad rapport där även en undersökning av marknadsförutsättningarna för efterkonvertering av befintliga arbetsmaskiner finns med. Detta kapitel är ett koncentrat av de slutsatser och resonemang i SMP-rapporten som avser marknadsförutsättningarna för fabriksnya arbetsmaskiner med metandieseldrift. Där inget annat anges är källan SMP-rapporten. Kapitlet avslutas med utredarnas egen reflektion över marknadsläget under rubriken Slutsatser kring marknadsförutsättningar. 3.1 Maskinflotta och förutsättningar Den totala maskinflottan för arbetsmaskiner var 2006 ca 220 000 arbetsmaskiner 3. Det får antas att denna bild i stort sett gäller även idag. Det största antalet arbetsmaskiner utgörs av jordbrukstraktorer, tätt följt av traktorer för övrig verksamhet exempelvis använda i kommunal verksamhet eller på flygplatser med mera. Hjullastare, truckar, grävlastare, skogsmaskiner m.fl. som alla räknas till arbetsmaskiner är betydligt färre i antal. När det gäller mängden bränsle som används så är det framförallt jordbrukstraktorer, övriga traktorer, hjullastare och skogsmaskiner som använder mest. De maskingrupper som anses vara mest intressanta för metandieseldrift är traktorer (både jordbruk och övrig verksamhet) samt hjullastare. Anledningen är att båda grupperna finns i ett stort antal och står var för sig för stora andelar av den totala bränsleanvändningen hos arbetsmaskiner. Det innebär att en omställning av dessa maskiner till förnybara bränslen kan ge en relativt stor effekt på volymen bränsle. När det gäller konvertering av motorer till metandieseldrift så är även belastningen av motorn relevant för hur stor andel av bränsleblandningen som utgörs av metan. Tillgång till infrastruktur och tankställen är också avgörande för om det överhuvudtaget finns någon efterfrågan på arbetsmaskiner med biogasdrift. Ur dessa aspekter anser SMP att hjullastare och mindre traktorer troligtvis är de maskingrupper där man kan nå bäst effekt i ersättning av diesel till gas. 3 Wetterberg C, m fl. Slutrapport GE99189/06 Utsläpp från större dieseldrivna arbetsmaskiner, inventering, kunskapsuppbyggnad och studier om åtgärder och styrmedel. SMP Svensk Maskinprovning 2006. 6

Det skulle också kunna finnas möjligheter att bygga om särskilda specialmaskiner till metandieseldrift. Till exempel skulle större sopningsmaskiner och specialmaskiner för snöröjning på flygplatser kunna konstrueras med gasdrift eftersom dessa ändå kräver specialkonstruktioner. 3.2 Efterfrågan För att få en bild av hur efterfrågan på fabriksnya arbetsmaskiner med metandieseldrift ser ut har SMP tillsammans med JTI utfört en intervjuundersökning till 40 företag i 8 olika kategorier. SMP drar följande slutsatser kring efterfrågan på arbetsmaskiner med metandieseldrift. Slutsatserna är baserade på både intervjuundersökningen och rådande teknisk situation: Ekonomin är en central fråga för beslut. Vid beslut om eventuell konvertering väger ekonomin tyngre än miljöskälen. Större företag är intresserade av miljöprofilering som en konkurrensfördel vid upphandling. Tillgången till biogas (tankställe/infrastruktur) samt arbetsmaskinernas aktionsradie (bränslets räckvidd) är avgörande för om metandieseldrift kan vara ett aktuellt val. Intresset är störst hos de som har tillgång till gas. Fler företag med tillgång till gas är beredda att betala en merkostnad för konverteringen än de som inte har tillgång till gas. (Detta förhållande kan även gälla lantbruksföretag som bara har tillgång till icke uppgraderad biogas och som de idag inte har någon ekonomisk möjlighet att uppgradera till fordonsbränsle.) Hjullastare och mindre traktorer med hög belastning (högt effektuttag) är de maskiner som är intressantast att efterkonvertera till metandiesel. Slutsatsen att intresset är störst för de som redan har tillgång till fordonsgas verifieras av en rapport framtagen av Svenskt Gastekniskt Centrum 4. Rapporten bedömer kostnaden för ett gastankställe till mellan 3 och 8 miljoner kronor. Författarna konstaterar att denna kostnad inte kan motiveras ekonomiskt av ett rimligt antal arbetsmaskiner som ska betjänas av tankstället. SMP bedömer att efterfrågan på konverterade maskiner till metandieseldrift är mycket begränsad. Detta så länge det saknas praktisk erfarenhet och innan bättre bränsle-ekonomiska förutsättningar finns. Tabell 3 (på nästa sida) visar en uppskattning av efterfrågan på konverterade maskiner (nytillverkade och efterkonverterade) per år. 4 Göthe L, Johannesson S, Ecoplan 2011. Marknadspotential för metandieseldrift hos arbetsmaskiner, tågtrafik och sjöfart, Svenskt Gastekniskt Center, rapport 225. 7

Tabell 3: Uppskattad årlig efterfrågan av efterkonverterade och fabriksnya arbetsmaskiner under de närmaste åren. Verksamhet Jordbruket Tätortsnära verksamheter Efterfrågan [antal maskiner] några ett tiotal SMP har även genomfört bedömningar av investeringsutrymmet för att köpa en arbetsmaskin med metandieseldrift istället för endast dieseldrift. Investeringsutrymmet är bedömt utifrån flera olika faktorer, framförallt hur mycket billigare bränslet är, förbrukningen per årsbasis och hur många driftstimmar maskinen kan användas. SMP bedömer generellt att återbetalningstiden för en arbetsmaskin med metandieseldrift i dagsläget är för lång. Det bedöms inte som möjligt att nå en rimlig återbetalningstid i jordbruket på grund av subventionerna på koldioxidskatten på diesel. Möjligtvis kan det finnas ett visst investeringsutrymme för tillexempel hjullastare i andra samhällssektorer där prisrelationen mot diesel är något gynnsammare och där det kan finnas styrande krav i upphandlingar. 3.3 Leverantörer Motor- och maskintillverkarna ser ett visst intresse av att ta fram teknik för metandieseldrift i arbetsmaskiner. Intresset är större för att ta fram hela nya fabrikskonverterade maskiner än att ta fram tekniska satser för att konvertera om befintliga arbetsmaskiner. Detta beror på att hela maskinens livslängd i regel krävs för att kunna ta ut utvecklingskostnaderna för den nya tekniken. De hinder som leverantörerna ser för metandieseldriften är ett fungerande regelverk. aktionsradie på fordonet, att det idag finns begränsade erfarenheter av praktisk drift, samt att det endast finns ett begränsat ekonomiskt underlag. Eftersom det handlar om komplicerad teknik för att bygga motorer för dubbelbränslesystem så är det relativt svårt att bedöma kostnaden för att utveckla och ta fram motorer (och arbetsmaskiner) med metandieseldrift. Olika leverantörer och aktörer gör själva bedömningar inom vida kostnadsspann. Enligt kommunikation med certifierad aktör som utför de emissionstester som krävs för typgodkännande så är kostnaden för typgodkännande/dispensgodkännande någonstans mellan 500 000 700 000 kr/arbetsmaskin 5. Enligt maskintillverkarna själva innebär utvecklingskostnaderna för att ta fram teknik för metandieseldrift att de behöver ta ut ca 200 000 kr i merkostnader för nya fabrikskonverterade arbetsmaskiner och att det krävs en årlig volym på någonstans mellan 10 100 arbetsmaskiner per år av den specifika modellen för att kunna nå någon lönsamhet. 5 Maria Holmström, AVL MTC, personlig kommunikation 2011-11-29 8

3.4 Slutsatser kring marknadsförutsättningarna Den samlade efterfrågan av arbetsmaskiner med metandieseldrift uppgår som bäst till ett femtontal arbetsmaskiner per år totalt för alla arbetsmaskinmodeller i alla sektorer, både fabriksnya modeller och efterkonverterade befintliga arbetsmaskiner. Maskintillverkarna behöver en minsta produktionsvolym på någonstans mellan 10-100 arbetsmaskiner per modell och år. Eftersom intresset från maskinägarna inte uppväger den minsta affärsmässiga produktionsvolym per maskinmodell som leverantörerna uppger bedömer Jordbruksverket och Transportstyrelsen att marknadsförutsättningarna är otillräckliga för att metandieseltekniken ska kunna introduceras i arbetsmaskiner. Samtidigt är de hinder som beskrivs från maskinägarna kopplade till okunskap och bristande erfarenheter, och de hinder som maskintillverkarna anför är kopplade till att det inte finns något färdigt regelverk samt att de inte känner till möjligheterna och gången med ett dispensförfarande. Dessutom tillkommer andra hinder i form av bristande lönsamhet, avsaknad av infrastruktur och kostnadseffektiv teknik för uppgradering och tankning. Hela marknaden för arbetsmaskiner med metandieseldrift får därför betraktas som relativt omogen. För att öka efterfrågan krävs främst generella styrmedel som gör alternativa drivmedel ekonomiskt intressanta att satsa på för maskinägarna (jämfört med diesel). 9

4 Teknikupphandling Det finns fortfarande hinder för att efterfrågan och utbud av fabrikskonverterade arbetsmaskiner med metandieseldrift ska öka. Ett sätt att komma förbi åtminstone en del av hindren skulle möjligen kunna vara att genomföra en teknikupphandling. I detta kapitel beskrivs först styrmedlet som sådant och sedan tillämpbarheten av det för just fabrikskonverterade arbetsmaskiner med metandieseldrift. Avsnitt 4.1 är baserat på rapporten Teknikupphandling som styrmedel Metodik och exempel 6 och avsnitt 4.2 bygger på slutsatser från rapporten En förstudie för teknikupphandling i jordbruksbranschen 7. Även SMP-rapporten (bilaga 1) utgör en viktig grund för resonemangen i avsnitt 4.2. 4.1 Så fungerar en teknikupphandling Under rätt förutsättningar kan teknikupphandling vara ett effektivt styrmedel för en marknadsintroduktion av ny teknik. Den nya tekniken i sig själv räcker inte, utan måste introduceras med kompletterande åtgärder. För att kringgå trögheten på marknaden behöver beställarna av en viss produkt få kunskap om den nya tekniken och leverantörerna av produkter med den nya tekniken måste känna sig säkra på en viss efterfrågevolym. Kort sagt måste det upprättas ett förtroende mellan marknadens aktörer kring fördelarna med den nya tekniken. Teknikupphandling är då ett styrmedel som fungerar som en anbudsprocess. Genom att samla grupper av beställare med gemensamma krav kan en tillräckligt stor köparvolym uppnås för att påverka tillverkarna att introducera den nya tekniken. På motsvarande sätt kan tillverkarna få uppmärksamhet för sina produkter med den nya tekniken och nå nya kundgrupper genom att medverka i en teknikupphandling. Schematiskt kan en teknikupphandling sägas bestå av följande steg: 1. Förstudie 2. Beställargrupp sätts samman 3. Kravspecifikation 4. Anbudsförfarande 5. Utvärdering av anbud 6. Spridning av information 7. Vidareutveckling Oftast börjar en teknikupphandling med en förstudie av marknadsförutsättningarna. Då utreds vilken potential till förbättringar som kan ske med den nya tekniken, samt vilka aktörer som finns på beställar- respektive leverantörssidan. Då det finns viktiga mellanled mellan beställare och leverantörer är också dessa och deras roller 6 Teknikupphandling som styrmedel Metodik och exempel, A Persson, ÅF Energi och Miljö AB, Stockholm 2004. 7 En förstudie för teknikupphandling i jordbruksbranschen, N. Brown, O. Pettersson, H. Westlin, JTI, Uppsala 2009. 10

viktiga att kartlägga. Även beställarnas respektive leverantörernas storlek relativt varandra och i förhållande till den aktuella marknaden bör kartläggas. Sedan sätts en beställargrupp samman som representerar en tillräckligt stor marknadsandel av aktörer i efterfrågeledet för att leverantörerna ska vara intresserade. Beställargruppen måste också ha kompetens och intresse för de nya produkterna, samt mandat att fatta beslut om upphandling. Beställargruppen skriver sedan en kravspecifikation för den nya produkten. Kraven ska omfatta helheten för den nya produkten och kan omfatta allt från energiprestanda och utseende till ergonomi och lagkrav. Kraven är lämpligen uppdelade i skall-krav (obligatoriska) och bör-krav (frivilliga önskemål som värderas positivt). Kraven måste avvägas så att de är tillräckligt hårda för att den nya tekniken ska få ett genomslag, men samtidigt inte så hårda att leverantörerna inte klarar av att leverera. För själva anbudsförfarandet är det förstås viktigt att så många leverantörer som möjligt bjuds in till att lämna anbud. Det är därför viktigt att beställargruppen har tidiga och goda kontakter med leverantörerna i branschen. Beställargruppen behöver också ha god kännedom om produktionsförhållanden för att kunna sätta lämpliga tidsramar i själva anbudsförfarandet. I anbudsunderlaget (som innehåller kravspecifikationen och andra underlag) ska det förstås också ingå hur utvärderingen av anbuden ska gå till så att det är tydligt från början. Utvärderingen baseras sedan på dessa instruktioner. En viktig skillnad mot ett vanligt anbudsförfarande kan vara att produkterna testas och utvärderas i verkligheten, det vill säga både praktisk utprovning och beteendestudier av hur brukarna uppfattar den nya produkten. Beställargruppen kan välja att förkasta samtliga anbud om de anser att dessa inte uppfyller skall-kraven eller att produkterna helt enkelt inte fungerar i verkligheten. Förhoppningen är dock att beställargruppen ska kunna utse en eller flera vinnare som uppfyller kravspecifikationen. Beställargruppen gör sedan en upphandling av de aktuella produkterna. Det är också viktigt att sprida information kring de vinnande produkterna så att intresset för den nya tekniken växer. Detta kan ske genom kampanjer, nyheter, seminarier, workshops med mera. Ibland kan det även behövas ett ekonomiskt stöd för de första produktionsserierna av de nya produkterna för att på så sätt minska risken för investering i den specifika produktionen, så kallat nollseriestöd. Förhoppningsvis leder teknikupphandlingen till produkter som genom ny teknik blir effektivare. Många gånger behöver dock tekniken utvecklas ytterligare och det blir ett naturligt steg med vidareutveckling av de nya produkterna när de väl har etablerat sig på marknaden. Generellt kan också nämnas att den som sätter igång och driver en teknikupphandling helst bör vara opartisk samt måste ha god marknadskännedom och goda kontakter med aktörerna i den aktuella branschen. Hittills har myndigheter kunnat driva vissa teknikupphandlingar med framgång eftersom varken beställarna eller leverantörerna då haft anledning att tro att myndigheten har haft någon koppling eller intresse gentemot endera parten. Det har till exempel handlat om att introducera energieffektivare produkter. 11

4.2 Teknikupphandling för bränslebyte i arbetsmaskiner Teknikupphandling kan vara ett intressant styrmedel för att etablera ett förtroende för en långsiktig efterfrågan av arbetsmaskiner med metandieseldrift mellan beställarna (maskinägarna) och leverantörerna (motor- och maskintillverkarna). Just för arbetsmaskiner och traktorer är dock en svårighet att maskintillverkarna utgörs av ett relativt litet antal leverantörer i huvudsak koncentrerade till några få internationella koncerner. Ur ett internationellt perspektiv är den svenska arbetsmaskinmarknaden också liten. Det finns helt enkelt få tillverkare som har intresse av att utveckla ny teknik för en så pass liten andel av sin totala efterfrågan. Undantaget är dock Valtra som har tagit fram en traktormodell som kan köras med metandiesel-teknik och har en ytterligare traktormodell under utveckling. På beställarsidan (hos maskinägarna) finns det begränsade intresset för metandieseldrift spritt inom olika samhällssektorer och för olika typer av arbetsmaskiner. Detta gör det svårt att formera en beställargrupp som representerar en efterfrågan av tillräckligt intressant storlek för respektive modell eller ens för respektive typ av arbetsmaskin. Även om teknikupphandling alltså kan hjälpa till att utveckla ett intresse för produkter med en ny teknik så måste intresset från beställare och leverantörer uppnå en viss kritisk nivå redan innan. För metandiesel i arbetsmaskiner bedömer vi tyvärr inte att de marknadsförutsättningarna finns. Å andra sidan kan det finnas andra tekniska entreprenörer än maskin- och motortillverkare som kan vara intresserade av att utveckla metandieseltekniken för arbetsmaskiner. Därför tror vi att vårt förslag till projekt för metandiesel-efterkonvertering av arbetsmaskiner (MEKA-projektet) även skulle kunna gynna fabrikskonverteringen av arbetsmaskiner på sikt. Projektet som beskrivs närmare i rapporten 2011:40 8, innebär en slags tekniktävling där tekniska entreprenörer erbjuds utveckla metandieseltekniken för redan befintliga arbetsmaskiner. Om projektet genomförs skulle det också kunna utveckla intresset på beställarsidan genom att tekniken lyfts fram och genom att erfarenheter av praktisk drift kan dokumenteras. 8 Jordbruksverket och Transportstyrelsen 2011. Efterkonvertering av arbetsmaskiner Marknadsförutsättningar och förslag till styrmedel. Jordbruksverkets rapport 2011:40. 12

5 Avslutande kommentarer Som utredare anser vi att de slutsatser kring metandiesel-tekniken som vi beskrivit i våra tidigare utredningar om bränslebyte i arbetsmaskiner 9 fortfarande gäller. Metandieseltekniken innebär ett dubbelbränslesystem. Att använda den tekniken för just arbetsmaskiner medför komplicerade och dyra modifieringar av motorerna som ger förhållandevis låg klimatnytta (bara en viss andel av bränslet substitueras). Dessutom finns det risk för metanemissioner (oförbränt metan slinker igenom motorn) vilket sänker klimatnyttan ytterligare. Det största hindret för en ökad efterfrågan uppfattar vi dock att bränsleekonomin är. Utan ekonomiska incitament till bränslebyte är intresset lågt för alla alternativ till fossil diesel i arbetsmaskiner. Denna uppfattning har förstärkts med marknadsundersökningen till den här utredningen. Ett sätt att gynna alternativa bränslen i relation till diesel är att höja koldioxid- och energiskatterna på diesel. Samtidigt inser vi att just det skulle innebära en konflikt mot regeringens vilja att gynna konkurrenskraften för svenskt jord- och skogsbruk gentemot internationell konkurrens. Ett annat sätt att gynna alternativa bränslen är att stötta dessa med produktionsstöd. Samtidigt innebär det i sin tur en konflikt mot regeringens mål om teknikneutralitet i energipolitiken, särskilt produktionsstöd för specifika bränslen. Ovanstående målkonflikter innebär låsningar för de styrmedel som egentligen skulle krävas för att nå tillräckliga ekonomiska incitament för bränslebyte i arbetsmaskiner. Även om effektiva styrmedel sätts in är klimatnyttan från metandieseldrift av just arbetsmaskiner trots allt begränsad. Att stödja enskilda maskinägare med en omställningspremie för att de ska bygga om sina traktorer har vi sedan tidigare funnit vara ett dyrt och ineffektivt styrmedel för omställningen. På regeringens uppdrag har vi därför undersökt andra sätt för att åtminstone undanröja hinder för och förenkla omställningen av arbetsmaskiner. Vi har framförallt beskrivit hur det internationella, europeiska och nationella regelutvecklingsarbetet pågår för typgodkännande av metandieselteknik i arbetsmaskiner, samt redovisat alternativ till typgodkännande innan lagstiftningen finns på plats (dispensförfarande). På EU-nivå bedöms ett regelverk kunna finnas på plats tidigast år 2020. Detta medför att ett arbete för typgodkännande på nationell nivå blir mer angeläget. Så länge marknadsintresset dock är så litet och underlagen av mätresultat är så pass begränsade så anser Transportstyrelsen att ett oproportionerligt kostsamt regelverksarbete är svårt att motivera. Vi konstaterar också att de initiala marknadsförutsättningarna för en meningsfull teknikupphandling inte finns. Dock tror vi att det förslag till kombinerad tekniktävling och demonstrationsprojekt som MEKA-projektet innebär (som föreslagits för efterkonvertering av befintliga arbetsmaskiner i tidigare rapport 10 ) även skulle kunna gynna utvecklingen av fabriksnya arbetsmaskiner med metandiesel-drift. 9 Jordbruksverkets rapport 2011:11 Omställningspremie för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner förslag till stödsystem och Jordbruksverkets och Transportstyrelsens rapport 2011:40 Efterkonvertering av arbetsmaskiner Marknadsförutsättningar och förslag till styrmedel. 10 Se Jordbruksverkets och Transportstyrelsens rapport 2011:40 Efterkonvertering av arbetsmaskiner Marknadsförutsättningar och förslag till styrmedel. 13

Referenslista Litteratur Brown N. Pettersson O, Westlin H, 2009. En förstudie för teknikupphandling i jordbruksbranschen, JTI, Uppsala 2009. Göthe L, Johannesson S, Ecoplan 2011. Marknadspotential för metandieseldrift hos arbetsmaskiner, tågtrafik och sjöfart, Svenskt Gastekniskt Center, SGC- rapport 225. Jordbruksverket 2011. Omställningspremie för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner Förslag till stödsystem. Jordbruksverkets rapport 2011:11 Jordbruksverket och Transportstyrelsen 2011. Efterkonvertering av arbetsmaskiner Marknadsförutsättningar och förslag till styrmedel. Jordbruksverkets rapport 2011:40 Persson A, 2004. Teknikupphandling som styrmedel Metodik och exempel, ÅF Energi och Miljö AB, Stockholm 2004. Wetterberg C, Magnusson R, Lindgren M, Åström S. 2006. Utsläpp från större dieseldrivna arbetsmaskiner, inventering, kunskapsuppbyggnad och studier om åtgärder och styrmedel. Slutrapport GE99189/06. SMP Svensk Maskinprovning 2006. Personlig kommunikation Maria Holmström, AVL MTC, personlig kommunikation 2011-11-29. 14

Begreppsordlista Arbetsmaskin Arbetsmaskin syftar i den här rapporten på både traktorer och övriga dieseldrivna maskiner. Metandiesel Avser det dubbelbränslesystem (dual fuel) för biogas och diesel som utvecklats för tunga fordon och som kan bli aktuellt för arbetsmaskiner. GFV Gaseous Fuelled Vehicles (gasdrivna fordon). En informell expertgrupp inom UN ECE som tar fram underlag för beslut om nya regler för gasdrivna fordon. Motorfamilj En samling motorer med liknande uppbyggnad. TF HDDF Task Force Heavy Duty Dual Fuel. Det är en informell expertgrupp inom UN ECE som är tillfälligt tillsatt av en annan grupp inom UN ECE, GFV (Gaseous Fuelled Vehicles). UN ECE UN ECE är FN:s ekonomiska kommission för Europa. Inom denna organisation har det sedan 1958 pågått ett arbete för att skapa och upprätthålla harmoniserade regler för fordonskomponenter. 15

Bilaga 1 SMP-rapporten 16

Marknadsförutsättningar för konvertering av arbetsmaskiner till biogas (metandiesel), 100 % RME och ED95. Marknadsförutsättningar för biogastraktorer 46-7434/11 Marknadsförutsättningar för efterkonverteringssatser till arbetsmaskiner. 46-7433/11 SMP Projekt PX10010

SMP SvenskMaskinprovning AB Box 4053 904 03 Umeå Projektledare Tel: 010-516 64 00 Hans Arvidsson Fax: 090.13 65 62 hans.arvidsson@smp.sp.se www.smp.nu 010-516 64 72 November 2011

3 Innehåll Marknadsförutsättningar för konvertering av arbetsmaskiner till biogas (metandiesel), 100 % RME och ED95.... 1 Bakgrund... 6 Sammanfattning... 6 100 % RME... 8 ED 95... 8 Biogas med metandiesel (dual fuel) konvertering av motorn... 8 Metandiesel konvertering... 8 Ekonomi... 8 Miljöpremie... 9 Vilka maskiner kan finns tillgängliga med metandiesel?... 9 Går det att få maskiner i drift konverterade?... 9 Problem vid konvertering till metandiesel... 9 Finns det någon som vill köpa konverterade maskiner?... 9 Hur kommer man vidare?... 10 Konvertering av motorer i nya arbetsmaskiner till biogas (metandiesel)... 11 Biogas... 11 Bränsletankar... 12 Aktionsradie bränsleförråd på maskin i form av kassett... 13 Frakt av gas... 13 Anpassning av dieselmotor till gas... 14 Vilka maskiner är intressanta för konvertering till biogas?... 16 Vilken storlek på motorer är intressant?... 17 Vilka motorer finns det i nya traktorer?... 19 Vilka motorer finns i nya lastmaskiner?... 21 När väljer marknaden en ny konverterad maskin?... 22

4 Vilka är hindren för nya konverterade arbetsmaskiner?... 23 Konvertering av motorer i arbetsmaskiner i drift (100 % RME, ED95 och biogas (metandiesel))... 24 Beskrivning av bränslen... 24 Vilka motorer finns i traktorer i drift?... 26 Vilka motorer finns i lastmaskiner i drift?... 26 Konverteringssatser till maskiner i drift... 26 När väljer marknaden att konvertera maskiner i drift?... 27 Vilka är hindren för konvertering av arbetsmaskiner i drift?... 27 Marknadens intresse för konverterade maskiner... 29 Användning av 100 % RME... 31 Användning av ED95... 31 Användning av gas i metandiesel motor... 31 Ekonomi... 34 Beskattning av bränsle... 34 Bränslekostnad... 34 Konverteringskostnader för metandiesel... 35 Investeringsutrymme för konvertering... 36 Beskattning av fordon... 37 Miljökrav vid upphandling... 37 Bonus... 38 Försäkringar/ garantier... 38 Regelverk... 38 Hur kommer man vidare?... 39 Referenser... 41 Bilaga 1... 43 Bilaga 2... 45 Bilaga 3... 47

Bilaga 4... 49 5

6 Bakgrund Statens Jordbruksverk har av Landsbygdsdepartementet fått i uppdrag att bland annat identifiera förutsättningarna för marknaden för biogastraktorer och eventuella hinder. Statens Jordbruksverk har i sin tur lagt ut två uppdrag till SMP Svensk Maskinprovning AB. Att kartlägga förutsättningarna för att leverera nya arbetsmaskiner konverterade till biogas med dual fuel-teknik (metandiesel) samt efterfrågan på dessa. Att kartlägga förutsättningarna för att leverera efterkonverteringssatser till arbetsmaskiner med dual fuel-teknik (metandiesel) för biogas, 100 % RME (rapsmetyl ester) som bränsle och ED95 (etanolbränsle med tändförbättrare) samt efterfrågan på dessa. Det finns stora delar som är lika i båda uppdragen varför de redovisas i samma rapport. Sammanfattning I Tabell 1 finns en mycket kort sammanfattning av rapporten med problem angivna i angelägenhetsgrad (1 viktigast) och möjliga lösningar. Det finns flera punkter som lämpligen utreds i projektform och flera av dessa kan/ bör ingå i samma projekt då det bör finnas samordningsvinster med det. Efter tabellen följer en sammanfattande text. I rapporten finns två avsnitt Konvertering av motorer i nya arbetsmaskiner till biogas (metandiesel) och Konvertering av motorer i arbetsmaskiner i drift (100 % RME, ED95 och biogas (metandiesel)) som motsvarar de två uppdragen. Dessa har mycket gemensamt men har ändå hållits isär för att kunna läsas som separata delar. Avsnitten Marknadens intresse för konverterade maskiner och Ekonomi täcker båda uppdragen eftersom det var mycket små skillnader mellan nya maskiner och maskiner i drift.

7 Tabell 1 Sammanfattning av rapport. Bränsle Problem Lösning 100 % RME 1 Användarna är tveksamma. Information. 2 Fungerar endast fram till Steg IIIB Inget förslag ED95 1 Regelverk saknas Utreda Skapa regelverk 2 Tillgång till motorer saknas Stöd för certifiering via offentligt projekt. 3 Erfarenheter saknas Testa i maskin i offentligt projekt Informera 4 Kunskap om ekonomi för brukarna saknas Ta erfarenheterna från projektet, sammanställ och informera. Biogas till metandieselmotor 1 Regelverk saknas Utreda Skapa regelverk 2 Tank på maskin för bränsle som räcker ett arbetspass saknas Utreda om 1) tank i form av kassett. 2) flytande gas är möjligt (tekniskt + ADR) Prova i offentligt projekt. Informera 3 Erfarenheter saknas Testa i maskin i offentligt projekt Informera 4 Kunskap om ekonomi för brukarna saknas Inget ekonomiskt incitament för jord och skog 5 System med miljöpremie för brukarna saknas 6 Utveckla tekniken för att öka andel gas i bränsleblandningen och låga emissioner Efterfrågan på konverteringar Ta erfarenheterna från projektet, sammanställ och informera. Förslag saknas Hjälpa beställarna att skapa ett system där man kan utvärdera maskinernas användning av förnyelsebart bränsle. Denna utveckling drivs av lastbilsindustrin på egen hand. Utveckling av motorer och komponenter för arbetsmaskiner hämtas från lastbilsindustrin. Volym fram tills det finns praktiska erfarenheter och ett bättre ekonomiskt underlag är begränsat. Till jordbruket några stycken per år och till tätortsnära verksamhet möjligen upp till ett tiotal per år Regelverk Problem att skapa på kort tid Skapa ett projekt som löper parallellt med arbetet på reglerna där ett antal maskiner kan konverteras under temporär dispens. Stationära motorer Om stationära behöver motsvarande uppdatering av regelverket (ej utrett i detta arbete) bör det göras parallellt.

8 100 % RME Att konvertera en maskin till 100 % RME är knappast aktuellt. Större delen av motorerna i drift kan köra på 100 % RME utan ombyggnader, dock finns problem vid kallt klimat och tillväxt i tankar utan omsättning. Eventuella merkostnader för dessa motorer är så små att användaren kan ta dem utan någon form av stöd. Användarna är tveksamma till 100 % RME på grund av problem vid introduktionen. För alla nya motorer (Steg IIIB) rekommenderas max 7% RME ED 95 Största hinder för konvertering till ED95 är avsaknad av regelverk samt att det inte finns någon leverantör av motorer eller konverteringssatser. I Tabell 1 redovisas problem och möjliga lösningar i prioritetsordning. Biogas med metandiesel (dual fuel) konvertering av motorn Metandiesel konvertering Flera av de företag som tillhandahåller komponenter och kunskap jobbar tillsammans med motortillverkarna är ofta fullt upptagna med detta och har ett begränsat intresse av att lägga ned jobb på konverteringssatser. Det finns dock företag som kan tillhandahålla efterkonverteringssatser. Utvecklingen har kommit så långt att man förfinar tekniken för att komma så högt i ersättningstal som möjligt (andel gas i bränslemixen) med kontroll på emissionerna. Ersättningstalet beror dels på konverteringen, men också på hur motorn används. Bäst är förutsättningarna vid konstant relativt hög last t.ex. vid tyngre fältarbeten eller som kraftaggregat. Sämst är en maskin som går mycket obelastad i ojämn belastning t.ex. lättare lastararbeten. Hur ersättningstalen ser ut för arbetsmaskiner vid olika konverteringar över en längre period är inte klarlagt då det endast finns ett fåtal maskiner där resultaten inte är allmänt tillgängliga. Eftersom det i de flesta fall finns begränsat med utrymmen för att montera gasförråd på arbetsmaskiner uppstår problem med aktions radie. De fordon som har störst möjlighet är de som finns tätortsnära eller arbetar nära gårdscentrum, tyvärr har de ofta lätt belastning av transient karaktär. Utbytbara tankar i form av kassett skulle kunna underlätta för maskiner som går under hög och jämn belastning, men detta innebär då problem med ADR-reglerna. Ekonomi För närvarande är gas ungefär 1,73 kr/diesel liter billigare än diesel. Detta motsvarar den återbetalning som jord- och skogsbruk får på inköpt dieselbränsle i snitt över den närmaste femårsperioden. Detta innebär att dessa kategorier inte kan ta merkostnaden för konvertering om det skall betalas av skillnad i bränslepris. För övriga arbetsmaskiner krävs det ca 6 år vid en investering på 200 000 kr och en bränsleförbrukning på minst 100 l/dag för att investeringen skall betalas i skillnad på bränslepris (inga andra kostnader eller premier medtagna). Valtra har en provtraktor i drift och anger för denna en indikation på en merkostnad på ca 200 000 kr/maskin vid en volym på ett tiotal maskiner per år. Det finns ingen annan som har en färdig

9 arbetsmaskin som kan ge en indikation. Från företag i branschen finns även indikationer på lägre och avsevärt högre kostnader. Miljöpremie För arbetsmaskiner inom tätortsnära gatu- och vägunderhåll kan det finnas ett mervärde då vissa orter i sina upphandlingar premierar fordon med förnyelsebart bränsle. En variant är Arlanda flygplats som har en utsläppsbubbla (ett begränsat utsläpp som man disponerar). Vid större upphandlingar skulle upphandlaren på samma sätt kunna lägga ett utsläppstak. Vilka maskiner kan finns tillgängliga med metandiesel? Under förutsättning att man löser regelverket kan Valtra leverera traktorer, kritisk volym anges till under 10 st/år. Ljungby Maskin (hjullastare) Brodd-son och Broddway (sopmaskiner) är beredda att leverera maskiner på stycke nivå om regelverket tillåter det samt att man får motorer från sina leverantörer. Går det att få maskiner i drift konverterade? Motor & Gas i Norr AB kan offerera ombyggnad av 4- och 6-cylindriga motorer med olika typer av insprutningssystem upp till Steg III vilket torde täcka större delen av de maskiner som finns ute på marknaden. KonveGas Sweden AB har uppgivit att man har färdiga system. Problem vid konvertering till metandiesel Största problemet är avsaknad av regelverk samt att få tillräcklig aktionsradie. De olika problemen med kommentarer för konvertering till metandiesel redovisas i Tabell 1. Finns det någon som vill köpa konverterade maskiner? En intervjuundersökning har genomförts för att undersöka intresse för arbetsfordon med metandieselkonverterade motorer samt 100 % RME och ED95 som bränsle. 44 företag i 8 olika kategorier har intervjuats. Undersökningen har i görligaste mån riktats till de regioner där det finns flest tankställen, men även enstaka i områden som saknar tankställen i dag finns med. 100 % RME Intresset är begränsat. Fördelen är i princip ingen ombyggnad, inga problem med räckvidd och enkel hantering. Däremot är man tveksam till miljönyttan och problem vid kyla samt tillväxt av organismer i tank. ED95 ED95 är mindre intressant än 100 % RME. De flesta visste inte vad det var och ställde sig något tveksamma när man fick veta att detta kräver speciella motorer som inte går att köra på diesel.

10 Metandiesel De som hade tillgång till gas lade högre vikt vid miljö vid investering och var i större utsträckning beredda att betala en merkostnad. För att efterfrågan skall komma igång krävs det goda exempel Volym på efterfrågan av konverterade maskiner (nya och i drift) fram tills det finns praktiska erfarenheter och ett bättre ekonomiskt underlag är begränsat. Till jordbruket ligger det troligen på några stycken per år och till tätortsnära verksamhet möjligen upp till ett tiotal per år. Hur kommer man vidare? Hittills har man diskuterat två vägar att stödja användningen av alternativa bränslen (investeringsstöd och teknikupphandling). En annan möjlighet är att göra ett projekt där de som är intresserade (efter urvalsprinciper inom projektet) kan få sina maskiner gratis konverterade, men får ställa upp med maskin vid mätningar samt rapportera erfarenheter. Efter projektet återställs de ovillkorligt. Projektet söker dispens för ett antal maskiner till projektet. En fördel med projekt form är att en heltäckande kunskapsbas om systemet som saknas av brukarna kan skapas och göras allmänt tillgänglig.

11 Konvertering av motorer i nya arbetsmaskiner till biogas (metandiesel) Biogas Biogas (ej uppgraderad) direkt från rötprocessen fungerar som motorbränsle. Dock bör man se till att föroreningar i form av svavelföreningar, fukt mm tas bort då motorn annars får kort livslängd. Gasen har lägre energiinnehåll än biogas eller naturgas varför den endast är lämplig för stationära motorer som till exempel vid elgenerering. Gas till att driva fordon kan antingen vara uppgraderad (renad) biogas eller naturgas. Biogas har något lägre energiinnehåll än naturgas och därför ökar man upp energiinnehållet om gasen skall släpps ut i ledningsnätet. Om man däremot tankar från container kan det vara ren biogas med något lägre energiinnehåll. Energiinnehållet i gasen avgör hur mycket arbete man kan ta med sig i tanken. Biogas innehåller ca 9,77 kwh/nm 3 att jämföra med 11 kwh/nm 3 för naturgas och 9,87 kwh/l för diesel (Jordinger, 2011). Tillgång till tankställen för fordonsgas är störst i södra och västra Sverige (Figur 1), men tankmöjligheterna byggs ut efterhand. Den gas man tankar kan vara av både naturgaskvalitet och biogaskvalitet. Figur 1 Tankställen för fordonsgas (Fordonsgas, 2011)

12 Bränsletankar Gasen tankas i tuber på fordonet vid ca 200 bar. Det går ungefär 0,2 Nm 3 gas per liter gasvolym i flaskan och 1 m 3 gas motsvara ungefär 1 L diesel. Detta innebär att en full gasflaska på 100 L innehåller motsvarande ca 20 L diesel (beroende på gaskvalitet). Ett annat alternativ är att kyla ned gasen så att den blir flytande (-161,6 C o ). Detta sker i dyra anläggningar vilket innebär att det inte kommer att gå att tanka på gårdsnivå eller vid en lokal anslutningspunk till gasnätet. Det positiva är att man kan få 3 gånger mer gas per tankvolym. Tankarna för flytande gas är gjorda som en termos och klarar att hålla temperaturen en vecka från fulltank. Om fordonet blir stående längre tid kommer den flytande gasen att gå över till gasfas och läcka ut i atmosfären (metanutsläpp). Flytande gas som bränsle kräver att man planerar tankningen efter det arbete som skall göras. I dag finns inget nät med tankställen för flytande gas. Volvo driver utvecklingsprojekt för lastbilar inom området. Sektorn för tunga transporter kommer att utveckla systemet vidare och driva uppbyggnad av tankställen. Detta kan utnyttjas av arbetsmaskiner som kan ta sig till ett tankställe. När nätet med tankställen är utbyggt och man löser problemet med att få ut bränslet till maskiner som inte kan komma till tankställe är flytande gas intressant. Dieseltankar integreras ofta i ramkonstruktionen eller formanpassas plasttankar till de utrymmen som finns tillgängliga. Gas måste däremot förvaras i tuber på grund av det höga trycket eller i extra isolerade behållare. Exempel på maskiner som blir besvärliga att utrusta med gasförråd är grävlastare (Gyllner, 2011) där alla monteringspunkter i princip redan är upptagna med olika utrustning, maskiner som är kompakt byggda för att komma in i trånga utrymmen eller där det krävs väldigt god sikt som vissa vältar (Samelsson, 2011). Montering av gasförråd på taket är en möjlighet, den förutsätter en egen ram förbunden med fordonets chassi så att förarhytten inte belastas. Nackdel är att fordonets höjd ökar, tyngdpunkten på fordonet kommer högre upp och utrymningsvägen via taklucka försvinner. På lastmaskiner kan man tvingas montera tankar så att de skymmer sikten, då kan backkamera kombinerat med backvarnare vara ett möjligt sätt att bibehålla övervakningen bakåt. Problem med bränsleförråd för gas: Gas i trycktank kräver ca 5 ggr så stor volym som motsvarande energimängd i diesel. Dyrare behållare jämfört med diesel. Trycktank kan inte integreras i konstruktionen vilket gör dem ännu mer utrymmeskrävande. Flytande gas kräver ca 2ggr större tank jämfört med diesel. Dyrare behållare än diesel och trycksatt gas. Kan inte integreras i konstruktionen på samma sätt som en dieseltank. För närvarande finns det ytterst begränsat med tankställen. Flytande gas kommer bara att vara tillgänglig på tankställen.

13 Aktionsradie bränsleförråd på maskin i form av kassett Aktionsradie på fordonen beror på: Hur mycket man får med sig på fordonet Fordonets förbrukning per timme eller km Avståndet mellan tankningsmöjligheterna Mängden man kan få med sig beror på hur mycket utrymmen som finns för att montera tankar på. Maskiner som har hög förbrukning och gör långa arbetspass långt från tankningsställen är svåra att försörja med bränsle. En jordbrukstraktor som utför fältarbeten har mycket små möjligheter att fast monterat få på så mycket tankar så att man klarar en arbetsdag. En möjlighet skulle vara om traktorn kunde använda en kassett med bränsle. Det skulle då vara möjligt att montera kassetten på det ställe där den är minst i vägen beroende på vilket arbete som ska utföras. Vid många fältarbeten skulle den t.ex. kunna vara monterad i frontlyften i stället för frontvikt. I vissa fall skulle kassetten kunna monteras på redskapet. Detta är i dag inte möjligt för gasfordon för person eller lasttransport då fordonets gaslager skall vara fast monterat mot motorn och måste sitta på samma ramdel som motorn (FN/ECE- R110 och FN/ECE R115). För närvarande gäller detta inte för traktorer. (Christensson m.fl., 2011.) Standardiserade kassetter bör innebära att kostnaden för gasförrådet bör kunna sänkas jämfört med platsbygge på den enskilda maskinen. Utbytbara kassetter skulle även öppna för tankning från gaskälla med lågt tryck med kostnadseffektiv utrustning över längre tid (t.ex. på en gårdsanläggning eller vid en anslutningspunkt till gasnätet). Tyvärr kan man inte vänta att någon annan sektor driver utvecklingen av gaskassetter då de dels inte får använda dem och dels för att de klarar sig hjälpligt med komprimerad gas fram tills system med flytande gas är tillgängliga. Nackdelar med gasförråd i form av kassett är att: Fördelar är att: Regelverk saknas Ingen annan användargrupp driver utvecklingen. Möjliggör längre arbetspass Kan placeras på olika ställen Kan möjliggöra tankning på gårdsnivå eller mot ledningssystem mer kostnadseffektivt. Det kan bli billigare per volymsenhet En utveckling av ett system med utbytbara kassetter skulle avsevärt öka möjligheterna att använda gas som bränsle till arbetsmaskiner som utför tyngre arbete. Frakt av gas För hantering av bränsle krävs ADR utbildning av föraren och ett godkänt fordon oavsett kvantitet. Dock finns undantag för Transport i samband med huvudverksamhet. Detta innebär att det är tillåtet att transportera 330 l för bensin, 1000 l för diesel, 333 kg flytande gas samt 333 l (flaskvolym)

14 komprimerad gas. Det finns ytterligare ett undantag (ADR-S Bilaga S 13.2) som kan utnyttjas om man fraktar med traktor, terrängvagn eller motorredskap. (Oskarsson 2011.) Energimängden i 333 l komprimerad gas motsvarar ca 70 l diesel. Vilket för de flesta maskiner är en väldigt liten mängd. Om man monterar en lös tank eller kassett på fordonet som är större än denna klassas den som farlig last med ADR- krav. Problemet bör utredas närmare för att klarlägga exakt vad som gäller för olika arbetsmaskiner. Anpassning av dieselmotor till gas I rapport Biogasdrivna dual fuel traktorer i lantbruk, entreprenad och kommuner en förstudie (Christensson m.fl., 2011) beskrivs utförligt olika system att anpassa en motor till gas som bränsle. Nedan görs en mycket kortfattad sammanfattning. Motorn kan antingen byggas om så att man monterar ett tändsystem (motorn blir då som en vanlig bensinmotor, Ottomotor). Alternativt behåller man dieselinsprutningssystemet och låter det fungera som tändbränsle för gasblandningen (motorn fungerar då enligt Diesel principen och har högre teoretisk verkningsgrad). Denna princip kallas för metandiesel eller dual-fuel. Det är endast metandiesel som tas upp i denna rapport. Om gasen tar slut kan man med denna teknik fortsätta att köra på 100 % diesel. Motorns prestanda kan justeras så att den blir lika oavsett om den körs som ren diesel eller metandiesel. Det finns olika sätt att bygga om motorn allt ifrån enkla och därmed billiga system med låga ersättningstal (andel gas i bränsleblandningen) till avancerade system med höga ersättningstal. Det enklaste systemet är en gasblandare som monteras efter motorns luftfilter. Inga ingrepp görs i dieselsystemet. Detta innebär att när föraren ökar gaspådraget ökar även dieselmängden. Denna typ av ombyggnad kan komma upp i ersättningstal på upp till 20 %. Motorn kan köras på fulleffekt på 100 % diesel. (Rap, 2011). En mellannivå är där man använder en eller flera gasinjektorer som är placerade någonstans efter motorns luftfilter fram till i omedelbar anslutning till insugsportarna i toppen. Gasinjektorerna styrs av en egen ECU (Electronic Control Unit) som i det enklaste fallet hämtar information från ett antal givare och i det mest avancerade fallet utbyter information med och påverkar motorns ECU. Motorns dieselsystem ställs i princip på tomgång. Uppgivna ersättningstal varierar mellan 60 % och 90 % beroende på belastning och typ av körning. Motorn kan köras på fulleffekt på 100 % diesel. Det finns även en typ av konvertering där ordinarie dieselinsprutare ersätts av en kombinerad diesel och gasinsprutare. Vid denna typ av konvertering anges ersättningstal på över 90 % som möjliga. Dock klarar inte de kombinerade insprutarna att ge motorn fulleffekt vid 100 % dieseldrift. Komponenterna i samtliga system är i de flesta fall desamma som används till motorer som fabriksbyggs för ren gasdrift (de kombinerade insprutarna undantagna). I bilaga 1 redovisas företag som arbetar inom området konvertering av dieselmotorer till metandiesel.

15 Gemensamt för alla konverteringar gäller att metandieselmotorn kommer vid tomgång och låg belastning att till större delen använda diesel som bränsle. Vid hög belastning kommer ersättningstalet (andelen gas i bränslemixen) att öka. Vid större effektuttag och jämn belastning anges ersättningstal mellan 60 % och uppåt 99 % om injektorer och ECU används. Vid tomgång används nästan bara diesel varvid ersättningstalet ligger nära 0 %. Användningssättet har också betydelse för ersättningstalet. Störst effekt med konverteringen har man med motorer som arbetar med relativt hög och jämn belastning där ersättningstal upp till 90% har erhållits i applikationer med bra förutsättningar. Exempel på bra förutsättning är motorer som separat driver snöröjningsaggregat eller slyröjningsaggregat, i traktorer i jordbearbetning och maskiner i snöröjning. Mindre bra arbeten är sådana som innebär låg och varierande last t.ex. lättare lastararbeten. För att få bra ersättningstal krävs konvertering med injektorer styrda med ECU. Motorn skall helst arbeta med hög och jämn belastning. Det finns flera företag som kan tillhandahålla komponenter och kunskap om konvertering. Inom tunga lastbilssektorn är metandiesel etablerad teknik på vissa marknader. Vidareutveckling av tekniken pågår i flera projekt bland annat hos Volvo. Hårdvaran som monteras på motorn finns tillgänglig, det är programmeringen av styrsystemets ECU som saknas (som i de flesta fall måste programmeras mot den motormodell som skall användas). Just nu jobbar de flesta motortillverkare med att anpassa sina motorer för den nya nivån av avgaskrav som kommer inom kort. Att samtidigt komma och be att få samma arbete gjort på en motor för metandiesel är inte lätt. Det blir svårt med kapacitet och man måste i de flesta fall prioritera dieselmotorerna. De företag som jobbar tillsammans med motortillverkarna är ofta fullt upptagna med detta och har ett begränsat intresse av att lägga ned jobb på konverteringssatser. Det finns dock företag som kan tillhandahålla efterkonverteringssatser. Påverkan av emissioner Dieselmotorn är byggd för att ett överskott av luft utan bränsle sugs eller trycks in i motorn. Därför kan man låta avgasventilerna vara öppna en kort stund under insugsfasen för att spola ut avgaser. Luften komprimeras därefter av kolven och när diesel sprutas in sker förbränningen i toppen på kolven. Den luft som finns i spalten från övre kolvringen upp till överkant på kolv deltar inte i förbränningen. Detta innebär att om man blandar gas i luften kommer man att få ett utsläpp av oförbränd biogas (metan läckage), dels på grund av genomspolning och dels det som finns mellan kolv och cylinder. Genom att styra insprutningen av gas till de perioder då avgasventilen är stängd slipper man läckage som beror på genomspolning. De andra läckagen kan man inte göra något åt utan att göra större ombyggnad av motorn.(karlsson M., 2011). Partikel och NO x -utsläpp brukar i normalfallet minska medan CO och HC brukar öka. Med elektronisk styrning av gasinjektorerna i samverkan med dieselinsprutningen kan CO och HC minskas till en viss del. För att klara de högre stegen i emissionskraven krävs som regel en katalysator som tar hand om CO och HC. Det är oklart hur olika leverantörer klarar emissionskraven på arbetsmaskiner då det endast finns några få provmaskiner byggda där erfarenheterna inte är allmänt tillgängliga.

16 Vilka maskiner är intressanta för konvertering till biogas? Intressantast är maskiner som är många, har nära till befintlig infrastruktur för fordonsgas samt går under relativt hög belastning för att få så hög ersättningsgrad (andel gas i bränslemix) som möjligt. Ur Figur 2 kan man dra följande slutsatser: Störst antal är traktorer i lantbruk vilka förbrukar en stor del bränsle och därmed står för en stor del av utsläppen. Men många av dessa har inte tillgång till tankmöjlighet och används i arbeten där bränsleförsörjningen över ett arbetspass är svår att tillgodose. Övriga traktorer är en relativt stor grupp. En större del av dessa kan tänkas användas där man har tillgång till infrastruktur som möjliggör bränsleförsörjning över hela arbetspass, dock går dessa traktorer ofta mindre belastade. Skogsmaskiner är relativt få, men förbrukar mycket bränsle då de används intensivt. Dock har de svårt med bränsleförsörjning och montering av tankar i en utsatt miljö. Hjullastare är en relativt liten grupp men de används intensivt och förbrukar därför en förhållandevis stor andel bränsle. Många hjullastare används i arbeten där det är svårt med infrastruktur för tankning, men en hel del används tätortsnära vilket innebär att de skulle kunna använda fordonsgas. I övrigt är maskinernas antal litet. Den enda maskintyp som skulle kunna komma ifråga är truck om den används i närheten av tankställe för fordonsgas. De två maskingrupper som är intressantast utifrån antal, förbrukning och tillgång till tankningsmöjligheter är traktorer och hjullastare. Gruppen övriga traktorer är intressant om de används i områden med väl utbyggda tankningsmöjligheter. Traktorerna går ofta i lättare arbeten, men förhoppningsvis ändå med ett sådant effektuttag så att ett rimligt ersättningstal (mängd diesel som ersätts med gas) erhålls. Ofta anges traktorer med inomgårdsanvändning som intressanta då de används inom ett begränsat område och inte mer intensivt än att en begränsat bränsleförråd skulle räcka. Tyvärr innehåller denna användning relativt låg belastning och mycket tomgångskörning som i sin tur innebär lågt ersättningstal. Det är troligen ändå den största potentialen inom jordbruket om man inte kan lösa problemet med behovet av ett större bränsleförråd. Hjullastare är maskiner som i vissa fall (t.ex. vid snöröjning) används med relativt högt effektuttag inom områden där man skulle kunna tanka gas. Detta är kanske den maskintyp där man kan byta ut mest diesel mot gas. En grupp motorer som definitionsmässigt egentligen inte ingår i detta uppdrag är stationära motorer. De är intressanta då de som regel går under hög jämn belastning och förbrukar mycket bränsle. Exempel är motorer för elgenerering, drivaggregat till slyröjningsutrustning samt drivaggregat till snöröjning på flygplatser.

17 Figur 2 Relativt antal, bränsleförbrukning och utsläpp för olika grupper av arbetsmaskiner. (Wetterberg m. fl., 2006) Traktorer och hjullastare är de maskintyper som är intressantast att konvertera med hänsyn till antal, mängd förbrukat bränsle och tänkbar tillgång till tankningsställe. Under speciella förutsättningar kan det finnas maskiner av andra typer som är mycket intressanta att konvertera. Vilken storlek på motorer är intressant? De motorer som är intressantast är de som är flest till antal och förbrukar mest bränsle som individ och som grupp för att få tillräcklig volym på konverteringen och största möjliga ersättningseffekt (byter ut diesel mot gas). I Tabell 2 kan man se att sett per konverterad maskin får man störst effekt om man konverterar stora maskiner, dock är det ofta maskiner som inte har tillgång till tankningsställe. Om man summerar traktorerna får man att de två lägre effektklasserna förbrukar ungefär lika mycket bränsle. Detta innebär att effektklassen 75-130 är intressantast då det ger mest ersättning per konvertering. För hjullastare och truckar gäller samma sak om än inte lika utpräglat. Utsläppskraven på motorer beror på effektklass och åldersintervall (Steg). I bilaga 2 finns en sammanställning av kraven.

18 Tabell 2 Antalet samt bränsleförbrukning och CO2 utsläpp för olika arbetsmaskingrupper. (Wetterberg m. fl., 2006) Kategori Effekt Antal Bränsle förbr. Relativ br.f. CO2 kw st ton/år ton/år o st ton/år Agrar traktor 37-75 90 000 67 000 0,74 211 000 75-130 22 000 67 000 3,05 210 000 130-560 1 900 13 000 6,84 42 000 Övriga traktorer 37-75 72 000 44 000 0,61 138 000 75-130 8 800 32 000 3,64 100 000 130-560 1 520 16 900 11,12 52 000 Hjullastare 37-75 1 500 13 000 8,67 42 000 75-130 4 400 56 000 12,73 180 000 130-560 3 600 90 000 25,00 280 000 Truck 37-75 5 900 36 000 6,10 110 000 75-130 2 200 22 000 10,00 68 000 130-560 1 100 17 000 15,45 53 000 Av Figur 3 framgår att medeleffekten på nyförsäljningen de senaste 20 åren ligger i intervallet 75-130 kw. Det framgår även att medeleffekten stiger över åren vilket torde innebära att av de begagnade traktorerna är det de större som används i större omfattning. Detta pekar alltså också på att effektklassen 75-130 kw är den intressantaste. Figur 3 Medeleffekt på nyinvestering i traktorer årsvis (Jordbruksstatistisk årsbok, 2011). Sammantaget för de utvalda arbetsmaskinerna innebär det att effektklassen 75-130 kw är intressantast. Dock kan det finnas enskilda maskiner i annan effektklass som är intressantare.

19 Vilka motorer finns det i nya traktorer? Av Figur 4 framgår att Sisu Power följda av John Deere och Fiat Power Train (samtliga motorer finns i olika traktorfabrikat) är de motorleverantörer som sitter i flest nya traktorer på den svenska marknaden. Av figuren framgår även att effektklassen 75-130 kw än den som säljs i störst antal. I den mån större motorer (eller mindre) hör till samma motorfamilj kan de vara intressanta. Figur 4 Nyförsäljning av motorer i traktorer uppdelade på effektklasser för 2009 och 2010 (egen bearbetning av data från Nilehn, 2011). Motorer avgascertifieras familjevis det innebär att en grupp motorer som har lika uppbyggnad i grunden godkänns som grupp. För att olika motorer skall höra till samma motorfamilj måste följande vara samma: Förbränningscykel, kylmedel, individuell cylindervolym (max 15 % avvikelse), antal cylindrar (om efterbehandling används), luftaspiration (sugmotor/överladdad), förbränningskammarens utformning, ventiler och kanaler, bränslesystem, diverse egenskaper (t.ex. EGR och laddluftkylning) samt efterbehandling av avgaser. (EU, 2011) Traktortillverkaren Valtra använder fem olika motorfamiljer från Sisu i sina traktorer. I deras modellprogram ingår 24 olika motorer. I Figur 5 framgår att inom effektområdet 75 till 130 kw används fyra olika motorfamiljer. Med en motorfamilj täcker man in större delen av effektintervallet 75 130 kw och då får man med även de motorer som finns i Ljungby Maskin. Med två motorfamiljer klarar man hela effektintervallet. Om det är möjligt att ta fram en konverteringssats för en hel motorfamilj är inte klarlagt.