Inventering av utbildningsnivå, rekryteringssituation för valda personalgrupper inom berörda myndigheter samt behov av personal vid utökade verksamheter inom rättspsykiatri och kriminalvård Sammanfattning
1 Sammanfattning Bakgrund I denna rapport redovisas utbildningsnivå och kompetens hos personal inom myndigheter och verksamheter som möter människor med psykiska problem. Dessutom presenteras ålder och förväntade pensionsavgångar och därav åtföljande rekryteringsbehov för några vada strategiska personalgrupper. Slutligen redovisas för rättspsykiatri och kriminalvård berörda verksamhetschefers bedömning av nyrekryteringsbehov till följd av planerade utbyggnader. Ansvaret för att tillgodose behovet av vård, stöd och rehabilitering är delat mellan flera olika samhällsorgan, den enskilde och anhöriga och är inte en uppgift exklusivt för hälso- och sjukvården. Vård, stöd och rehabilitering av människor med psykiska problem, störningar och funktionshinder är en kunskapsintensiv verksamhet med många dimensioner, vilket kräver kunskap och kompetens hos personal i alla berörda verksamheter och som i sin yrkesutövning möter människor med psykisk problem. Det krävs också att de vid behov samarbetar i planering och genomförande av insatser för den enskilde. Psykiatrireformen 1995 innebar följande: Socialtjänstlagen förtydligades genom att socialnämnden skall verka för att människor med fysiska och psykiska funktionshinder eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Kommunen skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning samt ett anpassat boende. Kommunen fick även ansvar för uppsökande verksamhet. För individer inskrivna i ett anpassat boende samt dagverksamhet fick kommunen ett hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterskenivå. Kommunerna fick ett betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter i sluten psykiatrisk vård. SiS (Statens institutionsstyrelse) ansvarar för vård och behandling inom de tidigare sk 12-hemmen (Hem för särskild vård eller tillsyn). Vård och behandlig regleras enligt Lagen om vård av missbrukare (1988:870) samt enligt Lagen om vård av unga (1990:52). 1998 infördes Lagen om sluten ungdomsvård (1998:603), vilket innebär att inom SiS vårdas och behandlas även ungdomar som av tingsrätt döms till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. HVB är behandlingshem som kan drivas i såväl offentlig som privat regi. Länsstyrelsen är tillståndsgivare och har tillsynsansvar. Rättspsykiatrisk vård är en form av tvångsvård och regleras enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129). Den som begått brott under påverkan av allvarlig psykisk störning och där störningen kvarstår vid domen får inte dömas till fängelse - det s.k. fängelseförbudet (BrB 30:6). I dessa fall överlämnar domstolen gärningsmannen till rättspsykiatrisk vård. Begreppet allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp och definierat i lag. En gärningsman kan ha en svår psykisk sjudom/störning utan att uppfylla de juridiska kriterierna för allvarlig psykisk störning och kan då dömas till fängelse. Kriminalvården har sedan Lagen om rättspsykiatrisk vård infördes 1992 fått alltfler klienter med svåra psykiska problem. Förr vårdades dessa i högre utsträckning inom psykiatrin.
2 För klienter som vårdas och behandlas inom institutionsvården gäller normaliseringsprincipen. Den innebär att de enligt Hälso- och sjukvådslagen har samma rätt till hälsooch sjukvård som alla andra i samhället. De svagaste grupperna drabbas när samhället sparar Det är en allmän uppfattning att sedan psykiatrireformen genomfördes har övervältringseffekter uppstått både inom och mellan myndigheter. När samhällets resurser för vård, stöd och rehabilitering krymps är risken stor att de svagaste grupperna i samhället inte kommer att få sina medicinska eller sociala vård- och stödbehov tillräckligt tillgodosedda. Effekten blir en ökad konkurrens om minskande resurser inom och mellan olika verksamheter eller mellan olika svaga grupper. Risken är uppenbar att människor med "lättare" psykisk problematik i högre utsträckning kan få sina behov tillgodosedda än de med allvarligare och mera komplexa behov som har svårare att hävda sina behov. Brister i vård och stöd för de med de svåraste psykiska problemen är också en riskfaktor för att fler begår allvarliga brott. Den svagaste gruppen är den med allvarliga psykiska problem och funktionshinder och ett samtidigt missbruk Epidemiologiska samband som styr utvecklingen Det finns ett direkt samband mellan det antal som döms till vård, t ex under ett år, incidens, och vård-/strafftidens längd, med hur många som samtidigt vårdas inom sluten vård/institution, prevalens. Den största effekten på utvecklingen av antalet som vårdas och behandlas inom institution, i fängelse eller inom rättspsykiatrisk vård är förändringen av antalet som döms till långa fängelsestraff eller till långa vårdtider. Sker en samtidig kraftig förlängning av vård- eller strafftider uppkommer en exponentiell ökning av antal intagna i fängelse, institution eller inom rättspsykiatrisk vård. Behov av kunskap och kompetens Det delade samhällsuppdraget för vård och stöd kräver kunskap och kompetens hos personalen inom många myndigheter och verksamheter. Förutom kunskap inom respektive myndighet om det egna och samverkande myndigheters ansvar för insatser till människor med psykiska problem, måste personalen ha kunskap om psykiska sjukdomar, störningar och funktionshinder. En kunskapsbas i form av gemensam grundutbildning med inriktning psykiatri och psykisk hälsa behövs inom samtliga berörda myndigheter. En ny utbildning som ersätter den äldre skötarutbildningen, men med mera anpassat innehåll i förhållande till dagens kunskaper och arbetsmetoder behövs. Därutöver erfordras att berörda myndigheter kompletterar med egna interna myndighetsspecifika vidareutbildningar. Minskade studentkullar Det tidigare politiska målet att hälften av ungdomskullarna skall ha en högskoleexamen har nu övergivits. Detta kan komma att minska antalet ungdomar som läser på högskola. Pågående högkonjunktur anges också ha medfört att antalet ungdomar som söker till universitet och högskolor har minskat. Sammantaget ökar detta konkurrensen om färre studenter såväl mellan ämnesområden som mellan högskolor. På sikt kommer detta att påverka rekryteringssituationen av personal med eftergymnasial utbildning till berörda myndigheter och verksamheter.
3 Metod Tre enkätundersökningar genomfördes. Den första enkäten syftade till att kartlägga utbildnings- och kompetensnivå hos personal inom berörda myndigheter och verksamheter. Ett urval av enheter gjordes med fördelning inom de nio regioner som var ett av förslagen i Ansvarsutredningens rapport "Sveriges regionala indelning - om tillväxtperspektivet får råda", 5 oktober 2005. Berörda chefer som hade tillgång till personalmatriklarna fick besvara en skriftlig enkät som omfattade följande variabler: Ålder, kön, arbetstid, organisation/arbetsområde, grundutbildning, vidareutbildning samt kompetensutveckling Respektive chef som hade tillgång till personalmatriklarna för sin personal ansvarade för besvarande av enkäten, en för varje individ. Ifyllda enkäter lästes in maskinellt och bearbetades och sammanställdes i statistikprogrammet SPSS (Statistcal Package for Social Science). Den andra enkäten syftade till att få kunskap om rekryteringsläget för vissa strategiska personalgrupper med inriktning mot psykiatri. Enkäten besvarades av respektive verksamhetschefer. Svaren bearbetades manuellt och sammanställdes i statistikprogrammet i Excel. Den tredje enkäten avsåg att ge kunskap om ökat personalbehov till följd av utbyggnader inom rättspsykiatri och kriminalvård. Beträffande rättspsykiatrin besvarades enkäten av respektive verksamhetschef. För kriminalvården besvarades enkäten av huvudkontoret i Norrköping. Resultatet av inventeringarna Fördelning av högsta nivå avseende grundutbildning per myndighet Svaren från privata behandlingshem är så få, att de i analysen har inräknats bland HVB.
4 I nedanstående tabell redovisas resultatet av inventeringen. Tabell 1. Sammandrag av procentuell fördelning av högsta nivån avseende grundutbildning inom inventerade myndigheter, samt specifik eftergymnasial utbildning inkl skötarutbildning, med inriktning mot psykiatri och eller institutionsvård. Myndighet Högst gymnasium. Högskola *) Specifik utbildning, exkl högskola **) Summa Antal svar Exkl skötarutb Inkl skötarutb Inkl skötarutb Exkl skötarutb Allmänpsykiatri 14,0 44,4 55,2 30,8 0,4 100,0 1 202 Öppen vård 10,6 24,0 76,0 13,4 -- 100,0 512 Sluten vård 17,1 59,4 39,7 43,2 0,9 100,0 642 Rättspsykiatri 19,1 65,3 33,1 47,8 1,6 100,0 1 951 Kriminalvård 12,9 15,3 36,5 50,6 48,2 100,0 579 Häkte 16,9 22,5 19,7 63,4 57,8 100,0 178 Anstalt 14,0 15,6 28,5 57,5 55,9 100,0 313 Frivård 1,1 2,2 96,7 2,2 1,1 100,0 91 Statens institutionsstyrelse, 44,8 50,1 37,3 17,9 12,6 100,0 1 473 SiS Barn- och ungdomspsykiatri 11,7 26,2 72,8 15,5 1,0 100,0 413 Kommuner 40,4 65,0 31,5 28,1 3,5 100,0 2 037 (Storstad Sthlm Gbg, (44,4) (60,6) (37,1) (18,5) (2,3) (100,0) (501) Mmö) Över 30 000 inv 40,2 65,7 31,0 28,8 3,3 100,0 1 471 10-30 000 inv 32,5 58,5 37,2 30,3 4,3 100,0 443 < 10 000 inv 71,6 81,4 15,4 13,0 3,2 100,0 123 Hem för vård eller boende, HVB inkl privata beh. Hem 43,2 54,6 40,1 16,7 5,3 100,0 132 (78+54) *) Avser all högskoleutbildning med avslutad examen oavsett utbildningens inriktning **) I gruppen specifik utbildning ingår utöver gymnasium skötarutbildning, fritidsledarutbildning, kriminalvårdens grundläggande utbildning (KRUT), kvalificerad yrkesutbildning med inriktning psykiatri, institutionsvård eller motsvarande (KY). Flest andel anställda med enbart gymnasium (exkl. skötarutbildningen) som högsta grundutbildningsnivå har kommuner med färre än 10 000 invånare (71,6 %), SiS (44,8 %), samt HVB (43,2 %). Flest andel anställda med specifik eftergymnasial utbildning (inkl skötarutbildning) exkl högskola har kriminalvården med 50,6 %, (varav häkte 63,4 % och anstalt 57,5 %) samt rättspsykiatri (47,8 %). Andelen personal med skötarutbildning är högre inom rättspsykiatrin än inom allmänpsykiatrin. Följande myndigheter/verksamheter har den högsta andelen personal med avslutad högskoleutbildning oavsett inriktning: kriminalvårdens frivård (96,7 %), allmänpsykiatrins öppenvård (76,0 %) samt barn- och ungdomspsykiatrin (72,8 %). Följande myndigheter/verksamheter har den lägsta andelen personal med avslutad högskoleutbildning/helt program oavsett inriktning: kommuner med färre än 10 000 invånare (15,4 %), häkte (19,7 %) samt kriminalvårdsanstalt (28,5 %).
5 Fördelning avseende genomgången vidareutbildning uttryckt som antal kurser per 100 anställda Antal genomgångna kurser för vidareutbildning/kompetensutveckling tillsammans med genomgången grundutbildning utgör myndighetens teoretiska kunskapskapital. Omfattningen av genomgången vidareutbildning tolkas i rapporten i viss mån spegla myndighetens kunskapskultur. Tabell 2. Sammandrag avseende kompetensutveckling för inventerade myndigheter och delverksamheter fördelat på preciserade kurser och annan vidareutbildning på högskolenivå samt övrig kompetensutveckling uttryckt i antal genomgånga kurser per 100 anställda. Myndighet/delverksamhet Högskolekurser Preciserade Psykoterapi Annan utbildningar Steg 1 Steg 2 utbildning Totalt genomgånga högskolekurser Övrig kompetensutveckling Allmänpsykiatri 62,8 19,6 5,4 14,6 102,4 54,4 Därav öppenvård 58,6 38,5 11,5 20,5 129,1 50,6 Därav slutenvård 65,9 6,2 0,9 10,4 83,4 54,1 Rättspsykiatri 38,5 6,7 0,9 13,0 59,1 48,0 SiS 64,2 4,4 0,7 12,8 82,1 97,3 Kriminalvård 67,2 1,9 0,5 16,3 85,9 58,0 Därav häkte 82,0 22,4 104,4 73,6 Därav anstalt 54,0 14,1 68,1 47,9 Därav frivård 84,6 13,2 97,8 77,2 Barn- och ungdomspsykiatri 56,7 27,9 15,7 15,9 116,2 71,4 Kommun 57,7 2,7 0,2 10,0 70,6 64,2 (Storstad) (58,3) (10,0) (68,3) (76,0) Därav över 30 invånare 57,5 10,5 68,0 65,7 Därav 10-30 invånare 64,3 10,6 74,9 67,3 Därav färre än 10 invånare 35,8 4,1 39,9 33,3 HVB inkl. privata beh. hem 38,0 3,5 41.5 73,9 Preciserade utbildningar Följande myndigheter/verksamheter har den högsta andelen personal som genomgått preciserad vidareutbildning på högskolenivå: kriminalvården (67,2 kurser per 100 anställda, varav frivård 84,6 och häkte 82,0), kommuner med 10 000-30 000 invånare (64,3), SiS (64,2), samt allmänpsykiatrin (62,8), varav slutenvården (65,9). Följande myndigheter/verksamheter har den lägsta andelen personal som genomgått preciserad vidareutbildning på högskolenivå: kommuner med färre än 10 000 invånare (35,8 kurser per 100 anställda), HVB (38,0) samt rättspsykiatri (38,5). Rättspsykiatrin tillsammans med HVB har den lägsta andelen personal med genomgången vidareutbildning på högskolenivå inom flera av de inventerade ämnesområdena. Det statistiska underlaget för HVB är emellertid för litwet för att kunna dra generella slutsatser. SiS och kriminalvården har den största andelen personal med genomgången preciserad vidareutbildning på högskolenivå inom flera av de inventerade ämnesområdena Kriminalvårdens frivård har den högsta andelen personal som genomgått preciserade kurser för vidareutbildning (84,6)
6 Inom barn- och ungdomspsykiatrin samt inom kriminalvården finns den lägsta andelen vidareutbildade inom ämnena kriminologi och missbruk/beroendevård beträffande barn- och ungdomspsykiatrin även inom Aggression Replacement Training (ART). Kriminalvården och HVB har den lägsta andelen vidareutbildade inom ämnet psykiatri. Psykoterapiutbildning Allmänpsykiatrins öppenvård har högsta andelen med vidareutbildning i psykoterapi (38,5 kurser per 100 anställda i steg 1 samt 11,5 i steg 2) följt av barn- och ungdomspsykiatrin (27,9 resp. 5,7). Kriminalvården har lägsta andelen med vidareutbildning i psykoterapi (1,9 kurser per 100 anställda i steg 1 samt 0,5 i steg 2). Slutsatser Psykiatrins öppenvård, barn- och ungdomspsykiatrin samt kriminalvårdens frivård har det högsta teoretiska kunskapskapitalet samt högsta kunskapskulturen oavsett ämnesområde bland samtliga inventerade verksameter. Rättspsykiatrin har högst andel personal med skötarutbildning bland inventerade verksamheter. Kommuner med mindre än 10 000 invånare har det lägsta teoretiska kunskapskapitalet samt lägsta kunskapskulturen oavsett ämnesområde bland samtliga inventerade verksameter. Åldersfördelning och förväntade pensionsavgångar I nedanstående tabell redovisas resultatet av inventeringen. Tabell 3. Procentuell fördelning i åldersgrupper för vissa personalgrupper. 20-49 år Över 50 år Över 55 år Totalt Personalgrupp Skötarutbildning 52,1 47,9 27,7 100,0 Sjuksköterska utan vidareutbildning 73,6 26,4 16,8 100,0 Sjuksköterska med vidareutbildning 52,9 47,2 25,3 100,0 Läkare utan spec. utbildning psykiatri 65,7 34,3 25,7 100,0 Läkare med specialistutbildning i psykiatri 30,5 69,5 49,1 100,0 Nästan 30 procent av tillsvidareanställd personal med skötarutbildning går i pension inom tio år samt nästan 50 procent inom femton år. Det motsvarar i antal ca 4 000 respektive 7 000 personer. Inräknas även timanställda pensioneras ytterligare 800 respektive 1 400 personer. De äldsta åldersgrupperna bland skötarutbildade (50 år och äldre respektive 55 år och äldre) finns inom allmänpsykiatrin med 59,8 respektive 38,1 procent. Nästan 50 procent av läkare med specialistutbildning i psykiatri går i pension inom tio år och nästan 70 procent inom femton år.
7 Rekryteringsbehov till följd av utökade verksamheter inom rättspsykiatri och kriminalvård Planerade utökningar inom rättspsykiatrin uppgår till 162 vårdplatser och uppskattas kräva ett utökat personalbehov om ca 500-600 personer fram till 2011. Planerade utökningar inom kriminalvården beräknas uppgå till 1 500 platser (hösten 2006) och bedöms kräva ett utökat personalbehov om ca 1 000-1 500 personer fram till 2011. Rekryteringssituationen för vissa personalgrupper Verksamhetscheferna har gjort följande bedömning av rekryteringssituationen för vissa personalgrupper: Figur 1. Diagram över verksamhetschefernas bedömning av rekryteringssituationen för vissa personalgrupper baserat på 101 besvarade enkäter. Rekryteringssituationen för samtliga utvalda yrkeskategorier 25 20 15 Antal 10 5 0 Svårt Ganska Medelsvårt Gott Medelbra Ganska svårt bra Bra Rekryteringssituationen Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. i psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri Gruppen "Övrig vård- resp. omvårdnadspersonal eller motsvarande med kunskap i psykiatri" omfattar all övrig baspersonal. De som har skötarutbildning ingår i denna grupp och kommer successivt att behöva ersättas med personal med annan grundut-
8 bildning, eftersom det idag saknas sådan utbildning med inriktning psykiatri/psykisk hälsa. Diskussion Konsekvenser av diskuterade reformer De förslag som ges i betänkandet Psykisk störning, brott och ansvar" (SOU 2002:3), diskussionsunderlaget "Utveckling av vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare" (Rapport 2006:2), Nationell psykiatrisamordning, betänkandet Vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare (SOU 2006:91), riksdagspropositionen "Öppen vård med särskilda villkor" som avser patienter dömda till rättspsykiatrisk vård samt slutrapporten "Ambition och ansvar" (SOU 2006:100) kommer om dom genomförs att innebära bl a följande: Vårdtiderna inom rättspsykiatrin förkortas. Ett bättre omhändertagande i psykiatrisk öppenvård kommer att krävas Kommunala stödinsatser i enskilt eller anpassade boendeformer och meningsfull sysselsättning kommer att krävas. Kriminalvården måste förbättra innehållet i omhändertagandet av intagna med psykiska problem. Missbruksvården måste utvecklas oavsett myndighet. Inte minst gäller detta tidig upptäckt och tidiga adekvata åtgärder. Kunskap i kriminologi och missbruk behöver förbättras hos personalen inom verksamheter som möter ungdomar, så att tidig upptäckt och tidiga insatser möjliggörs. Innehåll och kvalitet i hela vårdkedjan måste utvecklas och förbättras. Samverkan mellan myndigheter och samarbete mellan handläggare i enskilda ärenden måste förbättras för att säkerställa kontinuitet och hög kvalitet i vård och stöd. Kunskap om psykiska sjukdomar, störningar och funktionshinder samt kunskap om det egna och samverkande myndigheters ansvar för insatser måste förbättras i alla berörda myndigheter och verksameter. Om inga åtgärder vidtas beträffande utbildning kommer verksamheterna att tvingas nyrekrytera personal med en grundutbildning som i huvudsak har en annan inriktning än psykiatri/psykiskt hälsa. Istället måste varje myndighet själv bekosta en omfattande myndighetsspecifik och verksamhetsanpassad vidareutbildning för att uppnå erforderliga baskunskaper inom sitt verksamhetsområde. Brist på adekvat grundutbildad personal kommer att försvåra utvecklingen av innehåll och kvalitet i hela vårdkedjan. Planerade utökningar inom rättspsykiatri och kriminalvård kommer att ytterligare förstärka behovet av personal med adekvat utbildning. Förslag till åtgärder Rekrytering till studier med inriktning mot psykiatri/psykisk hälsa måste förbättras. Detta föreslås ske genom följande åtgärder: Ett stabilt utbildningssystem utvecklas med gemensam basutbildning med inriktning psykiatri/psykisk hälsa. Utbildningen skall ha en röd tråd från omvårdnadsprogrammet på gymnasienivå till eftergymnasial utbildning inklusive högskola.
9 Det livslånga lärandet skall underlättas så att individen kan växla mellan yrkesarbete och utbildning/vidareutbildning. Därigenom möjliggörs både verksamhetsutveckling som personlig utveckling med en akademisk karriär samt forskning och utveckling för dem som så önskar. Befintliga återvändsgränder måste elimineras. På projektgruppens uppdrag Per-Åke Warg Projektledare
10 Arbetsgrupp Gudrun Johansson, vårdutvecklare, Rättspsykiatrisk verksamheten, psykiatriska kliniken, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Lotta Warg, enhetschef, allmänpsykiatriska enheten i Vänersborg, psykiatriska kliniken NUsjukvården, Västra Götalandsregionen Håkan Zandén, kriminalvårdschef, Vänersborg Anita Blomster, enhetschef, socialförvaltningen, Vänersborgs kommun Göran Björling, överläkare, psykiatriska kliniken, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Håkan Fredén, forskningsledare, Högskolecentrum Vänersborg Per-Åke Warg, projektledare, Högskolecentrum Vänersborg, projektledare Statistiska bearbetningar har gjorts av Håkan Fredén. Administrering och granskning av enkäterna har gjorts av Marie Hermansson, assistent, Högskolecentrum Vänersborg. Bearbetning av enkätsvar beträffande rekryteringssituationen har gjorts av Jessica Lindskog- Sultan, assistent, Högskolecentrum, Vänersborg. Adjungerad till arbetet har varit Bo Eriksson, professor på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV.
11