Föräldrars attityder till barns kost och hälsa november 2006. Ipsos-Eureka



Relevanta dokument
För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Kommunikationsavdelningen

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun

Allmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas av sjukdomar Undersökning:

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Kostpolicy. Riktlinjer

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Kontaktuppgifter & arbete

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING

kostpolicy för botkyrka kommun

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Föräldrajuryn - om badkläder till barn

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Barns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige Sektion: Tillgång till sjukvård

Kostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet.

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN

finsk och svenskspråkiga skolelever

Avgifter för särskilt boende Information om avgifter för stöd och omsorg för dig som bor i särskilt boende/vårdboende

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

LUNCHBILD En sammanställning av yrkesverksamma svenskars lunchvanor sedan 2003

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Särskilt boende

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

Tabellbilaga ANDT undersökning

Nordeas Trygghetsindex 2012

Anders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen

Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v )

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Brukarundersökning 2010 Särvux

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras


Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ektorpsgården Särskilt boende

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Skolplaneenkät 2015 Vårdnadshavare förskola

ZA Flash Eurobarometer 367 (Attitudes of Europeans towards building the single market for green products) Country Questionnaire Sweden

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Arvika Hemtjänst

Ung Röst Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

Stockholms stad. Föräldrar fritids åk 2 - Lycée Francais. 29 svar. 49 procent svarsfrekvens

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Ung Röst Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

UNG RÖST Lycksele 2011

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub206 av Larz Johansson (c) m.fl. Kost, hälsa och konsumentkunskap i skolan. Mot. 1989/90 Ub

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Hemtjänst

Kundpanelrapport. Hälsa & tillsatser

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst

BILAGA till huvudrapport 196 marknadschefers och marknadsansvarigas inställning till Effektiv marknadskommunikation

Vuxenutbildning 2013 I Stockholms län

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bedagården Särskilt boende

Solna stad Skolundersökning 2015

Bo förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bellevue Särskilt boende

Hushållsbarometern våren 2007

Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar)

E-handeln 2014 SILENTIUM AB COPYRIGHT

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten Anmälan av rapport

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan.

Vad drar man in på vid finansiell kris

Pensioner! - En studie om!

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T Arne Modig, David Ahlin Datum:

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM

Vem kan man lita på? - resultat från telefonintervjuer med 1000 tonåringar. Anna Raninen, informationschef

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Regelförenklingar ger fler jobb Enklare regler skulle få 7 av 10 företagare anställa

DN/Ipsos: Väljarnas betyg på regeringen och oppositionen Stockholm, 27 oktober 2015

Föräldrajuryn om Halloween

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skol- och forskningsprojektet. Frågeformulär

Skolmiljö, mobbning och hälsa

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Föräldrar & medier 2012/13

Transkript:

Föräldrars attityder till barns kost och hälsa november 06 Ipsos-Eureka

Studiens genomförande Metod I denna studie har online intervjuer tillämpats som insamlingsmetod för data (CAWI). Datainsamling har utförts av Ipsos fält bolag Ipsos Interactive Service. 0 intervjuer gjordes under perioden 4 November 06. Målgrupp Intervjuerna har genomförts med föräldrar i åldern 8 55 år med hemmavarande barn i åldern 4 5 år. Kvotering har tillämpats så att /3 av alla barn ingår i en följande åldergrupper: 4 6 år, 7 0 år eller 5 år. Frågeformulär Tandläkarförbundet har utformat frågeformuläret tillsammans med Ipsos och godkänt detsamma innan datainsamlingen startade.

Kostens betydelse Q Vilken betydelse anser du att kosten (mat och dryck) har för ditt barns nuvarande och framtida hälsa? 3 3 34 5 4 5 29 52 3 3 38 47 Ingen betydelse 35 54 Viss betydelse Ganska stor betydelse 3 7 4 23 35 24 47 49 Stor betydelse Mycket stor betydelse Univers/Högsk. 8 35 56 0% % % 60% % % Slutsats: Kosten anses som viktig för barnens hälsa

Följder felaktig kost Q Vad tror du skulle kunna bli följderna för ditt barn om det får felaktig kost? (flera svar möjliga) Övervikt Diabetes Skador på tänderna Hjärt- och kärlsjukdomar Mobbing Cancer Annat, vad Vet ej/vill ej svara % 90 87 72 62 27 4 4-6 år % 96 92 84 60 64 24 4 0 7-0 år % 8 87 74 74 7 23 0 0-5 år % 94 82 82 79 52 33 9 3 % 94 89 77 69 26 3 3 % 87 85 8 67 57 28 6 0 % 79 82 74 59 56 26 3 3 % 94 89 86 86 66 26 6 0 % 90 70 65 30 5 0 % 82 55 82 82 73 8 9 0 % 90 88 79 63 58 27 4 2 Univers/Högsk. % 92 96 8 85 65 3 4 0 Slutsats: Felaktig kost leder till Övervikt och Diabetes tror flest föräldrar. Undantaget är föräldrar som har låg utbildning där tron på Diabetes inte är lika utmärkande. Föräldrar med lägre inkomst och/eller lägre utbildning är inte oroade i samma utsträckning över övervikt som andra grupper. Bas: 89 ip

Aktiv informationssökning Q Söker du aktivt information/kunskap om vad ditt barn bör äta och dricka för att ha en god hälsa? 53 5 56 5 50 55 53 55 47 57 56 43 60 Nej Ja 47 49 44 49 50 45 47 45 53 43 44 57 0 Slutsats: Högutbildade och Höginkomsttagare söker aktivt information/kunskap i något högre utsträckning än andra grupper.

Påverkansfaktorer val mat och dryck Q För varje av nedanstående alternativ ange i vilken utsträckning information från respektive alternativ påverkar dig när du väljer mat och dryck till ditt barn? Livsmedelsverket, Socialstyrelsen 2 3 26 29 Barnavårdscentralen 8 4 26 28 4 Vet ej Förskolan 3 35 2 Ingen påverkan 2 Radio/Tv 8 2 32 2 6 3 4 Skolan 2 8 35 9 5 Mycket stor påverkan Mödravårdcentralen 5 34 9 6 7 0% % % 60% % % Slutsats: Information från livsmedelsverket, socialstyrelsen m.fl. är den information som påverkar föräldrar i störst utsträckning.

Forts...Påverkansfaktorer... Internet 2 27 23 28 6 4 Livsmedelsföretag 2 9 24 36 3 6 Vet ej Morgon/Kvällstidn. 2 25 25 30 5 3 Ingen påverkan 2 Dina föräldrar 43 8 2 2 5 3 4 Populärpress 2 30 26 27 2 2 Mycket stor påverkan Dina vänner 28 26 32 2 0% % % 60% % % Slutsats: Information från vänner påverkar föräldrar i minst utsträckning när mat och dryck väljs till barn.

Nöjdhet med kost i förskolan/fritids/skolan Q Är du nöjd med den kost ditt barn får i förskolan/fritids/skolan? % % 60% 6 27 4 5 3 8 5 7 4 6 6 4 Mycket nöjd % % 0% -% -% 63 63 66 60 65 6 66 60 63 64 62 64-9 -0-7 - -9-7 -3-2 - -8 - - - -2-2 -3-2 -3-2 -3-3 -2-3 -4 På det hela taget nöjd Inte alls nöjd Inte särskilt nöjd Univers/Högsk. -5 år 7-0 år 4-6 år Slutsats: Föräldrar är nöjda med den kost som serveras i förskolan/fritids/skolan, dock avtar nöjdheten något när barnen blir äldre.

Försök att påverka förskolan/fritids/skolan Q Försöker du aktivt påverka de miljöer (förskola, fritids; skola) ditt barn dagligen vistas i när det gäller kosten? 90% 70% 50% 30% 0% -0% -30% -50% 8 9 8 7 7 8 7 9 7 5 7 0 5 50 53 49 53 49 47 52 54 47 50 55-42 -4 - -44 - -43-46 -39-39 -48-43 -35 Nej, aldrig Ja, ofta Ibland 4-6 år 7-0 år -5 år Slutsats: Ingen grupp försöker i någon större utsträckning aktivt påverka de miljöer barnen dagligen vistas i när det gäller kosten. Univers/Högsk.

Möjlighet att påverka barnens kostvanor Q Anser du att du kan påverka ditt barns kostvanor i den utsträckning som du önskar? 43 34 45 49 42 43 46 39 43 46 49 60 57 66 55 5 58 57 54 6 57 54 6 5 Nej Ja 0 Slutsats: Högutbildade och föräldrar till äldre barn är de grupper som i minst utsträckning anser sig kunna påverka sina barns kostvanor.

Middag/kvällsmål i familjen Q Hur ofta äter ditt barn någon av följande måltider tillsammans med någon vuxen i familjen? - Middag/Kvällsmål 4 5 4-6 år 2 9 89 Vet ej 7-0 år 3 6 8 Aldrig -5 år 7 2 70 Mer sällan än dag/vecka -3 dagar/vecka 4-6 dagar/vecka 4 6 79 Varje dag 4 5 8 0% % % 60% % % Slutsats: Majoriteten av alla barn äter Middag/Kvällsmål med någon vuxen dagligen

Frukost i familjen Q Hur ofta äter ditt barn någon av följande måltider tillsammans med någon vuxen i familjen? - Frukost 3 30 4 52 4-6 år 29 4 56 Vet ej 7-0 år 4 26 4 56 Aldrig -5 år 3 5 34 4 43 Mer sällan än dag/vecka -3 dagar/vecka 4-6 dagar/vecka 3 34 6 47 Varje dag 4 26 2 56 0% % % 60% % % Slutsats: Lägre andel äldre barn som äter frukost än middag med någon vuxen dagligen

Regler för fickpengar Q Om ditt barn har egna fickpengar, har det då regler för hur mycket pengar det då får använda på läsk, godis och andra sötsaker? 35 3 6 36 34 35 37 33 25 38 35 Mitt barn har inte egna fickpengar 60 0 69 59 27 30 4 32 33 3 35 30 3 30 0 3 33 29 32 28 3 35 32 29 33 9 2 2 2 2 2 2 2 2 3 3 2 Nej, mitt barn får använda sina pengar som det själv vill Ja, mitt barn får bara använda en begränsad del av sina fickpengar på godis och andra sötsaker. Vet ej Slutsats: Äldre barn har egna fickpengar i störst utsträckning och får mestadels använda dessa som de själva vill

Mer läsk, godis, sötsaker idag Q Om du jämför med när du var barn, anser du då att barn konsumerar mer läsk, godis och sötsaker idag? 3 5 5 9 5 2 3 3 4 2 4 60 29 3 30 57 53 53 27 64 3 53 28 3 28 28 60 55 58 58 22 30 30 6 57 55 Nej Ja, i viss utsträckning Ja, mycket mer Vet ej 0 2 2 3 Slutsats: Merparten av alla föräldrar anser att barn konsumerar mer läsk, godis och sötsaker idag.

Skäl till ökad konsumtion av sött Q Vilka tror du är de viktigaste orsakerna till att barn idag konsumerar mer läsk, godis och sötsaker än tidigare? Förändrad livsstil 7 22 37 33 Marknadsföring och reklam 7 22 37 33 Vet ej Föräldrars tidsbrist 2 7 3 22 26 32 Ingen betydelse Bestämma mer själva 4 6 28 33 7 Viss betydelse Ganska stor betydelse Stor betydelse Bättre ekonomi 8 29 28 4 Mycket stor betydelse Brist på kunskaper 2 30 2 7 0 0% % % 60% % % Slutsats: Förändrad livsstil tros vara den främsta orsaken till den ökade konsumtionen av läsk, godis och sötsaker. Bas: 860 ip

Oroad över ökad konsumtion av sött Q Är du oroad över att barn konsumerar mer läsk, godis och sötsaker än tidigare? 4 4 5 3 4 4 4 4 5 8 4 3 60 6 62 56 64 6 60 62 62 57 58 62 59 Nej, inte oroad alls Ja, lite oroad Ja, mycket oroad 0 24 23 29 2 24 25 24 23 27 22 23 28 2 2 Vet ej Slutsats: Majoriteten av föräldrarna känner sig oroade av den ökade konsumtionen. Bas: 860 ip

Fysisk aktivitet eller kost viktigast Q Vilket av följande anser du vara det viktigast för ditt barns nuvarande och framtida hälsa? 60 0 88 86 89 90 88 89 89 88 88 88 88 90 9 8 8 0 8 9 8 0 8 0 7 3 3 2 2 3 2 4 2 3 2 3 Motion och kost är lika viktiga Kosten är viktigast Motion är viktigast Vet ej Slutsats: En kombination av motion och rätt kost anses vara viktigast för barnens nuvarande och framtida hälsa.

Stödjer eller tar avstånd Q Tala om huruvida du stödjer eller tar avstånd från vart och ett av följande påståenden genom att använda en skala mellan och 5, där innebär att du helt tar avstånd och 5 att du helt håller med: Mer information om näringslära och hälsosam mat 3 5 3 5 Förbud mot läsk och godis i skolan 3 6 6 65 Obligatorisk daglig fysisk aktivitet i skolan för alla elever Ökad reglering av reklam för onyttig mat riktad till barn 3 4 3 5 7 8 9 22 62 48 Vet ej Håller inte alls med 2 Förbud mot sötade drycker och mellanmål i förskolan 8 2 23 9 38 3 4 Försäljning av läsk och godis i kassalinjen i matvarubutiken 4 26 7 3 Håller helt med Speciell skatt för godis och läsk 52 5 6 8 9 0% % % 60% % % Slutsats: Det finns en önskan bland föräldrar om mer information om näringslära och hälsosam mat, samtidigt som de i stor utsträckning tar avstånd från en speciell skatt för godis och läsk.

Bakgrundsdata

Man eller kvinna Q Är du man eller kvinna? 60 72 74 74 69 72 72 82 69 62 74 75 66 Kvinna Man 0 28 26 26 3 28 28 8 3 38 26 25 34 Slutsats: Det finns en överrepresentation av kvinnor i studien

Ålder Q Hur gammal är du? 60 0 4 2 7 3 4 4 3 4 7 2 5 7 34 34 36 32 3 34 29 39 38 43 5 57 5 54 49 53 49 55 52 5 42 47 4 2 25 9 2 6 6 4 4 6 5 55 år 4-50 år 3 - år 8-30 år Slutsats: Merparten av respondenterna är i åldern 3 år

Ålder på barn Q Hur gammalt är det barn i hushållet som är mellan 4 och 5 år som står på tur att fylla år? 33 33 34 33 33 34 44 3 35 60 33 35 32 33 34 32 33 34 33-5 år 7-0 år 4-6 år 33 32 34 34 32 34 23 36 33 0 Slutsats: Jämn fördelning mellan årsklasserna för barnen

eller flicka Q Är detta barn en flicka eller pojke? 52 54 50 52 54 5 5 53 52 54 60 48 46 50 48 46 49 49 48 49 46 0 Slutsats: Jämn fördelning mellan flickor och pojkar

Utbildning Q Vilken är den högst avslutade utbildning som du har genomgått? 28 28 27 29 27 29 7 26 48 Universitet/Hög skola 60 60 64 6 55 6 59 65 63 0 48 2 8 2 6 2 2 8 4 Slutsats: En större andel av föräldrarna i undersökningen har som högsta utbildning.

Inkomst Q Vilket av följande intervall beskriver bäst Din årliga hushållsinkomst? D.v.s. den totala lönen innan skatt bruttoinkomst för alla personer i hushållet sammanslaget? 60 0 32 2 3 4 3 32 7 8 2 5 9 9 8 6 6 9 9 8 4 34 29 4 39 38 39 38 88 79 36 43 33 32 33 35 32 35 37 22 4 6 2 5 5 2 4 4 0 0 4 Mer än 900.000 kronor 700.000 till 900.000 kronor 500.000 till 700.000 kronor 300.000 till 500.000 kronor.000 till 300.000 kronor Under.000 kronor Slutsats: Vanligaste inkomstintervallet i undersökningen är mellan.000 till 500.000

Födelseland Q Var är du född? 6 8 5 5 6 6 6 6 7 6 5 8 60 94 92 95 94 94 94 94 94 93 94 95 93 Utanför Sverige Sverige 0 Slutsats: En låg andel av respondenterna är födda utomlands