Saab AB, Jönköping. Statusutredning av fastigheten Domherren 23 i Jönköping kommun 2014-01-15. Upprättad på uppdrag av: Saab AB

Saab AB, Jönköping Statusutredning av fastigheten Domherren 23 i Jönköping kommun 2014-01-15 Upprättad på uppdrag av: Saab AB Upprättad av: Bernd Geske & Linda Levin, WSP Environmental Bo Peterson, WSP Systems 1018 8694 Status: final draft 20140115

Saab AB, Jönköping Statusutredning av fastigheten Domherren 23 i Jönköpings kommun Rapport 2014-01-15 Kund Saab AB Box 1017, 551 11 Jönköping Kontaktperson: Claes Konradsson Konsult WSP Environmental Box 71 581 02 Linköping Besök: S:t Larsgatan 3 Tel: 010-722 50 00 Fax: 010-722 59 76 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Kontaktperson: Bernd Geske WSP Environmental Tel: 010-722 58 98 Mobil: 070-210 45 50 bernd.geske@wspgroup.se 1018 8694 2 (38)

Innehållsförteckning Inledning... 4 Beskrivning av objektet... 5 2.1 Beskrivning av fastigheten... 2.2 Geologi och hydrogeologi... 6 2.2.1 Geologi... 6 2.2.2 Hydrogeologi... 7 2.3 Känsliga objekt närområdet (riskobjekt)... 7 2.3.1 Övriga förorenade områden närheten... 7 Beskrivning av verksamheten... 8 3.1 Tidigare verksamheter på platsen... 8 3.2 Verksamhetsbeskrivning... 8 3.2.1 Produktion... 8 3.2.2 Råvaror och kemikalier... 8 3.3 Historiska processer... 9 3.4 Incidenter etc.... 10 Översiktlig byggnadsinventering... 10 4.1 Inventering av byggnader... 10 4.1.1 Hus... 10 4.1.2 Hus... 16 4.1.3 Hus... 18 4.1.4 Hus Timmerhuset... 19 4.1.5 Lagring av farligt avfall... 20 4.1.6 Lagring av övrigt avfall... 21 4.2 Avfallsfraktioner... 22 4.2.1 Farligt avfall/riskavfall... 22 4.2.2 Rivningsfraktioner övrigt avfall... 29 Markföroreningar... 31 5.1 Bakgrund... 31 5.2 Nuläge... 31 5.2.1 Västra delen av fastigheten område kring spilltankar... 31 5.2.2 Västra delen av fastigheten innergården (f.d. Blå Hallen)... 31 5.2.3 By 1b oljeförrådet [källaren rum 0219]... 32 5.2.4 By 1b gamla reningsverket [källaren rum 0105]... 32 5.2.5 By 1b tryckluftsrummet [källaren rum 0152]... 32 5.2.6 By 1b oljeuppsamlingsfundament under transformatorer... 32 5.2.7 By 1b förvaring av farligt avfall [plan rum 1150 och 1154]... 32 5.2.8 By Timmerhuset [markplan]... 32 Slutsatser och rekommenderade åtgärder... 33 6.1 Slutsatser... 33 6.2 Rekommenderade åtgärder... 33 1018 8694 3 (38)

Saab AB, Jönköping Statusutredning av verksamheten på fastigheten Domherren 23 i Jönköpings kommun 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Saab AB (bolaget) har en verksamhet i Jönköping som tillverkar komponenter till militärflygplan. Bolaget planerar att flytta sin verksamhet till en av Saab AB:s andra anläggningar i Huskvarna och därmed sälja sin fastighet i centrala Jönköping. Vid nedläggning anger den svenska miljölagstiftningen att verksamhetsutövare skall följa hänsynsreglerna och särskilt 2 kap. 8 som berör ansvaret för skador och olägenheter i miljön. I 10 kapitlet i miljöbalken finns mer detaljerade regler avseende förorenade områden. Här föreskrivs dels ansvar för förorenade mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar, dels upplysningsskyldighet när föroreningar påträffas. Vid en avveckling gäller givetvis alla övriga regelverk som gäller även vid normal drift, t.ex. hantering av kemikalier, avfall och farligt gods. WSP Environmental har fått i uppdrag att genomföra en s.k. statusutredning eller avvecklingsbesiktning för att säkerställa att flytt och avvecklingen av bolagets verksamhet i Jönköping sker på sådant sätt att krav från gällande miljölagstiftning följs. 1.2 Syfte och uppdragsbegränsningar Flytt och avveckling av en industriell verksamhet sker normalt enligt följande generella modell; Tömning av maskin-/processutrustning från farliga ämnen/vätskor; Demontering/borttagning av processutrustning; Sanering/återställning av byggnad; Sanering/återställning av mark; Försäljning/överlåtelse. Uppdragets syfte är att genom dokumentstudier, intervjuer och okulär besiktning: Identifiera eventuella förekomster av föroreningar i mark och grundvatten på fastigheten och i förekommande fall ge förslag på nödvändiga fortsatta utredningar; Skapa kännedom om eventuella farliga ämnen (miljö- och/eller hälsofarliga) som kan finnas i byggnader och däri tillhörande byggnadstekniska utrustning och fasta installationer samt ge besked om behov av fortsatt inventering och kartläggning. Denna statusutredning begränsas till bolagets verksamhet på fastigheten Domherren 23 i Jönköpings kommun. 1.3 Genomförande Statusutredningen har utförts av Bernd Geske och Linda Levin, WSP Environmental samt Bo Peterson, WSP Systems. Intervjuer och okulär besiktning av anläggningen företogs den 25 november 2013. Vid platsbesöket utfördes det inga provtagningar. 1018 8694 4 (38)

2 BESKRIVNING AV OBJEKTET 2.1 Beskrivning av fastigheten Bolagets verksamhet bedrivs i dag på fastigheten Domherren 23 i Jönköpings kommun. Fastigheten ligger på adressen Odengatan 25-29 i centrala Jönköping se figur 1a och 1b. Tomten har en area om 11 926 m 2. På fastigheten finns 4 byggnader. Figur 1a: Domherren 23, markerad med lila fyrkant Figur 1b: Domherren 23 Domherren 23 1018 8694 5 (38)

Detaljplanen för fastigheten är antagen i mars 1959 och reviderad i november 1960. I detaljplanen har fastigheten beteckningen J, dvs. område för industriändamål. I detaljplanebestämmelserna anges bl.a. att med J betecknat område endast får användas för industriändamål av sådan beskaffenhet att närboende ej vållas olägenheter med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Omgivning består huvudsakligen av bostäder, kontor och småindustrier såsom bilverkstäder. Fastigheten begränsas i väster av Änkhusgatan, i norr av Slottsgatan, i öster av bostadsbebyggelse och Tullportsgatan samt i söder av en större genomfartsled (Odengatan). På fastigheten finns en stor tegelbyggnad där större delen av den industriella verksamheten bedrivs, två mindre träbyggnader för service och personal samt en barack med kontor. En stor parkering finns på fastigheten för de anställda hos bolaget. Industribyggnaden har etappvis byggt ut till en yta av ca 16 800 m 2. Förutom produktions- och lagerytor inrymmer byggnaden även kontor och personalutrymmen. Uppvärmning sker med fjärrvärme. En situationsplan redovisas i figur 2. Figur 2: Domherren 23 - situationsplan By 4 By 3 By 1a By 1b By 2 Fastigheten är inte inhägnad förutom en mindre del i den nordvästra delen. Fastigheten är plan utöver en asfalterad ramp till in- och utlastningen till källaren i byggnad 1a. Flera hyreshus ligger 12-500 meter från fastighetsgränsen. Det finns även ett dagis, flera kontor, bilhandlare med verkstad och Jönköpings stadsbibliotek. 2.2 Geologi och hydrogeologi Nedanstående uppgifter baseras på Sveriges geologiska undersökningars (SGU) kartor. 2.2.1 Geologi Fastigheten är belägen på inom ett område där jordarterna består av postglacial sand och organiska jordarter (kärrtorv). 1018 8694 6 (38)

2.2.2 Hydrogeologi Norr om fastigheten, på ett avstånd av ca 250 m ligger Vättern. Sydöst om fastigheten, ca 350 m finns Rocksjön och sydväst om fastigheten, ca 400 m finns Munksjön. Grundvattennivån är hög på fastigheten och omkringliggande områden vilket medför att grundvatten ibland kommer in i källaren på byggnad 1b. Grundvattnets huvudavrinning inom området är mot Vättern norr om fastigheten men lokalt kan grundvattnet sannolikt rinna även i riktning mot Rocksjön och Munksjön. 2.3 Känsliga objekt i närområdet (riskobjekt) Inga brunnar finns på fastigheten eller inom en radie på ca 500 meter. Vättern, Rocksjön och Munksjön är tre riskobjekt. Munksjön och Rocksjön ingår i samma vattensystem som Vättern som har hög känslighet. Bostäder, dagis och kontor i närheten kan vara känsliga objekt. 2.3.1 Övriga förorenade områden i närheten I figur 3 visas förorenade områden som är klassade av länsstyrelsen i närheten av Domherren 23. Den röda stjärnan i mitten under markeringen Öster visar Domherren 23. Av figur 3 framgår att det finns ett antal potentiellt förorenade områden i fastighetens närhet varav en del ännu ej är riskklassade. De klassade objekten har placerats i klass 2 4. Det är endast fastigheten Domherren 23 som har fått riskklass 1 (mycket stor risk). Figur 3: Karta över potentiellt förorenade områden Domherren 23 1018 8694 7 (38)

3 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 3.1 Tidigare verksamheter på platsen Mellan ca 1895 och 1950 bedrevs vågtillverkning på denna plats (Lindells Vågfabriks AB). Maskinerna drevs av ångmaskiner till 1914 då man fick elektricitet. I västra delen av industribyggnaden (se figur 2 By 1a) finns den del som kallas Lindellska. Lindells Vågfabriks AB byggde denna byggnad år 1929. Ombyggnader och renoveringar har sedan dess skett i etapper - senast 2004. Den del av byggnaden som fungerade som maskinhall, även kallad Blå hallen, brann ner 2004 och är numera innergård mellan byggnad 4 och byggnad 1. Blå hallen fungerade som maskinverkstad samt hade utrustning för hydraulprovning. Mycket spill av hydraulolja har förekommit. Efter branden bilades betonggolvet och underliggande massor togs bort, se mer i avsnitt 5. I Lindellska ska mycket kvicksilver ha hanterats. Efter Saabs förvärv av fastigheten 1950 renoverades den under tre års tid varefter personal flyttade in. Risken för kvarvarande kvicksilver i byggnaden bör därför vara liten. Det är oklart om triavfettning skett på fastigheten under vågtillverkningen eller enbart efter det att vågfabriken flyttade till annan plats. Före Lindells Vågfabriks AB:s etablering på området kännetecknades området av frukt- och grönsaksodling sedan 1600-talet. Under 1800-talet började bebyggelse samt handelsträdgårdar och hantverksbodar att etableras i området. 3.2 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten bedrivs/har bedrivits enligt följande: 3.2.1 Produktion Nuvarande produktion omfattar utveckling och tillverkning av apparater för militära flygplan och robotar samt styrutrustningar för verktygsmaskiner och regulatorutrusningar för kemiska processer, vetenskapliga mätsystem och automatiska trafiksystem. Detta görs genom bland annat mekanisk bearbetning, ytbehandling och tvättning av komponenter. Produktion har skett på fastigheten sedan 1950-talet. Idag sker ytbehandling i ett slutet system men före 90-talet har ytbehandling skett rum 1185 i hus 1. Förbrukat processavloppsvatten renades i ett internt reningsverk, placerat i källaren, före utsläpp till kommunalt avloppssystem. Fastighetens spillvattensystem och dagvattensystem rinner till samma brunn i det kommunala avloppssystemet. Dagvattnet från parkeringen leds till en stenkista. 3.2.2 Råvaror och kemikalier I huvudsak används följande råvaror och kemikalier i processerna: Typ av råvara och kemikaler Aluminium, stål, titan Lim, lack, tätningsmedel, gjutmassor, flussmedel och rostskyddsmedel Processer Tillverkning av finmekaniska produkter. Skärande bearbetning i olika typer av bearbetningsmaskiner, gradning, ytbehandling, trumling, värmebehandling etc. Tillverkning av system och apparater i produktverkstäderna 1018 8694 8 (38)

Typ av råvara och kemikaler Lösningsmedel (kristallolja, isopropanol, etanol, etylacetat/etanol, perkloretylen etc.) Oljor och fett Syntetiska skärvätskor Gaser Trumlingsmedel Ytbehandlingskemikalier Tvättmedel Städprodukter Processer Tvättning av detaljer Skärande bearbetning etc. Skärande bearbetning etc. Trumling Avfettning, betning, passivering (salpetersyra), anodisering (kromsyra), kromatering, eftertätning (natriumdikromat) etc. Avfettning, rengöring Städning Verksamheten abonnerar på fjärrkyla och Jönköpings Energi hyr en del av hus 4 för ett kyltorn och kylmaskiner. Totalt installerad mängd köldmedia i Jönköpings Energis avdelning är 156 kg av typen HFC 134 A. 3.3 Historiska processer Historiskt har även följande processer ingått i verksamheten: Benämning Process Kemikalier Nedlagt Avfettning Lagring av trikloretylen Ytbehandling Förråd Köldmedier Avfettning med trikloretylen har förekommit som del i tvättprocess på våning 1 i hus 1, rum 1280, 1277, 1273 Trikloretylen, freon, lösningsmedel. 2000-tal Har förekommit i rum 0219 i hus 1 Trikloretylen 2000-tal Har förekommit i rum 1158 i hus 1. Spill från karen leddes i separata betongrännor till en kulvert där avtappning kunde ske. Förbrukade bad leddes i rör till reningsverket som låg i källaren Förvaring av skärvätskor, oljor, avfettningsmedel och andra processrelaterade kemikalier och avfall. Blanda annat har detta förvarats i rum 0219 och Timmerhusets markplan. Stor kylanläggning har funnits i rum 0152 i hus 1 med 1200 liter tri som köldmedium Gamla pannor Eldningsolja användes. Tankarna finns kvar men är tömda och sandfyllda Kadmium, Krom 6+, Koppar, Cyanid Isopropanol, kristallolja, etylacetat och andra lösningsmedel. Trikloretylen Eldningsolja (sannolikt främst Eo 4) 1990-tal 1018 8694 9 (38)

3.4 Incidenter etc. Spill har uppstått vid flera av processerna i verksamheten. I spånhanteringsrum 1316 i hus 1 hanterades spån och skäroljor. Ett större spill inträffade på 2007-talet vilket ledde till att skärolja rann genom en kabelkanal ned till rum 0109 i källaren. Spillet är sedan länge sanerat. Bränder har förekommit varav den största är branden i Blå hallen år 2004. Inga övriga större incidenter/olyckshändelser, som kan ha förorenat mark/grundvatten, är kända. 4 ÖVERSIKTLIG BYGGNADSINVENTERING Det bör påpekas att det i denna inventering ej har gjorts några ingrepp i byggnader och/eller installationer varför det kan finnas farliga material som är inbyggda i konstruktioner och därför inte observerats vid denna inventering. Några utrymmen var ej heller tillgängliga för inventeringen. I bilaga 1 redovisas en layout över fastigheten. 4.1 Inventering av byggnader 4.1.1 Hus 1 Foto 1: Hus 1 östra fasaden Planritningar över byggnaden redovisas i bilaga 1. Hus 1 (se foto 1) består av två sammansatta byggnader i tegel. Den första är Lindellska som är en industribyggnad (se foto 3) om 2 900 m 2 i 2 våningar utan källarplan som byggdes 1929 (se figur 2 By 1a). Blå hallen fungerade som maskinhall och brann ner i början av 2004. Där Blå hallen fanns finns idag en innergård mellan hus 1 och hus 4 (se foto 2). Efter branden i Blå hallen togs betonggolv och underliggande massor bort. Därvid påträffades röd hydraulolja i en brunn - sannolikt härstammade oljan från den hydraulprovningsverksamhet som tidigare hade bedrivits i maskinhallen och angränsande utrymmen. Den andra delen av hus 1 är en industribyggnad om 13 900 m 2 i 5 våningar plus källare. Denna del av byggnaden uppfördes 1957-62 (se figur 2 By 1b). Receptionen är dock nybyggd. 1018 8694 10 (38)

Byggnadens källarplan och markplan har kännetecknats av verkstadsmiljö med maskinbearbetning, ytbehandling, rengöring etc. På de övre planen har verksamheten haft en renare karaktär, dvs. kontor och mindre arbetsrum för test och utveckling. Källarplanet ligger under grundvattennivån vilket gör att det på vissa ställen tränger in vatten i spillvattenbrunnar. Foto 2: Innergården, f.d. Blå hallen Foto 3: Lindellska huset Källare hus 1 (ej Lindellska) I källaren på hus 1 har det gamla reningsverket för ytbehandlingen varit. I ytbehandlingen på plan 1, rum 1158 har kadmium, krom 6+, koppar, cyanid etc. hanterats. Spill från karen leddes i separata betongrännor till en kulvert där avtappning kunde ske. Förbrukade bad leddes i rör till reningsverket i källaren. Ytbehandlingen är numera ombyggd med slutna sköljsystem. Vis ombyggnationen sköljdes rännorna med varmvatten. De är idag överbyggda med trägolv. Betongrännorna under trägolvet kan trots sköljningen vara fortfarande vara förorenade. I utrymmet där den gamla reningsanläggningen låg finns idag städförråd och en IBC-behållare med skurvatten (se foto 4). Gamla ledningsöppningar har tätats med polyuretanskum (se foto 5). Foto 4: Gamla reningsanläggningen IBCbehållare med skurvatten Foto 5: Tätade ledningar mellan ytbehandlingen och den gamla reningsanläggningen Innanför rummet för det gamla reningsverket, s.k. Askrummet (0104) är ett mellanrum med elcentral och en invallad tank för Exxol D40 (se foto 6). I rummet finns även rörledningar som är isolerade med asbest (se foto 7). 1018 8694 11 (38)

Foto 6: Tank med Exxsol D40 Foto 7: Asbestisolerade rörledningar Innanför askrummet finns det gamla pannrummet (rum 0103/1153). Historiskt var här oljepannor och en avfallspanna där sekretesshandlingar samt områdets brännbara avfall brändes. Oljepannorna eldades med eldningsolja (Eo 4). Oljepannorna är numera borttagna och utrymmet utnyttjas numera som central för fjärrvärme (se foto 8). Pannrummet har klinkersgolv och de gamla kopplingarna (3 st.) mellan de borttagna oljebrännarna och oljetankarna finns kvar men är igenproppade (se foto 9). Det finns tre oljetankar kvar i marken utanför pannrummet. Oljetankarna har tömts och sandfyllts. Foto 8: Gamla pannrummet, numera central för fjärrvärme Foto 9: Proppad rörledningar från oljetank I tryckluftsrummet se foto 10 [källaren rum 0152] fanns tidigare tankarna till en större kylanläggning med 1200 l tri som köldmedium. Tri användes pga. kravet på extremt låga temperaturer. När kylsystemet skrotades rengjordes betongytorna. Det skedde inga kända spill från denna verksamhet. Idag finns lufttankar och kompressorer i rummet. I Metech [källaren rum 0161] fanns den andra delen av kylsystemet innehållande tri. I oljeförrådet [källaren rum 0152] förvaras fat med oljor och olika lösningsmedel. Från fat pumpas isopropanol, kristallolja och etylacetat/etanol ut till verksamheten i resten av byggnaden. Historiskt har likartad förfarande också skett med tri, och möjligtvis också freon. Spill har förekommit även om inget större spill är känt. Golvet består av klinkers med otätade fogar. Det finns därför risk för att föroreningar kan ha trängt igenom golvet. Idag finns det tre transformatorer på 10 kw vardera i källaren (se foto 11). Dessa står på makadamtäckt oljeuppsamlingsfundament. Transformatorerna är torra, dvs. de innehåller ingen olja men de gamla transformatorerna, som stod på samma fundament, innehöll PCB-haltig olja. 1018 8694 12 (38)

I korridorerna samt vid grundvattenpumpen i källaren är det rörledningar isolerade med asbest i taket och på flera ställen är de uppmärkta (se foto 12). Flera branddörrar kan också innehålla asbest (se exempel foto 13). Utanför rummet för gamla reningsverket finns en dricksvattenfontän av märket Eaton Cordley som enligt märkning innehåller 47oz av köldmediet R12 (se foto 14). Foto 10: Kompressor i tryckluftsrummet Foto 11: Transformator Foto 12: Asbestisolerade rör Foto 13: Branddörr (plan 3) som kan vara isolerad med asbest Foto 14: Dricksvattenfontän med kylenhet som innehåller köldmedia (R12) Foto 15: Manometrar av fabrikat NAF som kan innehålla kvicksilver Flera tryckmätare och instrument finns i källarens maskinrum som kan innehålla kvicksilver (t.ex. av fabrikat NAF och Wika) se foto 15 och 16. Det kan finnas blydiktade skarvar i avloppasrören i källaren (se foto 17). 1018 8694 13 (38)

I källaren finns även ett skyddsrum. Detta var dock låst då det (enligt märkning på skyddsrumsdörren) förvaras explosiva varor i skyddsrummet. Foto 16: Mätare som kan innehålla kvicksilver Foto 17: Avloppsrör som kan ha blydiktade skarvar I källaren finns grundvattenpumpning (se foto 18). Det kan ej uteslutas att styrningen av pumparna sker med nivåvippor innehållande kvicksilver. Foto 18: Grundvattenpumpning Vid porten på norra sidan mellan källarplan och våning 1 finns en gammal hissmekanik som kan innehålla kvicksilver. Våning 1 På våning 1 finns mycket bearbetningsmaskiner för metall och utrustning för t.ex. trumling, ytbehandling, en ultraljudstvätt osv. Här sker den mesta produktionen. Foto 19: Våning 1 i byggnad 1b Foto 20: Våning 1 i byggnad 1b 1018 8694 14 (38)

Både gamla och nya fläkaggregat finns i ett utrymme som tidigare var dusch- /toalettutrymmen med kakelväggar och klinkersgolv (se foto 21). Asbest förbjöds 1976. Fram till förbudet var det vanligt att asbest användes som tillsats i kakelfix och -fog. Asbesthaltiga materialet kan förekomma både i fästmassan bakom kaklet men också i fogmassan mellan kakelplattorna. Då huset byggdes 1957-62 kan det därför ej utesluts att det förekommer asbest i fix- och fogmassor. Golvet i produktionslokalen är betonggolv, delvis belagt med Acrydur (se foto 22). PCB kan finnas i plastbaserade golvmassor för fogfria golv, speciellt för halkfria golv som har lagts in under perioden 1956 1973. Det kan därför ej uteslutas att det finns kvar halkfria golv från perioden 1956 1973. Om äldre Acrydurgolv tagits bort och en ny golvbeläggning lagts ovanpå finns det risk för att PCB som fanns kvar i underlaget kan ha vandrat in i det nya golvmaterialet. Även på detta våningsplan finns asbestisolering runt rör. Foto 21: Fläktrum Foto 22: Betonggolv med Acrydurbeläggning I Lindellska husets våning 1 (byggnad 1b) finns också golv med Acrydurbeläggning vid hissen. Dessutom förekommer rörledningar isolerade med asbest (se foto 23). Här finns även blåbetong vid elcentralen (se foto 24). Vid inventeringen noterades även oljeisolerade elkablar (se foto 25) och en akrylklädd blymantlad kabel (se foto 26). Foto 23: Rörledningar isolerade med asbest Foto 24: Blå lättbetong 1018 8694 15 (38)

Foto 25: Oljeisolerade elkablar Foto 26: Blymantlad kabel I Lindellska ska mycket kvicksilver ha hanterats. Tack vare de omfattande renoveringar som skett bedöms risken för kvarvarande kvicksilver i byggnaden vara liten. Våning 2-5 På våning 2 finns ex-klassade armaturer i vissa rum. Lindellska husets våning 2 är helrenoverad 2004. Plan 3 och 4 är nyrenoverade kontor. Plan 5 är förmodligen hissmaskinrum, våningen var låst vid inventeringen. 4.1.2 Hus 2 Foto 27: Hus 2 västra fasaden Planritningar över byggnaden redovisas i bilaga 2. Hus 2 är en kontorspaviljong om 650 m 2 i 1 våning. Paviljongen byggdes 1964 och totalrenoverades under 1990-talet. Byggnaden fungerar som kontor med fikarum. Paviljongen har undertak av trä med papptak, fasade är av plåt, byggnaden värms upp av fjärrvärme. Fläktaggregat sitter på taket (se foto 29). 1018 8694 16 (38)

Isolerrutor av olika ålder förekommer (se foto 30) men sannolikt installerades rutorna vid renoveringen under 1990-talet varför de ej bedöms ha fogmassor innehållande PCB. Eventuellt kan armaturer för utomhusbelysningen innehålla kvicksilverlampor (se foto 31). Foto 28: Kontorspaviljongens entré Foto 29: Fläktaggregat Foto 30: Isolerruta Foto 31: Belysningsarmatur som sannolikt innehåller kvicksilverlampa 1018 8694 17 (38)

4.1.3 Hus 3 Foto 32: Hus 3 västra gaveln Hus 3 är ett trähus med två våningar som är byggt i slutet av 1800-talet. Byggnaden används som lager och kontorsbyggnad och är på ca 200 m 2. Det har tidigare funnits en mindre intern tryckeriverksamhet i huset men idag bedrivs ingen verksamhet här. Byggnaden har två skorstenar och plåttak. Iakttagelser av intresse på våning 1 är en varmvattenberedare från 1954 där troligen isolering av rör och beredaren innehåller asbest (se foto 33). Oljeisolerade elkablar noterades (se foto 34). Foto 33: Varmvattenberedare och rörledningar sannolikt isolerade med asbest Foto 34: Oljeisolerade elkablar På andra våning samt vid finns kakelugnar (se foto 35). Huset värms med el-element (se foto 36). Alla utrymmen i byggnaden var ej tillgängliga under inventeringen. 1018 8694 18 (38)

Foto 35: Kakelugn Foto 36: El-element 4.1.4 Hus 4 Timmerhuset Foto 37: Hus 4 östra fasaden samt tillbyggnad (f.d. fordonstvätt). Framför byggnaden syns kyltornet. Planritningar över byggnaden redovisas i bilaga 3. Denna mindre 2-vånings industribyggnad uppfördes i slutet av 1800-talet och är ca 300 m 2 stor. Byggnadens markplan fungerar som verkstad med maskinbearbetning, förråd, arkiv. Plan 2 är kontor. I en tillbyggnad har det tidigare varit biltvätt (se foto 38). Tidigare har det också varit måleri och snickeri. Historiskt har det i byggnaden hanterats oljor, lösningsmedel och tri. Även hantering av mätinstrument med kvicksilver har förekommit. Byggnaden är av trä och värms upp med fjärrvärme. Golvet är till större del av betong men inne i kontoret på markplan är det trägolv. Enstaka rörböjar kan vara iso- 1018 8694 19 (38)

lerade med asbest (se foto 39) och eventuellt är kabeln för inkommande el en oljeisolerad kabel (se foto 40). De gamla lysrörsarmaturerna kan innehålla kondensatorer med PCB och gamla tryckmätare kan innehålla kvicksilver (se foto 41). Foto 38: Tillbyggnad f.d. fordonstvätt Foto 39: Rör som sannolikt delvis är isolerade med asbest Foto 40: Sannolikt oljeisolerad kabel Foto 41: Tryckmätare av fabrikat Wika Utsuget för den gamla pulverlacken finns kvar och strövis finns blyarmerade kablar. På våning två finns gamla lysrörsarmaturer. Jönköpings Energi hyr en del av hus 4 (tillbyggnaden) för ett kyltorn (beläget omedelbart utanför byggnaden) och kylmaskiner. I den del av huset som Jönköpings Energi hyr fanns tidigare bl.a. en fordonstvätt. Oljeavskiljaren till den gamla tvätten finns kvar i marken utanför hus 4. 4.1.5 Lagring av farligt avfall Farligt avfall förvaras på våning 1 i hus 1a i ett utrymme i anslutning till innergården (se foto 42). Oljor förvaras på spilltråg med en invallning under (se foto 45). Vid inventeringen noterades att invallningen nästan var full. Farligt avfall förvaras även i spilltankar på utsidan av byggnaden (utanför pannrummet) där skorstenar tidigare stod (se foto 43). I tankar utomhus förvaras isopropanol och etylacetat. Tankarna försedd med spillkant men saknar invallning. Tankarna står på grusad yta utan tak. Bredvid tankarna (på en betongplatta) har tidigare hanterat oljehaltiga metallspånor. Vid spånhanteringen har spill förekommit. Ovanför tankarna finns en utomhusarmatur som sannolikt innehåller en kvicksilverlampa (se foto 44). 1018 8694 20 (38)

Foto 42: Förvaring av farligt avfall Foto 43: Förvaring av spillvätska Foto 44: Utomhusarmatur som sannolikt innehåller en kvicksilverlampa Foto 45: Spilltråg med tillrinning till invallning 4.1.6 Lagring av övrigt avfall Övrigt avfall så som elektronikavfall, skrot och återvinningsmaterial förvaras utomhus i containrar på innergården. El- och skrotavfall är ej väderskyddat. 1018 8694 21 (38)

4.2 Avfallsfraktioner 4.2.1 Farligt avfall/riskavfall Eventuella ombyggnationer/rivningar av delar av bolagets anläggning i Jönköping ger upphov till rivningsfraktioner. Vid utredningen har följande byggnadsmaterial/installationer noterats som kan ge upphov till avfallsfraktioner som bör hanteras som farligt avfall eller där det finns andra typer av restriktioner med hanteringen: Material Förekomst Kommentar Asbest Asbest i isolering Asbest i tätningsmassor By 1a: I våning 1 förekommer det på flera ställen äldre rör och äldre rörböjar som kan vara isolerade med asbest. Förekomsten är delvis uppmärkt. By 1b: I källaren och våning 1 förekommer det på flera ställen äldre rör och äldre rörböjar som kan vara isolerade med asbest. Förekomsten är delvis uppmärkt. Asbest kan även förekomma i branddörrar monterade före 1976. Ibland sitter asbesten endast runt låskistan och i vissa fall i hela dörren innanför plåten. By 3: Varmvattenberedare med tillhörande rör kan vara isolerade med asbest. By 4: I våning 1 förekommer det äldre rör och äldre rörböjar som kan vara isolerade med asbest. Byggnad 1, 2, 3 och 4: I ventilationssystem med plåtkanaler tillverkade före 1976 är det mycket vanligt att asbest förekommer i olika delar av systemet som ljud- och brandisolering. Vanligast är att ett asbesthaltigt material använts på in- eller utsida i kanaler och i ventilationsaggregat. Byggnad 1, 2, 3 och 4: Asbest kan finnas i en typ av röd/rosa tätningsmassa kring avloppsskarvar och toalettstolar. Denna typ av tätningsmassa kan påträffas i främst badrum och städskrubbar. Vanligt är också att tätningsmassan i skarvar runt ventilationskanaler, aggregat och don innehåller asbest. Asbest i isolering förbjöds i Sverige 1976 men kan ha funnits i importerade produktet till början av 1980-talet. Asbestförekomms är konstaterad som isolering runt rör och rörböjar men förekommer med stor sannolikhet även i branddörrar och i ventilationssystem. Se exempel foto 7, 12, 13, 23, 33, 39, 46 och 47. Asbestförekomsten är ej konstaterad men det kan ej uteslutas att det finns i installationer utförda före 1976. Bör kontrolleras med laboratorieanalys. Asbest i lim under golvmattor och plattor, s.k. svart-lim Vid inventeringen påträffades inga golv där det finns risk att svartlim har används. Det kan ej uteslutas att det finns rester av svartlim kvar under nylagda golv i de fall det ej har äldre golvets underlag ej har slipats bort innan ett nytt golv lades ut. 1018 8694 22 (38)

Material Förekomst Kommentar Asbest i fix och fog i väggkakel och klinkergolv Asbest i form av eternitplattor, asbestcement etc. Kvicksilver Bly Byggnad 1: Fram till asbestförbudet (1976) var det vanligt att asbest användes som tillsats i kakelfix och -fog. Asbesthaltiga materialet kan förekomma både i fästmassan bakom kaklet men också i fogmassan mellan kakelplattorna. Vid inventeringen har äldre klinkersgolv påträffats i pannrummet och kakel i toaletter i hus 1. Skivor och plattor med asbest kan ha använts för brand- och värmeisolering och för ljuddämpning. Eternitskivor kan också finnas bakom en fasad av plåtskivor. Akustikplattor och brandskyddande plattor för vägg eller tak kan vara asbestskivor, ofta lackerade eller med ytskikt av fibermaterial eller fanér. Byggnad 1, 2, 3 och 4: Kvicksilver förekommer i ljuskällor (kvicksilverlampor, lysrör och kompaktlysrör). Byggnad 1 och 4: Det kan ej uteslutas att det finns kvicksilver i några av de äldre mätinstrumenten hus 1 och hus 4. Byggnad 1b: I källaren finns utrustning för grundvattenpumpning. Det kan ej uteslutas att styrningen av pumparna (nivåvipporna) innehåller kvicksilver. I porten mellan källarplan och våning 1 finns gammal hissmekanik som kan innehålla kvicksilver. Byggnad 1b källaren: Batterier (sannolikt bly-batterier) för backupp finns i källaren. Byggnad 1, 3 och 4: Bly kan förekomma i gamla elledningar (blymantlade) d.v.s. de ledningar som ej har bytts ut i samband med renoveringar etc. Sådan har påträffats i elcentralen på plan 1 i hus 1a, i hus 3 och hus 4. Bly kan finnas i batteriladdare för truckar och i blybatterier för nödbelysning. Byggnad 1, 2, 3 och 4: Ytterst små mängder bly kan finnas i elutrustning och i glödljus. Asbestförekomsten är ej konstaterad men det kan ej uteslutas att det finns i installationer utförda före 1976. Bör kontrolleras med laboratorieanalys. Se exempel foto 8, 21, 48 och 49. Asbest i form av eternitskivor, asbestcement etc. noterades ej vid inventeringen men det kan ej uteslutas att det finns eternitskivor inbyggda i konstruktionen. Kvicksilverlampor, lysrör och kompaktlysrör ska hanteras som el-avfall. Allt el-avfall betraktas som farligt avfall tills man kunnat visa annat. Lämnas till godkänd förbehandlingsanläggning för el-avfall. I tekniska varor och produkter har kvicksilver framför allt använts i styr- och reglerutrustning, mätinstrument och kontakter för kontinuerlig strömöverföring. Försäljning av elektriska komponenter och mätinstrument med kvicksilver är förbjuden sedan 1 januari 1993. Se exempel foto 15, 16, 18, 31, 41 och 44. Metalliskt bly är för närvarande inte farligt avfall enligt avfallsförordningen se vidare kapitel 4.2.2. El-utrustning hanteras som el-avfall. Se exempel foto 15, 16, 31, 41, 44 och 52. 1018 8694 23 (38)

Material Förekomst Kommentar Förorenade golv PCB PCB i fogmassor PCB i isolerrutor Några uppenbara föroreningar noterades ej men inom vissa utrymmen har det hanterats kemikalier som historiskt kan ha medfört viss förorening av betonggolv. Dessa är främst följande: Byggnad 1b - källaren: Inom vissa invallade områden, t.ex. i utrymmet där det gamla reningsverket fanns, i askrummet (rum 0104) där det förvara Exxol D40, i f.d. pannrummet, i tryckluftsrummet (rum 0152) och i oljeuppsamlingsfundamenten under transformatorerna. Byggnad 1b - förvaring av farligt avfall: I anslutning till spilltråget samt övriga betongytor där det förvaras/har förvarats främst flytande kemikalier. Byggnad 1b ytbehandlingen: Betongrännorna, som avledde avloppsvatten från ytbehandlingen till reningsverket kan vara förorenade. Byggnad 4: I byggnadens markplan har det funnits maskinbearbetning. Vissa oljeytor kan vara förorenade med bearbetningsvätskor. Byggnad 1: Inventering av PCBförekomst har gjorts 2008. Fyra fogar i fasader kontrollerades med laboratorieanalyser. Halterna PCB var låga. Byggnad 2, 3 och 4: Inga fogar noterades men det kan ej uteslutas att det finns fogar inbyggda i konstruktionen, speciellt byggnad 2, som kan innehålla PCB. Byggnad 1: Inventering av PCBförekomst har gjorts 2008. Ingen förekomst av PCB i isolerrutor noterades. Byggnad 2, 3 och 4: Enstaka isolerrutor finns i byggnad 2. Rutorna saknade uppmärkning men de är sannolikt av senare datum (från renoveringen 1990) varför de med stor sannolikhet ej innehåller PCB. Övriga byggnader saknade isolerrutor med fogar. Vid eventuell borttagning av betonggolven bör förorenad betong analyseras. Analysresultaten avgör hur denna betong ska omhändertas. - Isolerrutor innehållande PCB slutade tillverkas under 1973 i Sverige men importerade isolerrutor med PCB kan finnas fram till 1980. Se exempel foto 30. 1018 8694 24 (38)

Material Förekomst Kommentar PCB i el-utrustning PCB i olja El- och elektronik Impregnerat virke Kadmium Byggnad 1, 2, 3 och 4: Elutrustning, som installerades t.o.m. 1980, kan innehålla PCB i främst kondensatorerna. De flesta kontors- och produktionsytorna har modern belysning men enstaka lysrörsarmaturer i främst byggnad 1 och 4 är så gamla att de kan ha kondensatorer innehållande PCB. Byggnad 1a: Oljeisolerade kablar förekommer och kan innehålla PCB. Byggnad 1b: I källaren fins tre oljefyllda transformatorer dessa innehåller ej PCB. De gamla transformatorerna, som stod på samma fundament, innehöll dock PCB. Byggnad 3: Oljeisolerade kablar förekommer och kan innehålla PCB. Byggnad 4: Oljeisolerade kablar förekommer och kan innehålla PCB. El-/elektronik-utrustning som måste omhändertas separat som EEA (EEA = elektriskt och elektroniskt avfall). Förekommer i samtliga byggnader. Inget impregnerat virke noterades men kan finnas inbyggt i byggnadskonstruktionerna. Nickel/kadmium batterier kan finnas i nödbelysning. En del nödbelysning är dock utbytt till modernare nödbelysning (se exempel foto 61) som ej innehåller nickelkadmium-batterier Se exempel foto 50 och 51. All utrustning som innehåller eller kan antas innehålla mer än 5 liter PCB-produkt med en PCB-halt över 2ppm (2 mg/kg) ska anmälas till Naturvårdsverket (11 PCBförordningen). När utrustning åtgärdats eller andra förändringar skett ska anmälan uppdateras. Se exempel foto 25, 26, 34 och 40. Se exempel foto 53-61. Allt el-avfall betraktas som farligt avfall tills man kunnat visa annat. Lämnas till godkänd förbehandlingsanläggning för el-avfall. De produkter som omfattas av producentansvar (t.ex. vitvaror) lämnas enligt producentens anvisningar. Allt impregnerat virke hanteras som farligt avfall. Virket sorteras i särskild behållare för transport till godkänd förbränningsanläggning. Se El- och elektronik. 1018 8694 25 (38)

Material Förekomst Kommentar PAH i byggnadsmaterial, installationer och olja Blå lättbetong Byggnad 1: PAH kan ha förekommit i gamla rökkanaler och skorsten tillhörande de tidigare pannorna. Pannanläggning och skorsten är numera rivet varför det sannolikt inte finns stora mängder PAH kvar. Tätskikt med PAH-innehållande tjärprodukter kan förekomma inbyggt i konstruktionen, speciellt i byggnad 1a. Byggnad 2: PAH kan förekomma i gamla rökkanaler. Tätskikt med PAH-innehållande tjärprodukter kan förekomma inbyggt i konstruktionen. Byggnad 3: Sannolikt inga tätskikt med PAH-innehållande tjärprodukter. Byggnad 4: Tätskikt med PAHinnehållande tjärprodukter kan förekomma inbyggt i konstruktionen. Byggnad 1a: Blå lättbetong noterades i plan 1 i byggnad 1a men kan finnas på flera ställen inbyggt i konstruktionerna. Föroreningar av polycykliska aromatiska kolväten, PAH, bildas vid ofullständig förbränning och finns framför allt i skorstensbottnar och rökkanaler. Tjärprodukter (tjära, stenkol och bitumen) innehållande PAH kan finnas som tätskikt på husgrunder och badrumsväggar (fuktisolering), i takoch tjärpapp (impregnering och ytbehandling) m.m. Gjutjärnsrör för spillvatten kan vara behandlade in- och utvändigt med asfalt. Stenkolstjära förekommer även i äldre jordkabel. PAH ingår också i kreosotimpregnerat trä. Se exempel foto 24. Virke angripet av virkesförstörande insekter och/eller svamp Inget angripet virke noterades. - Oljor Köldmedia Byggnad 1b: Oljor finns främst i bearbetningsmaskiner (hydrauloljor, växellådsoljor m.m.), kompressorer samt i avfallsförrådet. Tankarna med eldningsolja (Eo 4 tjockolja) utanför byggnad 1b har tömts och sandfyllts men finns kvar. Det är oklart om oljeledningarna mellan tankar och yttervägg till pannrummet finns kvar och om de i så fall är tömda. Byggnad 1a, 3 och 4: Oljeisolerade kablar har noterats men mängden olja är ytterst liten. Byggnad 1b: Äldre dricksvattenfontäner av Eaton Cordley innehåller små mängder R12. Byggnad 3: Ett äldre aggregat för komfortkyla finns kvar sannolikt ej längre i drift. Se exempel foto 9, 10, 25, 34, 40 och 45. Se exempel foto 14 och 32. 1018 8694 26 (38)

Foto 46: Källaren i By 1b sannolikt asbestisolerade rör/rörböjar Foto 47: Plan 1 i By 1b asbestisolerade rör Foto 48: Källaren i By 1b passrummets klinkersgolv Foto 49: Källaren i By 1b toalett med kakel och klinkersgolv Foto 50: Byggnad 4 äldre lysrörsarmatur som sannolikt har PCB-innehållande kondensator Foto 51: Byggnad 4 äldre lysrörsarmatur som sannolikt har PCB-innehållande kondensator 1018 8694 27 (38)

Foto 52: Blybatterier i byggnad 1b Foto 53: Byggnad 3 elcentral Foto 54: Byggnad 2 elcentral Foto 55: Byggnad 2 motorvärmare Foto 56: Byggnad 1b källaren. Kondensatorbatteri Foto 57: Byggnad 1b källaren. Elcentral och kondensatorbatteri 1018 8694 28 (38)

Foto 58: Byggnad 1b källaren. Ställverk Foto 59: Byggnad 4. Elcentral Foto 60: Byggnad 3 vitvaror Foto 61: Modern nödljusarmatur innehåller inga nickelkadmium-batterier 4.2.2 Rivningsfraktioner övrigt avfall Eventuella ombyggnationer/rivningar av delar av bolagets anläggning i Jönköping kan ge upphov till rivningsfraktioner. Vid inventeringen har följande byggnadsmaterial/installationer noterats som kan ge upphov till rivningsfraktioner som kan hanteras som övrigt avfall: Material Förekomst Kommentar Bly (metallisk) Byggnad 1, 3 och 4: Metallisk bly finns främst i blymantlade kablar. Byggnad 1, 2, 3 och 4: Blydiktade avloppsrör kan förekomma. Blyplåt noterades ej men kan finnas i byggnadskonstruktionen i främst byggnad 1a, 3 och 4. Kabel utan farliga ämnen sorteras separat och lämnas till godkänd kabelgranulerare eller till metallskrot som får hantera el-avfall. Blydiktning i avloppsrör kan lämnas tillsammans med röret för metallåtervinning. Blyplåt lämnas för metallåtervinning. Koppar (metallisk) Byggnad 1, 2, 3 och 4: Metallisk koppar i ledningar, el-kablar m.m. Kabel utan farliga ämnen sorteras separat och lämnas till godkänd kabelgranulerare eller till metallskrot som får hantera el-avfall. Övrigt koppar går till metallåtervinning 1018 8694 29 (38)

Material Förekomst Kommentar Stål, järnskrot Byggnad 1, 2, 3 och 4: Element, durkplåtar, avloppsledningar i gjutjärn etc. Materialåtervinning Plåt Främst byggnad 1, 2 och 4: Sanitetsporslin Trä Betong, tegel, glas, klinkers, kakel Isolering PVC Ventilationsledningar, plåtfasader, korrigerad plåt etc. Byggnad 1, 2, 3 och 4: Toaletter, handfat. Byggnad 1, 2, 3 och 4: Byggnadskonstruktioner (främst byggnad 2, 3 och 4), fönster, träreglar m.m. Byggnad 1, 2, 3 och 4: Betongkonstruktioner och tegelfasader (främst byggnad 1), glasrutor (samtliga byggnader), klinkers och kakel (främst byggnad 1 och 3). Byggnad 1, 2, 3 och 4: Isolering i väggar, tak och rörisolering (som ej innehåller asbest). Byggnad 1, 2, 23 och 4: Förekommer främst i VP-rör och övriga elinstallationer samt golvmattor. Materialåtervinning Deponi Impregnerat trä se farligt avfall. Övrigt trä kan lämnas till energiåtervinning (förbränning) Deponi om ej enligt lista för farligt avfall. Kakelugnarna i byggnad 3 bör dock om möjligt återanvändas. Deponi PVC-rör kan ev. återvinnas. Avfall som ej kan återvinnas lämnas till förbränning i godkänd anläggning. I sista hand deponering. Gipsskivor Förekommer i minder omfattning. Återvinning eller deponi 1018 8694 30 (38)

5 MARKFÖRORENINGAR 5.1 Bakgrund Länsstyrelsen har bedömt fastigheten som riskklass 1 av en skala på 1-4, dvs. mycket stor risk för föroreningar. Motiveringen till klassningen är att det på fastigheten har pågått industriell verksamhet under mycket lång tid. Kemikalier med hög farlighet har använts på platsen. T.ex. stor mängd klorerade lösningsmedel (trikloretylen, 1,1,1-trikloretan, triklortrifluoretan) har använts under minst 34 år (troligen betydligt längre). Även kvicksilver, cyanid, kromtrioxid, kadmium, transformatorolja med PCB, kaliumkromat har använts på platsen. Länsstyrelsen har bedömt att den allvarligaste exponeringsrisken är att barn på intilliggande dagis, boenden i närheten och företagets anställda kan riskera att exponeras via inträngande porgas med klorerade lösningsmedel till inomhusluft. På lång sikt kan föroreningar även riskera att spridas till Vättern eller Rocksjön. Tri-förorening har konstaterats vid grävning av en fjärrkylledning (halt strax över KM men under MKM). Dock kan de egentliga halterna vara betydligt högre då provtagningen inte skett på ett optimalt sätt och att nedbrytningsprodukter ej analyserades. 5.2 Nuläge Ett antal områden noterades där större risker finns för markföroreningar inom fastigheten. 5.2.1 Västra delen av fastigheten - område kring spilltankar Utanför pannrummet [rum 0103] fanns tidigare en skorsten. Där står idag två sammanbyggda spilltankar som används för lagring av kasserat isopropanol respektive etylacetat och övriga lösningsmedel. Tankarna saknar invallning. Tidigare lagrades också tri i en tank på samma ställe. Spill vid tömning av tankarna har förekommit och marken är inte hårdgjord utan består av grusad yta. Bredvid tankarna finns idag en betongplatta. Här har det tidigare funnits ett skjul där man hanterat oljehaltigt spån. Vid spånhanteringen har spill förekommit. Idag hanteras spånet inomhus. Framför pannrummet mot Slottsgatan ligger tre underjordiska oljetankar som är tömda, rengjorda och sandfyllda. Påfyllningsrören sitter kvar på husfasaden. Det kan ej uteslutas att det skett oljeläckage från tankarna. Enligt uppgift har dock endast olja av typ Eo 4 (tjockolja) använts varför eventuella läckage sannolikt ej har spridits i någon större omfattning. Tankarna (och eventuella ledningar) bör dock grävas upp och marken under och runt tankarna kontrolleras. Under grävningsarbeten vid inkoppling av fjärrvärme vid hörnet ut mot Slottsgatan upptäcktes olje-/lösningsmedels-/tri-lukt. Provtagning i marken har genomförts vilken visade halter av föroreningar strax över Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning men under riktvärden för mindre känslig markanvändning. Föroreningar hittades i ledningsgraven som ligger i samma nivå som grundvattnet. Det går inte utesluta att det fortfarande finns föroreningar i detta område. 5.2.2 Västra delen av fastigheten - innergården (f.d. Blå Hallen) Den del av Lindells vågfabrik som kallas Blå Hallen brann ner i början av 2000- talet. Byggnaden fungerade som maskinverkstad samt hade utrustning för hydraulprovning. Efter branden bilades betonggolvet och underliggande massor togs bort. Röd hydraulolja påträffades i en brunn som låg nära nuvarande yttervägg. Oljan härstammade troligen från den hydraulprovningsverksamhet som bedrevs i Blå Hal- 1018 8694 31 (38)

len samt i [rum 1116] och [rum 1123]. Ett avlopp i ett av dessa rum ledde troligen ned i brunnen. Oljan slamsögs innan marken återställdes. Det är dock oklart om det gjordes någon bedömning eller provtagning av kringliggande jord innan området fylldes igen, det går därför inte utesluta att det fortfarande finns föroreningar i detta område. 5.2.3 By 1b - oljeförrådet [källaren rum 0219] I detta rum förvaras idag fat med oljor och olika lösningsmedel. Från fat pumpas isopropanol, kristallolja och etylacetat/etanol ut till verksamheten i resten av byggnaden. Historiskt har likartad förfarande också skett med tri, och möjligtvis också freon. Spill har förekommit även om inget större spill är känt. Golvet består av klinkers med otätade fogar. Det finns därför risk för att föroreningar kan ha trängt igenom golvet. Särskilt stor är risken för tri pga. dess egenskaper att tränga genom betong och sjunka genom grundvattnet. 5.2.4 By 1b gamla reningsverket [källaren rum 0105] I detta rum hanterades bl.a. sköljvatten innehållande kadmium, krom 6+, koppar, cyanid etc. Betongen kan vara förorenad och det kan ej uteslutas att marken under betonggolvet har blivit påverkat. 5.2.5 By 1b tryckluftsrummet [källaren rum 0152] I tryckluftsrummet fanns tidigare tankarna till en större kylanläggning med 1200 l tri som köldmedium. Idag finns lufttankar och kompressorer i rummet. I Metech [källaren rum 0161] fanns den andra delen av kylsystemet innehållande tri. Inga omfattande utsläpp av tri är kända men det kan ej uteslutas att det har förekommit läckage av tri. Då tri kan tränga genom betong kan det ej uteslutas att det finns rester av tri under betonggolven. Även spill av kompressorolja kan ha förekommit. 5.2.6 By 1b oljeuppsamlingsfundament under transformatorer Idag finns det tre transformatorer på 10 kw vardera i källaren. Dessa står på makadamtäckt oljeuppsamlingsfundament. Transformatorerna är torra, dvs. de innehåller ingen olja men de gamla transformatorerna, som stod på samma fundament, innehöll PCB-haltig olja. Det kan ej uteslutas att det historiskt har förekommit läckage av PCB-haltig olja ner i oljeuppsamlingsfundamenten. 5.2.7 By 1b förvaring av farligt avfall [plan 1 rum 1150 och 1154] I speciellt rum 1154 hanteras mycket olja. Det kan ej uteslutas att flytande avfall, och då speciellt olja, har trängt ner genom sprickor i betongen till underliggande mark. 5.2.8 By 4 - Timmerhuset [markplan] I markplanets verkstad har det förekommit mycket spill. I lokalerna har det hanterats oljor, lösningsmedel och tri. Det har också funnits kvicksilver i mätutrustning. Betonggolvet har inte varit tätat vilket innebär att föroreningar kan ha trängt ned i golvet. På 1980-talet installerades en oljeavskiljare för biltvätten. Oljeavskiljaren består troligen av plast och är i gott skick. Biltvätten används inte längre. 1018 8694 32 (38)

6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER 6.1 Slutsatser Under arbetet med eventuell demontering av utrustning och eventuell efterföljande rivning/renovering av byggnadsdelar finns det ett antal riskmoment både vad avser människa och miljö. Risken för att det sker läckage av flytande kemiska produkter (främst olja) kommer därmed att öka. Det är därför av stor vikt att installationer/utrustning säkras mot läckage samt att rivningsfraktionerna mellanlagras på ett säkert sätt så att det ej kan medföra någon miljöpåverkan. Det kan även finnas en risk att nuvarande och tidigare verksamheter/incidenter kan ha förorenat mark/grundvatten såsom t.ex.: Pågående och historisk förvaringen/hantering av flytande kemikalier/avfall (t.ex. isopropanol, etylacetat, tri) samt historisk hantering skärvätskebemängda spånor utanför byggnad 1b; Historisk förvaring av eldningsolja från pannrummets tre underjordiska oljetankar; Föroreningar efter branden i Blå Hallen ; Pågående och historisk förvaring/hantering i byggnad 1b av oljor, tri, freon, förbrukat sköljvatten från ytbehandlingen, PCB-innehållande transformatorolja etc. i t.ex. oljeförrådet, gamla reningsverket, tryckluftsrummet, oljeuppsamlingsfundament och utrymmen för förvaring av farligt avfall; Historisk hantering av främst oljor, lösningsmedel och tri samt kvicksilverinstrument i byggnad 4 (Timmerhuset). Därutöver kan konstateras att eventuella ombyggnationer/rivningar av delar av bolagets anläggning i Jönköping ger upphov till rivningsfraktioner. som kan ge upphov till avfallsfraktioner som bör hanteras som farligt avfall eller där det finns andra typer av restriktioner med hanteringen se förteckning kapitel 4. 6.2 Rekommenderade åtgärder Inför eventuella renoveringar/rivningar av byggnader/installationer bör Saab AB initialt utföra en riskutredning där tänkbara händelser (personskador, brand, läckage etc.) under avvecklingen/demonteringen utvärderats både vad avser sannolikhet för och konsekvenser av olika tänkbara händelser samt utreda möjliga förebyggande åtgärder för att minska sannolikheten för händelserna och möjliga avhjälpande åtgärder om händelserna ändå inträffar. Innan det utförs en eventuell demontering av utrustning och eventuell rivning/ renovering av byggnader rekommenderas Saab AB att vid tidpunkt för sådan aktivitet initialt genomföra följande åtgärder: Tömma alla system på kemiska produkter; Utföra kompletterande provtagningar vad avser asbest (t.ex. rörisoleringar som ännu ej har kontrollerats, isoleringar i branddörrar, varmvattenberedare, ventilationsaggregat). Ta även stickprov på fix-och fogmassor i kakelväggar och klinkers som är äldre än 1976 samt tätningsmassor. Markera all utrustning som innehåller asbest; Kontrollera golvbeläggningar av typ Acrydurgolv vad avser innehåll av PCB. Kontrollera även nyare golv som har lagts där det tidigare har funnits Acrydurgolv; 1018 8694 33 (38)

Kontrolera transformatorernas oljeuppsamlingsfundament (och marken under) med avseende på olja och PCB. I samband med en eventuell demontering av utrustning och eventuell rivning eller renovering av byggnader kan det komma att krävas kompletterande anordningar. Nedan ges förslag till kompletterande åtgärder: Om det uppkommer en situation där demonterad utrustning, kemikalibehållare etc. ej omedelbart kan skickas till godkänd mottagare rekommenderas en avloppslös, tät och nederbördsskyddad yta där oljekabel, behållare med olja/spillolja samt maskinutrustning etc. som innehåller/har innehållit olja ska mellanlagras innan slutligt omhändertagande. I anslutning till ytan bör det finnas oljesaneringsutrustning. Kontroll av ytan vad avser omfattande oljeläckage bör utföras med viss periodicitet; Invallade tankar/behållare för att kunna omhänderta olja och oljeinnehållande vatten samt andra flytande kemiska produkter bör finnas tillgängligt under hela avvecklingsperioden; Väl uppmärkt område (inhägnat) för material som kan befaras innehålla asbest, kvicksilver och/eller PCB eller som för övrigt är att betrakta som farligt avfall bör anordnas. Bolaget rekommenderas även att upprätta rutiner för dokumentation av demonteringen av utrustningen och rivning eller renovering av byggnad och då speciellt vad avser: Utrustning som kommer att återanvändas på annan anläggning eller säljas för användning; Oljor och övriga kemikalier som kommer att förbrukas på annan anläggning; Avfall (farligt avfall resp. övrigt avfall) även transportör, mottagare samt slutligt omhändertagande bör dokumenteras. Transportdokument ska arkiveras; Incidenter under avvecklingsperioden. Bolaget rekommenderas även att utse miljökontrollanter och upprätta system för miljökontroll av demonteringen och hanteringen av avfall samt tillse att det under hela avvecklingsperioden finns personal tillgänglig som har detaljkunskap om anläggningen. Efter det att alla system är tömda och det inte längre finns risk för oljeutsläpp vid demontering av utrustning bör Saab AB även kontrollera omfattningen av eventuella föroreningar i mark och grundvatten på fastigheten. Saab AB bör därför, i samråd med miljömyndigheten, ta fram en provtagningsplan som bland annat ger direktiv för provtagningens omfattning. Bland annat bör följande kontroller ingå: Kontroll av mark och grundvatten under betongplattorna i byggnad 1b och byggnad 4. I de utrymmen där det historiskt har hanterats tri, freon etc. rekommenderas även mätning av porluften under bottenplattorna; Kontroll av mark och grundvatten där historisk och/eller nuvarande hantering av kemikalier kan ha medfört att mark/grundvatten kan ha förorenats (se kapitel 5.2). Bolaget rekommenderas även att gräva upp oljetankarna och eventuella ledningar samt därefter kontrollera schaktgroparnas botten och väggar med avseende på olja. 1018 8694 34 (38)