Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017.



Relevanta dokument
Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Likvärdig skola med hög kvalitet

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden

Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun

UVKs projektmodell Lokalförsörjning Projektdirektiv Britt Lexander Version 4

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Utvecklingsplan Svenska Skolan Lissabon

PROTOKOLL UN ARBETSUTSKOTT

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.

KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef

Framtidens skola i Luleå. Framtidens skola,

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Soldalaskolans tillbyggnad

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL HÖGÅSEN, BRATTELYCKAN OCH ÖCKERÖ FÖRSKOLA

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

Förskola, före skola - lärande och bärande

Kvalitetsrapport Så här går det

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Klicka här för att ändra format

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Matematikstrategi

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen

Verksamhetsrapport 2012/2013

Sammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

Hållbar organisations- utveckling

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

VERKSAMHETSPLAN för Reviderad och fastställd mars Pysslingförskolan Solängen

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE ( version )

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Kvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad Liselott Eriksson Park- och naturenheten

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

Hälsoplan för Källängens skolområde från förskola till och med skolår 9. Kalvhagens Förskola. Läsåret 2009/2010

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

e-strategi i utbildningen

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Handlingsplan för Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Ledningssystem för kvalitet

Socialdemokraterna i Mora

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan 2014 för vuxenutbildningen AVN-2014/0083. Antogs av enhetschef, vuxenutbildningen den 7 mars 2014

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Handikappolitiskt program Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Furuliden

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Förarbete, planering och förankring

Munkfors kommun Skolplan

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Tre förslag för stärkt grundskola

Beslut för grundsärskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN

Kvalitetsredovisning Läsåret

Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Enhetens arbetsplan. Upprättad Ekebyskolan. program. policy. handlingsplan. riktlinje. Enhetens arbetsplan, mall 1(6)

Aktivitetsplanen ska vara ett styrande dokument för kart- och mätenheten inom Plan- och byggavdelningen. Syftet med aktivitetsplanen är att den ska

Framtidens skola i Luleå. Framtidens skola,

Kostnad och kvalitet i förskolan Revisionsrapport

Konsensus Bulletin Nr

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Transkript:

Datum: 2014-09-25 Sida: 1 (6) Mariestads kommun Sektor Utbildning Utbildningsnämnden Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017. Projekt skollokaler f-6 Väster Bakgrund Styrgruppen beslutade den 28 augusti 2014 att det skall tas fram ett dokument som tydligt beskriver verksamhetsperspektiv och målbild för två färdiga skolor i maj 2017. Detta dokument skall sedan presenteras för den politiska referensgruppen. Projektgruppen får i uppdrag att ta fram dokument som ska presenteras för styrgruppen den 7 oktober. Dokumentet skall innehålla tidplan, processbeskrivning samt motiv för färdigställande av två skolor. 1. Processbeskrivning Inför byggnation av en ny skola bör en fördjupad analys ske rörande vad vi vill med den nya verksamheten och hur den skall utvecklas. Utifrån detta utformas lokalerna för att fungera optimalt. Detta skall resultera i en dokumenterad verksamhetsplan samt programhandling (lokalplan). En väl genomarbetad verksamhetsplan utvecklar verksamheten och förenklar byggprocessen.

Sida: 2 (6) Figur 1. Verksamhetsplan och programhandling. All erfarenhet säger, att vid planering av en större om- eller nybyggnation ska arbetet inledas med att tänka mjuka värden och funktion. Först där efter påbörjas arbetet med att ta fram skisser. Detta för att inte hämma kreativitet och nytänkande. I detta skede bör verksamheten även arbeta igenom pedagogiska frågor såväl som profil för respektive skola. Tillsammans utgör detta verksamhetsplanen, som är ett viktigt underlag i den fortsatta planeringen. Verksamhetsplanen blir även viktig när det gäller verksamhetens utveckling, lokaler och underlag för eventuella politiska beslut.

Sida: 3 (6) 1.1 Ekonomi Det tidiga skedet är viktigt där mycket avgörs. Bra underlag skapar möjlighet till medvetna beslut, som ger maximal nytta av resurserna. Det är viktigt att fånga upp alla aktörers och intressenters tankar och idéer och beskriva dessa så detaljerat som möjligt. Figur1. Förhållandet mellan påverkan och kostnad i byggprocessen. Det tidiga skedet är det billiga skedet i en byggnadsprocess. Kostnaderna är låga i planeringsarbetet jämfört med ändringar under pågående byggnation. Kostdrivande är att behöva göra verksamhetsanpassningar då byggnaden börjar stå klar, eller att verksamheten måste anpassas till en byggnad som inte är fullt ut funktionsduglig. Byggnaden kommer att kosta betydligt mindre under sin livscykel, om verksamhetens behov ges utrymme i projektet från första början. Det är även viktigt att verksamhetens behov kommuniceras och följs upp under hela byggprocessen. Bristande kommunikation i byggprocessen kostar i Sverige i snitt 22 miljarder koronor varje år (enl. Svensk Byggtjänst). 1.2 Övergripande mål och delmål Vilken skola vill vi ha i framtiden? Arbetet startar med en behovsanalys. Utifrån denna växer idéer och funktioner fram.

Sida: 4 (6) Genom att tillsammans ta fram gemensamma ledord och målbilder att sträva mot sätts ambitionsnivån för verksamheten. I detta steg tas även funktionsbehov fram, så att lokalerna blir ändamålsenliga. Till verksamhetsplanen måste vi ha tänkt igenom hur vi ska arbeta, vilken pedagogik vi ska ha och eventuell profil på skolan. Utifrån detta ställs funktionskraven. Detta är ett skolutvecklingsarbete, men det är inte den enda utvecklingsprocess som pågår ute i skolorna. Därmed måste man beakta tidsperspektivet för pedagogernas insatser i framtagandet av verksamhetsplan. Slutresultatet blir en dokumenterad verksamhetsplan med tydliga prioriteringar och målbilder som förstärker ambitionerna. 1.3 Delaktighet Ett mål vid framtagandet av verksamhetsplanen är att arbeta med stor och bred delaktighet. Vi ska ta lärdom av tidigare erfarenheter som t.ex. vid byggnationen av Högelidsskolan. Att ta vara på personalens kunskap och engagemang är en grundläggande förutsättning för att nå ett gott resultat. Att personalen är delaktig i förändringen av sin arbetsmiljö leder till större engagemang och arbetsglädje. Nöjda och glada medarbetare brukar också betyda glada och nöjda elever och vårdnadshavare. Även vårdnadshavares och elevers synpunkter och idéer ska tas tillvara vid en nybyggnation. Det är mycket som ska belysas och beaktas, men det är av största vikt att ta till vara allas kunskaper, erfarenheter, idéer och kreativitet. Ju fler som är med och bidrar, ju fler bra idéer föds. Delaktighet tar tid och ska få ta tid, då det är en process där många bereds möjlighet att vara med. (Bilaga 1, Aktivitetsplan, version 14 09 18). 1.4 Kommunikationsplan Som stöd i processen för Projekt skollokaler f-6 Väster har en kommunikationsplan tagits fram. Syftet är att på ett strukturerat och effektivt sätt nå ut till alla definierade målgrupper. (Bilaga 2, Kommunikationsplan, version 1) Detta är också ett uppdrag från den politiska ledningen enligt beslut i KF den 26 maj 2014, Kf 75. Målet är att alla medborgare skall ha möjlighet att ta del av informationen gällande Projekt skollokaler f-6 Väster. Personal och vårdnadshavare (på berörda skolor),

Sida: 5 (6) politiker, fackliga företrädare och övriga intressenter skall fortlöpande informeras och ges möjlighet att vara delaktiga i processen. 2. Tidsplan Målet är att genom delaktighet arbeta fram underlag till verksamhetsplan och programhandling för två nybyggda skolor. Arbetet sker processinriktat genom olika aktiviteter över tid. (Bilaga 1, Aktivitetsplan version 14 09 18) Uppskattningsvis tar framtagande av verksamhetsplanen ca 6 månader och beräknas vara klar månadsskiftet februari-mars 2015. Programhandling (lokalprogram) kan delvis påbörjas under arbetet med verksamhetsplanen och beräknas vara klar den 1 maj 2015. Därefter tar arkitektens arbete vid. Inflyttning i de nya skolbyggnaderna bör ske i samband med en skolstart i augusti. Ur verksamhetssynpunkt bör skolorna stå färdiga den 1 maj, för att kunna inredas och iordningställas och därmed vara klara för att ta emot eleverna vid läsårsstart. Figur 3. Tidsordning av aktiviteter i byggprocessen. Utifrån de moment som skall genomföras i byggprocessen, är färdigställandet av två skolor den 1 maj 2017 en realistisk tidpunkt att ta sikte på. En förutsättning är att arbetet löper friktionsfritt.

Sida: 6 (6) 3. Färdigställande av två skolor I arbetet med att forma två nya f-6 skolor i västra Mariestad ingår att skapa ett samarbete mellan personalen på de fyra berörda skolorna. Det behöver sättas en gemensam bild för värdegrund och övergripande mål där all personal arbetar tillsammans i framtagandet av verksamhetsplan och programhandling. Detta innebär också att personalen får möjlighet att lära känna varandra, något som är av betydelse då verksamheter ska slås samman och nya arbetslag kan behövas skapas. Målet för verksamheten är att färdigställa två nya skolor samtidigt, vilket skapar möjlighet att ta ett helhetsgrepp för f-6 skolorna i västra Mariestad. Genom att färdigställa två nya skolor samtidigt kan en flexibel organisation skapas med en gemensam målbild. Detta ger möjlighet för personal att söka till en viss skola, samtidigt som man har möjlighet att säkerställa att båda skolorna får legitimerade lärare med rätt behörighet. Att båda skolorna färdigställs samtidigt är av stor betydelse, när nya upptagningsområden skall skapas utifrån närhetsprincipen. Under befintligt läsår kan inte omflyttningar genomföras med hänsyn till befintliga klasser, organisation, schema och elevernas trygghet. Vid justering av nya upptagningsområden kommer en viss justering av personal mellan skolorna att behöva göras, vilket innebär dubbelt arbete vad det gäller uppdragsplanering och schemaläggning. Eleverna skall inte behöva byta personal under pågående läsår. Om inflyttning sker under pågående läsår finns det risk för rättsosäkerhet vad det gäller betyg och bedömning vilket är en myndighetsutövning. Dessutom behöver bl.a. läromedel samordnas vilket inte möjliggör en inflyttning under pågående läsår. Det är av stor betydelse är att skolorna står klara i god tid innan läsårets start. Detta för att eftersträva en trygg övergång där personalen är delaktig och har god beredskap inför ett nytt läsår på en nybyggd skola. Bilagor Bilaga 1, Aktivitetsplan version 14 09 18. (Aktivitetsplanen är levande och innehållet utvecklas under tid.) Bilaga 2, Kommunikationsplan version 1 Underskrift av (Underskrift av Underskrift av Handläggare Cfö/Grch/Gy-R) Utbildningschef