prognos arbetsmarknad Örebro 2009

prognos arbetsmarknad Örebro 2009

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Ekonomisk översikt... 3 Fakta om prognosen... 3 Syfte och Historik... 3 Urvalet... 3 Metod... 4 Sammanfattning... 5 Försvagad arbetsmarknad i Örebro län det närmaste året... 5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutvecklingen... 6 Färre lediga platser... 6 Tillgång på arbetssökande... 6 Sjunkande sysselsättning...8 Industrikonjunkturens utveckling... 8 Näringsgrenarna... 9 Privat varuproduktion... 10 Industriell tillverkning... 10 Bygg- och anläggningsverksamhet... 11 Jordbruk, skogsbruk och fiske... 11 Privat tjänstesektor... 12 Finansiell verksamhet och företagstjänster... 12 Personliga och kulturella tjänster... 12 Handel och kommunikationer/transporter... 12 Offentlig verksamhet... 13 Hälso- och sjukvård... 13 Forskning och utbildning... 13 Statlig verksamhet/offentlig administration... 14 Utbudet av arbetskraft... 15 Nu kulminerar uppgången i antalet personer i arbetskraften... 15 Antalet arbetssökande stiger på Arbetsförmedlingen... 16 Både brist och överskott... 17 Arbetslöshet och programinsatser... 18 Stigande arbetslöshet... 18 Regional utveckling... 18 Utmaningar på Örebro läns arbetsmarknad... 18 Regionala skillnader... 19 Arbetsmarknadsområde Karlskoga... 19 Arbetsmarknadsområde Lindesberg... 19 Arbetsmarknadsområde Örebro... 19 Välkommen till Arbetsförmedlingen!... 20 2

Ekonomisk översikt Den globala ekonomin har försvagats kraftigt och allt fler länder har gått in i en recession, vilket innebär minskad tillväxt av BNP i minst två kvartal i rad. Detta omfattar exempelvis stora ekonomier som USA, Japan och flera länder inom eurozonen. Den finansiella krisen har därmed satt tydliga avtryck på den reala ekonomin. Det betyder att den globala ekonomin bedöms växa med knappt tre procent 2009, vilket definieras av IMF som en global recession. Den svenska ekonomin har drabbats hårt av detta genom en betydligt försvagad exportkonjunktur. Främst har transportmedelsindustrin drabbats men nedgången har även spritt sig till mer eller mindre hela industrisektorn. Detta har i sin tur påverkat företag som säljer tjänster till andra företag varefter deras konjunktur har försvagats tydligt. Vidare har byggkonjunkturen försvagats och företagen är pessimistiska för det närmaste året. Dessutom har hushållens förtroende till sin egen ekonomi och landets ekonomi som helhet försvagats kraftigt. Det i sin tur leder till att hushållens köplust kommer att minska vilket drabbar detaljhandeln samt hotell och restaurangnäringen framöver. Sammantaget leder detta till att även den svenska ekonomin går in i en recession och BNPtillväxten minskar 2009. Detta medför en kraftigt försvagad arbetsmarknad i landet med påtagligt minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet som följd. Fakta om prognosen Syfte och Historik Arbetsförmedlingen har gjort prognoser sedan 1960-talet. I mitten av 1990-talet infördes ett enhetligt intervjuformulär, men därefter har vissa frågor utvecklats och antalet frågor har dessutom utökats. De senaste tillägg som gjorts är införandet av en fråga angående löneutvecklingen (som introducerades i samband med intervjuerna under hösten 2004) samt kvantifieringsfrågor rörande arbetskraftsbristen och antalet bristyrken (som infördes i hösten 2006 och som senare har vidareutvecklats). Syftet med prognosarbetet är att ge fördjupad information om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, samt att fungera som ett planeringsunderlag för verksamheten på såväl lokal och regional som central nivå inom verket. Urvalet Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år, en på våren (intervjuperiod mars-april och presentation i början av juni) och en på hösten (intervjuperiod september-oktober och presentation i början av december). Basen för undersökningen är urvalet av arbetsställen, som kan definieras som ett företags lokala arbetsplats. De arbetsställen som ska intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser från och med år 2007 arbetsställen med en anställd och uppåt. Tidigare prognosurval bestod av arbetsställen med minst fem anställda. För arbetsställen med fler än 100 anställda är undersökningen en totalundersökning, men för arbetsställen med 1-99 anställda görs ett urval. Detta är stratifierat utifrån bransch, arbetsställestorlek och län. Samma urval används normalt i cirka två år (fyra prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt. Höstens urval är uppdelat i tre urvalsgrupper: 1) basurvalet, som utgör grunden för de analyser och prognoser som görs på riks- och länsnivå; 2) tilläggsurvalet, som är ett frivilligt tillägg av arbetsställen och som kan ändras och anpassas för lokala behov (det används främst 3

för att ge en bra spegling av den lokala arbetsmarknaden, bland annat fördelningen mellan olika näringsgrenar); 3) urvalet av små arbetsställen, vilket alltså är nytt sedan vårundersökningen 2007. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I höstens undersökning består basurvalet av drygt 12 000 arbetsställen med 5 eller fler anställda samt knappt 1 600 arbetsställen med mellan 1 och 4 anställda. Till detta kommer knappt 3 200 arbetsställen i tilläggsurvalet. Svarsfrekvensen i höstens undersökning var 69 procent för företagen i basurvalet med minst 5 anställda. Svarsfrekvensen är således mycket högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med arbetsgivarna. Svarsfrekvensen inom urvalet av de mindre arbetsställena var däremot betydligt lägre, eller 56 procent, vilket delvis beror på att Arbetsförmedlingens kontakter med dessa arbetsgivare inte är lika upparbetade. När det gäller den primär- och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn har några län tilläggsurval för att bättre spegla utvecklingen. Svarsfrekvensen för kommunsektorn var denna gång 85 procent. Metod Svaren inhämtas i dialog med företagens arbetsställen vid besök eller per telefon. Anledningen är att den ansvarige arbetsförmedlaren ska ha god möjlighet att ställa följdfrågor så att risken för missförstånd kring frågornas syfte och innehåll minimeras. Respondenterna uppmanas att bortse från säsongsberoende förändringar. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd SFS 1980:100 (Sekretesslagen) 8 kap 1. Den lokala Arbetsförmedlingen gör en förberedande genomgång av det aktuella urvalet så snart detta är tillgängligt. Inga ändringar får genomföras i basurvalet bortsett från eventuella korrigeringar av direkta felaktigheter (rensning). Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör den viktigaste basen och fundamentet för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För kommentarer kring prognosen kontakta arbetsmarknadsområdeschef Annika Lyttbacka, 010-486 68 60, eller respektive arbetsförmedlingschef. För ytterligare information, kontakta utredare Johan Bissman 010-486 13 94. Prognosen och ytterligare material om utvecklingen på arbetsmarknaden i Örebro, i andra län och riket finns på arbetsformedlingen.se under Nyheter/Fakta, under rubriken Rapporter, prognoser och publikationer. 4

Sammanfattning Minskning av antal sysselsatta år 2009-2 000 Prognos för arbetslösheten* 4:e kvartalet 2009: 5,5 % *inkl. program med aktivitetsstöd Försvagad arbetsmarknad i Örebro län det närmaste året Arbetsmarknaden bedöms få negativ utveckling i Örebro under det kommande året. Den så kallade finanskrisen med sitt snabba förlopp och svårförutsägbara händelser påverkar konjunkturen och arbetsmarknaden på ett sätt som är otroligt svårt att förutse. Sammantaget kan sägas att arbetsmarknaden kommer att försvagas under 2009 men det är svårt att definiera i hur stor omfattning. Normalt sett borde lågkonjunkturen innebära en minskning av antalet sysselsatta med cirka 1 500, en försiktig bedömning ger dock vid handen att arbetsmarknaden kan komma att påverkas av den finansiella oron i än större omfattning varför prognosen tar fasta på en minskad sysselsättning om 2 000 fjärde kvartalet 2009. Olika bedömare ger helt olika bild av lågkonjunkturens djup och längd. Det mest sannolika är att konjunkturen kommer att mattas av under hela 2009 och att en vändning tidigast kommer att ske under 2010. Situationen är dock inte odelat negativ. Främst inom näringar nära relaterade till privat konsumtion förutses en svag men dock positiv utveckling. Antalet jobb inom privat tillverkningsindustri samt bygg- och anläggningsverksamhet kommer att minska under 2009. Inom jordbruk, skogsbruk och fiske och offentlig verksamhet kommer sysselsättningen att vara i stort sett oförändrad. Privata tjänstesektorn kommer att öka antalet jobb. Arbetsförmedlingen vill fortsätta att hitta bra samverkansformer som kompletterar det viktiga matchningsarbetet. Personer som har varit arbetslösa länge kan via Arbetsförmedlingen starta sin anställning med en praktikperiod. Nystartsjobb är ett exempel på annat stöd för arbetsgivare som anställer personer som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid och som har svårt att få nytt arbete. Instegsjobb är ett stöd vid anställning av nyanlända invandrare. De kan samtidigt som de arbetar, läsa svenska och på så sätt tidigare komma i jobb och in i det svenska samhället. Arbetsförmedlingen ska fortsätta att vara en mötesplats för arbetsgivare och arbetssökande - på våra lokala arbetsförmedlingskontor, på Arbetsförmedlingen Kundtjänst och, dygnet runt, på vår webbplats www.arbetsformedlingen.se. 5

Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutvecklingen Färre lediga platser Den breda uppgången i efterfrågan på arbetskraft mätt som antalet lediga jobb anmälda till arbetsförmedlingen i Örebro län har nu bytts mot en allt brantare minskning. Minskningen sker från en hög nivå, den högsta sedan 1992, men signalerna är otvetydiga, en snabb minskning av antalet nyanmälda platser. Antalet nyanmälda platser är nu nere på genomsnittsnivån räknat från 1992 och antalet nyanmälda platser förväntas sjunka ytterligare under 2009 för att i värsta fall tangera de lägre nivåerna i diagrammet nedan innan konjunkturutvecklingen vänder uppåt igen. Antal under månaden nyanmälda lediga platser i Örebro län 1992-2008 Källa Arbetsförmedlingens datalager 2008 Antal 2 200 2 100 2 000 1 900 1 800 1 700 1 600 1 500 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1992-01 1992-07 1993-01 1993-07 1994-01 1994-07 1995-01 1995-07 1996-01 1996-07 1997-01 1997-07 1998-01 1998-07 1999-01 1999-07 2000-01 2000-07 Månad Medelvärde = 1009 2001-01 2001-07 2002-01 2002-07 2003-01 2003-07 2004-01 2004-07 2005-01 2005-07 2006-01 2006-07 2007-01 2007-07 2008-01 2008-07 Som nämnts ovan är utvecklingen just nu enormt svår att förutse men bedömningen är att minskningen av platstillströmningen till Arbetsförmedlingen kommer att bestå under hela 2009 och sannolikt även åtminstone under inledningen av 2010. Länets befolkningsstruktur visar att under kommande år finns ett behov av ersättningsrekrytering på med anledning av generationsväxling. Den minskande tillgången på platser överensstämmer väl med nedgången av antalet sysselsatta som Arbetsförmedlingen kunnat utifrån tillgängliga prognosdata. Tillgång på arbetssökande Tillgången på arbetssökande är god i länet, med en bred variation i utbildningar och yrkeserfarenhet hos den enskilde. Totalt sett har detta utbud också relativt väl kunnat möta den senaste tidens omfattande efterfrågan på arbetskraft. Tillgången på arbetskraft kommer att öka allt eftersom sysselsättningen inom länet minskar under det kommande året. Huvuddelen 6

av tillfrågade företag uppger att man inte upplever någon brist på arbetskraft trots det kommer det att finnas yrken där man under prognosperioden kommer att uppleva brist ett 30-tal så kallade bristyrken förutses i Örebro län under prognosperioden. Dessa yrken återfinns i första hand inom IT- sektorn men även specialutbildad arbetskraft inom vården, el-sektorn, verkstad och verkstadsindustri samt byggsektorn. För det allra flesta yrken väntas ändå en arbetsmarknad i balans det närmaste året. Utbudet av arbetssökande i länet förväntas överstiga efterfrågan och bristyrkena förblir därmed alltjämt relativt få. Många av länets arbetsgivare har dock erfarenheter från rekrytering det senaste halvåret där man haft svårt att få tag i arbetskraft med rätt kompetens. I den enkätundersökning som ligger till grund för denna prognos uppger omkring 30 procent av arbetsgivarna att de haft någon form av rekryteringsproblem. Denna bristsituation kan som nämnts ovan bestå inom några yrkesgrupper. Omfattningen av rekryteringsproblemen kommer att bli lägre än normalt i länet och betydligt ovanligare än under det senaste halvåret. Utfallet på denna punkt i enkätundersökningen indikerar att Arbetsförmedlingen bör försöka höja sin servicegrad ytterligare och försöka hitta jobben som inte finns, det vill säga i ökad utsträckning ackvirera platser. Andel företag som anmält brist på arbetskraft 60 Hösten 2004 Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Hösten 2006 Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 50 40 Procent 30 20 10 0 Verkstadsindustri Industri (exkl.verkstadsindustri) Byggnadsverksamhet Privata tjänster Totalt 7

Ledig personalkapacitet vid arbetsställena, hösten 2008 Bransch 0 procent 1-10 11-20 21-30 Över 30 procent procent procent procent Byggnadsverksamhet 16 37 18 4 10 Industri 23 53 14 8 5 Finans/uppdragsverksamhe 16 38 19 8 10 Transport/restaurang m.m. 15 37 22 6 7 Handel 13 40 31 7 4 Totalt 25 24 19 7 7 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2008. Sjunkande sysselsättning Den enkätundersökning som Arbetsförmedlingen genomfört bland arbetsgivare i Örebro län hösten 2008 visar att en nettosänkning av sysselsättningen kommer att ske under 2009. En svag konjunktur väntas under 2009 och denna innebär en minskande efterfrågan till främst tillverkningsindustri, inom tjänstesektorn kan en viss ökning av sysselsättningen ske även under 2009. En stor andel arbetsställen beräknas i nuläget ha ledig kapacitet på personalsidan för ökad produktion eller fler uppdrag. Förutsättningarna för en positiv utveckling på arbetsmarknaden för de arbetssökande bedöms sämre. Arbetsförmedlingen förutser en netto minskning med omkring 2 000 personer under 2009, motsvarande ca 1,0 procent av samtliga i arbete. De nya jobb som kan väntas komma i första hand inom den privata tjänstesektorn. Inom offentligverksamhet - innefattande statlig förvaltning, kommuner och landsting - är den sammantagna bedömningen att antalet anställda kommer att vara svagt minskande. En anpassning och prioritering inom befolkningsrelaterade verksamheter, struktureringar och anslagsbegränsningar. Inom skolans område förutses under prognosperioden ske vissa neddragningar med konsekvenser för totala antalet arbetstillfällen i denna sektor. Sett i det längre perspektivet - fram till utgången av år 2009 - är bedömningen att nedgången i den totala sysselsättningen inom Örebro län börjar avta. Det finns däremot just nu inga indikationer på att länets sysselsättning skulle vara ökande under denna prognos tidshorisont. Industrikonjunkturens utveckling Tillströmningen av nya order till länets tillverkningsindustri har under hösten minskat. Också verksamhet inom övrig angränsande privat varu- och tjänsteproduktion verkar ha haft en negativ trend på efterfrågesidan under den gångna hösten. Nedgången i konjunkturen fortsätter under hela 2009 i stort sett inom hela industrinäringen. En svag positiv tendens förutses främst inom tillverkningsindustrin under andra halvåret 2009. Först under 2010 är det troligt att industrikonjunkturen vänder uppåt på bred front. Inom byggnadsverksamheten Den minskade orderingången verkar vara oberoende av företagsstorlek, såväl stora som mindre företag redovisar minskad efterfrågan i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Under hösten har industrisektorn drabbats av flera varsel och varslen bedöms komma att fortsätta under första halvåret 2009, under senare delen av 2009 leder troligen den ökade efterfrågan till att varselsituationen förbättras även om efterfrågan på arbetskraft inte bedöms öka nämnvärt förrän under 2010. 8

Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster (inom parantes = andelen som bedömt minskande efterfrån) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månader Bransch Höst 2007 Vår 2008 Höst 2008 Höst 2007 Vår 2008 Höst 2008 Höst 2007 Vår 2008 Höst 2008 Byggverksamhet 61 (0) 32 (10) 38 (13) 41 (2) 34 (8) 21 (25) 36 (3) 25 (14) 13 (25) Finansiell verksamhet, företagstjänster 65 (4) 52 (6) 41 (10) 62 (5) 48 (5) 27 (21) 54 (3) 43 (6) 30 (13) Handel o kommunikationer 58 (7) 41 (10) 28 (21) 55 (6) 47 (4) 15 (27) 50 (6) 36 (9) 23 (21) Jordbr, skogsbr o fiske 56 (0) 40 (10) 11 (11) 44 (0) 40 (10) 22(33) 56 (11) 40 (10) 33 (0) Off förvaltning, mm 100 (0) 100 (0) 100 (0) 100 (0) 100 (0) 0 (0) 100 (0) 100 (0) 0 (0) Personl och kulturella tjänster, renhållning 36 (0) 50 (12) 29 (29) 75 (8) 38 (12) 35 (0) 67 (0) 62 (6) 47 (6) Tillv, utv av mineral o energiprod, exkl verkstadsindustri 47 (6) 30 (11) 34 (25) 37 (12) 45 (2) 25 (25) 44 (6) 40 (9) 28 (21) Utbildning, forskning 50 (0) 100 (0) 50 (50) 50 (0) 0 (0) 0 (0) 50 (0) 0 (0) 50 (0) Verkstadsindustri 62 (3) 52 (7) 44 (10) 54 (4) 47 (5) 20 (29) 51 (4) 39 (5) 15 (31) Vård och omsorg 33 (20) 67 (8) 33 (25) 27 (13) 58 (0) 42 (17) 33 (20) 67(0) 42 (8) Snitt 57 (4) 56 (7) 41 (19) 55 (5) 46 (5) 21 (19) 54 (5) 45 (6) 28 (13) Översiktlig bedömning av förändringar i efterfrågan på varor och tjänster Utveckling senaste halvåret Väntad utveckling kommande halvår Väntad utveckling kommande 6-12 månader Privat verksamhet Byggverksamhet Svagt stigande Svagt minskande Minskande Finansiell verksamhet, företagstjänster Svagt stigande Svagt stigande Svagt stigande Handel o kommunikationer Stigande Minskande Svagt stigande Jordbruk, skogsbruk & fiske Oförändrad Minskande Stigande Offentlig förvaltning m m Svagt stigande Oförändrad Oförändrad Personl och kulturella tjänster, renhållning Svagt stigande Svagt stigande Svagt stigande Tillverkning, utvinning av mineraler och energiproduktion, exklusive verkstadsindustri Svagt stigande Oförändrad Svagt stigande Utbildning, forskning Oförändrad Oförändrad Svagt stigande Verkstadsindustri Svagt stigande Sjunkande Sjunkande Vård och omsorg Svagt stigande Svagt stigande Svagt stigande Offentligverksamhet Kommunal verksamhet Svagt minskande Svagt minskande Svagt minskande Landstingsverksamhet Oförändrad Oförändrad Oförändrad Statlig verksamhet Svagt stigande Svagt minskande Svagt minskande Näringsgrenarna I Örebro län är för närvarande flest sysselsatta inom i vård- och omsorgsverksamhet, tillverkningsindustri, handel och kommunikationer. I ett stort antal näringsgrenar/branscher förutser man en negativ marknadsutveckling det närmaste året, med sjunkande efterfrågan på varor och tjänster. Antal sysselsatta personer 9

Sysselsatta i Örebro län Jordbruk, jakt och skogsbruk Tillverkning och mineralutvinning 6 204 1 163 El, gas, värme och vattenverk 9 613 21 098 Byggindustrin Parti- och detaljhandel, reparationsverkstäder 29 646 508 8 978 13 617 Transport, magisinering och kommunikation Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsbolag, uthyrningsoch företagsservicefirmor Utbildningsväsendet Hälso och sjukvård, socialtjänst och veterinärkliniker Hotel och restauranger Andra samhälliga och personliga tjänster 4 445 2 195 4 727 690 11 672 2 071 7 417 Kommun Landsting Statlig Privat varuproduktion Industriell tillverkning Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Avmattning i efterfrågan och bred nedgång Varsel sänker sysselsättningen Heta yrken: Svetsare CNC-operatör Lastbilsmekaniker Efterfrågan på industrins produkter har som förutsett varit god under inledningen av det senast gångna halvåret, och en stor andel av industriföretagen har kunnat notera en fortsatt ökning av orderingången. Efterfrågan har dock avmattas under den senare delen av det gångna halvåret. Sammantaget har ökningstakten i efterfrågan från marknaden nu dämpats/ avstannat. För sysselsättningen innebär den minskande efterfrågan att få nya arbetstillfällen uppstår. Totalt beräknas länets industrisektor ha ökat sysselsättningen det senaste året motsvarande över 3 procent. Denna uppgång har nu förbytts i en minskning. Industrins bedömningar inför den förestående prognosperioden är pessimistiska. Företagens förväntningar har minskat avsevärt vad gäller efterfrågeutvecklingen under 2009. En markant avmattning i industrikonjunktur infinner sig under 2009. Den totala sysselsättningen i länets industrisektor beräknas sjunka under det närmaste året till följd av varsel med konjunkturell bakgrund. I övrigt bedöms rekryteringarna till industrin fortsätta i begränsad omfattning, under senare delen av 2009 kan en viss ökning av antalet 10

arbetstillfällen ske främst inom tillverkningsindustrin. En stor andel företag beräknas i nuläget ha ledig personalkapacitet. Rekryteringen till industrin beräknas kunna ske utan större problem i länet. Vissa yrken väntas dock även i fortsättningen komma att ha ett mera begränsat utbud av arbetssökande men risken för bristsituationer är relativt liten. Bygg- och anläggningsverksamhet Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Byggvolymen minskar i länet Viss brist på många byggnadshantverkare Generationsväxlingen skapar visst behov av arbetsledare Heta yrken: Byggnadsingenjörer med erfarenhet av att leda personal Byggkonjunkturen i länet viker och tendensen för kommande år är minskad verksamhet totalt sett. Den extremt låga arbetslösheten bland byggnadsarbetarna kommer nu att vändas i en uppgång. Under 2009 beräknas byggbranschens inriktning inte förändras nämnvärt sett till fördelningen mellan bostäder, byggnadsinvesteringar för industri och handel, offentlig husbyggnad samt väg- och anläggningssektorn. En minskande investeringstrend kan noteras på alla områden, vilket medför att den totala byggvolymen i länet förväntas minska. Branschen har i dag nästan ledig kapacitet och förväntningarna inför 2009 kännetecknas av ett lägre sysselsättningsläge. Efterfrågan på personal väntas vara låg till byggbranschens flesta yrken under hela prognosperioden.. Den omfattande generationsväxlingen medför viss efterfrågan på personal med erfarenhet av att leda personal i kombination med administration och projektering. Jordbruk, skogsbruk och fiske Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Optimism på sikt inom jordbruket Heta yrken: Sysselsättningen inom jordbruk, skogsbruk och fiske utgör i dag omkring 2 procent av Örebro läns totala näringar, och har sedan lång tid varit vikande i antal. I jordbruksföretagen finns nu förnyad optimism, bland annat på grund av förväntad ökad lönsamhet. Inom skogsbruket är aktiviteten hög och konkurrensen om råvaran har ökat. Sysselsättningen i branschen bedöms nu bli i huvudsak oförändrad under prognosperioden men med tendens till ökning tidvis främst under andra halvåret 2009. 11

Privat tjänstesektor Finansiell verksamhet och företagstjänster Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Fortsatt stort rekryteringsbehov speciellt inom IT Heta yrken: Systemerare Programmerare Tjänsteföretagen som ingår under denna rubrik utgör drygt 10 procent av alla sysselsatta i länet och består av många olika typer av företag inom ekonomi och teknik. Huvuddelen av företagen är starkt beroende av industri och byggföretag som köper tjänster. Den svaga konjunkturen påverkar företagen negativt men trots allt än så länge i ganska lite omfattning. Såväl efterfrågan på företagens tjänster som antalet arbetstillfällen bedöms stiga under 2009. Branschen kan komma att påverkas negativt eller mycket negativt om lågkonjunkturen blir väldigtdjup då även efterfrågan inom t ex IT- banschen kommer att påverkas i en större omfattning. Personliga och kulturella tjänster Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Förlänga turistsäsongen och bredda utbudet på turistorterna Heta yrken: Denna bransch omfattar hotell, frisörer, restauranger, städbolag, campingplatser, spaverksamhet, mediaföretag, nöjesparker, golf- och travbanor, sportverksamhet med mera. Hit räknas även privat vård och utbildning. Efterfrågan i många av servicebranschens yrken är fortsatt hög och förutses att så förbli under 2009 om inte lågkonjunkturen kraftigt förstärks. Privat ekonomin hos personer med sysselsättning förbättras genom regeringens finanspolitik och detta stimulerar till ytterligare efterfrågan inom denna bransch liksom inom handeln. Generellt finns en fortsatt optimism inom speciellt hotell- och restaurang. Handel och kommunikationer/transporter Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Nyetableringarna avtar inom handeln, höga kompetenskrav inom transportyrkena Heta yrken: Handelsbranschen har en fortsatt positiv utveckling i länet, dock kommer efterfrågan att minska under prognosperiodens inledning. Under prognosperiodens andra hälft kommer efterfrågan åter att börja stiga även om ökningstakten blir lägre än under föregående prognosperiod. Efterfrågan på personal förutses mattas av för att öka något under andra halvåret 2009. det finns tillgång på sökande till jobben inom handel. 12

Även transportbranschen bedöms få en minskande marknadsutveckling i länet. Såväl industrisektors, byggnadsindustrins som handelns behov av transporter minskar i omfattning och efterfrågan på personal väntas bli svagt minskande under det närmaste året. Utbudet av arbetssökande i länet beräknas till stor del möta väntad efterfrågan. Transportyrkena ställer allt högre krav på både utbildning och personlig lämplighet, och det kan vara problem att hitta kvalificerade lastbils-, buss- eller taxiförare. Offentlig verksamhet Hälso- och sjukvård Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Oförändrad efterfrågan inom vård och omsorg Heta yrken: Specialistsjuksköterskor, Även den offentliga sektorn påverkas av lågkonjunkturen främst genom minskade skatteintäkter till kommun och landsting. Den kommunala verksamheten kommer att minska främst inom utbildningsområdet där en minskning av antalet skolungdomar kommer att få genomslag på sysselsättningen. Ökningen av sysselsättningen inom hälso- och sjukvård har varit konstant sedan hösten 2003, den bedöms brytas nu och sysselsättning kommer i stort sett vara oförändrad under 2009, denna bedömning är dock osäker på grund av den ekonomiska utvecklingen. Forskning och utbildning Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Minskad efterfrågan lärare Heta yrken: Gymnasielärare yrkesämnen Den kommunala verksamheten kommer att minska inom utbildningsområdet där en minskning av antalet skolungdomar kommer att få genomslag på sysselsättningen. 13

Statlig verksamhet/offentlig administration Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Svagt minskad efterfrågan Heta yrken: Offentlig förvaltning består av alla statliga myndigheter samt ledningsfunktioner i kommuner och landsting. Sysselsättningen bedöms minska svagt under perioden fram till 2010. 14

Utbudet av arbetskraft Totalbefolkningen ökar alltsedan millenniumskiftet i måttlig takt för närvarande främst genom inflyttning från utlandet. Positivt är att en stor del av denna ökning återfinns i åldrarna 17-24 år. Demografiskt sett finns möjlighet att befolkningen i arbetsför ålder fortsätter att öka också under 2009. Om inflyttningen till länet sedan kan hålla jämna steg med förestående ålderspensionering av stora åldersklasser återstår att se. Antalet personer i de i dag yngre tonåren motsvarar inte de kring 60 +. Antal invånare i Örebro län mellan 16-64 år Folkmängd i åldern 16-64, Örebro län 1977-2007 178000 176000 174000 172000 170000 Antal Folkmängd Örebro län 168000 166000 164000 162000 160000 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 Nu kulminerar uppgången i antalet personer i arbetskraften År 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Till begreppet arbetskraften räknas enligt praxis personer som är sysselsatta genom förvärvsarbete eller är öppet arbetslösa däremot normalt inte studerande och de som deltar i flertalet av Arbetsförmedlingens program för arbetssökande. Under det senaste året har den goda tillgången på lediga platser i länet även ökat intresset för att ta ett jobb. Enligt SCB: s arbetskraftsundersökningar har ca 2 600 personer tillkommit i arbetskraften flertalet som förvärvsarbetande. Under kommande år beräknas antalet personer i åldrarna 16-64 år som står till arbetsmarknadens förfogande minska, se diagram nedan. Inskränkande verkar de demografiska förändringarna mellan åldersklasserna, samt ett på nytt stigande antal högskolestuderande. 15

Beräknad förändring i länets arbetskraftsutbud Åldersstruktur Örebrolän 2007 (1997 som jämförelse) 16-64 år Källa SCB 2008 5000 4500 4000 3500 Antal 3000 2500 2000 1997 2007 1500 1000 500 0 16 år 18 år 20 år 22 år 24 år 26 år 28 år 30 år 32 år 34 år 36 år 38 år 40 år 42 år 44 år 46 år 48 år 50 år 52 år 54 år 56 år 58 år 60 år 62 år 64 år Ålder Antalet arbetssökande stiger på Arbetsförmedlingen Den minskande efterfrågan på arbetskraft ökar tydligt antalet arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Antalet arbetssökande som får jobb minskar och inskrivningarna av nya arbetssökande ökar. I dag är 1 000 personer färre registrerade som arbetssökande jämfört med ett år tidigare, vilket innebär en minskning med omkring 5 procent. Sammanlagt söker för närvarande omkring 20 600 personer ett arbete i länet. Drygt 6 000 av dessa saknar i nuläget helt någon form av sysselsättning eller arbete. 16

Grupper av arbetssökande vid Arbetsförmedlingen i Örebro län Inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Örebro län > 55 år 15 I program 16 Högskole utbldning 17 < 24 år 17 Deltids- Timanställda 17 Funktionshindrade 23 Öppet arbetslösa 29 Utrikesfödda 30 Förgymnasial utbildning 34 Gymnasial utbildning 49 Män 49 Kvinnor 51 Det totala antalet arbetssökande vid länets Arbetsförmedlingar beräknas under 2009 fortsätta att öka. Detta som en följd av den nuvarande lågkonjunkturen och den finansiella oron. Ökningen av antalet arbetssökande beräknas det närmaste året bli omkring 2 000 personer motsvarande ca 10 procent. Utbildningsnivån bland de arbetssökande är i dag till närmare 50 procent en gymnasieutbildning. Man lägger också märke till ett ganska stort antal sökande med eftergymnasiala utbildningar. Drygt 3 500 personer motsvarande ca 17 procent av samtliga arbetssökande har en utbildning över gymnasienivån. Huvuddelen av dessa är åldrar mellan 30 och 50 år, men i övrigt relativt jämnt fördelat i åldersklasserna. Närmare 60 procent är kvinnor. Gruppen med eftergymnasial utbildning bland de arbetssökande är dock på retur såväl till antal som till andel av totalen till följd av en i dag klart bättre arbetsmarknad också för högskoleutbildade. Främst är det antalet i åldrar under 50 år som minskar. Vanligaste utbildningsinriktning bland de arbetssökande med lägst gymnasieutbildning är områdena teknik och tillverkning, hälso- och sjukvård samt social omsorg, samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Bland de högskoleutbildade återfinns även en stor grupp med pedagogisk utbildning. Både brist och överskott Det har blivit ganska vanligt att kompetensen hos de arbetssökande och arbetsgivarnas krav inte är på samma nivå. Det finns idag yrken med relativt gott om arbetssökande men där arbetsgivarna ändå anser att det råder brist. Nya kompetenskrav i yrket medför att arbetssökande med både utbildning och erfarenhet inte alltid är anställningsbara. Här måste arbetsmarknadsutbildningen fokusera på kompletterande utbildning samtidigt som arbetsgivarna också måste ta sitt ansvar för att vidareutbilda sin personal. Inom flera 17

näringsgrenar skulle sysselsättningen kunna öka mera om matchningen av tillgänglig arbetskraft blev effektivare. Arbetslöshet och programinsatser Stigande arbetslöshet Arbetslösheten har minskat i Örebro län också under det senaste året även om takten i förbättringen nu är i avtagande. Inräknat deltagare i program med aktivitetsstöd har arbetslösheten under 2008 legat allt närmare de värden som noterades i fjol vid samma tid på året. Under tredje kvartalet i år var 8 990 personer arbetslösa eller deltog i ett program med aktivitetsstöd. Det motsvarar 5 procent av befolkningen i åldern 16-64 år. Länets arbetslöshet förväntas sjunka också under år 2009, men efterhand i något långsammare takt. I genomsnitt under fjärde kvartalet 2009 beräknas 11 400 personer vara arbetslösa eller delta i Arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd. Det innebär en ökning med omkring 2 000 personer det närmaste året. Regional utveckling Den beräknade negativa sysselsättningsutvecklingen förutses gälla för hela länet. Även om förutsättningarna varierar något mellan olika delar av länet kan sysselsättningen nästa år förväntas ligga på en lägre nivå i länets samtliga kommuner. Arbetslösheten inklusive programdeltagare väntas öka. Fram till utgången av år 2009 beräknas antalet ha ökat med omkring 2000 personer jämfört med samma tid året innan. En något högre arbetslöshet beräknas kvarstå i centralorten Örebro jämfört med övriga länet. Utmaningar på Örebro läns arbetsmarknad Tillgången på arbetskraft på sikt måste tryggas. I det ingår att kompetensutveckla mot arbetsmarknadens behov, både bland arbetssökande och bland ungdomar som väljer studieinriktning. Andra viktiga insatser är att säkerställa en snabbare integrering av nyanlända invandrare och en effektiv rehabilitering. Arbetsförmedlingen måste i större utsträckning finna de jobb som inte finns, det vill säga ackvirera platser. Arbetsförmedlingen måste också i allt större utsträckning fokusera på en effektiv matchning av sökande till de lediga jobben. För att kunna ackvirera platser och matcha effektivt behövs goda och täta kontakter med länets arbetsgivare. Därigenom kan behov och förändrade förutsättningar snabbt fångas upp. En effektiv matchning kräver också goda kunskaper om de arbetssökandes kompetens. Därför är en tidig verifiering av de arbetssökandes meriter tillsammans med kunskaper om kompetenskrav inom olika yrken av största vikt. Arbetsförmedlingen behöver också i större utsträckning tydliggöra arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring för att möjliggöra interlokalmatchning. Arbetsförmedlingen ska fokusera på att stimulera den yrkesmässiga och geografiska rörligheten hos de arbetssökande. 18

Under de närmaste åren kommer Örebro län att ha en något större generationsväxling än riket i stort. Skillnader i åldersstruktur och i näringslivsstruktur leder till olika effekter i olika delar av länet. Två grupper som är viktiga för Örebro läns framtida tillväxt är ungdomar och utrikes födda. Med en minskande brist på arbetskraft minskar möjligheterna till sysselsättning för dessa två grupper. Det är en viktig utmaning för Arbetsförmedlingen att bidra till att synliggöra dessa resurser och underlätta kontakterna mellan arbetsgivare och arbetssökande. Samtidigt som matchningsarbetet intensifieras ska de arbetsmarknadspolitiska programmen i större utsträckning omfatta dem som befinner sig längst från arbetsmarknaden. Två av dessa program är Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar. Programmen inriktas på att stärka individer i syfte att förbättra deras möjligheter att delta i arbetslivet. Detta arbete kommer att kräva stora arbetsförmedlarinsatser i länet under prognosperioden. Även kompletterande aktörer kommer att spela en viktig roll. Regionala skillnader Arbetsmarknadsområde Karlskoga Alla branscher visar på en svag eller vikande tillväxt och arbetsmarknaden kommer att utvecklas negativt under prognosperioden. Under senare delen av prognosperioden kan en ökning av efterfrågan att finnas inom vården och personliga och kulturella tjänster. Inom Handel och transporter finns redan idag en viss överkapacitet liksom inom tillverknings- och verkstadsindustrin. Arbetsmarknadsområde Lindesberg Under förutsättning att en viss stabilisering sker inom kreditbranschen finns alltjämnt en svag ökning av efterfrågan inom byggbranschen under prognosperiodens första hälft. Inom Tillverknings- och verkstadsindustrin finns, med samma förutsättningar, en svag ökning av efterfrågan på produkter under hela prognosperioden. Inom Handel och transporter finns redan idag en viss överkapacitet liksom inom tillverknings- och verkstadsindustrin. Arbetsmarknadsområde Örebro Alla branscher visar på en svag eller vikande tillväxt och arbetsmarknaden kommer att utvecklas negativt under prognosperioden. De branscher där en svag tillväxt kan skönjas är främst finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster. Under prognosperiodens senare del kan en positiv utveckling ses även inom bygg och tillverkningsindustrin. 19

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Vad vi kan erbjuda arbetssökande Du som söker arbete är en viktig person för Arbetsförmedlingen. Vi söker ständigt människor med olika kompetenser och arbetar för att fylla vår platsbank med lediga jobb att söka. Har du blivit arbetslös eller söker du nya utmaningar i livet? Arbetsförmedlingen är till stor hjälp när du söker jobb. Du kan få personlig service på en arbetsförmedling nära dig Du kan ringa vår kundtjänst vardag som helgdag Dygnet runt står www.arbetsformedlingen.se till ditt förfogande. Arbetsförmedlaren är först och främst ett bollplank när det gäller att hitta ditt nya jobb. Vi hjälper bland annat till med att hitta nya uppslag, granska dina ansökningshandlingar och förbereda dig inför en anställningsintervju. Är du tveksam inför ditt yrkesval och undrar vilket jobb som kan vara rätt för dig, är Arbetsförmedlingen en bra startpunkt. Där kan du se var jobben finns och hur framtiden ser ut i olika yrken. Vårt mål är att du ska få ett arbete så snabbt som möjligt och hjälper även till att skaffa dej kompletterande yrkeskunskap om så anses nödvändigt för att höja din kompetens. En neutral mötesplats Arbetsförmedlingen är en neutral mötesplats där arbetssökande och arbetsgivare kan träffas. Vi satsar mycket på att arrangera jobbmässor, branschdagar och rekryteringsträffar där du kan få kontakt med arbetsgivare som behöver anställa. Vad vi kan erbjuda arbetsgivare Arbetsgivare är viktiga kunder för Arbetsförmedlingen. Vi söker därför kontakt med fler företag och organisationer i regionen för att inleda långsiktigt och fördjupat samarbete. Vi kan presentera förslag på lämpliga arbetssökande utifrån dina kompetenskrav. Vi kan ge råd och stöd när du utformar din rekryteringsannons för bästa möjliga svar. På www.arbetsformedlingen.se lägger du själv ut ditt lediga jobb när det passar dig. Behöver du råd och stöd med detta, står vi till ditt förfogande. Vi samarbetar gärna med dig för att ordna rekryteringsträffar och branschdagar. Vårt mål är att du ska hitta den kompetens du söker så snabbt och effektivt som möjligt. Vill du veta mer? Vi kommer gärna på besök för att lära känna ditt företag och få veta mer om dina rekryteringsbehov. Då kan vi berätta mer om vilket stöd du kan få av Arbetsförmedlingen. Flera sätt att kontakta oss Kontakta din lokala arbetsförmedling Läs mer på www.arbetsformedlingen.se Kontakta Arbetsförmedlingen Kundtjänst: 0771-416 416 Kontakt angående denna prognos: Johan Bissman Arbetsförmedlingen Box 357, 654 08 Karlstad Telefon: 010-486 13 94