Kurshandledning Litteraturvetenskap Barnlitteratur 7,5hp 716G19 VT-16
Innehållsförteckning Välkomna till kursen Barnlitteratur... 3 Undervisande lärare och kursansvarig... 3 Kursinnehåll... 3 Mål 716G19... 3 Arbetssätt... 4 Examinationer... 4 Betygskriterier... 4 Gruppredovisning EXA1 2,0hp (U-G)... 5 Obligatorisk facklitteratur... 6 Referenslitteratur:... 7 Obligatorisk skönlitteratur... 8 Momentschema... 9 1. Introduktion, barnbokens dilemman och förutsättningar. Vad är barnlitteratur?... 9 2. Om ideal och moral i barnböcker den Viktorianska eran och Barnens århundrade... 10 3. En bild säger mer med tusen ord. Ord och bilder i samverkan.... 11 4. Och mamma vill inget säga. Och pappa vet ingenting.... 12 5. Starka barn och vilsna vuxna på väg mot barnlitteraturens gräns?... 13 6. Temapresentationer författarskap.... 14 7. Utanförskap inifrån eller utifrån? Samtal och reception.... 14 2
Välkomna till kursen Barnlitteratur Hjärtligt välkomna till en vårtermin på Linköpings universitet. Under våren kommer vi att träffas sju måndagskvällar för att samtala kring det gemensamt lästa. Vi ses i Key-huset på Campus Valla. Min förhoppning är att ni under våren kommer en bra bit på väg i konsten att analysera barnbokens form och stil. Dessutom hoppas jag att ni får möjlighet att utöka ert nätverk inom området barnlitteratur. Allra mest hoppas jag dock på att det blir glädjerika kvällar som vi får möjlighet att tillbringa tillsammans. Väl mött! /Marie-Helene Undervisande lärare och kursansvarig (MHK) Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation 581 83 Linköping Telefon: 013 28 18 78 Besöksadress: Hus Key, rum 3124, Campus Valla marie-helene.klementsson@liu.se Kursinnehåll I kursen studeras ett antal barnlitterära verk, såväl äldre som samtida, för att belysa barnlitteraturens framväxt och dess roll idag. Ett analytiskt fokus läggs på litteraturens pedagogiska roll under olika historiska skeenden, liksom på de ideologier som dagens barnlitteratur förmedlar. Litteraturvetenskapliga metoder övas och används för att placera verken i sin kontext och belysa deras intertextualitet. Ett ideologikritiskt förhållningssätt intas till verken och den bild de ger av barndom, barns utveckling, lärande och barns position i samhället. Mål 716G19 Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - redogöra för barnlitteraturgenrens utveckling - sätta in ett urval av barnlitterära verk i en samhällelig och litteraturhistorisk kontext - analysera barnlitteratur med vedertagna analysverktyg - beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen har och har haft för barns utveckling - redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till litteraturfältet i stort. 3
Arbetssätt Lärplattformen LISAM används under kursen för kursinformation, inlämningar, och diskussioner. På lärplattformen får ni feedback på inlämningsuppgifter etc. Inga inlämningar sker via mail. Allmänna frågor skickas däremot till vanliga mailen. Barnlitteraturens historia läser vi främst med hjälp av Boglind & Nordenstams Från fabler till manga 1. Denna inläsning sker framförallt hos studenten, då den ligger som en viktig bakgrund till föreläsningar, seminarier och sedermera tentamen. Verktygen för vår skönlitterära analys får vi främst genom Kårelands verk Skönlitteratur för barn och unga. Med hjälp av det verket analyserar vi skönlitteraturen när vi läser om barnbokens framväxt, genrer, kontexter, berättande och teorier. Barnlitteraturens teorier och begrepp finns även med i referenslitteraturen Nikolajevas verk Bilderbokens pusselbitar. Examinationer Gruppredovisning EXA1 2,0hp (U-G) Hemtentamen EXA2 5,5hp (U-VG) Examination sker även genom aktivt deltagande i de obligatoriska seminarierna och i diskussionstrådarna på LISAM under Nyhetsfeed. Frånvaro från seminarierna resulterar i en igentagningsuppgift per seminarium. Betygskriterier Hemtentamen EXA2 5,5hp (U-VG) Detta är en individuell, skriftlig hemtentamen. Den består av två delar, del A och del B. Uppgiften till del A, är en skriftlig loggbok på den lästa skönlitteraturen och är således ett arbete som fortgår under hela kursen, allt eftersom skönlitteraturen läses och bearbetas. Instruktion och mall till loggboken finns att tillgå under kursdokument på LISAM från och med kursstart. Del B är en skriftlig hemtentamen. Uppgiften finns tillgänglig i inlämningsmappen från och med den 25 april 09.00. Sista datum för inlämning för både del A och B är den 13 maj 18.00. VG Visar en mycket god överblick över barnlitteraturens genrer och historiska utveckling. Visar en mycket god förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska barnlitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg Visar en mycket god förmåga att sätta in urval av barnlitterära verk i en samhällelig och litteraturhistorisk kontext. Visar en mycket god förmåga att problematisera litterära normer och värderingar i förhållande till genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse. 4
Visar en mycket god förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till litteraturfältet i stort. G Visar en tillfredsställande överblick över barnlitteraturens genrer och historiska utveckling. Visar en tillfredsställande förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska barnlitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg Visar en tillfredsställande förmåga att sätta in urval av barnlitterära verk i en samhällelig och litteraturhistorisk kontext. Visar en tillfredsställande förmåga att problematisera litterära normer och värderingar i förhållande till genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse. Visar en tillfredsställande förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till litteraturfältet i stort. U Visar en otillräcklig överblick över barnlitteraturens genrer och historiska utveckling. Visar på en otillräcklighet och brister i förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska barnlitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg Visar en otillräcklig förmåga att sätta in urval av barnlitterära verk i en samhällelig och litteraturhistorisk kontext. Visar en otillräcklig förmåga att problematisera litterära normer och värderingar i förhållande till genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse. Visar en otillräcklig förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till litteraturfältet i stort. Gruppredovisning EXA1 2,0hp (U-G) Detta är en muntlig gruppredovisning av en temapresentation Uppgiften innebär att presentera ett bilderboksförfattarskap. Studenter som inte redovisar muntligt ska skriftligt lämna in ett eget arbete på ett författarskap på lärplattformen LISAM. G Visar på och muntligt presenterar en god bild av författarskapet genom att berätta om författaren/illustratören och om författarens/illustratörens verk. Visar på och muntligt presenterar en god bild av författarskapet genom vilken roll verken har fått i samhället, i förskola, skola och i allmän kulturdebatt. Samt att hänvisning sker till olika typer av källor. Visar på förmåga att, i ett eller flera av bilderboksverken, koppla dessa till någon analysform, verkets uppbyggnad och författarskapets/verkets tema. 5
Exempel på handlingar som kan leda till underkänt i examinationerna: I det skriftliga arbetet visa prov på allmänt tyckande utan förankring i kurs eller kurslitteratur. Att texten innehåller avskrifter, andras texter utan att källa anges. (Detta betraktas som fusk och anmäls). Att texten saknar struktur och är allmänt hopplockad utan synligt sammanhang. Att texten visar graverande språkliga brister. Att mängden egen text är påfallande liten i förhållande till hela texten. Att den ämnesspecifika begreppshanteringen är uteblir eller är bristfällig. Temapresentationen/gruppredovisningen (EXA1) Temapresentationen består av ett grupparbete där man den 2/5 presenterar ett bilderboksförfattarskap. Uppgiften introduceras den 28/3 då vi också skapar grupper och väljer författarskap. Uppgiften presenteras enbart muntligt. I presentationen ska ni berätta om författaren/illustratören och om författarens/illustratörens verk. Berätta om vilken roll verken har fått i samhället, i förskola, skola och i allmän kulturdebatt. Använd er av alla uppkomliga källor som ni kan finna. Försök komma över så många böcker som möjligt av författaren på bibliotek. Ni presenterar också ett eller flera verk utifrån någon analysform som ni finner i Kårelands bok. Det är en bra handbok för att studera bilderbokslitteratur och för se hur den är uppbyggd. Förslag på författarskap: Tove Jansson Maurice Sendak, Jan Lööf, Lennart Hellsing, Pija Lindenbaum, Shaun Tan, Gro Dahle & Svein Nyhus, Kitty Crowther, Inger och Lasse Sandberg. Obligatorisk facklitteratur Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2015) Från fabler till manga 1. Malmö: Gleerups Klementsson (2010) Elsa Beskow Beatrix Potter s Swedish counterpart (finns på LISAM) Klementsson (2006) Historiens vingslag i amerikansk barn- och ungdomslitteratur under 1800-talet (finns på LISAM) Klementsson, Marie-Helene Icke lärarledda litteratursamtal i grupp. Tengberg, Michael & Olin-Scheller, Christina (red) (2015) Svensk forskning om läsning och läsundervisning. (kap 4) Malmö: Gleerups Kåreland, Lena (2015) Skönlitteratur för barn och unga. Historik, genrer, termer, analyser. Lund: Studentlitteratur. 6
Körling, Anne-Marie (2013) Hur läser man högt? (http://korlingsord.se/archives/37187) Nilsson, Maria (2013) Att flicka sig. Hur flickor gör genus i chick lit och teen noir Söderberg, E., Österlund, M., Formark, B. (red) Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen. Malmö: Universeus Academic Press, S 191-207 Ramstrand, (2005) Vilka äventyr borde få finnas? Bröderna Lejonhjärta och kritiken. Stockholm: Barnboken 2005:1 (finns på LISAM) Westin, Boel (1998) Vad är barnlitteraturforskning? ur Litteraturvetenskap en inledning red. Staffan Bergsten. Lund: Studentlitteratur. (finns på LISAM) Widholm, Annika (2012) Barnlitteraturens betydelse för ungas rättigheter ur Barnlitteraturens värden och värderingar Red. Sara Kärrholm och Paul Tenggart, sid 39-50 (finns på LISAM) SBI Trender och statistik i utgivningen 2007, 2015 (http://www.sbi.kb.se/sv/utgivning-ochstatistik/bokprovning/dokumentation/) http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/08/11/okad-hjarnaktivitet-hos-barn-som-fattmycket-hoglasning/ Referenslitteratur: Andersson, Maria, Druker, Elina (2010) Barnlitteraturanalyser, Lund: Studentlitteratur Byréus, Katrin. (2010). Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber. Chambers, Aidan (1998) Böcker inom oss om boksamtal (eller Böcker inom och omkring oss, endast böcker inom oss läses). Stockholm: Rabén & Sjögren Körling, Anne-Marie (2012) Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & Kultur Läromedel. Nikolajeva, Maria. (2004) Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur Ommundsen, (2008) På vei mot barnelitteraturens grense? Erlend Loes Kurtby Schmidt, Catarina (2013) Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter. Örebro universitet. http://www.kulturradet.se/sv/lasframjande/lasambassadoren/podd/ ( Att bli en sån som läser ) 7
Obligatorisk skönlitteratur Anclair Malin Ibland regnar det Andersen H.C. Flickan med svavelstickorna Beskow Elsa Tant grön, tant Brun och tant Gredelin Burnett Frances Hodgson Den hemliga trädgården (The Secret Garden) Burnett Frances Hodgson Lille lorden Chen Chih-Yuan Guji-Guji Dahle Gro& Nyhus Svein Den arge Dahle Gro& Nyhus Svein Mammas hår Dahle Gro& Nyhus Svein Snäll Dicamilio Kate Tack vare Winn-Dixie Dürr, Morten & Gabel, Lars Marias docka Fitinghoff Laura Barnen ifrån Frostmofjället Hellsing Lennart Boken om bagar Bengtsson Hoffman Heinrich Pelle Snusk Jansson Tove Det osynliga barnet (novellen) Jansson, Tove Vem ska trösta Knyttet? Jönsson & Thor Flickan från långt borta Karlsson Ylva Ossians ovanliga nanny Klassen Jon Jag vill ha min hatt Klassen & Barnett Sam och David gräver grop ihop Lidbeck Petter Kan man? Lindenbaum Pija Gittan gömmer bort sej Lindenbaum Pija När Åkes mamma glömde bort Lindgren Astrid Lindgren Astrid Bröderna Lejonhjärta Lindgren Barbro Nämen Benny Loe Erlend Kurt i Kurtby Mangold, Maud & Buregren, Sassa, Pärlor till pappa Merino Gemma Krokodilen som inte gillade vatten Novak B. J. Boken utan bilder Potter Beatrix valfri bok Rey Margret Pricken Rørvik Bjørn Bockarna bruse kommer igen Sandwall-Bergström Kulla-Gulla Sendak, Maurice Till vildingarnas land Tan Shaun Det röda Trädet Tan Shaun Eric Tidholm Anna-Klara Resan till Ugri-La-Brek Walfrid Johnson Främlingen i skogen Valfri: dikt för barn eller barnbok på rim ABC-bok Fabel Myt 8
Momentschema 1. Introduktion, barnbokens dilemman och förutsättningar. Vad är barnlitteratur? Måndag 29/2 17.30 20.00 Skönlitteratur Andersen H.C. Flickan med svavelstickorna Hoffman Heinrich Pelle Snusk Jansson Tove Vem ska trösta knyttet? Lidbeck, Petter Kan man? Lindgren Astrid Hellsing Lennart Boken om bagar Bengtsson Och läs en valfri: ABC-bok Fabel Myt Facklitteratur Boglind & Nordenstam kapitel 1 Inledning och kapitel 2 Fabel, myt, saga Kåreland Barnbokens framväxt (Historik, Gemensam läsning för barn och vuxna, Exempellitteratur, Synen på barnet och barndomen, Den uppfostrande barnboken, Det roande har svårt att slå igenom) sid 15-28. Kåreland Barnbokens genrer (Olika indelningsgrunder, Genreindelningens svårigheter, Behovet av en indelning växer fram, Bokhandelns och bokkatalogernas indelning, Svenska barnboksinstitutets bokkategorier, Bibliotekens klassifikationssystem, Handböckernas indelning, Klassiker, Fabeln, ABCbok, Sagan, Bilderboken) sid 53-74. Kåreland Barnboken i teorin (Intermedialitet och bilderboksanalys) sid 188-191. Kåreland Inledning 7-13 Westin Vad är barnlitteraturforskning? (Nikolajeva Inledning ) OBS! Ta med valfri bilderbok som har en betydelse för er. Referensläsning (valfritt): Andersson & Druker kapitel 4 Borta bra men hemma bäst? Elsa Beskow och Astrid Lindgrens idyller 9
2. Om ideal och moral i barnböcker den Viktorianska eran och Barnens århundrade Måndag 14/3 17.30 20.00 Skönlitteratur Beskow Elsa Sagan om den lilla, lilla gumman Burnett Frances Hodgson Den hemliga trädgården, Lille lorden Fitinghoff Laura Barnen ifrån Frostmofjället Montgomery L.M. Emily Potter Beatrix någon av Pelle Kaninböckerna Sandwall-Bergström Kulla-Gulla Facklitteratur Boglind & Nordenstam kapitel 3 Den äldsta barnlitteraturen i skrift och 4 Berömda klassiker: äventyrs och familjeromaner. Klementsson (2010) Elsa Beskow Beatrix Potter s Swedish counterpart (finns på LISAM) Klementsson (2006) Historiens vingslag i amerikansk barn- och ungdomslitteratur under 1800-talet (finns på LISAM) Kåreland Barnbokens framväxt (Barnboken finner nya vägar under 1800-talet, Barnboken som estetik och folkuppfostran, Kvinnornas frammarsch på barnboksområdet, Barnkammaridyll ifrågasatt, Många satsningar på barn efter 1945, Politisering och lekfullhet, Ungdomsromanens genombrott, Didaktik med nya förtecken, Från hemmiljö till institutionsmiljö, Vidgad realism, Mindre fasta gränser mellan barn och vuxna) sid 29-51 Kåreland Barnbokens genrer (Klassikerbegreppet, Faktaböcker, Biografiska skildringar) sid 62-64, 74-78. Kåreland Barnbokens kontexter (Gränsdragningen mellan barn- och vuxenlitteratur, Växelverkan mellan barn- och vuxenlitteratur, Tidiga studier av barnboken, Ellen Keys betydelse) sid 91-100. Referensläsning (valfritt): Nikolajeva kapitel 1 Kort historik och genreöversikt 10
3. En bild säger mer med tusen ord. Ord och bilder i samverkan. Tisdag 29/3 17.30 20.00 Skönlitteratur Klassen Jon Jag vill ha min hatt Klassen & Barnett Sam och David gräver grop ihop Lindenbaum Pija Gittan gömmer bort sej Lindgren Barbro Nämen Benny Novak B. J. Boken utan bilder Sendak, Maurice Till vildingarnas land Facklitteratur Boglind & Nordenstam och kapitel 5 Bilderböcker och serier Kåreland Barnbokens berättande sid 121-154 Kåreland Barnbokens kontexter (Hemmet, Förskolan, Skolan) sid 112-119. Kåreland Barnboken i teorin (Intermedialitet och bilderboksanalys) sid 188-191. Körling (2013) Hur läser man högt? (http://korlingsord.se/archives/37187) http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/08/11/okad-hjarnaktivitet-hos-barn-som-fatt-myckethoglasning/ Referensläsning (valfritt): Andersson och Druker kapitel 7 Kavat men känslosam. Den komplexa bilderboksflickan i Pija Lindenbaums Gittan-trilogi Nikolajeva kapitel 2 Bilderboken som ett estetiskt föremål, kapitel 3 Illustratörens val och kapitel 4 Bilderbokens miljöskildring Gruppindelning och författarskap bestäms inför temapresentationen/gruppredovisningen den 2/5. 11
4. Och mamma vill inget säga. Och pappa vet ingenting. Måndag 11/4 17.30 20.00 Skönlitteratur DiCamilio Kate Tack vare Winn-Dixie Karlsson Ylva Ossians ovanliga nanny Mangold, Maud & Buregren, Sassa, Pärlor till pappa Shaun Tan Det röda trädet Tidholm Anna-Klara Resan till Ugri-La-Brek Facklitteratur Boglind & Nordenstam och kapitel 6 Realism och fantasy Kåreland Barnboken i teorin (Tolkningar och analysexempel, Ett rikt teoriutbud, Historisktbiografisk forskning, Litteratursociologisk forskning, Rysk formalism och främmandegöring, Nykritiken och närläsningens metod, Strukturalismen, Proppas narrativa funktionsanalys, Exemplet Hur gick det sen?, Exemplet Den farliga resan) sid 155-176. Referensläsning (valfritt): Nikolajeva kapitel 6 Berättarröst och synvinkel och kapitel 7 Tid, rörelse och kausalitet 12
5. Starka barn och vilsna vuxna på väg mot barnlitteraturens gräns? Måndag 25/4 17.30 20.00 Skönlitteratur Anclair Malin Ibland regnar det Dahle & Nyhus Mammas hår, Den arge, Snäll Dürr, Morten & Gabel, Lars Marias docka Lindenbaum Pija När Åkes mamma glömde bort Lindgren Astrid Bröderna Lejonhjärta Loe Erlend Kurt i Kurtby Rørvik Bjørn Bockarna bruse kommer igen Facklitteratur Boglind & Nordenstam och kapitel 8 Litteraturdidaktisk och metodisk orientering Kåreland Barnbokens berättande (Det kompetenta barnet) 126-130 Kåreland Barnboken i teorin Rysk formalism och främmandegöring, 162-166 Ramstrand Vilka äventyr borde få finnas? Bröderna Lejonhjärta och kritiken. SBI trender och statistik 2007, 2015 Widholm (2012) Barnlitteraturens betydelse för ungas rättigheter Referensläsning (valfritt): Ommundsen På vei mot barnelitteraturens grense? Erlend Loes Kurtby 13
6. Temapresentationer författarskap. Måndag 2/5 17.00 20.00 Schema för redovisning: 7. Utanförskap inifrån eller utifrån? Samtal och reception. Måndag 16/5 17.00 20.00, sal 4260 Skönlitteratur Chen Chih-Yuan Guji-Guji Jansson Tove Det osynliga barnet (novellen) Jönsson & Thor Flickan från långt borta Merino Gemma Krokodilen som inte gillade vatten Rey Margret Pricken Tan Eric Valfri dikt för barn eller barnbok på rim Facklitteratur Boglind & Nordenstam och kapitel 7 Barnlyrik Klementsson Icke lärarledda litteratursamtal i grupp Kåreland Barnboken i teorin (Genusinriktad forskning, Mansforskning, Queer och kroppsfixering, Läsorienterade teorier och läsarens makt receptionsforskning) sid 176-193. Kåreland Barnboken i praktiken 195-209 Kåreland Barnbokens framtid 211-221 Nilsson, Maria (2013) Att flicka sig. Hur flickor gör genus i chick lit och teen noir Referensläsning (valfritt): Nikolajeva Slutord: Bilderböcker som litteratur 263-271 14