TätortsNILS Miljöövervakning av biologisk mångfald och upplevelsevärden i städer MARCUS HEDBLOM
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH UPPLEVELSEVÄRDEN Vad är NILS, TätortsNILS? Kopplingar till CBD, miljömål och indikatorer? Vad har vi för kunskaper? Vad är eventuella begränsningar? Vad finns det för möjliga lösningar? LillNILS?
NILS NILS är ett nationellt miljöövervakningsprogram som undersöker hur förutsättningarna för den biologiska mångfalden i Sverige ser ut och förändras över tiden. NILS fältinventerar och flygbildstolkar ett permanent stickprov av alla landmiljöer i det svenska landskapet. www.slu.se/nils
TätortsNILS TätortsNILS är ett utvecklingsprojekt som syftar till att föreslå metodik för att utöka det ordinarie stickprovet i NILS för att ge bättre kunskaper om grönytor i städer. Syftet är att skapa en baseline för hur stadslandskapets flora och fauna ser ut OCH upplevs. Data skall kunna användas i nationell statistik samt regional planering och forskning. Två rapporter finns på Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se + sök grönytor
Cities and biodiversity outlook A Global Assessment of the Links between Urbanization, Biodiversity, and Ecosystem Services Kopplar till Strategic Plan for Biodiversity 2011-2020 and the Aichi Targets som togs i Nagoya 2010.
VAD SÄGER MILJÖMÅLEN om djur, natur och upplevelser i städer? Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas
VAD SÄGER MILJÖMÅLEN om djur, natur och upplevelser i städer? Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas
VAD SÄGER MILJÖMÅLEN om djur, natur och upplevelser i städer? Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas
VILKA INDIKATORER FINNS? Antikvarisk kompetens Bensen i luft Besvär av inomhusmiljön Besvär av trafikbuller Bostäder med fukt och mögel Byggnadsminnen Energianvändning Exponering för miljötobaksrök Grustäkt i grundvattenområden Hushållsavfall Körsträcka med bil Planering energi Planering grönstruktur och vattenområden Planering kulturmiljö Planering transporter q-märkt Radon i dricksvatten Radon i flerbostadshus Radon i skolor Radon i småhus Rivningsförbud Sömnstörda av trafikbuller Vindkraftsel Återvinning Glas Återvinning Metall Återvinning Pappersförpackningar Återvinning Plast
VILKA INDIKATORER FINNS? Energianvändning Återvinning glas Återvinning papper Hushållsavfall Radon i skolor Planering transporter Körsträcka bil
INDIKATORER - grönplan Har kommunen aktuella dokument som fyller funktionen av ett grönstrukturprogram? I Sverige har år 2011 23 procent av kommunerna angett att de har kommunomfattande sådana dokument. Från Malmös grönplan: Grönplanen är ett underlag för den fysiska planeringen och skall vara vägledande för beslut i allmänna skötsel- och naturvårdsfrågor samt i förändrings- och förnyelsearbete. I likhet med övriga sektorsprogram är grönplanen inte en självständigt reglerande markanvändningsplan utan utgör ett underlag till bland annat översikts- och detaljplaner där avvägningar görs mot andra intressen. Vad finns det för underlag?`=
INDIKATORER - växt och djur Föryngring av flodpärlmussla Häckande fåglar Häckande fåglar i fjällen Häckande fåglar i odlingslandskapet Häckande fåglar i skogen Häckande fåglar i våtmarker Häckande fåglar vid vatten Skyddade fjällmiljöer Strandnära byggande vid havet Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag
VAD VET VI? eller vad finns det för underlag till underlaget? hur ser förutsättningarna ut? I världen utblick I Sverige?
http://www.urbanplanetatlas.org/
84 % i Sverige bor i tätorter I världen mer än 50% (2008) http://www.urbanplanetatlas.org/
Extrem urbanisering: 40-50 000 nya bostäder per dag byggs i Kina
http://ecotope.org/projects/anthromes/ USA år 1700
http://ecotope.org/projects/anthromes/ USA år 1800
http://ecotope.org/projects/anthromes/ USA år 1900
http://ecotope.org/projects/anthromes/ USA år 2000
USA 2012 http://www.urbanplanetatlas.org/
Under 10 år med urban sprawl försvann: 2.1 miljoner ha skog 1.5 miljoner ha jordbruksmark 0.94 miljoner ha betesmark 0.77 miljoner ha naturlig gräsmark M. McDonnell
Om inte naturen i staden hur stor får en stad bli? Fragmenterat landskap eller Fragmenterad stad? Städernas yta per se börjar bli ett hot mot mångfalden EEA 2010
Vad händer i Sverige? Ändringar mellan åren 2000-2005. Data från SKL
Vad har vi för kunskaper? SCB data SCB 5 års intervall
Förtätningen i Sverige Ledord minska grönytorna men öka kvaliteten på dem.
Hur vet vi om kvaliteten minskar eller ökar? Och för vem eller vad? Det saknas en baslinje.
Kunskap: Vi vet att det finns värden för biologisk mångfald Död ved 2.0 1.5 1.0 4.3 m omkrets 0.0 cent. kant 200m- S.Sv 5km utanför stadsgräns
Globalt sett finns 20% av världens alla fågelarter och 5% av alla kärlväxter representerade i städer (Myla mfl. opublicerat) I skogar i Sveriges 100 största tätorter finns det lika många arter av fåglar som i liknande skogar utanför staden (Hedblom och Söderström 2010) Artportalen 2 visar total antal fåglar i stad (www.slu.se/artportalen) Men vi vet inte om arter ökar eller minskar?
Kunskap: Vi vet att det finns värden i grönytor för hälsa och kunskap
En viss typ av kvalitet av natur får människor att minska stress och öka den mentala hälsan (Annerstedt 2011, Avhandling) Visuella intryck av biologisk mångfald ökar det psykiska välbefinnandet (Fuller mfl. 2007) Mångfald av naturliga ljud, fågelsång, får människor att uppleva sin urbana omgivning mer positivt (Hedblom mfl. Opublicerat) Men vi vet inte om det upplevelserna av natur minskar eller ökar. Hur används grönytor för friluftsliv?
Kunskap: Vi vet att det finns värden i det gröna för marknadsföring och - ekosystemtjänster Bostäder i attraktiva grönområden Boverket 2010
Hög trädtäckning och grönyta är starkt korrelerat med högre fastighetspriser (Anderson and Cordell, 1985) Men vi vet inte om träden ökar eller minskar? Vad har vi för data för att mäta ESS?
KONVENTIONER God bebyggd miljö MILJÖMÅL Men inga INDIKATORER? Många intressenter Boverket Enskilda kommuner? Medborgare EEA, CBD
Miljöövervakning TätortsNILS Indikatorer och metodik Indikatorer: - Singapore biodiversity index (SBI) - Fåglar i städer - Möjliga indikatorer inom ramen för NILS Använda existerande NILS program som infrastruktur för insamlande av indikatorer och databashantering. - Flygbilder (kvantitet) - Fält inventeringar (kvalitet) - Stratifierat urval (ytor i delar av städer)
Indikatorer och metodik Kvantitativt SBI. Total naturlig area. SBI. Total naturlig area som är sammanhängande. TätortsNILS. Total grönyta (naturlig + gräsmark + trädgårdar + YTA FÖR STADSODLING etc). TätortsNILS. Definiera den naturliga grönytan. Flygbilder. (Trädskikt, buskskikt, grässkikt etc).
Indikatorer och metodik 1959 2006 1959 2006
Indikatorer och metodik?
Indikatorer och metodik?
Indikatorer och metodik?
Indikatorer och metodik?
Skillnad satellit vs. flygbild Villaområde med mycket grönt Villaområde något grönt Villaområde utan grönt SCB Villaområde 0-5% Villaområde 5-25% Villaområde 26- andel grönyta 50% TätortsNILS Trädtäckning i % Buskar i % Död ved Löv, barr, bredkroniga, övriga träd Höjd på samtliga trädtyper TätortsNILS TätortsNILS
Indikatorer och metodik Kvalitet i fält: Inhemska arter (träd, buskar och markskikt) Inhemska arter (död ved, strukturer, täckningsgrad etc) Jordprover för stadsodling? Invasiva arter (träd, buskar och marksskikt)
Indikatorer och metodik Exempel på ordinarie fältmetodik: Grova träd (diameter <80cm) Kärlväxter Humlor Fjärilar Mindre vattendammar Alléer Trädtäckning Hävdade icke hävdade marker Täckningsgrad av kärlväxter, mossor, ormbunkar Invasiva arter (NY)
Indikatorer och metodik Hur upplever människan grönytan? Inte använda blanketter. Omvårdnad Sammanhang Störning Historisk koppling Skala Unikhet Komplexitet Naturlik Föränderlighet + Tillgänglighet + Friluftsliv
Protokoll från fält (skala 1-5) Fotografier tagna i fält (skala 1-10) 6 5 4 9 8 7 6 3 5 2 1 4 3 2 0 1 Omvårdnad Sammanhang Störning Historisk koppling Unikhet Visuell skala Komplexitet Naturlikt Föränderlighet 0 Omvårdnad Sammanhang Störning Historisk koppling Unikhet Visuell skala Komplexitet Naturlikhet Föränderlighet
Stickprov Stickprov möjliggör nationella jämförelser, regionala jämförelser och internationella jämförelser. Stratifierat stickprov är att inte HELA städer inventeras Förslagsvis: 1) Områden längs med transekter 2) Områden i kommuner av en viss typ, tex. Storstadskommun eller pendlar stad. 3) Områden i kommuner med olika expansionstryck: hög befolkningstillväxt och mycket bebyggelse vs. ingen eller låg befolkningstillväxt.
Stickprov LillNILS LillNILS är arbetsnamnet på ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelser och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Inom LillNILS följs vad som händer med viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur i jordbrukslandskapet, i myrar och på stränder. Den regionala landskapsövervakningen inom LillNILS förtätar och kompletterar det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS.
The battle for life on earth will be lost or won in cities A. Djoghlaf. Executive secretary in CBD 2010. M.Bard
Behov Möjligheter! Svårt att få en ansvarig aktör för grönytor i städer. Dessa hamnar mellan stolarna. Bristande kunskap om hur människor uppleveler grönytor. Hälsoeffekter. Bristande kunskap om tillståndet på Flora och fauna i städer Hur sker fragmentering av grönytor och hur hänger grönytor samman Ökat intresse hos myndigheter. Delegationen för hållbara städer Europeiska miljöhuvudstäder Foma Bebyggd miljö Seminarium Ronneby Ökad forskning på upplevelsevärden. Förslag på ny metodik- TätortsNILS! Sociotopkartor i större städer 400 200 0 1995 1998 2001 2004 2007 Möjligt att följa förändringar genom stratifierat stickprov Publiceringar Artportalen 2 TätortsNILS!
Cities Biodiversity Index Assist national governments and local authorities in benchmarking their biodiversity conservation efforts in the urban context Help evaluate progress in reducing the rate of biodiversity loss in urban ecosystems Proposed index: a self-assessment tool easy to apply scientifically credible objective and fair Global Partnership on Cities and Biodiversity: SCBD, UNESCO, UN- Habitat, IUCN, SRC, URBIO
Indicators of Biodiversity % of natural / semi-natural areas Diversity of ecosystems % of protected areas Fragmentation measures Native biodiversity in built-up areas Native Species Plants, Birds, Butterflies Proportion of invasive alien species
Indicators of Ecosystem Services Freshwater regulating services role of urban ecosystems in regulating storm water runoff Cooling effect of trees/carbon storage Recreation and educational services (no. of visits/ person/ year) Area of parks and protected areas/population of city No. of educational visits to parks or nature reserves per year (under age16/year)
Möjligheter: Ny metodik för upplevelsevärden Exempel: Den historiska kopplingen avser i vilken mån vi kan avläsa en historisk kontinuitet i landskapet. Den avspeglas framförallt av förekomsten av element från olika tidslager avseende bl.a. riklighet och diversitet. Historisk koppling kan avläsas genom vegetationens grad av temporär kontinuitet, förekomst av historiska element och hur olika landskapselement är arrangerade. Historiska lämningar som en integrerad del i en park i Syracus, Sicilien, är ett exempel på ett område med hög grad av historisk koppling. Fotograf: Åsa Sang
Uppsalas vision: Översiktsplanen ger beredskap för en tillväxt i staden från nuvarande cirka 150 000 innevånare till 180-190 000 år 2030. För att staden ska klara detta krävs utrymme för bortåt 25 000 nya bostäder samt över en miljon kvadratmeter lokalytor för verksamheter. Staden växer huvudsakligen inåt. Uppsala ska utvecklas till en stad med mer innerstadskaraktär och med hög kvalitet i och närhet till parker och grönområden.
Indikatorer och metodik?
Grönytor minskar... Finns det värden att tala om?
http://www.urbanplanetatlas.org/
Häckande fåglar i staden? Idag finns ingen pågående häckfågeltaxering i tätorter men i omlandet (den tätortsnära miljön) finns det data men tyvärr inte tillräckligt underlag för statistik TRIM Index 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Norrland Svealand Götaland 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Indikator för miljömålet Levande skogar, baserat på data från de standardrutter som går igenom eller i anslutning till tättbebyggt område och åren 2002-2009. Se Hedblom mfl 2011. Naturvårdsverkets hemsida
Blå =stockholm län Röd =stockholm stad Göteborg och 12 omkringliggande kommuner SCB.
Uppsala 1635 Uppsala 2007
Los Angles 1908 Bilden tagenn från Mount Wilson Observatory 1742 m Exponeringstid ca. 1 h From M.McDonnell
Los Angeles 2002. Med angränsande städer Metropolitan area täcker L.A. 87 500km 2. Samma yta som Götaland From M.McDonnell
35 000 000 Population 30 000 000 25 000 000 20 000 000 Stockholm Tokyo Alla tätorter. 7,6 miljoner invånare 528000ha. New York 15 000 000 10 000 000 Hongkong Paris Los Angles 5 000 000 London Chicago 0 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 Area (Hektar) Idé: M.McDonnell