Importbarometern Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer Tema: EU 2014:1 svenskhandel.se
Innehåll Innehåll... 2 1. Om undersökningen... 3 2. Sammanfattning... 4 3. Konjunktur... 6 4. Handelsmönster... 10 5. Tema: EU... 14 Bilaga 1: Bakgrundsinformation... 18 2
1. Om undersökningen Bland Svensk Handels medlemmar finns omkring 1 500 registrerade importörer. Frågor som rör import är därför av största intresse för Svensk Handel och dess medlemsföretag. Importbarometern bygger på svar från vd:ar, ägare och ekonomichefer från totalt 232 importerande medlemsföretag hos Svensk Handel. Importbarometern ges ut två gånger per år och följer konjunkturläget inom importsektorn och förutsättningarna för branschens aktörer. Importbarometern är ett Svensk Handel-initiativ som syftar till att lyfta fram importens betydelse för Sverige och tillvarata företagens intresse i frågor som är viktiga för alla svenska importörer. Importbarometern tas fram i samarbete med HUI Research, som står för insamling och bearbetning av data. Dataunderlaget har samlats in via en webbenkät mellan den 13 februari och 10 mars 2014. Kontaktpersoner: Svensk Handel: Maria Sandow, tel. 010-47 18 639, maria.sandow@svenskhandel.se HUI Research: Nils Bohlin, tel. 08-762 72 81, nils.bohlin@hui.se 3
2. Sammanfattning Optimismen når nya nivåer bland Sveriges importörer. År 2014 inleds med ökad optimism bland Sveriges importörer. I februari trodde 55,6 procent av företagen på en ökad import under det närmaste halvåret. Nettotalet - Importindikatorn - visar att optimisterna är i övervikt med 47,8 procentenheter över pessimisterna, vilket är en ökning med drygt fyra procentenheter jämfört med i november 2013. En oväntat stark BNP-utveckling i svensk ekonomi under det senaste kvartalet tycks, tillsammans med allt fler tecken på att världsekonomin nått botten och nu börjar få fart, återspegla sig även i importföretagens förväntningar. Importläget, 6 månader framåt Antal anställda Leveranstider 7,8 8,2 17,4 16,0 43,5 47,8 0% 40% 60% nov-13 feb-14 55,6 procent av Importföretagen tror att deras import kommer att öka något eller betydligt under de kommande 6 månaderna, vilket är 47,8 procentenheter fler än andelen som tror på en minskning. Järn- och byggföretagen växlar upp. På delbranschnivå står importörerna av järn- och byggvaror ut som den mest positiva branschen. Efter en viss tillbakagång i november 2013 steg optimismen i februari i år. Andelen optimister var hela 67,7 procentenheter högre än andelen pessimister. Försäljningsutvecklingen inom järn- och byggvaruhandeln har visat allt mer positiva siffror sedan i mitten av hösten 2013. Ett uppdämt konsumtionsbehov av kapitalvaror bland svenska hushåll samt ett ökat intresse för varor relaterade till hemmet drivet av stigande bostadspriser ger branschen medvind. Även importörerna av beklädnad, väskor och hemtextil ser allt ljusare på importläget. Modehandeln har haft en relativt positiv inledning på 2014: möjligen är detta början på en vändning efter ett år med hård konkurrens, väder som inte gynnat säsongskollektioner samt en sval efterfrågan från återhållsamma konsumenter. Leveranstiderna relativt oförändrade. Andelen företag som upplever att leveranstiderna är längre nu än under samma period för ett år sedan är i övervikt med 16,0 procentenheter över de som istället tycker att leveranstiderna förkortats. Nettotalet ligger därmed kvar i ungefär samma härad som i november. Majoriteten av importföretagen upplever fortfarande att leveranstiderna är oförändrade jämfört med samma period för ett år sedan. Att andelen företag som uppger att leveranstiderna förlängts sakta ökat under året som gått, stämmer överens med den allmänna bilden av konjunkturläget i svensk ekonomi, där aktiviteten sakta börjat visa tecken på att öka under senare delen av 2013. 15% 5% 0% -5% 17,4% 16,0% 11,4% -0,3% feb sep nov feb 2013 2014 4
USA åter i topp tillsammans med Kina. Kina toppar fortfarande listan över länder utanför EU från vilka importen väntas öka mest. USA tar igen det tapp som noterades i november 2013 och ligger nu återigen i topp, efter Kina. Sedan i november 2013 har kronan åter stärkts något mot dollarn, vilket skulle kunna förklara den ökade tron på import från USA. I de fall där importen väntas minska från något land anges bristande kvalitet vara en bakomliggande orsak i 20 procent av fallen, att jämföra med endast 8 procent i november 2013. Tyskland och Polen kvar i topp, men Italien backar. Tyskland och Polen toppar listan över de länder inom EU från vilka inköpen väntas öka mest under den närmaste tiden. Italien har däremot backat: andelen företag som tror att inköpen kommer att minska mest från Italien är precis lika stor som andelen som tror att inköpen kommer att öka. Även för Spanien ser det något dystrare ut jämfört med tidigare. Spanien uppvisar ett negativt nettotal, vilket innebär att andelen som tror på en inköpsminskning är i övervikt. Importbarometern undersöker i varje rapport ett tema av särskilt intresse för svenska importörer. Temat denna gång är EU. 48 procent av importföretagen anser att de skulle gynnas av en ökad harmonisering av regler inom EU. Företagen med 50-249 anställda är mest positivt inställda till en ökad harmonisering: drygt 63 procent instämmer med detta påstående. Bland de små företagen, med 0-9 anställda, är knappt 41 procent positivt inställda till ökad regelharmonisering. Produktlagstiftning och miljölagstiftning toppar listan över de regelområden företagen anser vara i störst behov av ytterligare regelförenklingar Även betalningar uppges av en betydande andel företag 17 procent - vara ett område där ytterligare regelförenklingar behövs. Tull, transporter inom EU, samt betalningar är de regelområden där EU:s gränsöverskridande regelverk anses ha varit till störst nytta för företagens verksamhet. Drygt 8 av 10 företag är positiva till affärsklimatets utveckling inom EU och anser inte att det blivit krångligare att göra affärer nu jämfört med för fem år sedan. 84,3% Ja Nej 11,5% Vet ej 4,1% 5
3. Konjunktur Optimismen bland Sveriges importörer steg betydligt i början av året. Nettotalet den så kallade Importindikatorn visar att optimisterna nu är i övervikt med hela 47,8 procent över pessimisterna, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna påbörjades i februari 2013. Mest optimistiska är importörerna av järn- och byggvaror, där optimisterna är i övervikt med hela 67,7 procent. För att mäta stämningsläget bland importföretagen får respondenterna två gånger om året uppge hur de tror att företagets import kommer att utvecklas under de närmaste sex månaderna. Resultaten presenteras i den så kallade Importindikatorn, som löpande följer konjunkturläget bland importföretagen. Importindikatorn visar nettotalet av andelen som tror på en positiv utveckling minus andelen som tror på en negativ utveckling. 3.1 Importföretagen vädrar åter morgonluft Efter en viss tillbakagång i slutet av förra året är de svenska importföretagen återigen mer optimistiska vad gäller framtiden: optimismen ligger nu på den högsta nivån sedan mätningarna påbörjades i februari 2013. Jämfört med i november 2013, då Importindikatorn låg på 43,5 procent, har andelen optimister nu ökat, och Importindikatorn visar en övervikt om hela 47,8 procent över pessimisterna. En närmare titt på svarsfördelningen visar att andelen som tror att importen kommer att minska under det närmaste halvåret ligger kvar på 7,8 procent, det vill säga på samma nivå som i november i fjol. Det är således andelen som tror på en oförändrad import som nu minskat till fördel för andelen som tror på en ökad import. Den bild som Importindikatorn tecknar stämmer väl överens med prognoserna hos prognosmakare såsom Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet, som alla höjde sina prognoser för svensk import 2014 i början av året. Diagram 3.1 Importindikatorn 50% 48% 46,3% 47,8% 46% 44% 42% 43,6% 43,5% 40% feb sep nov feb 2013 2014 55,6 procent av Importföretagen tror att deras import kommer att öka något eller betydligt under de kommande 6 månaderna, vilket är 47,8 procentenheter fler än andelen som tror på en minskning. Importstatistik från nationalräkenskaperna visar att svensk import har börjat vända uppåt under den senaste tiden. Under fjärde kvartalet 2013 uppvisade den totala importen för varor och tjänster positiva tillväxttal jämfört med samma kvartal året dessförinnan, efter sex kvartal i rad med negativ utveckling. Det var främst tjänsteimporten som bidrog till den positiva utvecklingen, medan varuimporten fortsatte att minska. Varuimporten minskade dock i klart lägre takt än tidigare, vilket talar för att den är på väg att vända uppåt igen. Världskonjunktu- 6
ren tycks enligt de flesta bedömare nu ha nått botten och vara på väg uppåt igen. Flertalet förtroendeindikatorer inom näringslivet i såväl eurozonen som USA och Kina, med flera, pekar nu i rätt riktning. Enligt företaget Markits Global Business Outlook Survey, som baseras på svar från över 11 000 företag, visade mätningen i februari den högsta optimismen på global nivå som noterats på två år. Det är framförallt i OECD-länderna som företagen nu ser allt ljusare på det ekonomiska läget, medan ett något sjunkande förtroende noteras i tillväxtländerna. 3.2 Rekordhög optimism bland importörerna av järn- och byggvaror På branschnivå står importörerna av järn- och byggvaror ut som den bransch där optimismen både är störst och har stigit kraftigast sedan den senaste mätningen i november. Övervikten av andelen optimister har stigit med hela 25 procentenheter sedan i slutet av 2013, och ligger nu på 67,7 procent. Försäljningsutvecklingen inom branschen har på senare tid blivit allt starkare och vittnar om ett ökat intresse för denna typ av varor bland svenska hushåll. I takt med att bostadspriserna fortsätter att stiga tycks konsumenterna vara allt mer intresserade av att lägga pengar på hemmet. Ett starkare konsumentförtroende under det senaste halvåret samt ett ökat intresse för kapitalvaror efter en tids sparsamhet verkar hjälpa till att ge branschen medvind. Diagrammet nedan visar Importindikatorns utveckling under 2013-2014 på delbranschnivå. Endast de branscher där minst 25 företag svarat visas i diagrammet. Diagram 3.2 Importindikatorn på delbranschnivå 70% 60% 50% 40% 30% 67,7% 52,9% 33,3% feb sep nov feb 2013 2014 Järn & bygg (även VVS, trävaror, m.m.) Maskiner och industriförnödenheter Beklädnad, väskor, hemtextil, m.m. Stämningsläget bland importörerna av beklädnad, väskor och hemtextil försämrades gradvis under hela 2013, men har nu åter vänt uppåt igen. Importörerna inom branschen ser nu något ljusare på importläget det närmaste halvåret. Efter ett motigt år i modehandeln förra året, där hård konkurrens, dåligt väder och en svagare efterfrågan bland svenska konsumenter slog mot försäljningen, tyder de senaste månadernas försäljningsutveckling överlag på att en vändning är på gång för modehandeln. Bland importörerna av maskiner och industriförnödenheter, som var den mest optimistiska branschen i november i fjol, har stämningsläget nu istället dämpats något. Trots att nettotalet backat med 13 procentenheter sedan november 2013 är dock andelen optimister alltjämt i klar övervikt över pessimisterna med hela 52,9 procent. 7
3.3 Långsam ljusning på jobbfronten Precis som under fjolåret uppger en överväldigande majoritet av importföretagen i februari i år att de tror på ett oförändrat läge på sysselsättningssidan framöver. Nettotalet det vill säga andelen som tror att de kommer att anställda fler minus andelen som tror på minskad personalstyrka - har under de senaste 12 månaderna ökat gradvis, dock i ytterst måttlig takt. Mätningen i februari i år visar att den långsamma ljusningen på jobbsidan fortsätter i rätt riktning men med mycket små steg. Stämningen bland importföretagen stämmer förhållandevis väl överens med förväntningarna vad gäller antalet anställda inom näringslivet totalt sett, som mäts i Konjunkturinstitutets barometerindikator (se diagram 3.4 nedan). Observera dock att Konjunkturinstitutets barometerindikator mäter företagens förväntningar vad gäller antalet anställda de närmaste tre månaderna, medan Importindikatorn mäter anställningsplanerna avseende de närmaste 12 månaderna. Diagram 3.3 Hur tror du att företagets antal anställda för importfrågor (till exempel inköp, logistik, tullhantering, mm) kommer att förändras de närmaste 12 månaderna? 10,0% 9,5% 9,0% 8,5% 8,0% 8,2 7,5% 7,0% 7,5 7,7 7,8 2013 2014 Diagram 3.4 Förväntningar vad gäller antalet anställda de närmaste 3 månaderna (totala näringslivet) 10 5 0-5 2013 2014-10 -15-20 Källa: Konjunkturinstitutet 8
3.4 Relativt oförändrade leveranstider Leverantörernas leveranstider är enligt merparten av företagen relativt oförändrade jämfört med samma period föregående år. Andelen företag som upplever att leveranstiderna förlängts jämfört med för ett år sedan är 16 procentenheter högre än andelen som upplever att leveranstiderna förkortats. Nettotalet ligger därmed kvar i ungefär samma härad som i november 2013. Att andelen företag som uppger att leveranstiderna förlängts sakta ökat under året som gått stämmer överens med den allmänna bilden av konjunkturläget i omvärlden, där aktiviteten sakta börjat visa tecken på att öka på flera håll under senare delen av 2013. Diagram 3.6 nedan visar nettotalet andelen som upplever att leveranstiderna ökat minus andelen som upplever att de minskat inom de tre största delbranscherna. På delbranschnivå är branschen maskiner och industriförnödenheter den bransch där leveranstiderna upplevs ha ökat mest. Diagram 3.5 Leverantörernas leveranstider för närvarande jämfört med hur de varit det senaste året 15% 17,4% 16,0% 5% 0% -5% 11,4% -0,3% feb sep nov feb 2013 2014 Diagram 3.6 Leverantörernas leveranstider för närvarande jämfört med hur de varit det senaste året (Uppdelat på delbransch) Maskiner och industriförnödenheter 27,5 Beklädnad, väskor, hemtextil, m.m. 18,2 Järn & bygg (även VVS, trävaror, m.m.) 9,7 0% 30% 9
4. Handelsmönster Liksom tidigare hamnar Kina i topp som det land från vilket den största andelen företag spår ökad import framöver. USA, som backade något i november i fjol, hamnar nu åter högt på listan över länder från vilka importen väntas öka mest. Leveranstider och bristande kvalitet tycks vara ett större problem än tidigare, och anges av en betydande andel företag ligga bakom minskad import från länder utanför EU. Inom EU tror majoriteten fortsatt på ökade inköp från Tyskland och Polen, medan Italien istället backat sedan slutet av 2013. Minskad efterfrågan från slutkund är en allt vanligare orsak till minskade inköp inom EU. 4.1 Kina och USA dominerar igen, Thailand rycker upp sig Kina ligger kvar i topp som det land från vilket flest företag tror att importen kommer att öka mest under det närmaste året. Andelen företag som spår en ökad import från Kina är i övervikt med 19,1 procent över andelen som tror på minskad import från landet, vilket är en något lägre notering än i senaste mätningen men alltjämt en stark övervikt. I november 2013 var andelen företag som trodde på en ökad import från USA endast marginellt i övervikt över andelen som trodde på minskad import. Nu noteras istället en tydlig övervikt för andelen som spår en importökning från USA. Sedan november 2013 har kronan återigen stärkts något mot dollarn, vilket skulle kunna vara en av förklaringarna till den ökade tron på en importökning från USA. Även förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA kan ha bidragit till tron på ökat handelsutbyte. Thailand har ryckt upp sig sedan i november 2013, då tron på minskad import från landet övervägde bland företagen. Nu är istället andelen som förutspår ökad import från Thailand i övervikt med 3,1 procentenheter över de som tror på en minskning. Möjligen blev inte prisökningarna till följd av tappade tullpreferenser vid årsskiftet så stora som tidigare befarats, vilket skulle kunna förklara att allt fler nu tror på ökad import från Thailand. Nedanstående tabell visar de länder som hamnar i topp med högst nettotal (andel som tror på en ökning minus andel som tror på en minskning). Vanligtvis presenteras även en bottenlista, med de länder för vilka nettotalet blir negativt: det vill säga, där andelen som tror på en minskning överstiger andelen som tror på en ökning. I februari månads mätning var dock antalet respondenter bland de länder som hamnat på minus för lågt för att bryta ut och redovisa separat. Tabell 4.1 Förändringar i handelsmönstret utanför EU Topp 3 1 Kina 19,1 % 2 USA 4,1 % 3 Indien, Schweiz, Thailand 3,1 % 10
4.2 Leveranstider och bristande kvalitet bakom minskad import Förutom minskad efterfrågan från slutkund, vilket generellt är en av de vanligaste anledningarna bakom minskad import från angivet land, har otillfredsställande leveranstider och bristande kvalitet seglat upp som viktiga bakomliggande orsaker till minskad import i februari månads mätning. Jämfört med i november 2013, då leveranstider och bristande kvalitet endast angavs av 11,5 respektive 8,2 procent av företagen, uppges dessa nu som förklaringar till minskad import av hela 24,5 respektive 20,4 procent, vilket är en betydande ökning. Bland de företag där leveranstider och bristande kvalitet anges som förklaringar till minskad import framstår inget enskilt land eller någon särskild region som mer förekommande. Beträffande leveranstiderna från Asien är vår bedömning att dessa kan vara långa på grund av att efterfrågan på transporter trots indikationer om en konjunkturuppgång- är fortsatt låg, varför många rederier drar ned på hastigheten och lägger om rutter för att nå full kapacitet. Detta leder till längre leveranstider för importföretagen. Allt eftersom konjunkturuppgången stärks väntas detta problem avta, i takt med att rederierna tvingas börja konkurrera med varandra genom bland annat kortare leveranstider. En annan tydlig skillnad jämfört med i november förra året är att leverantörernas priser nu tycks vara ett mindre problem. Leverantörernas pris anges bara vara orsaken till minskad import från angivet land i drygt vart sjätte fall. Nedanstående diagram visar svarsfördelningen på denna fråga i november 2013 samt i februari i år. Observera att då företagen får ange upp till tre anledningar till minskad import summerar inte procentandelarna till 100. Diagram 4.1 Orsaker till minskad import från angivet land utanför EU Leveranstider Minskad efterfrågan från slutkund/konsument Bristande kvalitet Dina leverantörers pris Annan anledning Transportkostnad Minskad efterfrågan från industrin Arbetskostnad Strafftullar Valutakurs 11% 8% 14% 5% 14% 11% 12% 15% 7% 8% 5% 4% 24% 22% 18% 30% 38% 0% 5% 15% 25% 30% 35% 40% nov-13 feb-14 11
4.3 Tyskland och Polen tar täten, Italien backar Liksom i november förra året toppar Tyskland och Polen listan över länder från vilka inköpen väntas öka mest framöver. Däremot har Italien halkat ned sedan i november 2013, då landet toppade listan tillsammans med Tyskland och Polen. Nu är istället andelen som tror att inköpen kommer att öka mest från Italien lika hög som andelen som tror att inköpen kommer att minska mest därifrån. Det är främst företag inom järn- och bygghandeln samt inom maskiner och industriförnödenheter som tror på ökade inköp från Italien, medan företag inom beklädnad, väskor och hemtextil dominerar bland företagen som istället tror på minskade inköp därifrån. Anledningen till minskade inköp från Italien anges i majoriteten av fallen vara en minskad efterfrågan från slutkund. För Spaniens del såg det också något dystrare ut i början av 2014: andelen som tror att inköpen kommer att minska mest från Spanien är i övervikt med 1,8 procent över andelen som tror på en inköpsökning härifrån. Tabell 4.2 Förändringar i handelsmönstret inom EU Topp 3 Bottenlistan 1 Tyskland 20,1 % 1 Spanien - 1,8 % 2 Polen 5,9 % 2 3 Nederländerna 4,6 % 3 4.4 Minskad efterfrågan från slutkund allt vanligare inom EU Andelen företag som uppger minskad efterfrågan från slutkund som orsak bakom minskade inköp från angivet EU-land har nu ökat betydligt jämfört med i slutet av 2013. I februari i år uppgav mer än hälften av företagen detta som anledning till minskade inköp framöver, jämfört med omkring vart tredje företag i november förra året. Leverantörernas pris verkar däremot vara ett något mindre problem nu jämfört med i vår förra mätning: drygt vart femte företag har uppgett detta som förklaringen till en kommande inköpsminskning från angivet land, att jämföra med drygt var tredje företag i mätningen dessförinnan. Denna bild stämmer överens med bilden av inflationstakten generellt i euro-området. Under de senaste månaderna har inflationstakten sjunkit ytterligare, vilket har fått ECB att behålla den låga styrräntan på 0,25 samt sänka sin inflationsprognos för 2014, då det låga resursutnyttjandet gör att pristrycket bedöms vara fortsatt svagt den närmaste tiden. Nedanstående diagram visar svarsfördelningen på frågan varför företaget tror att inköpen från angivet EU-land kommer att minska. Observera att det är en fråga med flera möjliga svarsalternativ, varför procentandelarna inte summerar till 100. 12
Diagram 4.2 Orsaker till minskade inköp från angivet EU-land Minskad efterfrågan frånslutkund/konsument 33,3% 53% Leverantörens pris 23% 36,1% Minskad efterfrågan från industrin Leveranstider Arbetskostnad 2,8% 11,1% 12% 11% 11,1% 9% Annan anledning Ekonomisk instabilitet Transportkostnad Bristande kvalitet Valutakurs 6% 1,4% 5% 5,6% 3% 2,8% 3% 1,4% 2% 16,7% 0% 30% 40% 50% 60% nov-13 feb-14 13
5. Tema: EU 48 procent av importföretagen uppger att de skulle gynnas av en ökad harmonisering av regler inom EU. De regelområden där EU:s gränsöverskridande regler anses ha gjort störst nytta för företagens verksamhet är främst tull och transporter, men även betalningar. De regelområden som enligt företagen är i störst behov av ytterligare förenklingar är framför allt produkt- och miljölagstiftning. En betydande andel företag anser dock att ytterligare förenklingar även behövs inom områdena betalningar, transporter, moms och tull. Inför EU-parlamentsvalet i maj i år är temat för denna rapport EU: hur ställer sig importföretagen till ytterligare harmonisering samt hur och inom vilka regelområden har deras företag påverkats av EU:s gränsöverskridande regler så här långt i EU-samarbetet? Resultaten visar att nära hälften 48 procent av importföretagen anser att de skulle gynnas av en ytterligare harmonisering av regler inom EU. Omkring 8 procent av företagen är däremot negativt inställda till ökad regelharmonisering. Något förvånande är att en förhållandevis hög andel av företagen inte har någon åsikt i frågan eller har svarat varken eller. En förklaring skulle kunna vara att några av företagen tror sig kunna drabbas av hårdare regler i samband med en EU-harmonisering, eller att företagen sätter likhetstecken mellan harmonisering av regelverk och nya regler, som till exempel på kemikalieområdet (REACH) samt när det gäller spårbarhet (timmerförordningen). 5.1 Hur ställer du dig till påståendet 'Mitt företag skulle gynnas av att harmoniseringen av regler inom EU ökar'? Instämmer helt och hållet Instämmer delvis Varken eller Instämmer i låg grad Instämmer inte alls 2,8% 5,5% 22,5% 25,7% 23,9% 48 procent anser att de skulle gynnas av ökad harmonisering av regler inom EU Ingen åsikt 19,7% 0% 5% 15% 25% 30% 14
Merparten av dem som inte har någon åsikt i frågan om en ökad harmonisering återfinns bland de mindre företagen, med 0-9 anställda, men även i viss mån bland företagen med 10-49 anställda. Däremot är det ytterst få bland de större företagen som inte har någon åsikt i frågan. Företagen med 50-249 anställda är de som i störst utsträckning tror att en ökad harmonisering av regler inom EU skulle gynna deras verksamhet. På branschnivå är maskiner och industriförnödenheter den bransch som är mest positiv till ökad harmonisering, följt av järn och bygg. Minst positiv, men alltjämt övervägande positivt inställd, är branschen beklädnad, väskor och hemtextil. 5.2 Hur ställer du dig till påståendet 'Mitt företag skulle gynnas av att harmoniseringen av regler inom EU ökar'? (Uppdelat på företagsstorlek) 100% 80% 60% 40% 0% 23% 21% 27% 23% 18% 29% 23% 24% 36% 21% 46% 29,7% 17,9% 0-9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda 250+ anställda Instämmer helt och hållet Instämmer delvis Varken eller Instämmer i låg grad Instämmer inte alls Ingen åsikt Tull och transporter inom EU är enligt importföretagen de regelområden där EU:s gränsöverskridande regler har varit till störst nytta för deras verksamhet. Även betalningar är enligt nästan vart tredje företag ett område där de gynnats av harmoniserade regler. 5.3 Inom vilket regelområde anser du att EUs gränsöverskridande regler har varit till störst nytta för ditt företags verksamhet? (Välj max 3 områden) 60% 50% 40% 30% 0% 50% 41% 31% 21% 9% 2% 15
Trots att mycket som gynnat företagen gjorts inom regelområdena tull och transporter inom EU anser omkring vart sjätte företag att dessa är bland de områden som är i störst behov av ytterligare förenklingar. De områden som hamnar i topp och anses vara i störst behov av regelförenklingar är dock produktlagstiftning respektive miljölagstiftning, vilka 33 respektive 32 procent av företagen anser vara i behov av förenklingar. 5.4 Vilket regelområde anser du är i störst behov av (ytterligare) förenklingar? (välj max 3 områden) 40% 30% 33% 32% 17% 17% 16% 16% 8% 33,2 procent av företagen anser att produktlagstiftning är det regelområde som är i störst behov av ytterligare förenklingar. 0% För företagen inom branschen maskiner och industriförnödenheter är miljölagstiftning det område som den största andelen anser vara i störst behov av ytterligare förenklingar. För importörerna av järn- och byggvaror hamnar istället produktlagstiftning i topp: 36,7 procent av företagen anser att detta är det mest brådskande området. Transporter inom EU respektive betalningar är två regelområden där importörerna av beklädnad, väskor och hemtextil ser ett betydlig större behov av ytterligare regelförenklingar jämfört med övriga branscher. 5.5 Vilket regelområde anser du är i störst behov av (ytterligare) förenklingar? (uppdelat på bransch) 45,0% 42,0% Järn & bygg (även 40,0% 36,7% VVS, trävaror, m.m.) 35,0% 31,3% Beklädnad, väskor, 30,0% hemtextil, m.m. 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Maskiner och industriförnödenheter 16
Överlag tycks företagen vara övervägande positiva till affärsklimatets utveckling inom EU under de senaste fem åren: drygt 84 procent anser inte att det har blivit krångligare att göra affärer inom EU nu jämfört med för fem år sedan. Endast vart tionde företag svarar att det är krångligare att göra affärer inom EU nu. 5.6 Är det krångligare att göra affärer inom EU nu jämfört med för 5 år sedan? 84,3% Ja Nej Vet ej 4,1% 11,5% 17
Bilaga 1: Bakgrundsinformation Nedan presenteras bakgrundsinformation om de medverkande importföretagen. De medverkande företagen återfinns inom ett flertal olika branscher inom såväl parti- som detaljhandeln. Diagram 1 Huvudsaklig branschtillhörighet för de medverkande företagen Maskiner och industriförnödenheter Beklädnad, väskor, hemtextil, m.m. Järn & bygg (även VVS, trävaror, m.m.) Annan bransch Möbler Sport, fritid Dagligvaror Reservdelar, tillbehör motorfordon & motorcyklar Medicinsk utrustning & apoteksvaror Kemiska produkter Hemelektronik, vitvaror Glas, porslin, present Ur, optik, guld Böcker, tidningar, tryckeri 7,5% 5,8% 5,3% 4,9% 3,5% 3,1% 3,1% 2,2% 1,8% 1,3% 10,6% 14,6% 13,7% 22,6% 0% 5% 15% 25% Sammanlagt 84,9 procent av de personer som besvarat enkäten är antingen vd:ar, ägare eller både och. Nedanstående diagram visar respondenternas position i företaget. Diagram 2 Respondentens position i företaget VD 48,4% VD och ägare 22,7% Ägare 13,8% Ekonomichef 6,2% Inköpschef 4,0% Annat 2,7% Platschef 1,3% HR - chef 0,4% Butikschef 0,4% Informationschef 0,0% 0% 30% 40% 50% 60% Storleken på de företag som besvarat enkäten varierar från 0-9 anställda till över 250 anställda. Den enskilt vanligaste storleksgruppen i termer av personal bland respondenterna är 10-49 anställda, följt av 0-9 anställda. Diagrammet nedan visar fördelningen av antal anställda bland de medverkande. 18
Diagram 3 Företagsstorlek (antal anställda) 50% 40% 30% 0% 44,2% 34,4% 15,2% 6,3% 0-9 anställda 10 49 anställda 50 249 anställda 250 + anställda Vad gäller storleken i termer av omsättning har 46,4 procent av de medverkande en omsättning om mer än 50 miljoner kronor om året. 24,6 procent av företagen omsätter mellan 20-49 miljoner kronor per år, medan övriga företag omsätter mindre än 20 miljoner kronor årligen. Diagram 4 Företagsstorlek (omsättning) 50% 46,4% 40% 30% 24,6% 0% 0,9% 4,9% 10,7% 12,5% 19