innehåll 2010 i korthet 5 Ord från VD 6 Swerea-koncernen 8 Koncerngemensamma projekt 10 Material Nytt, lätt, starkt 12

Årsberättelse 2010 1

2

innehåll 3 2010 i korthet 5 Ord från VD 6 Swerea-koncernen 8 Koncerngemensamma projekt 10 TEMA hållbar utveckling Material Nytt, lätt, starkt 12 Återvinning Värdefull tillgång 14 Energi Spara och lagra 16 Om konsten att tänka nytt 18 Notiser 21 SWEREAS dotterbolag Swerea IVF 22 Swerea Kimab 23 Swerea Mefos 24 Swerea Sicomp 25 Swerea Swecast 26 Notiser 27 Styrelse och ledningsgrupp 28 Resultat- och balansräkning 30 Notiser 31 Medlemsprogram och -företag 32

4

2010 i korthet 5 2010 i korthet Föregående år presenteras inom parentes Swerea-koncernens omsättning inklusive intressebolag uppgick till 573 Mkr, en ökning med 5,2 procent. Industriföretagen svarade för 50 (52) procent av intäkterna. Den Europagemensamma forskningen stod för 15 (16) procent. Nationella program från offentliga finansiärer svarade för 35 (32) procent. Totalt antal anställda i gruppen är 485 (460) personer. Koncernens rörelse resultat före finansiella poster uppgick till 19,0 (11,2) Mkr. I Swerea-koncernens legala struktur konsolideras ej intressebolaget Swerea MEFOS eftersom Swereas ägarandel endast uppgår till 36 procent. Femårsöversikt samt resultat- och balansräkning på sidan 30 avser den legala strukturen. Omsättning per dotterbolag Mkr: Swerea IVF 183,7 Swerea KIMAB 184,8 Swerea MEFOS 134,1 Swerea SICOMP 32,0 Swerea SWECAST 44,4 Omsättning 2006 2010 600 500 400 300 200 100 Swerea IVF Swerea KIMAB Swerea MEFOS Swerea SICOMP Swerea SWECAST 0 2006 2007 2008 2009 2010

6 ord från vd Swerea växer lönsamt Swerea-koncernen fortsätter att växa lönsamt. Det är med djup tillfredsställelse jag även i år kan inleda med dessa ord. Det visar att våra erbjudanden är attraktiva; både för näringsliv och offentliga finansiärer, nationellt och internationellt. Det är viktigt för koncernen att ha balans mellan nationell och internationell näringslivsforskning och offentligt finansierad forskning. Delarna kompletterar varandra så att vi utvecklar bättre och vassare erbjudanden. Forskning och utveckling i Swerea-koncernen bedrivs inom många områden och branscher som energi och miljö, klimat, stål och metall, verkstad, fordon, flyg, rymd och processindustri. Det är tillämpad forskning med stort industriellt kunnande och erfarenhet av hur forskningsresultat omsätts i praktisk verksamhet. Swereainstitutens mycket goda näringslivskontakter är basen i verksamheten. I medlemsprogrammen, där omkring 500 företag har inflytande, kraftsamlar vi kring industriellt viktiga utmaningar. Det skapar nyttig kompetens som kommer både små och stora företag till godo. Den internationella verksamheten växer; inom de europeiska forskningsprogrammen och tillsammans med svenska och utländska företag och forskningsorganisationer. Det är mycket glädjande att Swereas franska verksamhet växer så kraftigt. Swerea KIMAB:s dotterbolag Institut de la Corrosion utgör en viktig del av koncernens erbjudande, både i Sverige och internationellt. Det är till nytta för både våra internationella och svenska partners som samverkar på ett positivt sätt. Arbetet inom Swerea-koncernen bygger på vetenskaplig grund. Det är därför viktigt att instituten har nära kontakt med akademin. Under året har den fördjupats främst genom våra strategiska samarbetspartners, KTH, Chalmers, Luleå tekniska universitet, Tekniska högskolan i Jönköping och Högskolan i Borås. Samarbetet utvecklas bland annat med delade tjänster, där vår personal arbetar deltid i akademin och akademiska forskare jobbar deltid hos oss. Adjungerade professorer och forskarstuderande är en viktig del. Swerea är delaktiga i många centra och driver kraftfullt tillkomsten av nya. Forskningsinstituten i Sverige ökar sin synlighet. Swereas samarbete med övriga industriforskningsinstitut inom RISE Holding är en viktig del i detta. Tillsammans lyfter vi fram betydelsen av den tillämpade forskningen och vikten av att omvandla forskningsresultat till industrinytta. Tillväxt betyder också nya medarbetare. Totalt har koncernen fått 50 nya medarbetare under året. Det känns skönt att veta att vi dels är attraktiva som arbetsgivare, dels får in friska idéer som komplement till det som redan finns. Tillsammans ska vi fortsätta att göra positivt avtryck i den svenska och internationella innovationsvärlden. Under 2011 siktar vi på över 600 Mkr i omsättning och 500 medarbetare. Vi ska ha ännu nöjdare kunder, ägare och medarbetare. Det får vi när vi levererar resultat, trivs på jobbet och samarbetar för att hitta bästa lösningen på varje utmaning. Verksamheten ska fortsätta breddas och fördjupas med nya erbjudanden som bygger på Swerea-koncernens samlade kompetens. Tomas Thorvaldsson

» Delarna kompletterar varandra så att vi utvecklar bättre och vassare erbjudanden. «

8 swerea-koncernen Swerea Swerea består av moderbolaget Swerea och fem forskningsinstitut: Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea SWECAST. Swerea ägs av fem ägarföreningar från industrin (53 %), vilka representerar cirka 450 industriföretag, och RISE Holding AB (47 %), statens holdingbolag för delägande i svenska forskningsinstitut. Verksamheten per programblock, 2010 Medlemsprogram (18 %) Nationella program (33 %) EU-program (15 %) Industriuppdrag m.m. (34 %) Inom forskning och utveckling samverkar Swerea med näringsliv, universitet och högskolor i Sverige och övriga världen för att lösa industriella utmaningar och föra ut forskningsresultat till praktisk användning. Affärsidé Swereakoncernen skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena material-, process-, produkt- och produktionsteknik. Målet är att skapa affärsmässig nytta för medlemmar och andra kunder. Koncernen ska också arbeta för att stärka konkurrens- och innovationsförmåga hos näringslivet i Sverige. Vision Swerea ska vara en svensk forskningskoncern som uppfattas som världsledande inom valda områden. Koncernen ska vara en central del i det svenska innovationssystemet. Swerea ska ha regional, nationell och internationell närvaro. En bärande del är samverkan med akademi, näringsliv och samhälle. Finansdepartementet Cirka 450 företag* 100 % RISE Holding Ägarföreningar 47 % 53 % Swerea 100 % 100 % 36 % 100 % 100 % Swerea IVF Swerea KIMAB Swerea MEFOS Swerea SICOMP Swerea SWEAST Programråd Programråd Programråd Programråd Programråd *Swerea har totalt ca 500 medlemsföretag, men alla berättigar inte till ägarskap i Swerea.

9 Medarbetare och kompetens Den viktigaste tillgången för en kunskapskoncern som Swerea är det intellektuella kapitalet. Swereas utvecklingsförmåga och konkurrenskraft är kopplat till styrkan att förvalta och utveckla medarbetarnas kompetens och förmåga. Ett brett spann av kontakter byggs upp då många projekt medför samarbete med såväl den akademiska världen som industrin. Medarbetarna deltar i nationella och internationella nätverk med högskolor, universitet, institut, företag och andra aktörer i olika program. Ett exempel är Safer Vehicle and Traffic Safety Centre (SAFER) på Chalmers som är ett samarbete mellan 22 partners från svensk bilindustri, industriforskningsinstitut och akademin. Ett annat exempel är utvecklingen av en laserbaserad metod för automatiserad sortering och återvinning av metall som är ett samarbetsprojekt mellan Swerea, ACREO, Stena Recycling och Outokumpu. Swerea är aktiva i kompetensuppbyggnaden inom industrin på olika sätt. Främst via kundprojekt och genom förmedling av forskningsresultat, men även genom ett brett utbud av kurser och utbildningar. Inom delar av koncernen finns också ett uppdrag från ägarna att erbjuda forskarstuderanden anställning för erfarenhetsuppbyggnad i syfte att därefter gå vidare inom industrin. Swerea bygger kontinuerligt ny kunskap och hade under året 32 medarbetare som forskarstuderade inom ramen för sin anställning. Varje år genomför också ett antal studenter sina examensarbeten på Swerea. Arbetena sker oftast i samverkan med något eller några medlemsföretag eller kunder. Under 2010 genomfördes 21 examensarbeten. Detta ger också omfattande internutbildning av skilda slag. Swerea firade under året femårsjubileum som koncern genom att samla all personal från den svenska verksamheten i Stockholm. Viktiga programpunkter var koncerngemensam personalpolicy, interna seminarier och Swerea-mässan. En uppskattad jubileumsmiddag i Stockholms Stadshus gav medarbetarna möjlighet att knyta många nya kontakter. Institut de la Corrosion* Brest (Frankrike) Institut de la Corrosion* St Etienne (Frankrike) *Dotterbolag till Swerea KIMAB Åldersfördelning Procent av totalt 485 st < 29 år (9 %) 30 39 år (26 %) 40 49 år (27 %) 50 59 år (27 %) > 60 år (11 %) < 29 år (9 %) 30 39 år (26 %) 40 49 år (27 %) 50 59 år (27 %) > 60 år (11 %) Swerea IVF Swerea SICOMP Göteborg Personal Antal anställda 2010 485 st 2009 460 st Utbildningsnivå Forskande personal Swerea MEFOS Luleå Swerea SICOMP Piteå Swerea AB Swerea IVF Swerea KIMAB Stockholm Män/kvinnor 2010 Män 335 Kvinnor 150 Swerea Swecast Jönköping Högskoleingenjör Högskoleingenjör eller motsv. (15 %) eller Civilingenjör motsv. (15(47 %)%)* Civilingenjör Licentiat (47(9%)* %) Licentiat Doktor (9 (26 %) %) Doktor Docent (26(3%) %) Docent (3 %) Av ovanstående är 10 personer Av utnämnda ovanstående till professor. är 10 personer utnämnda till professor. *Varav 32 är forskarstuderande. *Varav 32 är forskarstuderande.

10 gemensamma projekt Koncerngemensamma projekt Vi kombinerar den breda och djupa kunskap som finns inom Swerea-koncernen och tar oss an projekt som spänner över dotterbolagens kunskapsområden. Här möts olika experter och skapar kreativa lösningar på stora utmaningar för att stärka industrins konkurrens- och innovationsförmåga. Ekodesign att skapa konkurrenskraft i ett hållbart samhälle Vi vill alla ha hållbar utveckling. Samtidigt vill vi ha en konkurrenskraftig industri. Ekodesign är ett sätt att uppnå dessa båda samtidigt. Swerea satsar stort på Ekodesign som ett gemensamt erbjudande från våra olika institut. Vi utvecklar processer och produkter med maximal nytta och minimal miljöpåverkan. Svensk industri ska kunna leverera processer och produkter som kombinerar lönsamhet, kvalitet och hållbarhet. Det gör företagen konkurrenskraftiga i ett hållbart samhälle. En av styrkorna i Swereas satsningar är att vi kombinerar våra olika expertkunskaper inom olika tekniska områden, som till exempel materialteknik, korrosion, gjutning och textiltillverkning, med hållbarhetskompetenser som livscykelanalyser (LCA), olika kemikaliers inverkan och sociala frågor, för att nämna några områden. På detta sätt identifierar vi vilka komponenter och/eller livscykelsteg som har stor miljöpåverkan och hittar bra tekniska lösningar för att förbättra dem. Dessutom skapas marknadsföringsargument. Framtidens fordon Framtidens Fordon syftar till att skapa ett starkt erbjudande till våra kunder inom fordonsutveckling. En rad faktorer bestämmer takten. Elbilar och hybridbilar finns till allmän försäljning, men priserna och affären styrs av statsmakternas subventioner och av hur konsumenten upplever och hanterar de kompromisser som de nya teknikerna innebär. Projektets horisont är framtiden bortom 2020 med fokus på produktion av framtida lättviktsmaterial som fiberkompositer, nya metallösningar inom stål, aluminium, magnesium m.m. för personbilar samt energieffektivitetsutnyttjande på tunga fordon. Detta kräver att man använder nya avancerade material, vilka i sin tur ställer nya krav på formning, fogning, ytbehandling etc. Dessutom ska de olika produktionsstegen anpassas till industriellt genomförbara processer för masstillverkning. Forskning sker också på material som används i bränslesystemet och vad som sker när dessa exponeras för alternativa bränslen, exempelvis biobränslen. Swerea verkar inom hela kedjan vilket gör oss till intressant partner. Swerea Windmill En kraftig vindkraftsutbyggnad är att vänta i Sverige utifrån målet att 20 procent av elenergin inom EU ska vara förnyelsebar. För vindkraft har Energimyndigheten satt upp ett planeringsmål på 30 TWh vilket innebär cirka 6 000 nya vindkraftverk med investeringar uppemot 200 miljarder kronor. Uppbyggnad, drift, underhåll, utbildning och framtida forskning kräver tillgång till stora resurser inom en mängd olika områden. Swerea Windmill har mot denna bakgrund identifierat ett fokusområde inom material- och tillverkningsteknik för havsbaserade vindkraftverk, och landbaserade vindkraftverk i arktiskt klimat. Swerea Windmill utvecklar och erbjuder koncernens samlade kompetenser inom materialoch produktionsteknik som är tillämpbara på de flesta komponenter och system på en vindkraftanläggning, exempelvis LCA-studier, materialval,

Projekt 11 83(85) Pågående EU-/RFCS-projekt. korrosionsutredningar eller frågor runt gjutgods och kompositmaterial. Ett vindkraftscentrum tillsammans med Luleå tekniska universitet med start under 2011 ligger också i Swereas satsning på vindkraftsområdet. Rent stål Färre kassationer, förbättrad formbarhet och bättre produktegenskaper allt kan uppnås med renare stål. Ett renare stål ger säkrare framställningsprocess och längre livslängd hos slutprodukten. För industrin lockar också andra ekonomiska fördelar i form av färre kassationer, förbättrad formbarhet och bättre produktegenskaper. Inom Swerea Rent stål utvecklar vi rent stål i samarbete med industrin. Målet är att skapa erbjudanden och metodik för utveckling och tillverkning av kundanpassat rent stål genom hela processen, från råvara till formning av färdig produkt. Ståltillverkarna definierar vanligen rent stål som mängden slagginneslutningar, deras form, sammansättning och storleksfördelning. Ett rent stål innebär att slagginneslutningarna inte påverkar framställningen eller användningen av produkten negativt, och här finns stora vinster att göra. Intresset är stort i industrin, bland annat hos tillverkare av verktygsstål och kullagerstål. Inom Swerea-koncernen finns gedigen kompetens inom smältmetallurgi och gjutteknik där de olika instituten kompletterar varandra. Ett omfattande kontaktnät inom plastisk formning och tekniska egenskaper har skapats. Swerea Lättvikt Lägre vikter sparar energi i ett livscykelperspektiv. Swerea Lättvikt är en kraftsamling för att hjälpa industrin i Sverige att ta ett industriellt kliv mot lättvikt. Idag finns mycket teknisk kunskap om olika material och processer för att tillverka vikteffektiva lättviktskonstruktioner. Begränsningen hos industrin är oftast att produktionsanpassa och industrialisera dessa material och processer. I detta innefattas kostnads-, miljö- och produktionsaspekter. För svensk industri är Swerea Lättvikt den ledande och naturliga leverantören av sammanhållna lösningar omfattande alla teknikavsnitt för produktframtagning av energi- och vikteffektiva lättviktskonstruktioner. Swerea bidrar med specialistkompetenser över flera heltäckande områden, som material, process, simulering, optimering, miljö, ekonomi och produktion. Swerea SME Små och medelstora företag (SME) blir en allt viktigare del av svensk tillverkningsindustri. Med rätt innovations- och finansieringshjälp har många SME-företag potential att utvecklas till konkurrenskraftiga företag, där kunskapsintensiva produkter med högt förädlingsvärde tryggar såväl tillväxt som sysselsättning. Swerea arbetar därför aktivt för att utöka erbjudandet till SMEföretag. Swerea har under många år arbetat tillsammans med SME-företag inom områden som materialteknik, exempelvis metaller, plaster, kompositer, textilier och keramer. Nu erbjuder vi också tjänster och stöd inom områden som produktutveckling och produktionsteknik med fokus på resurseffektivitet. Inom området hållbar utveckling satsas på ny energi- och miljöteknik. Det unika med satsningen är att Swerea SME utvecklar en nationell resurs för att stödja produkt-, process- och affärsutveckling hos små och medelstora företag. Vi utökar också samarbetet med andra regionala, nationella och internationella aktörer som riktar sig till SME-företag. Den utökade satsningen inkluderar också rådgivning om finansieringsmöjligheter för forsknings- och utvecklingsarbete från regionala och statliga myndigheter. 17(12) EU-/RFCS-projekt där Swerea är koordinator. 1Institute Excellence Centre där Swerea är koordinator: PRISMA Centre for Process Integration in Iron and Steelmaking 124(121) Konferenser där forskare presenterade föredrag. 62(60) Publiceringar i vetenskapliga tidskrifter. 294 Omnämningar i dags- och fackpress. 21 Omnämningar i radio/tv. Totalt är Swerea omnämnt 627 gånger i media, varav 593 i svensk media, inklusive elektroniska kanaler. Därutöver i nio länder, främst i Norden och Tyskland.

12 tema hållbar utveckling material Högpresterande, hållbart, lätt I stort sett allting omkring oss består av material. Området är så gigantiskt att det är lättare att beskriva vad som inte omfattas. T.ex. tankar och drömmar. Ändå är det just tankar och drömmar som behövs för att uppfinna, utveckla och förnya material. Utmaningarna är stora när det gäller att kombinera kraven på prestanda, vikt, energi förbrukning och hållbarhet. Det senaste nobelpriset i fysik gällde för ovanlighetens skull något så konkret och lättbegripligt som ett helt nytt material grafen. Ämnet består av endast ett lager kolatomer och betraktas som tvådimensionellt. Grafen är 200 gånger starkare än vanligt stål och är dessutom genomskinligt men ogenomträngligt. Upptäckten av grafen kan få revolutionerande betydelse i framtiden. Utveckling av material är ett viktigt konkurrensmedel, och alla Swerea-instituten är på olika sätt inblandade i materialprojekt även om de inte leder till nobelpris. Swerea-instituten omsätter forskningsresultat till praktiskt användbar kunskap och industriella produkter. De stora företagen har ofta egna resurser att göra detta, men de små och medelstora företagen behöver den kompetens som Swerea erbjuder. Inom stål sker allt högre specialisering bland tillverkarna och många företag bedriver sina renodlade utvecklingsprojekt i egen regi. Från att tidigare ha drivit fler kollektiva projekt blir instituten mer specialiserade mot direkta uppdrag med sekretess. Nischningen hos ståltillverkarna ökar och den trenden kommer att fortsätta. För de enskilda företagen ligger det ett stort värde i att exempelvis hitta en ny legering eller optimera befintliga för att ge önskvärda egenskaper. Inom svensk stålindustri är Swerea KIMAB och Swerea MEFOS starka och de har varit bidragande till att stålindustrin är världsledande inom sina olika nischer. Instituten deltar till exempel i projekt med syftet att ta fram stål med extrem styrka och jämn kvalitet, så kallade ultrahöghållfasta stål. Detta kapar både kostnader och energiförbrukning i tillverkningsindustrin. Området korrosion är ännu bredare, och det berör nästan all mänsklig verksamhet från inplantat och avloppsledningar till bilar och industrianläggningar. Swerea tillhör de främsta i världen inom korrosion med spetskompetens inom materialval, design och skyddsmetoder för att undvika korrosionsproblem. Men utveckling som på andra sätt är positiv kan också ge upphov till ökad korrosion. Anläggningarna inom energisektorn är ett sådant område. När man eldar sopor uppstår mycket korrosiva miljöer, och nya lösningar måste hittas för att anläggningarna inte ska brytas ned så snabbt. Ett annat område är bränslen till fordon. Mycket fokus ligger på hur material påverkas då de utsätts för biobränslen, men en viktig aspekt som också måste beaktas är hur olika material påverkar bränslet. Frågeställningar om hur bränsle ska förvaras under en längre tid är en annan komplex fråga då material i tankar och cisterner kan påverka och förändra bränslet med tiden. Detsamma gäller bränslesystemet där många material är inblandade. Högre temperaturer i framtida effektiva kraftverk gör att materialen deformeras och brott kan uppstå i kraftverken. Swerea provar material vid olika temperaturer och laster för att utveckla kunskap om dimensionering. Man arbetar även med att utveckla slutförvaring av kärnavfall i kopparbehållare som är inneslutna i gjutjärns behållare och lera. Korrosion i plaster är också ett stort område. Industrier byter ofta ut metallmaterial till polymerer men även dessa bryts ned. Det

tema hållbar utveckling 13 är extra utmanande i kompositmaterial, och här har Swerea KIMAB ett samarbete med Swerea SICOMP för att hitta praktiska lösningar. Mycket inom materialutveckling handlar om att få ned vikten. Inom koncernen bedriver man därför projektet Swerea Lättvikt. Hos fordon kan till exempel bränsleförbrukningen minskas genom att vikten minskas, och här är karossen det stora utvecklingsområdet. Marschen mot lättare karosser går stegvis från höghållfast stål, via lättmetaller vidare till kompositer. Och gränsen flyttas fram hela tiden. Stålsorterna i dag är helt annorlunda än för 10-20 år sedan. Metoderna för att sammanfoga är dock lika, men nu är det andra och mer avancerade tekniker som används. En fråga är därför hur man ska tillverka framtidens karosser med vidareutvecklade fogningstekniker. Ett annat exempel är ett samarbete mellan Swerea-instituten om att gjuta ihop kompositer med metaller, t.ex. aluminium. Det hela startade med ett projekt på Swerea SICOMP där forskarna gjorde test och såg att det som hände inte stämde med tidigare beskrivningar. De fann att man genom att gjuta snabbt inte behöver bränna bort plasten. I stället krymper metallen runt plasten och blir ett krympförband kompositen hinner inte degraderas. Alternativet vore att limma, men det skulle ta flera timmar och vara dyrt. Med den nya metoden tar det bara några sekunder. Genom att gjuta ihop olika material kan man även få olika egenskaper i samma komponent rätt egenskaper på rätt plats. Bilindustrin är t.ex. intresserad av att gjuta ihop lättmetall med polymera kompositer. Swerea SICOMP jobbar främst med fiberförstärkta material men även med angränsande områden. Forskarna upptäckte till exempel att kompositer liknar batterier i sin utformning och sina beståndsdelar. Ett litiumbatteri består av lager av plast och grafit som isolerar och leder. Grafit är som kolfiber, men malt till pulver. Tankarna ledde vidare och nu gör Swerea SICOMP batterier av kompositer ett material som kan vara både bilkaross och batteri samtidigt. Drivkraften i utvecklingen av kompositer/ batterier är bilindustrins behov av att med bibehållen eller ökad säkerhet minska bilars vikt och därmed energiförbrukning. Nu tillverkas hybridbilar, men när man vill göra bilar med ren batteridrift måste vikten ned för att öka räckvidden. Då kan elektriskt ledande kompositer i strukturella batterier vara en del av lösningen. Vid Swerea SICOMP har forskarna också jobbat med att ta fram ett nytt material en ny typ av kompositer. De blandar termoplastfiber med kol eller glasfiber och får en tråd som inte bara kan användas till strukturer utan även textilt. Det finns många tillämpningar i världen för textilier som förstärkts på det här sättet: segel, möbler, tält, bh:ar. Så även om forskarna både finner helt nya material och utvecklar de befintliga, så lär tillverkningsbranscherna fortsätta att ropa efter förnyelse. Är det inte lättare vikt, längre hållbarhet eller högre prestanda som efterfrågas, så ökar hela tiden samhällets krav på förnuftig hushållning med råmaterial och energi.

14 tema hållbar utveckling återvinning När värdelöst blir värdefullt I dag försöker forskarna finna allt fler användningsområden för slagg, gjutsand och mängder av andra restprodukter. Varför ska man ta jungfruliga material när det finns befintliga? Varför ska man spränga och smula sönder ett berg när det redan finns outnyttjade massor som längtar efter att få fylla en uppgift? Swerea arbetar enligt devisen: för en konkurrenskraftig industri i ett hållbart samhälle. Därför är en av utmaningarna att så stor del som möjligt av industrins produktion ska komma till användning, alltså även den del som blir över. Det kan t.ex. handla om att återvinna dyra ämnen som vanadin ur slagger eller något så simpelt som grönsaksblast. I dag finns gott om stora uppgifter för industrin men också många bra idéer, t.ex. när det gäller gjutsand som Swerea SWECAST forskar om. Mängder av gjutsand saknar avsättning, och industrin betalar per ton för att bli av med den. När man hittar användningsområden blir det alltså dubbel vinst. Historiskt gav ett kilo gjutgods i snitt upphov till lika mycket restprodukter, främst gjutsand och slagg. Här har miljö och ekonomi gått hand i hand för att driva utvecklingen framåt. Nu återanvänds normalt 90 procent av sanden internt. Gjuterierna gör nya formar och tillsätter 10 procent ny sand. Branschen i Sverige är bra på detta, men de 10 procent som inte åter används utgör ändå 200 000 ton sand och stoft per år. Drivkrafterna för att öka återanvändningen är minskade inköp av jungfruliga material och lägre kostnad för att hantera restprodukter. Restsand används ofta som täck- och fyllnadsmaterial på deponier, och det råder stora behov eftersom EU har höjt kraven och det krävs stora volymer täckmassor. Det finns många andra Swerea-projekt där idéer utvecklas i gränszoner mellan dels olika företag, dels olika material. Svårig heten är både att hitta de bästa tekniska lösningarna och att hitta den bästa affärsmodellen för lösningarna. Ibland finns även en risk för suboptimering: när specialister löser ett problem kan de skapa ett annat. Det gäller att vara observant så man inte bara flyttar miljöpåverkan från en plats till en annan, eller till och med ökar den totala miljöbelastningen trots att man minskade belastningen på ett ställe i kedjan. Det krävs systemtänkande. Ett sådant exempel är vanadinprojektet som Swerea deltar i. I svensk malm finns mycket vanadin, och i ståltillverkningen måste man först ta bort (reducera) vanadin för att sedan tillföra det igen som legering. Slagg med hög vanadinhalt är en restprodukt. Vanadin är dyrt och används som tillsatselement i stål- och gjuteriindustrin. Utveckling pågår för att utvinna överblivet vanadin ur LD-slagg och använda det i exempelvis gjutprodukter eller som tillsats i ståltillverkning. Problemet är att andra ämnen som är kopplade till vanadinet medföljer. Utmaningen är hur man ska kunna rena vanadinet. Ett stort projekt inom Swerea är Ekodesign. Helhetstänkande i produkt- och produktionsutveckling är bra för både industrin och miljön. Det ideala är att man går igenom en tänkt produkts hela livscykel innan den tillverkas för att minimera miljöpåverkan i alla steg val av råvaror, tillverkningsmetoder, användning och resthantering. Ett delprojekt handlar om skrot och hur man hanterar olika rester. Detta görs bl.a. med hjälp

tema hållbar utveckling 15 av avancerad materialsortering. Swerea KIMAB utvecklar i samverkan med institut, stålindustri och återvinningsbolag en laserbaserad metod för metallanalys och sortering av metallskrot. Skrotet rullar på ett band under laser, och det är ett snabbt och effektivt sätt att analysera materialets innehåll och möjliggöra sortering. Från skrot till skog. När det gäller biobaserade kompositer kommer råvarorna från förnyelsebara råvaror som skog och ettåriga växter. Swerea SICOMP forskar om och utvecklar poly mera fiberkompositer, och det mesta handlar om högpresterande kompositer för flyg-, elektro- och fordonsindustrin. Kompositer väljs ofta för att minska bränsleförbrukningen, då de är lättare men lika starka som konkurrerande material. Polymera fiberkompositer är ofta ett bra val ur hållbarhetssynpunkt. Biobaserade strukturella kompositer är ett annat av Swerea SICOMP:s områden som blir alltmer intressant. Till skillnad från de gamla alternativen från fossila resurser är biobaserade material både förnyelsebara och i princip koldioxidneutrala. Sett ur ett livscykelperspektiv bör dessa material ha fördelar både vad gäller råvaror och resthantering. Hampa, lin, jute och sisal är exempel på ettåriga växtfibrer som används som armering. Också träfibrer i olika former används. För att göra matrismaterial används oftast restprodukter; man tar vara på det som inte används vid exempelvis pappersmassatillverkning och livsmedelsodling. Från detta kan man utvinna stärkelse, olja eller alkohol för att göra plast. Swerea SWECAST arbetar bland annat med återvinning av mixmaterial som består av lättmetall och komposit. Här har t.ex. företaget Stena erbjudit sig att vara med i utvecklingen. De flesta projekt handlar om att använda legeringar från återvunnet material. Primära legeringar kräver nämligen mycket energi vid framställningen. Vid Swerea MEFOS är restprodukter ett nyckelområde, och för fyra år sedan startades kunskapscentrumet Prisma som utför systemanalyser. Traditionellt brukar man optimera enskilda processer men i Prisma kopplas de ihop. Här studeras hela system och hur de kan optimeras, t.ex. genom en modell för att uppnå mesta materialutbyte. Prisma studerar bland annat malmbaserad ståtillverkning, som i Norden skiljer sig från övriga världen. Här finns oftast inte sinterverk utan man utgår från pellets, vilket beror på närheten till gruvorna och på malmens egen skaper. SSAB använder bara pellets, och det gör även finska Ruukki från 2011 när de stänger sitt sinterverk. Ett sätt att lösa återvinning av rester från pelletsbaserad masugnsprocess är att göra briketter med cement som håller ihop restprodukterna stoft och slam. Briketterna återförs i processen och kol och järn kan tillgodogöras. Men en del blir ändå kvar, och restprodukter som innehåller t.ex. alkalier och zink läggs på deponi. I Prisma undersöks lösningar för att återföra även dessa i processen. Målet är Zero Waste.

16 tema hållbar utveckling energi Ökad energi i jakten på minskad energi Medan förbrukningen av energi snabbt ökar över hela världen, är det allt viktigare att sluta slösa för att i stället spara. För industrin är optimerad förbrukning av energi en av de allra största utmaningarna. Och det finns minst två starka skäl för det: priset och miljön. Det stora läckaget av t.ex. elenergi kan i dag ses som en stor möjlighet. De flesta företag kan spara 20-25 procent bara genom att släcka och stänga allt som inte måste vara påslaget. Ett annat forskningsområde för Swerea är att lagra och spara energi över tid. Alla fem instituten i Swerea-koncernen är i hög grad drivande i projekt som har med energi och energieffektiviseringar att göra. Stålverk och gjuterier är exempel på oerhört energiintensiva processer där det finns stora utmaningar för branschen. Och det finns flera bevekelsegrunder. Elpriset är naturligtvis av stor betydelse för industrin. När priset går upp drar viss processindustri ned på produktionen. Trenden är att elpriset ökar. Många bedömer att el kommer att vara dubbelt så dyrt om tio år, så därför är industriprojekt för energieffektivisering helt nödvändiga. Samarbetet Enig är ett sådant exempel där Swerea medverkar tillsammans med Föreningen Sveriges Regionala Energikontor, och Energimyndigheten är en av finansiärerna. Om inte de stora elförbrukarna får bukt med detta själva, kommer EU troligen att agera genom att lagstifta. De flesta företag kan spara stora mängder av el bara genom att sätta energisparläge på datorer, släcka lampor, sänka värmen osv. Med investeringar i processer och maskiner kan betydligt större besparingar göras. Företagen måste förbereda sig för ökade energipriser, och implementeringsprojekt är viktiga. Där har Swereas fem institut hög kompetens för att ge råd om hur anläggningar och processer kan bli mer energieffektiva. Våra seniora forskare säkerställer en effektiv kunskapsöverföring. I de energiintensiva gjuterierna är energi en stor kostnadspost. Ekonomiska incitament går hand i hand med miljöhänsyn, både strävan att minska energianvändningen och att minska energi- och materialförluster. Främst är det smältprocessen som är energikrävande. Det krävs en viss mängd energi för att smälta ett ton metall oavsett var i världen detta görs. Nöten att knäcka är hur man ska ta tillvara spillvärme. En annan stor utmaning är att kunna flytta energi över tid. När smältning sker i gjuteriet under en del av dagen tillförs mycket energi. Men behovet av uppvärmning av t.ex. lokaler finns 24 timmar per dygn, och varierar dessutom över året. Därför vore det värdefullt om man lyckas lagra och sprida energin i tiden, och Swerea SWECAST tittar på olika lösningar tillsammans med branschen. Dessutom undersöks olika vägar att få avsättning för energin, exempelvis genom att koppla ihop gjuteri med fjärrvärme anläggning. Svenska gjuterier gör världens mest klimatsmarta gjutgods. Den svenskproducerade elmixen orsakar extremt låga utsläpp av koldioxid (CO 2 ) jämfört med andra länder. Anledningen är att elen till största delen produceras av vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. En genomsnittlig kilowattimme i EU orsakar 20 gånger större utsläpp av CO 2. Det är en konkurrensfördel för svenska gjuterier, och man kan tänka sig en utveckling där internationella kunder lägger produktionen där det är mest miljövänligt såvida Sverige är konkurrenskraftigt även när det gäller pris och kvalitet. För Swerea MEFOS som forskar om stålprocesser är koldioxidutsläppen den största

tema hållbar utveckling 17 utmaningen, och det finns en direkt koppling mellan utsläpp och energiförbrukning. Flytande råjärn framställs av järnmalm och/eller skrot, och det finns ett tiotal stålföretag i Norden. Det största, SSAB, är nischat mot tillverkning av plåt i en malmbaserad process. Det kräver stora mängder kol/koks för reduktion av syre, vilket i sin tur ger en stor CO 2 -produktion. Globalt står stålindustrin för cirka 7 procent av CO 2 -utsläppen. Det är mycket högt för en enskild bransch. Masugnsprocessen kan modifieras genom att man blåser in kall syrgas istället för att blåsa in förvärmd luft. Utgående gas tvättas ur på CO 2 och kvarvarande gas återcirkuleras i processen; det blir ingen extern toppgas från masugnen. All kol och koks nyttiggörs och förbrukningen kan minska med så mycket som 25 procent. Swerea-koncernens engagemang inom energi gäller inte bara minskad förbrukning i industrin. Swerea KIMAB är också med i utvecklingen nu när de svenska kärnkraftverken börjat uppgraderas. Det handlar om mycket stora investeringar och det är viktigt att säkerställa att alla komponenter håller i 10-30 år. Nu undersöker forskarna t.ex. kylvattenvägarna där korrosivt havsvatten tas in. I olika projekt studeras stål, betong och kompositer för att man ska ha rätt material på rätt plats. De senaste åren har Swerea KIMAB:s insatser ofta skett i form av utryckningar vid problem, men även i mer långsiktiga projekt. Stillestånd i ett kärnkraftverk kostar en halv miljon kronor i timmen. Det är numera tillåtet att bygga nya kärnkraftverk men det är en långsam process ett beslut i dag innebär driftstart om 15-20 år. De befintliga verken är gamla och måste moderniseras. Dessutom har all forskning legat nere eftersom kärnkraften tidigare skulle avvecklas. Till sist kan nämnas ett annat energislag som fått ett uppsving vindkraft. Här har bland annat Swerea SICOMP möjligheter att optimera bladtillverkningen via processimulering, utföra haverianalyser samt dimensionera överbyggnader i kompositmaterial för vindkraftverk. Swerea SWECAST är också ledande inom utvecklingen av stora gjutna komponenter, exempelvis nav till vindkraftverk. Swereas engagemang i energifrågor är djupt och har framtiden för sig. Med tanke på de globala utmaningarna är det svårt att tänka sig att området inte kommer att fortsätta att vara ett nyckelområde för lång tid framöver.

18 om konsten att tänka nytt Nya lösningar kräver djärva samarbeten Att det finns djup ämneskunskap och unik erfarenhet vid de fem forskningsinstituten i Swereakoncernen är ingen nyhet. Forskningen och utvecklingen ger konkreta resultat i industrin. Men allt mer börjar ljuset riktas inte bara mot VAD vi gör utan också HUR vi gör det. Swerea verkar i gränslandet mellan akademisk forskning, med ursprung i nyfikenhet och mer konkret utveckling, med ursprung i behov. Vid de fem forskningsinstituten sker förädling av forskningsresultat, och mycket handlar om problemlösning för industrin. Här finns många skickliga forskare, men frågan är också hur kompetenserna kan kombineras. Innovativa lösningar kräver ibland helt nya former av samarbeten, och med andra aktörer. Nya möten leder till nya tankar och andra idéer. Kanske skulle man kunna beskriva det som mentala legeringar. Vid Swerea ivf är man bra på att initiera och driva processer kring gemensamt lärande inom många olika områden. Det gäller att våga experimentera och söka svar och lösningar tillsammans. Ett exempel är frågorna kring hur ett tillverkande företag kan utveckla nya kunderbjudanden som består av både varor och tjänster. Ett närliggande område är radikal innovation i dess breda betydelse. Då handlar det om att tänka helt nytt genom att arbeta kreativt och gränsöverskridande framförallt i de allra tidigaste faserna av produkt-, tjänste- och affärsutveckling. Swerea IVF håller workshops och leder utvecklingsprocesser där man sammanför forskare och företag med en stor mångfald av kompetenser. Ett aktuellt exempel är ett företag som tillverkar lås till bilbarnstolar. I deras verksamhet, liksom i andra verksamheter, finns outnyttjade affärsmöjligheter. I en analysfas ser man på verksamheten med helt andra ögon och identifierar möjligheter. För att få fram helt nya typer av erbjudanden bemannas därefter en workshop med en stor mångfald av kompetenser. Det kan t ex vara produktutvecklare, extremsportare, saxofonister och forskare inom en mängd olika områden. I dessa fyrverkerier av idéer är inte problemen det intressanta, det är möjligheterna man vill åt. Hur kan det här företaget använda sina styrkor på nya sätt? Hur kan de hjälpa sina gamla och nya kunder på nya sätt? Vilka helt nya typer av erbjudanden kan de utveckla? Medan tillverkaren ofta sätter den tekniska funktionen i centrum, tar slutkunden den för givet och låter köpet bestämmas av upplevelsen och användningen. Att utgå från vad slutkunden längtar efter och drömmer om ger idéer om helt nya erbjudanden. Idéer i all ära men nästa fas, realisering av dem, är minst lika viktig. Här stödjer Swerea IVF uppföljningsaktiviteter och initiering av kontakter och fortsatta utvecklingsprojekt. Konceptet kallas MAKExperience och har utvecklats inom ramen för KK-stiftelsens program Drivkrafter för nya näringar. Där som en av fyra noder och med finansiering även från Region Halland och EU. Syftet har varit att traditionell industri och upplevelseindustri i Halland ska utveckla nya kunderbjudanden (varor, tjänster och upplevelser) och nya effektivare, roligare och mer innovativa arbetssätt vilket i sin tur bidrar till hållbara arbetstillfällen och tillväxt. Swerea IVF utvecklar och driver nu MAKExperience-konceptet vidare i samproduktion med både tekniker, kreatörer, företag och forskare. Konceptet är något av en hybrid mellan ett effektivt, strukturerat arbete och en skapande, kreativ process och kan tillämpas för utveckling av såväl regioner, företag som individer. Ett annat exempel är projektet KREAST (KREAtivitetsbefrämjande STrukturerad

om konsten att tänka nytt 19 arbetsmodell för konceptutveckling). I KREASTprojektet försökte man inspirera, ja kanske t o m provocera deltagarna, designers och ingenjörer/ tekniker, att tillsammans ta mentala språng och prova nya arbetssätt och verktyg när idéer till nya koncept ska tas fram. Erfarenheterna av detta har sammanställts i Produktutvecklarens receptbok för konceptutveckling. Till Swerea MEFOS kommer kunderna ofta med problem inom helt andra områden än stål och metall, då institutet är bra på problemlösning och har gott rykte i branschen, nationellt och internationellt. Det kan vara så skilda områden som solceller, kärnkraft eller upparbetning av kontaminerade sediment från New Yorks hamn. I ett projekt från Japan har Swerea MEFOS även omvandlat en restprodukt till ett material som är lämpligt att använda i marin miljö för sjögräs- och skaldjursproduktion. Kreativa metoder som vuxit fram i Swereainstitutens eget behov av problemlösning och innovation visar sig vara nyttiga i andra branscher och sammanhang än de ursprungliga. Själva processen att skapa ny kunskap, att skapa förutsättningar för att tänka utanför boxen, är vid sidan av varje instituts branschspecifika kompetens ett viktigt inslag i Swereas totala erbjudande.

20

notiser 21 Industrin efterfrågar processintegration Kunskapscentret PRISMA och Swerea MEFOS arrangerade för tredje året i följd Processintegrationsforum. Flera slutsatser kan dras från konferensen: - Processintegration håller på att bli ett etablerat verktyg för att förbättra effektiviteten både inom stålindustrin och inom andra industrier. - Intresset för processintegration mellan industrier och företag växer, vilket erbjuder ytterligare förbättringsmöjligheter. - Vi måste fortsätta att sträva efter att utveckla metoderna, kommunicera och implementera resultaten. Och sist men inte minst, som en deltagare uttryckte det Vi måste sätta av tid för att tänka kreativt och positivt! Automatiserad återvinning av metall Återvinning av metall är idag ett växande verksamhetsområde med stor potential för omfattande ekonomiska och miljömässiga vinster. En stor del av det metalliska avfallet som fragmenteras i Sverige, exporteras och förädlas genom handsortering. Att automatisera denna sortering skulle möjliggöra en ökning av återvinningen, minska miljöpåverkan samt möjliggöra att hela återvinningsprocessen rymdes inom den svenska industrin. Swerea KIMAB utvecklar i samband med ACREO, Stena Recycling och Outokumpu ett laserbaserat mätsystem med målet att på mindre än en hundradels sekund identifiera och haltbestämma ett material. Grundämnesanalyser samt klassificering av autentiska skrotbitar från Stena Recycling har genomförts i laboratoriemiljö med hjälp av ett analysprogram utvecklat vid Swerea KIMAB. Gjuteriet 100 år! Tidskriften Gjuteriet fyllde hundra år 2010. Därmed tillhör den en liten exklusiv skara. De 100 åren är ett bevis på att tidningen fyller en viktig funktion och dessutom löpande anpassats till utvecklingen. En ansenlig ålder, som inneburit många förändringar. Antalet läsare ligger för närvarande på imponerande drygt 10 000 per nummer och antalet fortsätter att växa. Gjuteriet ges ut av Sveriges Gjuteritekniska Förening i samarbete med Swerea SWECAST. Analyser av tandtekniskt material Ett av Swerea KIMAB:s specialområden är analyser av material. Ett exempel är materialkontroll på uppdrag av dentallaboratorium, vilket ger konsumenterna i slutledet en ökad säkerhet att materialspeci fikationer stämmer med referensmaterialet, oavsett om produkterna är tillverkade i Sverige eller importerade från ett annat land. Karossen blir batteri Framtida fordon kan komma att drivas via karossen tack vare ny batteriteknologi. Forskare utvecklar nya kompositmaterial som kan komma att revolutionera fordonsdesign och tillverkning. Delar av fordonskarossen kan mycket väl bli en del av batteriet enligt forskarna i ett nytt 3,4 miljonersprojekt som startades i februari. Forskare från Swerea SICOMP, Imperial College London, och deras europeiska partners, inkluderande Volvo Car Corporation, har utvecklat ett prototypmaterial som kan lagra och ladda ur elektrisk energi och som också är tillräckligt starkt och lätt för att kunna användas till fordonskomponenter. I framtiden tror forskarna att detta material kan användas i hybridbränsle-elbilar för att göra dem lättare, kompaktare och mer energisnåla vilket resulterar i längre färdsträckor utan att förarna behöver ladda fordonet. 10-årsjubileum Swerea SICOMP:s Mölndalskontor firade 10 år i maj. För att uppmärksamma detta bjöds deltagare från svensk industri in till ett endags - seminarium. Verksamheten i Mölndal är främst specialiserad på strukturteknik och skadetålighet av kompositmaterial, med kunder inom bl.a. flyg- och fordonsindustrin. Tydlig styrning ger jämnare flöde Tillsammans med Swerea SWECAST har AB Bruzaholms Bruk tagit fram mätinstruktioner för att säkerställa kvaliteten i rensnings arbetet. För att få till ett arbetssätt där instruktionerna fungerar och används i det dagliga arbetet ändrades orderhanteringen. Det nya arbetssättet gör att man får en tydligare styrning av valet av arbetsordrar, vilket har lett till ett jämnare materialflöde och kortare ledtider. Multifunktionellt stål från Österby Österby Gjuteri och Combi Wear Parts och Swerea SWECAST har tillsammans tagit fram en ny materialtyp med multifunktionella egenskaper. De har utvecklat en metod för att kombinera gjutstål med en hårdmetall. På detta sätt får man en slitstark del av komponenten och en del med stor hållfasthet och seghet. Det som är unikt är att man gjuter ett material på ett annat material genom att noggrant styra processen. Man får en kemiskt bunden zon mellan dessa material som har samma och/eller högre egenskaper än de två huvudmaterialen. Beräkningsmodeller för skänkoptimering Målet med projektet är att optimera skänkgeometri och processdata (argonflöde, induktionsomrörning etc.). Studierna görs med CFD-modellering med indata från flera deltagande nordiska företag. Resultaten har gett ökad kunskap om vilka parametrar som styr exempelvis omblandningstid och raffineringstid. Optimering av dessa parametrar kan leda till kortare ledtider, färre inneslutningar, mindre energiåtgång etc. Projektet ingår i Swerea MEFOS gemensamma forskning men bidrar även till erfarenhetsutbyte och kontaktknytande mellan de deltagande före tagen. Effektivare tillverkning genom beröringsfri mätning av varma stålprodukter Swerea MEFOS har utvecklat ett koncept för beröringsfri dimensionsmätning på varmt stål med laser och bildanalys i samarbete med Imego och de skandinaviska smidesföretagen. Mättekniken leder till effektivare tillverkningsprocess för friformsmide och kan ge stora ekonomiska besparingar i form av sänkta tillverkningskostnader, minskad energiförbrukning och lägre kassationer.

22 swereas institut Produkt- och produk tionsutveckling, tillverkningseffektivitet och arbetsorganisation. Industriella tillverkningsprocesser: Plåtformning, mixade material, yt- och värmebehandling. Arbets liv, miljö och energi. Material utveckling: Textil, plast, gummi, keramer och metaller. Elektronikbyggsätt och -tillförlitlighet. Materialanalys, provning och certifiering. Swerea IVF har under 2010 drivit en rad forsknings- och utvecklingsprojekt för att skapa konkurrensfördelar för svenska företag. Detta arbete har ofta skett i nära samarbete med små och medelstora företag, som härigenom förnyat sina produktportföljer och sin produktion. För Swerea IVF är just rollen som kompetensleverantör och forskningspartner till svenska små och medelstora företag central. Genom denna samverkan kan de nyttiggöra de senaste forskningsrönen på sina villkor. Ett bra exempel är forskningen inom funktionella material och fiberteknologi, där flera innovationer snabbt omsatts till nya produkter hos svenska företag. Swerea IVF:s material- och processexperter har drivit en rad utvecklingsprojekt under 2010 med syfte att minimera produkters resursförbrukning under deras livscykel. Det har gjorts i direkta uppdrag från kundföretag för att skapa nya konkurrensfördelar. Livscykelanalyser för produkterna kan leda fram till en miljövarudeklaration. Den beskriver produktens resursförbrukning i alla stadier under livscykeln. Men energideklarationen utgör framför allt ett utmärkt verktyg för att vidareutveckla rätt egenskaper i nästa produktgeneration. Vidareutveckling av exempelvis materialval eller tillverkningsprocesser, men även lösningar som minimerar kostnader för drift och service, blev resultatet. Under året har Swerea IVF också fortsatt att expandera inom EU-forskningen, och haft en roll som pådrivare för ett större svenskt deltagande. Med framgång har stora insatser gjorts för att påverka programutlysningar så att de passar svenska företag, och för att stödja och uppmuntra företagen till ett större deltagande i EU-forskningen. Verksamhetsmässigt och ekonomiskt har 2010 varit ett starkt år för Swerea IVF. Institutets förmåga att ta fram innovationer kopplat till mer resurseffektiv produktutveckling och produktion talar också för att denna bild består kommande år. Genom att forskningen alltid sker i nära samarbete med näringslivet kommer också resultaten till snabb nytta, och leder till mer konkurrenskraftiga företag. fakta Mats Lundin, VD Omsättning: 183,7 miljoner kronor Anställda: 155 Medlemsföretag: 132 Grundat: 1964 Verksamhetsorter: Mölndal och Stockholm Styrelse: Tomas Thorvaldsson, Swerea AB, Ordförande Tor Ahlbom, Almedahl-Kinna AB Monica Bellgran, Haldex AB Johan Carlsten, Chalmers Tekniska Högskola Lars-Göran Rosengren, AB Volvo Anders Rydahl, AB Electrolux Per Johander, Arbetstagarrepresentant Hasse Sjöström, Arbetstagarrepresentant Biokompositer fiber och plast Biokompositer är ett mycket intressant område då det förenar Swerea IVF:s kompetenser inom fiber och plast. Swerea IVF arbetar med materialoch produktutveckling inom området, i nära samverkan med industri, framförallt med fordons-, möbel- och skogsindustri. Biokompositer förekommer i flera former. En variant är naturfiber och termoplastiska fibrer som pressats samman. En annan variant naturfiber som bakats in i en biobaserad härdande matris till ett styvt material som t ex kan användas i bärande, tygliknande sittskal till fåtöljer. WPC (wood fiber plastic composites) är en termoplastisk matris vari naturfibrer blandats in. WPC kan formsprutas eller pressas till produkter. Byggsätt för kiselkarbidelektronik PackSiC Swerea IVF, Swerea KIMAB, SP och Acreo förenar sina kompetenser för att realisera ett koncept för en kraftmodul baserat på kiselkarbidelektronik (SiC). Ett aktuellt tillämpningsområde för tekniken är elfordon som kräver stora effekter med små förluster. Detta ställer höga krav på byggsätt och material, och kräver effektiv kylning. Vindkraft, vågkraft och solceller är andra tänkbara tillämpningsområden. Swerea IVF och Swerea KIMAB bidrar främst med elektronikbyggsätt för höga temperaturer och förbindningsteknik. När koncepten verifierats genom simuleringar kommer Swerea IVF och Swerea KIMAB att tillverka demonstratorer, tillförlitlighetstesta dem och analysera resultatet.