CKGB5B Kemiteknisk fördjupning Föreläsning 2 Hållbar Utv. Forts.
Internationella och nationella strategier för hållbar utveckling Ekonomiska drivkrafter Hållbar utveckling har blivit en drivande kraft för företag Konsumenter ställer etiska krav Produkter ska vara miljövänliga och producerad på ett etiskt sätt The Stern Review on the Economics of Cilmate Change (2006) Visade att en okontrollerad global uppvärmning kan leda till ökade kostnader motsvarande 5-20 procent av den globala bnp vilket är en högre kostnad än vad de båda världskrigen skapade Avfossilering kommer bli en av de största drivkrafterna under de kommande 10-20 åren De ekonomier som konverterar snabbast kommer också bli de som belönas mest ekonomiskt Effektivare energikonsumtion kommer att leda till ökad produktivitet när ekonomiska resurser frigörs till investeringar
Internationella och nationella strategier för hållbar utveckling Internationella överenskommelser Överenskommelser ingår länder frivilligt med varandra Gäller enbart för de länder som accepterat överenskommelsen Det finns i princip inga möjligheter att tvinga ett land att rätta sig efter internationella överenskommelser Förekommer dock tillfällen i historien då sanktioner och militärt våld använts internationella överenskommelser måste förhandlas fram mellan de ingående parterna När man kommit fram till något som alla parter kan acceptera signerar en representant från landet det skrivna dokumentet
Internationella och nationella strategier för hållbar utveckling FN:s millenniemål (2000 i New York) 8 mål som 192 medlemsstater och ett flertal internationella organisationer har kommit överens om att genomföra till år 2015. Utrota extrem fattigdom Grundskoleutbildning till alla barn Främja jämställdhet och öka kvinnors makt Minska barnadödligheten Förbättra mödrahälsa Stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar Säkra en hållbar utveckling. Inriktas bla på avskogning, dricksvatten, sanitet och slumområden Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling. Avser bla internetanvändning
Internationella och nationella strategier för hållbar utveckling Klimatkonventionen (Rio de Janeiro 1992) En internationell konvention inom miljöområdet: avser att skydda mänskligheten från att klimatet förändras på ett farofyllt sätt Konventionen beskriver endast intentionen att göra detta och i- ländernas ansvar i frågan eftersom de historiskt har stått för den allra största delen av utsläppen Beskriver inte hur detta ska gå till Detaljer regleras normalt vid ett senare möte där dokumentet kallas för protokoll
Internationella och nationella strategier för hållbar utveckling Kyotoprotokollet är ett protokoll under klimatkonventionen som slöts i Japan 1997 Det såg länge ut som om det inte skulle komma något avtal i stånd Tog många dagar och ambulanser fick ta hand om kollapsade delegater Det krävdes att minst 55 länder skrev på som stod för minst 55% av 1990 års utsläpp för att avtalet skulle träda i kraft EU-länderna stödde ett ryskt medlemskap i WTO och när Ryssland skrev på kunde avtalet träda i kraft den 16e februari 2005 Målet är att utsläppen från deltagande länder ska minska med 5.2% från 1990 till 2008-12. EU -8%, Japan -6%, Sverige +4% Kryphål som kolsänkor och handel med utsläppsrätter finns även med
Internationella och nationella strategier för hållbar utveckling De flesta länder som skrivit på avtalet har minskat sina utsläpp men ofta inte i tillräcklig utsträckning. Tex Spanien har ökat sina utsläpp med 50% USA har ännu inte skrivit på pga kritik mot att U-länder inte behöver minska sina utsläpp i lika stor omfattning Australien skrev på 2007
Internationella och nationella strategier för hållbar utveckling Klimatförhandlingarna i Köpenhamn 6-9 december 2009 Målet var att få fram ett nytt inernationellt klimatavtal som skulle ersätta Kyotoprotokollet Skulle bli ett historiskt möte som skulle visa vad globalt samarbete kunde åstakomma Förhandlingarna gick långsamt och avtalet havererade Det ledde till att de två största utsläppsländerna USA och Kina inledde en dialog Förhoppningsvis kommer ett nytt klimatavtal till stånd men tills vidare gäller Kyotoprotokollet
Nationella strategier Samhällets styrmedel Ekonomiska, tex skatter, avgifter (utsläpp av svavel, kväve och koldioxid, deponering av avfall), pantsystem, bidrag Informativa: aktörer görs medvetna om önskade och oönskade val tex genom miljömärkning Administrativa: tex lagar, förordningar och förbud
Nationella strategier Sveriges miljökvalitetsmål Det övergripande målet är att lösa de stora miljöproblemen inom loppet av en generation (till 2020 då målet sattes på 1990-talet) kallas generationsmålet 5 grundläggande värden som togs fram av förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och miljöorganisationer, och antogs av en enig riksdag den 28 april 1999 Främja människors hälsa Värna om den biologiska mångfalden Ta till vara de kulturhistoriska värdena Bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga Trygga en god hushållning med naturresurserna Den 16 nationella miljökvalitetsmålen: se stencil
Nationella strategier Svenska miljöbalken Många styrmedel finns samlade i miljöbalken som trädde i kraft 1Januari 1999 Samlar lagar som berör miljön I miljöbalken finns också allmänna hänsynsregler som ska tillämpas i alla sammanhang där miljöbalkens regler gäller. Dessa kommer till viss del från Riodeklarationen. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler se stencil.
Nationella strategier Ekonomiska styrmedel i Sverige Årsskiftet 1990-91 infördes många miljöskatter samtidigt som skatten på arbetsinkomst sänktes Skatt på energi och koldioxid Koldioxidskattens syfte är att minska koldioxidutsläppen Energiskatten tas ut på elkraft, på bränslen som används för motordrift och för vissa bränslen som används för uppvärmning. Skattepliktiga bränslen är: bensin, olja, gasol, naturgas, kol, koks samt hushållsavfall som används för uppvärmning. Då räknas det med att hushållsavfall innehåller 12,6 v% fossilt kol. Undantagna från skatten är: sjöfart, spårbunden trafik, flygbensin och fotogen, biobränslen och torv. För 1 liter bensin som kostar 14.09kr(medelpris 2011) är 2,91kr energiskatt, 2.32 kr koldioxidskatt 1,31kr moms på skatten. Skattens andel av priset är 57.09%
Nationella strategier Producentansvar Lagstadgat inom fem områden Förpackningar, däck, returpapper, bilar samt elektronisk utrustning För kontorspapper finns ett frivilligt åtagande från 1996 Producenten ska tillhandahålla lämpligt insamlingssystem och underlätta för hushåll och andra att bla sortera ut förpackningar från hushållsvfall. Dessutom ska producenten informera om sortering, insamling och borttransport av tex använda förpackningar. Producenten ska även se till att det utsorterade materialet transporteras samt återanvänds, återvinns eller tas om hand om på ett miljömässigt sätt. Vid tillverkningen ska producenten se till att produkterna utformas så att de kan återvinnas och att avfallet minskas.
Nationella strategier Återvinningsgraden för olika material och produkter belagda med producentansvar i Sverige 2008. inom parantes står de nationella målen Bild: Hållbar utveckling; Gröndahl, Svanström; Liber 2011
Nationella strategier Tillstånd för miljöfarlig verksamhet miljökonsekvensbeskrivning (MKV) Miljöbalken beskriver hur en tillståndsansökan skall genomföras Som miljöfarlig verksamhet räknas all användning av mark, byggnader eller anläggning som innebär utsläpp till omgivningen eller annan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljö. Vid en ansökan måste en miljökonsekvensbeskrivning lämnas in
Andra strategier för hållbar utveckling Strategiskt miljöarbete Standarder för miljöledning (ISI14000-serien) Miljömärkning av varor och tjänste Olika typer ISO 14024 Certifiering av tredje part tex svanen, bra miljöval, KRAV ISO 14021 Egendeklarationer tex Pandan ISO 14025 Miljövarudeklarationer dvs hur mycket en vara belastar miljön under hela sin livscykel jmf med innehållsdeklaration på en vara Miljöanpassad upphandling Vid en upphandling ställs inte bara ekonomiska och tekniska kriterier utan även miljökrav upp
Energisystem Tekniska lösningar Energieffektivisering, mer än hälften av Europas energibehov är värmeförluster Övergång till förnyelsebara energikällor Transportsystem Motoralkoholer Fordonsgas från förnyelsebara källor Biodisel från vegitabiliska oljor Dimetyleter från skogsråvara Vätgas Ett effektivare transportsystem Bensinmotorer < 30 % Diselmotorer <50% Elmotorer ca 90-95%
Material och Kemikalier Dematerialisering minska mängden material och/eller energi Miniatyrisering av produkter Energisnålare produkter genom viktreduktion Återvinning Ersätta vara med tjänst (LCA) Bygga produkter i moduler Förlängd användning - Återanvändning Sam - användning tex bilpoler Flera fuktioner i samma produkt
Material och Kemikalier Transmaterialisering byta ut till mindre skadliga flöden Mindre farligt: Byta ut toxiska ämnen mot icke toxiska, termometrar, sprayflaskor Mer naturligt: Byta naturfrämmande ämnen mot naturligt förekommande Mer lättnedbrytbart Tillverka av mer tillgängliga råvaror: Högspänningsledningar av Aluminium Förnyelsebart: Biomassa istället för lagerresurser Reningsteknik: Teknik som kan omvandla farliga flöden till mindre farliga. Här är dock en LCA väldigt viktig.
Bioplaster Plast tillverkad från biologiskt material istället för olja Bio-PE PLA Polysackarider cellulosa sötpotatismassa metylcellulosa polylaktid stärkelse (potatis, majs mm) pullullan metylmodifierad stärkelse Karagen alginat kitin/kitosan Proteiner - majsgluten - sojaprotein - zein - vetegluten - vassleprotein - albumin - kollagen - gelatin - kasein Lipider - kandelilla vax - karnauba vax - bivax
Bioraffinaderier Att från biomassaflöden framställa en rad olika användbara bränslen, kemikalier, material och eventuellt också energi Ett exempel: Ett massabruk använder cellulosafibern, kvar finns ligninet som idag samlas i svartlut och förbränns. Då många bruk har ett energiöverskott skulle det gå att plocka ut en del lignin och sälja som energirik produkt eller som råvara för olika kemikalier eller plaster Det finns även undersökningar som jobbar med att framställa syntesgas (CO+H2) genom svartlutsförgasning
Ni kommer att behövas för att lösa problemen! Ingenjören kommer att ha en nyckelroll i arbetet med att bygga upp en hållbar utveckling Vi behöver nya energilösningar och nya tekniska lösningar effektivisera energianvändningen och som renar luft och vatten Vi behöver ingenjörer som kan tänkas utanför de rent tekniska lösningarna och se helheten Vi behöver ingenjörer som kan samarbeta och komminucera med ekologer, samhällsvetare, ekonomer och inte minst med de som använder tekniken
Hållbar utveckling; Gröndahl, Svanström; Liber 2011