Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform Nr 6/99
Förord Den här rapporten visar att dagens brytpunkt drabbar vanliga löntagare som till exempel lärare, sjuksköterskor, poliser och journalister hårt. Brytpunkten ligger så lågt att det inte är höginkomsttagarna som drabbas. Marginaleffekten slår hårdast mot grupper med vanliga löner. Nästan 40 procent av alla heltidsarbetande löntagare befinner sig över dagens brytpunkt och får betala upp till 57 procent av en löneökning i skatt. Många fler riskerar att drabbas om de ökar sin arbetstid eller tar på sig mer ansvar på jobbet. Dagens skatteregler leder till orimliga effekter för vanliga löntagare. Människor som ingen skulle komma på tanken att kalla höginkomsttagare, men som kanske utbildat sig eller utvecklats i jobbet, straffas med höga marginalskatter. Sverige behöver en skattereform. Det är de flesta överens om, även regeringen. Det finns också pengar över till sänkta skatter. TCO vill med denna rapport visa att det spelar stor roll hur skattesystemet reformeras. Skatter har inget egenvärde. Samhället behöver dock ett rimligt skatteuttag för att kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner med hög kvalitet. Skatterna kan också bidra till ökad rättvisa. Men skattesystemet ska inte bara vara rättvist. Det ska också gynna den ekonomiska utvecklingen. Sverige behöver ett skattesystem som uppmuntrar vanliga löntagare att utvecklas och växa i arbetslivet. I dagens system drabbas normalinkomsttagarna av orimliga marginaleffekter. Det allvarligaste problemet är den för låga brytpunkten, det vill säga den inkomst där man börjar betala statlig skatt. Det rimliga vore att bara de med höga inkomster ska betala statlig skatt. Att höja dagens brytpunkt är därför inte bara en tillväxtreform, Det är i allra högsta grad en rättvisefråga. Sannolikt skulle en sådan höjning även ha gynnsam effekt på den svenska lönebildningen. Vanliga löntagare ska behandlas lika i skattesystemet. Därför argumenterar TCO för att höja brytpunkten till samma nivå som taket för egenavgiften. Sture Nordh Ordförande, TCO Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 1
Sammanfattning Endast de 15 bäst betalda procenten av löntagarna skulle betala statlig skatt, enligt skattereformen 1991. Idag drabbas dock främst medelinkomsttagare av marginaleffekterna som uppstår omkring och över brytpunkten för statlig skatt. Hit hör yrkesgrupper som sjuksköterskor, lärare, poliser och journalister med löner i spannet 20 500-25 000 kronor i månaden. Det handlar om människor som skaffat sig en utbildning och därigenom satsat på jobbet, precis som politiker och andra uppmanat till. De får idag behålla mindre än hälften av en inkomstökning. Dagens skattesystem sänder därför ut ett tillväxtfientligt budskap: Dra inte på dig studielån för en utbildning som inte automatiskt ger lönekarriär upp till höga inkomstnivåer. Utvecklas inte i jobbet. Ta inte ansvar. Enligt TCO är detta både orättvist och farligt för tillväxten. Därför menar TCO att brytpunkten för statlig skatt bör höjas till samma nivå som taket för egenavgiften, det vill säga motsvarande en månadslön på 25 000 kronor (en årsinkomst på cirka 300 000 kronor). En kommande skattereform måste utformas så att den främjar en långsiktig tillväxt i ekonomin och bidrar till att arbetsmarknaden fungerar bättre. Därför bör man koncentrera sig på de inkomstlägen där dagens skattesystem leder till orimliga skatteeffekter. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 2
Straffskatt på sjuksköterskor? Ett exempel på hur skatten slår mot vanliga löntagare Dagens marginaleffekter är inte bara orättvisa och tillväxthämmande. De hotar dessutom verksamheten i exempelvis vården. De flesta människor tycks vara överens om att sjuksköterskor tjänar för lite, att de är felavlönade. Men det är värre än så, de är dessutom felbeskattade. Och ju mindre felavlönade de blir, ju mer felbeskattade blir de. De flesta sjuksköterskor är kvinnor med minst tre års högskolestudier bakom sig, specialistkompetens kräver än mer. Var sjunde sjuksköterska har en inkomst över brytpunkten för statlig skatt. Om de erbjuds en löneförhöjning efter vidareutbildning eller för att ta på sig ökat ansvar, försvinner mer än hälften av inkomstökningen i skatt. Detsamma sker vid en helgs extraarbete. Detta trots att vården behöver fler sjuksköterskor, eller högre arbetstid från de sjuksköterskor som redan är anställda. Idag är det brist på sjuksköterskor på många ställen i landet. Denna situation kommer att kvarstå för många år framåt. Samtidigt oroas både fackliga företrädare och arbetsgivare för att statusen på vårdyrkena är för låg. Fler måste rekryteras till vården, och högre lön anses vara ett sätt att locka fler till exempelvis sjuksköterskeutbildning. Dessa strävanden motverkas av marginalskattefällorna. Genom att höja brytpunkten för statlig skatt skulle huvuddelen av sjuksköterskorna få behålla mer av en löneökning, vilket kan underlätta rekrytering och löneförhandlingar i vårdsektorn. TCO har specialgranskat Vårdförbundets lönestatistik och jämfört den med de befintliga skatteskalorna, men även med TCOs förslag till nya skattenivåer. TCOs förslag ger sjuksköterskorna mer i plånboken Granskningen visar att var sjunde av Vårdförbundets medlemmar, fler än 10 000, har heltidsinkomster över brytpunkten. Dessa skulle slippa statlig skatt om TCOs förslag att höja brytpunkten för statlig skatt till 25 000 kronor i månaden genomfördes. I inkomstläget över 25 750 kronor i månaden finns endast knappt tre procent av Vårdförbundets medlemmar. I inkomstläget strax under brytpunkten för statlig skatt finns nära 38 000 medlemmar i Vårdförbundet (44 procent). Samtidigt är den genomsnittliga tjänstgöringsgraden för Vårdförbundets medlemmar 78 procent. Tre av fyra medlemmar har en tjänstgöringsgrad som inte överstiger 70 procent. Att en så stor andel av medlemmarna arbetar deltid förvärrar marginalskatteproblemet. Om en sjuksköterska som arbetar 70 procent överväger att gå upp i tid behöver hon inte bara ta ställning till vad detta innebär för det övriga livet. Hon måste också ta ställning till om den ökade arbetstiden är värd den lön som blir kvar efter skatt. För många av Vårdförbundets medlemmar innebär en ökning i arbetstid att man når över brytpunkten för statlig skatt, vilket innebär att extrainkomsten beskattas med drygt femtio procent istället för drygt 30 procent. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 3
Varför skattereform? En grundtanke i skattereformen 1991 var, att ingen låg- eller medelinkomsttagare skulle behöva betala mer än 30 procent av sin inkomst i skatt. Endast de bäst betalda 15 procenten av löntagarna skulle därutöver betala 20 procent i statlig skatt. Avsikterna med skattereformerna kom på skam. Idag betalar hela 28 procent av de förvärvsarbetande statlig skatt. Bland dem finns grupper som definitivt inte kan karaktäriseras som höginkomsttagare. 40 procent av alla heltidsarbetande och hälften av TCOs heltidsarbetande medlemmar ligger över brytpunkten för statlig skatt. Brytpunkten ger kraftiga marginaleffekter för medelinkomsttagare. Det nuvarande skattesystemet beskattar inkomster mellan cirka 20 500 och 25 000 kronor i månaden hårdare än inkomster mellan 25 000 och 33 000. En lärare i övre medelåldern som befinner sig i slutet av lönetrappan betalar en större andel av en löneökning i skatt än en ung, nybakad och privatanställd systemvetare. Är detta rimligt och rättvist? Var finns den fördelningspolitiska logiken? Just fördelningspolitiken är ett av de argument som åberopas mot en höjning av brytpunkten. Varför ge mer till dem som har så höga inkomster? Men vem definierar sjuksköterskor och lärare som höginkomsttagare? Eller ledaren för städteamet? Eller pappersarbetaren, eller polisen? Många av dessa högst ordinära medelinkomsttagare betalar statlig skatt och får behålla mindre än hälften av en löneförhöjning eller extrainkomst. Det gäller människor som jobbar heltid, hunnit tillbringa ett antal år i arbetslivet och kanske tagit på sig lite extra ansvar. Inte sällan befinner de sig i ett yrke som kräver högskoleutbildning och därmed har de även studieskulder att betala av på. Dagens skattesystem sänder därför ut ett tillväxtfientligt budskap: Dra inte på dig studielån för en utbildning som inte automatiskt ger lönekarriär upp till höga inkomstnivåer. Utvecklas inte i jobbet. Ta inte ansvar. Vi behöver ett skattesystem som gör motsatsen; uppmuntrar till utbildning, utveckling och ansvarstagande. Det är grunden för att skapa tillväxt i Sverige, den tillväxt som är en absolut förutsättning för stabila välfärdssystem och en rättvis fördelningspolitik. Genom en höjning av brytpunkten till 300 000 kronor den nivå där egenavgifterna upphör skulle åter 15 procent av löntagarna betala statlig skatt. Därmed skulle den stora gruppen medelinkomsttagare åter betala 30 procent i skatt. Detta skulle sannolikt underlätta lönebildningen i bristyrken där lönen behöver justeras, till exempel inom vård och skola. Vad ska beskattas mest? Idag betalar alla drygt 30 procent av sin arbetsinkomst i kommunalskatt. På inkomster över 246 000 kronor om året (20 5000 kronor i månaden) betalas därutöver 20 procent i statlig skatt. På inkomster över 390 000 kronor (32 500 kronor i månaden) höjs den statliga skatten till 25 procent. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 4
Dessa skattenivåer är en ofrånkomlig följd av att hälften av all produktion i landet (BNP) betalas i skatt och avgifter till den offentliga sektorn. Med ett sådant skatteuttag måste även låga inkomster och vardaglig konsumtion beläggas med hög skatt. Ett högt skatteuttag i botten innebär att utrymmet för att använda skattesystemet i fördelningspolitiskt syfte genom progressivitet i skatteskalorna begränsas. Det var bland annat insikten om detta som låg bakom 1991 års skattereform, som syftade till breddade skattebaser - det vill säga att fler områden skulle skattebeläggas - och sänkta skattesatser. Normalskattesatsen på både kapital- och arbetsinkomster skulle vara 30 procent. Det ansågs rättvist och skulle dessutom minska utrymmet för skatteplanering. Främsta undantaget var att de högsta arbetsinkomsterna borde beskattas med 20 procent i statlig skatt utöver kommunalskatten, däremot inte de högsta kapitalinkomsterna. Nu, tio år senare kan konstateras att det endast delvis blev som det var tänkt. Kapitalskatterna är lägre än enligt skattereformens inriktning. Skatten på arbete har i stället skärpts. Kommunalskatten har höjts och egenavgifterna har kommit till. Fyra av tio heltidsarbetande ligger över brytpunkten för statlig skatt, vilket innebär att de betalar mellan 51 och 57 procent av en inkomstökning i skatt. Om man vill återgå till skattereformens principer är det mest prioriterade att sänka skatten på arbete. Starka fördelningspolitiska skäl talar för att skillnaderna mellan skatten på arbete och skatten på kapital borde minska, inte öka ytterligare. Det borde vara självklart att vanliga löntagare inte skall behöva betala mer i skatt på en arbetsinkomst än på en ränteinkomst. Det som främst talar emot detta är krassa ekonomiska realiteter. Kapital är en lättrörlig skattebas. Det kan inte beskattas alltför hårt, då riskerar man att det flyttar utomlands. Vanliga löntagare är en stabil skattebas, de flyttar inte lika lätt. Hårda realiteter av det här slaget måste man acceptera. Men det är svårt att se några fördelningspolitiska argument för att arbetsinkomster, även om de är höga, skall beskattas högre än kapitalinkomster. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 5
Vilka betalar statlig skatt idag? Vilka är det som har så höga inkomster att de betalar statlig skatt? Det är bland annat 49 procent av de heltidsarbetande TCO-medlemmarna. I många yrken ligger medianlönen på eller något under brytpunkten. Det gäller för att ta några exempel: Inom skolans område grundskollärare, speciallärare, yrkesvalslärare och slöjdlärare Inom industrin gymnasieingenjörer, kontorspersonal med ekonomiansvar och säljare Inom kommunerna driftsingenjörer, hemtjänstinspektörer, områdeschefer i äldreomsorgen och förste socialsekreterare Ungefär hälften av reportrarna i press och etermedia Av landets sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker betalar mer än var sjunde statlig skatt Det här är inga höginkomsttagare. Det är ofta folk som skaffat sig en utbildning, satsat på jobbet och tagit ett karriärsteg. Den som studerar och satsar på jobbet, precis som politiker och andra uppmanat till belönas med att passera brytpunkten och får betala 55 procent av en inkomstökning i skatt. Enligt TCO är detta dels orättvist, dels farligt för tillväxten. Vanliga löntagare i yrken av det här slaget skall inte betala mer än andra i skatt. Därför menar TCO att brytpunkten för statlig skatt bör höjas till samma nivå som taket för egenavgiften, det vill säga motsvarande en månadslön på 25 000 kronor (en årsinkomst på cirka 300 000 kronor). Skatterna ska vara rättvisa och bidra till tillväxten. Det vore orättvist att endast rikta skattesänkningar till dem som tjänar mest. Men det vore lika orättvist att inte ge något till de låg- och medelinkomsttagare som fått se hur höjda skatter minskat värdet av löneökningar, vidareutbildning och ökat ansvar. Skatterna ska både vara rättvisa och bidra till ökad tillväxt. Sverige behöver mer rörlighet på arbetsmarknaden. Enskilda människor utvecklas, liksom företag och organisationer. När människor utbildar sig eller får större erfarenhet är det bra för verksamheten de arbetar i. Därför vill kloka arbetsgivare uppmuntra enskildas utveckling. Ett sätt är att höja den anställdes lön. Under de senaste åren har saneringen av statsfinanserna varit ett viktigt mål. I detta arbete har höjda skatter varit en viktig inkomstökning för att få balans i statens budget. När statsbudgeten nu är i balans och det finns pengar till skattesänkningar är det viktigt att de grupper som betalat saneringen, i form av höjda skatter, också får del av skattesänkningarna. Det gör att skattesänkningarna i första hand bör riktas till vanliga löntagare. Då krävs att brytpunkten för statlig skatt höjs, så att färre betalar den statliga skatten på 20 procent. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 6
Rättvisare skatter med TCOs förslag En kommande skattereform måste utformas så att den främjar en långsiktig tillväxt i ekonomin och bidrar till att arbetsmarknaden fungerar bättre. Därför bör man koncentrera sig på de inkomstlägen där dagens skattesystem leder till orimliga marginaleffekter. En reform bör alltså inte utformas så att den ger lika skattesänkningar för alla. Det är TCOs övergripande inställning i skattefrågan. I dokumentet TCOs krav på skattepolitiken, som antogs av TCO-styrelsen i augusti 1999, preciseras TCOs syn på vilka förändringar som är mest angelägna. TCO-styrelsens förslag gäller tre områden: lägre marginalskatt för vanliga löntagare, avskaffande av värnskatten och kompensation för egenavgifterna. Förslagen bör genomföras i nu nämnd ordning. Den marginalskattepuckel som är mest negativ för arbetsmarknadens funktionssätt finns i inkomstskiktet 20 500-25 000 kr per månad. Där är marginalskatten så hög som 55 procent. Har man studielån att betala av kan den bli uppemot 60 procent. I det skiktet - mellan brytpunkten för statlig skatt och taket för egenavgifterna - finns nästan hälften av TCOs heltidsarbetande medlemmar. Det är således en stor grupp medelinkomsttagare som drabbas av denna orimligt höga marginalskatt. Denna orättvisa kan man avskaffa genom att flytta brytpunkten för statlig skatt så att den sammanfaller med taket för egenavgifterna. Därmed skulle endast 15 procent av löntagarna betala statlig skatt. Att höja brytpunkten enligt TCOs förslag skulle kosta 6,7 miljarder kronor. Det finns all anledning att tro, att detta skulle leda till förbättringar av arbetsmarknadens funktionssätt och en smidigare lönebildning. Att kompensera löntagarna för egenavgifterna skulle kosta 36-37 miljarder kronor. Det är mer än vad marginalskattesänkningarna i TCOs högst prioriterade förslag kostar. Därigenom finns utrymme för en kompensation för egenavgifterna i lägre inkomstskikt, som inte genom marginalskatteförändringarna blir tillräckligt kompenserade. TCO föreslår för dom en skattereduktion på 3 500 kronor. 60 50 40 30 20 10 0 Diagram 2: Marginalskatter Marginalskatter idag respektive med TCOs förslag 8500 30000 60000 90000 120000 150000 180000 210000 240000 265000 295000 325000 355000 385000 415000 445000 Årsinkomst Nuvarande system TCOs förslag Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 7
Löner för några olika yrkesgrupper Yrke Lön (tkr) (median) Lön (tkr) (övre kvartil) Polis 21.642 23.234 kr Sjuksköterska 18.672 20.157 kr Journalist 21.536 25.886 kr Redovisn assistent 18.354 21.218 kr Administratörer 21.112 24.719 kr Arbetsledare 21.324 23.976 kr Lokförare 19.945 21.324 kr Målare, lackerare 17.505 19.839 kr Datatekniker dataop 19.945 23.764 kr Processtekniker met 21.006 23.340 kr Processtekniker ö ind 19.414 23.552 kr Ingenjör tekn kommun 18.035 20.157 kr Ingenjör tekn privat 20.581 23.764 kr Kemister labpersonal 19.096 21.961 kr Säljare 19.945 25.143 kr Grundskollärare 19.308 21.218 kr Speciallärare 21.218 21.748 kr Gymnasielärare 20.369 21.855 kr Präster 21.961 24.401 kr Löner i några yrken, median respektive övre kvartil Präster Gymnasielärare Speciallärare Grundskollärare Säljare Kemister labpersonal Ingenjör tekn privat Ingenjör tekn kommun Yrken Processtekniker ö ind Processtekniker met Datatekniker dataop Målare, lackerare Lokförare Arbetsledare Administratörer Redovisn assistent Journalist Sjuksköterska Polis Lön (tkr) övre kvartil Lön (tkr) median Månadslön (tkr) Brytpunkt för statlig skatt (idag) Brytpunkt för statlig skatt (TCOs förslag) Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 8
Skatt i kronor, TCOs förslag jämfört med nuvarande system Årsinkomst Skatt, kr, nuvarande system Skatt, kr, TCOs förslag 8500 0 0 10000 700 700 20000 3396.52 1400 30000 7024.16 4844.16 40000 10651.8 8471.8 50000 14279.44 12099.44 60000 17907.08 15727.08 70000 21345.84 19165.84 80000 24186.48 22006.48 90000 27027.12 24847.12 100000 29799.24 27619.24 110000 33017.64 30837.64 120000 36960.08 34465.28 130000 40902.52 38092.92 140000 44904.96 41720.56 150000 48964.4 45348.2 160000 53029.84 48975.84 170000 57092.28 52603.48 180000 61154.72 56231.12 190000 65217.16 59858.76 200000 69279.6 63486.4 210000 73153.16 67114.04 220000 76900.8 70741.68 230000 80648.44 74369.32 240000 84396.08 77996.96 245000 86235.64 79776.52 255000 91723.28 84044.16 265000 97210.92 88311.8 275000 102698.6 92579.44 285000 108186.2 96847.08 295000 113673.8 101114.72 305000 118967.4 105801.88 315000 124115.4 110949.88 325000 129263.4 116097.88 335000 134411.4 121245.88 345000 139559.4 126393.88 355000 144707.4 131542.28 365000 149855.4 136690.28 375000 155003.4 141838.28 385000 160151.4 146986.28 395000 165574.4 152134.28 405000 171222.4 157282.28 415000 176870.4 162430.28 425000 182518.4 167578.28 435000 188166.4 172726.28 445000 193814.4 177874.28 TCOs förslag innebär i detta fall slopad nedtrappning av grundavdraget, höjning av brytpunkten för statlig skatt från en beskattningsbar inkomst på 219 300 kronor till 260 932 kronor samt ett borttagande av värnskatten. Dessutom en skattereduktion på 3500 kronor som trappas av till noll i intervallet mellan 219 300 och 260932 kronor. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 9
Fakta/Debatt utgivna 1997-1999 Nr 1/97 Nr 2/97 Nr 3/97 Nr 4/97 OSAKLIGA LÖNESKILLNADER OCH ARBETSVÄRDERING Rapport från TCOs arbetsgrupp mot osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Lars-Åke Sandqvist. Direkttel: 08-782 92 86 PENSIONSRÄTT FÖR STUDIER. Redovisning av en SIFO-undersökning. Anna-Stina Elfving. Direkttel: 08-782 91 17 SERVICE FÖR ARBETSSÖKANDE Konsumentkrav. Leif Dergel. Direkttel: 08-782 91 91 CHILE Ett ekonomiskt experiment. Henrik Mitelman. Direkttel: 08-782 92 94. Anders Hähnel. Direkttel: 08-782 91 46 Nr 5-14 är bakgrundsrapporter till TCOs sysselsättningsmanifest Nr 5/97 DEN GLOBALA OCH EUROPEISKA RAMEN. Uno Westerlund. Direkttel: 08-782 91 23 Nr 6/97 LÖNEBILDNING OCH ARBETSLÖSHET. Roland Spånt. Direkttel: 08-782 91 92 Nr 7/97 EN SAMMANHÅLLEN TILLVÄXTPOLITIK. Anders Hähnel. Direkttel: 08-782 91 46. Veronica Nilsson. Direkttel: 08-782 91 41 Nr 8/97 JORDMÅN FÖR JOBB - en kreativ arbetsplatsutveckling. Monica Breidensjö. Nr 9/97 Direkttel: 08-782 92 28 EN NY FRAMGÅNGSMODELL - investera i kunskap och kompetens. Annika Persson. Direkttel: 08-782 93 41. Eva-Maria Danvind. Direkttel: 08-782 91 37. Mats Essemyr. Direkttel: 08-782 92 72 Nr 10/97 KVINNORS ARBETSMARKNAD. Britt-Marie Thulestedt. Direkttel: 08-782 92 80 Nr 11/97 DEN SVENSKA VÄLFÄRDSPOLITIKEN. Anna-Stina Elfving. Direkttel: 08-782 91 17. Anders Forsman. Direkttel: 08-782 91 33 Nr 12/97 EN SKATTEPOLITIK FÖR FLER JOBB. Henrik Mitelman. Direkttel: 08-782 92 94 Nr 13/97 MILJÖ OCH UTVECKLING. Per Erik Boivie. Direkttel: 08-782 92 20 Nr 14/97 Nr 15/97 Nr 16/97 TILLVÄXT GENOM GEMENSKAP OCH MÅNGA MÖTESPLATSER. Lennart Nyström och Renée Berglund, SIF. Direkttel: 08-789 70 00 ARBETSTID - LÄNGD, FÖRLÄGGNING OCH INFLYTANDE. Lars-Åke Sandqvist. Direkttel: 08-782 92 86 HUR ELSANERAR MAN? - dokumentation från ett seminarium om elsanering och elöverkänslighet. Lars-Åke Sandqvist. Direkttel: 08-782 92 86 Nr 1/98 TCOs FÖRETAGSENKÄT 1997 -en konjunkturbarometer byggd på svar från drygt 550 klubbar inom SIF, HTF och Finansförbundet. Hans Engman. Direkttel: 08-782 91 46 Nr 2/98 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN OCH ELÖVERKÄNSLIGHET - en rapport från en förstudie. Lars-Åke Sandqvist. Direkttel: 08-782 92 86 Nr 3/98 TJÄNSTESEKTORNS UTVECKLING I NÅGRA OECD-LÄNDER - Påverkar skattepolitiken syssels ättningen? Katarina Magnusson. Direkttelefon: 08-782 93 47 Nr 1/99 TCOs FÖRETAGSENKÄT HÖSTEN 1998 Gösta Karlsson Direkttel: 08-782 92 94. Lena Orpana Direkttel: 08-782 91 47. Nr 2/99 GEMENSAM SKATTEPOLITIK? En diskussion om skatternas harmonisering inom EU Veronica Nilsson Direkttelefon: 08-782 91 41 Nr 3/99 VARFÖR BLEV VISSA MÄN SÅ ARGA? Roger Mörtvik Direkttel:08-782 92 88 Nr 4/99 MÅSTE KÖN STYRA LÖN Roger Mörtvik Direkttel 08-782 92 88 Nr 5/99 INTE BARA TULPANER vägar till ökad syssels ättning i Nederländerna Lena Heldén Filipsson Direkttel: 08-782 91 46