En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4



Relevanta dokument
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna

Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Projekt Uppdrag Plushälsa

FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen. Plan för. utveckling av stöd till anhöriga / närstående. anhöriga / närstående.

Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Arbetsmaterial Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Projekt Anhörigstöd i T-län

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

Handlingsplan för ökad tillgänglighet

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Föräldrautbildning inför adoption

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Barn- och ungdomspsykiatri

Säkra busslinjer i Skåne Hur säkra är de?

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

PROTOKOLL. 37 Mötet öppnas Vice ordförande Lars Nilsson hälsar alla välkomna till mandatperiodens sista sammanträde och förklarar mötet öppnat.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Samhälle, samverkan & övergång

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Verksamhetsrapport 2001

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: Dnr: JLL 684/01

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Verksamhetsplan

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Kommunikationsstrategi. Vård- och omsorgsförvaltningen

När jag inte längre är med

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/ Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Handbok för LEDARSAMTAL

MINNESANTECKNINGAR. Sörmlands Folkhälsonätverk. Datum: 19 november 2013 Tid:

Svårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid:

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård

Konsten att hitta balans i tillvaron

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Verksamhetsberättelse 2015

Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Styrelsen för Örebro länsförening av Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret 2008.

HISTORIK. Idag har Dimoda växt till sju butiker:

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2012

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum

Adoptionshandläggning i Skåne

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni maj 2015

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län

Hälsa utan gränser - hur blir vi bättre resurser för varandra?

Särskilda bestämmelser Volvo Personvagnar AB Gruppavtal 300

Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 4 juni 2010

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Verksamhetsplan HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för

Landstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB Antal sidor:17

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet

Kommunala Handikapprådet Mötesprotokoll

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Länsföreningen Västra Götaland HjärtLung

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

17 Endometriosvård i Halland RS150341

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Företagsklimatet i Oskarshamn

Handikappolitiskt program Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

IFK Luleå vill vara framgångsrika och föredömliga även utanför fotbollsplanen.

Kvalitetsbokslut VC Fröslunda

Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

Ambulansdirigering Medhelp

Transkript:

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren HSO Skåne rapport 2008:4

En utbildad patient HSO Skåne rapport 2008:4 Denna rapport bygger på 8 frågor till de tre patientutbildningscentrer, Puc, som finns i Skåne och våra reflektioner kring dessa. Efter besök på Mästrings- och läringscentrat vi Akers Sjukhus i Oslo och Patient Learning Centra vid Beth Israelsjukhuset i Boston, USA, har HSO Skåne arbetat för introducerandet av brukarstyrd patientutbildning i Skåne. Det första patientutbildningscentret i Skåne startade vid Helsingborgs lasarett 2003 och sedan har de successivt startat vid universitetssjukhusen i Malmö och Lund. Verksamheten och upplägget ser inte likadant ut vid de olika Puc och vi uppfattar att ibland är följsamheten till klinikerna större än till patienternas behov och önskemål av information och kunskap. Vi anser också att verksamheterna behöver få ett kraftfullare stöd både från politiken och administrationen. Den behöver också marknadsföras bättre så att den kommer fler diagnosgrupper till del och patientmedverkan bör öka i planering av utbildning och verksamheterna. Slutligen tror vi att verksamheterna behöver dokumenteras och utvärderas bättre och på ett likartat sätt, så att det är möjligt att utvärdera och jämföra verksamheterna. Denna rapport är framtagen av Thomas P Larsson, Carina Stenkilsson och undertecknad vid HSO Skånes kansli. Uppgifterna från Puc är insamlade i december 2007. Skåne januari 2008 Lars Gustavsson länsombudsman

Bakgrund för patientutbildningscenter i Skåne HSO Skåne har sedan flera år tillbaka arbetat för att det skall finnas patientutbildningscenter, Puc, i Skåne. Efter att ha studerat hur patientutbildningar bedrivs i Norge och USA, var det den norska modellen som vi främst ville få till Skåne. Tankarna om patientutbildningscenter presenterades av HSO Skåne i en uppsats inom ramen för projektet Skånes Tankesmedja. I april 2001 och i november 2002 genomförde HSO Skåne konferenser med temat patientfokuserad vård och stärkta patienträttigheter. På dessa två konferenser diskuterades det patientutbildningscenter som en väg för patienter att bli mer kunniga och delaktiga, samt öka sitt oberoende av vården. Under första delen av 2003 genomförde Helsingborgs lasarett ett projekt för att starta ett patientutbildningscenter med den norska modellen som förebild. Projektet övergick sedan i en permanent verksamhet och finns idag lokaliserad vid biblioteket på sjukhuset. I april 2004 startade Universitetssjukhuset i Malmö ett patientutbildningscenter kallat Patientforum. Verksamheten fick nyrenoverade lokaler i bottenvåningen av Patienthotellet på UMAS. I mars 2006 invigdes Patientforum i Lund på Universitetssjukhuset. I denna rapport vill vi ge en lägesrapport över de tre patientutbildningscentren och vilken verksamhet de har idag. HSO Skåne vill stödja utvecklingen vid centren och vi vill också att det startas fler patientutbildningscenter i Skåne. Samtliga tre patientutbildningscenter i Skåne arbetar med den norska modellen som förebild. Verksamheten har dock anpassats efter olika lokala förutsättningar och förväntningar. I vår enkät till patientutbildningscentren ställde vi bland annat frågor om antal diagnoser och personer som har utbildats vid centren. Vi ville också veta om företrädare för handikapp- och patientföreningar deltar i planering och genomförandet av patientutbildningar. Vi var också intresserade av att veta hur planeringen inför 2008 såg ut och intresset av att få en HSO Skånerepresentant i ledningsgruppen för patientutbildningscentren. Vår nulägesbeskrivning omfattar det senaste årets verksamhet för de tre patientutbildningscentren. Nuläge I svaren från patientutbildningscentren redovisas följande: Under 2007 fick sammanlagt 15 diagnosgrupper en utbildning en eller flera gånger vid något av Puc. Cancer och hjärtdiagnoser var de vanligaste diagnoserna bland utbildningarna. Diagnoserna tillhör relativt stora patientgrupper. Endast ett Puc, Lund, har haft utbildningsgrupper för barn nämligen barnkardiologi och barndiabetes. Antalet patientutbildningar som har genomförts under året har varit 10 i Lund, Malmö har endast haft några samtalsgrupper och redovisar fyra sådana. Helsingborg nämner endast hjärtskola som körts fortlöpande under året. På frågan om hur många patienter som har deltagit i utbildningarna svarar Lund 383 stycken inklusive närstående och personal. De poängterar att alla räknas eftersom det är utbildning för samtliga deltagare. I Malmö har det varit 25 personer i samtalsgrupperna och i Helsingborg har man ingen dokumentation och kan därför inte svara.

Beträffande frågan om patientföreträdare har deltagit i utbildningarna svarade Lund att det var 14 olika stödpersoner med 1 eller 2 som deltagit i varje utbildningsgrupp. Malmö svarade att det ser lite olika ut, men att i MS- och bröstcancergrupperna har patientrepresentanter både deltagit i planering och genomförande. Helsingborg svarade ja på frågan och kommenterade att det var viktigt för utbildningarna. Representanterna utses antingen via sin patientorganisation eller via berörd verksamhet på sjukhuset (Lund). I Lund deltar patientrepresentanterna även i utvärderingen av utbildningarna. När det gäller frågan om patientutbildningscentren arbetar efter den så kallade Norgemodellen, svarade samtliga ja med reservation från Malmö som sade att de för tillfället inte har någon ren patientutbildning. De har istället arbetat med samtalsgrupper. Utvecklingen och planeringen inför 2008 ser lite olika ut. Lund planerar att arbeta vidare med de grupper som fått utbildning under 2007 men också att starta upp grupper för fler diagnoser. De fortsätter även med information och stöd till sjukhusets verksamheter när det gäller patientutbildning. Satsning på fortsatt nätverksarbete inom både sjukhuset, i Skåne och övriga Sverige. Malmö har under året skickat ut en enkät till klinikerna på sjukhuset som innehåller frågor om patientutbildningar. Efter analys av enkäten kommer de att planera en del verksamhet efter enkätsvaren. De planerar också ett informationsarbete på klinikerna om patientutbildning. Helsingborg satsar fortsatt på att arbeta med att ta fram anpassad information som håller den kvalitet som de anser vara krav för en god information. De satsar också vidare på att bygga upp ett bra samarbete mellan kliniker och patientorganisationer. Sista frågan i vår nulägesenkät var att fråga om möjlighet för att låta någon från HSO Skåne ha en representant med i patientutbildningscentrens styr- eller ledningsgrupp. Lund svarade att det redan finns en representant och att de planerade att fråga en person till. Malmö kunde inte svara på frågan ännu, men var positiv till ett allmänt samarbete med HSO Skåne. Helsingborg svarade nej, men funderade på att återuppliva en referensgrupp. Målgrupper Primärmålgruppen för patientutbildningar är patienter som drabbats av kroniska sjukdomar eller andra svåra sjukdomar som innebär långvarigt vårdbehov och större omställningar i den dagliga livsföringen. Det är viktigt att patientutbildningar har ett starkt uttalat politiskt stöd och att den administrativa personalen ser till att detta finns inskrivet i sjukvårdens uppdragsbeskrivningar och att det följs upp i utvärderingar, att de patienter som kan dra nytta av utbildning också verkligen erbjuds detta. Sjukhusledningen och verksamhetscheferna har ett särskilt ansvar att ge det stöd till patientutbildningscentren som behövs. Nyckelpersoner för att patientutbildningar skall fungera är personalen på de kliniker patienterna vårdas på, som skall informera dem om och erbjuda dem utbildning, samt naturligtvis personalen på de olika patientutbildningscentren. Detta kräver också en väl fungerande kommunikation mellan både sjukhusledning, kliniker och företrädare för patientutbildningscentren.

Analys - Argumentation De första tankarna vid genomgång av enkätsvaren är att verksamheten vid Puc kommer få patienter och få diagnosgrupper till godo och att vissa Puc trots ett antal år av verksamhet ännu inte riktigt hittat sin rätta form och modell. Vi vet att sjukvården är kluven inför patientutbildningar, speciellt sådana som är upplagda efter patienternas önskemål på innehåll. Det finns företrädare för professionen som tycker att alltför initierade patienter skäl tid, är kostnadsdrivande, alltför krävande eller kanske söker vård någon annanstans etc. Sedan finns det en annan grupp läkare som ser den kunnige patienten som kan medverka i sin vård och sina terapier som en nödvändig förutsättning för att vården skall klara framtidens vårdbörda. Vi anser att patientperspektivet behöver förstärkas och patienternas inflytande öka i patientutbildningarna. Det är för de flesta som arbetar med information och utbildning en självklarhet att innehållet måste utgå från mottagarens upplevda behov av kunskap. Utgår den från den medicinska personalens förväntningar på patienterna, blir effekten att mycket av budskapet aldrig tas emot av patiententerna. Erfarenheterna från de utbildningar som har genomförts vid patientutbildningscentren visar också att den medicinska faktakunskapen inte är det som är det viktigaste för många av de patienter som deltagit i utbildningarna. Den första tiden efter att man har fått en diagnos är det många frågor av medicinsk art, men efter ett tag är det mest frågor om hur det är att leva med sjukdomen och erfarenheterna från de som har levt i många år med liknande sjukdom som uppskattas och efterfrågas i patientutbildningarna. Vi upplever att det idag är för mycket upp till klinikerna om de vill samarbeta med Puc och remittera dit patienter eller inte. Istället borde det vara ett självklart krav på att alla patienter, med en kronisk eller långvarig sjukdom, blir informerade om och erbjuds möjligheten att genomgå en utbildning på ett Puc. För kunskapsintensiva verksamheter, vilket vården i allra högsta grad är, är en kunnig och krävande patient, eller vårdkonsument, kanske en av de viktigaste utvecklingsfaktorerna för höjd kvalitet och det patientperspektiv som ofta åberopas men inte alltid finns. I ett framtidsperspektiv med dubbelt så många medborgare över 80 år i samhället och kanske ännu större problem att få personal till vård och omvårdnad, kommer hälso- och egenvård att bli än viktigare insatser än idag. Även patientutbildningar för att öka patíenternas kunskap om sin sjukdom och vården av dem kommer att få ökad betydelse för att de skall kunna medverka bättre i sin vård och därmed minska sitt beroende av den. HSO Skånes förväntningar angående patientutbildning Att vi får minst fem Puc i Skåne och att de har en geografisk spridning. Att alla utbildningar på Puc bygger på patienternas behov och önskemål, så att dessa eller företrädare för dem har en framträdande roll i planeringen. Att kliniker får ett klart och tydligt uppdrag att informera om och erbjuda patienter utbildning vid Puc. Att klinikerna ställer upp med medicinsk expertis på Puc-utbildningar efter de behov som efterfrågas av patienterna. Att fler diagnosgrupper och patienter erbjuds utbildning genom Puc. Att Puc dokumenterar sin verksamhet och utvärderar genomförda utbildningar. Att representanter från handikapprörelsen finns med i lednings- och styrgrupper för PUC.

Nulägesbeskrivning HSO Skåne ställde ett antal frågor till patientutbildningscentren i slutet av 2007. Detta är sammanställningen av deras svar och en beskrivning av nuläget på Skånes tre patientutbildningscentrer. 1. Vilka diagnoser har utbildats på ert patientutbildningscenter under 2007? 2. Hur många utbildningar har genomförts under 2007? 3. Hur många patienter har deltagit i utbildningarna under 2007? 4. Hur många patientföreträdare har deltagit i utbildningarna? Vilka organisationer kommer de från? Hur utses de? 5. Har patientrepresentant deltagit i planeringen av utbildningarna? 6. Arbetar ni enligt den så kallade Norgemodellen? 7. Vilken utveckling planerar ni för 2008? 8. Ser ni det som möjligt att ha med en HSO Skånerepresentant i styr-/ledningsgrupp för PUC? Malmö Lund Helsingborg 1. Vilka diagnoser har utbildats på ert patientutbildningscenter under 2007? 2. Hur många utbildningar har genomförts under 2007? Samtalsgrupper tillsammans med PatientForum: KOL, MS, Bröstcancer. Patientskoler i våra lokaler,två olika njur Samtalsgrupper: 4 st Patientskolor Njursvikt, hjärtsvikt, barnkardiologi, barndiabetes, Parkinson, migrän Tio olika utbildningar med sammanlagt 30 st gruppträffar. Bröstcancer, Prostatacancer, Hjärtinfarkt, Agina pectoris, Coronar by-pass, Stroke, Afasi Kan ej redogöra för dessa siffror. Ett exempel är vår Hjärtskola som körs fortlöpande under året förutom sommar och jul uppehåll. Tre träffar med varje grupp där deltagarantalet varierar mellan ca 5 och 20. 3. Hur många patienter har deltagit i utbildningarna under 2007? Samtalsgrupper: 25 st Patientskolor: vet ej Patienter, närstående och personal som deltagit i grupperna är sammanlagt 383 st. Vi räknar alla, eftersom det är utbildning för samtliga deltagare. Tillkommer deltagare i planerings- och utvärderingsmöten. Kan ej svara på detta 4. Hur många patientföreträdare har deltagit i utbildningarna? Villka organisationer kommer de från? Hur utses de? Vet ej Fjorton olika stödpersoner Vet ej antal men har deltagit, 1-2 per grupp. Patientföreträdare har Utses genom kontakt deltagit i flera olika utbildningar och de har utsetts med org. eller berörd verksamhet. Aktuella org. av patientföreningarna och är Njur Syd, HLR i Lund, berörd lasarettspersonal. Hjärtebarn Skåne, SD Riksförbundet HLR, Stroke Eslöv,Parkinson Skåne, Öresund, Prostatacancer, Lund och Migrän i Skåne Afasiföreningen i Hbg, Pärlan, NHR

5.Har patientrepresentant deltagit i planeringen av utbildningarna? Det ser lite olika ut mellan grupperna. I MS, och bröstcancergruppen har patientrepresentant deltagit i planeringen och genomförandet. När det gäller patientskolorna så kan jag inte svara på det mer än att det har gjort det i MSskolan Ja även i utvärderingen Ja vi anser att det är mycket viktigt för våra utbildningar. 6. Arbetar ni enligt den så kallade Norgemodellen? 7.Vilken utveckling planerar ni för 2008? Inte startat patientutbildning utan haft samtalsgrupper, då ej utnyttjat Norge modellen fullt ut. Används till viss del i samtalsgrupperna. Vi har skickat ut en enkät till klinikerna på UMAS under hösten 2007 som har sammanställts i början av januari. Enkäten innehåller frågor om klinikens patientutbildningar. Vi ska analysera de inkomna svaren och arbeta vidare utifrån de svar vi fått. Vi kommer ha träffar med personal som arbetar med patientutbildning på UMAS. Kommer även att försöka gå ut på klinikerna och informera om Norgemodellen. Tanken är att börja arbeta med intresserade kliniker efter modellen från Akers. Ja Ja sedan starten 2003 grundades PUC-metodiken på Hälsopedagogiken Arrangera grupper med nuvarande verksamheter och även med andra diagnoser. Fortsatt arbete med information/stöd rörande patientutbildning till sjukhusets verksamheter och h Nätverksarbete inom sjukhuset, i Skåne och övriga Sverige. Information:Förmågan att kommunicera och anpassa information, med hänsyn till den enskilde patientens ålder, kön, bakgrund, kultur tycker vi är centralt för vårdgivaren. Vi vill öka tillgängligheten till god information. Kompassrosen, vårt igenkänningsmärke är vår garanti för kvalitetsäkrad och därmed god information. Delaktighet: Vi vill vidare utveckla vår metod som ger oss möjlighet att fokusera på och motsvara patientens förväntningar och behov samt skapa delaktighet. Samarbete: Centralt är ett fortsatt utvecklat gott samarbete mellan lasarettet och patientorganisationer. Samarbete har inletts med ParT. Ett projekt med syfte att främja utvecklingen av det förebyggande arbetet för barn och ungdomar i Hbg. Aktivt deltagande lokalt och nationellt i arbetet kring patientinformation. Vi skall vara värdar för nationellt nätverk för patientinformatörer 2008. 8. Ser ni det som möjligt Vi vill gärna samarbeta Vi har redan representant att ha med en HSO med HSO och själva i referensgruppen och har Skånerepresentant i styr-/ledningsgrupp för PUC? frågan får tas upp längre fram om det blir aktuellt. planerat för ytterligare en. Nej däremot har vi funderingar på att återuppliva referensgruppen.

HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har närmare 40 000 funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är tillgänglighet, vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel, social service, bemötandefrågor m m. Vaktgatan 3, 254 56 Helsingborg Tfn 042-256 440 Fax 042-24 46 75 E-post: info@skane.hso.se http://www.skane.hso.se