Folkhälsorapport för befolkningen i kommun
Förord Folkhälsorapport för befolkningen i kommun är en uppföljning av folkhälsorapporten ur ett folkhälsoperspektiv 2004. Den är en kartläggning av väsbybornas hälsoläge och den fokuserar på vuxna väsbybor i förvärvsaktiv ålder samt äldre från 65 år och uppåt. Folkhälsorapportering fyller en viktig funktion för att man ska kunna följa utvecklingen av kommuninvånarnas hälsa. För oss beslutsfattare utgör rapporten ett viktigt underlag för vidare diskussioner och planering, som kan ligga till grund för beslut inte bara i hälsopolitik utan också på andra politikområden som påverkar folkhälsan. Rapporten har sin utgångspunkt i kommunens folkhälsoprogram som antogs 2007 samt folkhälsopolitikens övergripande mål och elva målområden. Folkhälsodata har studerats på riks-, läns- och kommun- samt kommundelsnivån. Vad gäller de bestämningsfaktorer som rör livsvillkor visar rapporten att Odenslunda/Bollstanäs, Vik/Fresta och Runby har bättre förutsättningar för god hälsa än Smedby och Vilunda. Glädjande är att värdena, jämfört med tidigare rapportering, har förbättrats inom många områden: ohälsotalet har sjunkit, antalet sjukpenningsdagar har minskat, andelen som motionerar regelbundet har ökat, stillasittandet har minskat och rökning bland vuxna har minskat. Men även om värdena har gått i rätt riktning så ligger något sämre till än länsgenomsnittet i bland annat följande avseenden: lägre valdeltagande, lägre andel som har eftergymnasial utbildning, lägre medelinkomst, upplevelse av otrygghet utomhus på kvällar och nätter, övervikt samt fetma. Väsbybor bedömer trots allt att är en bra plats att bo och leva i. En del av förklaringen kan vara att kommunen har haft fokus att skapa förutsättningar för bland annat trygga miljöer, satsningen på Ung och Trygg och Trygghetens hus, valfrihet på boendeområdet med ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter i framför allt centrala delar av Väsby. Ny badanläggning, nya konstgräsplaner och omdaningen av Messingen-området med ny gymnasieskola och bibliotek kommer att bidra till ett allt trivsammare och tryggare Väsby. Andelen äldre över 65 år kommer att öka markant i Väsby de närmaste åren, vilket innebär ett ökat behov av att planera för denna grupp. Eila Bromme (FP) Ordförande i folkhälsorådet 1
2
Innehållsförteckning Sammanfattning...5 1. Inledning...7 2. Bakgrund...8 3. Syfte...10 4. Metod...11 5. Folkhälsoarbetet i...15 6. Kommunfakta om...16 7. Folkhälsans utveckling...20 8. Folkhälsans bestämningsfaktorer i...28 8.1. Delaktighet och inflytande i samhället...28 8.2. Ekonomiska och sociala förutsättningar...32 8.3. Barns och ungas uppväxtvillkor...39 8.4. Hälsa i arbetslivet...43 8.5. Miljöer och produkter...50 8.6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård...54 8.7. Skydd mot smittspridning...56 8.8. Sexualitet och reproduktiv hälsa...57 8.9. Fysisk aktivitet...60 8.10. Matvanor och livsmedel...65 8.11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel...70 9. Äldres hälsa...76 10. Viktiga iakttagelser...90 11. Referenser...94 3
4
Sammanfattning Denna folkhälsorapport är en kartläggning av hälsoläget hos invånarna i kommun. Detta är den tredje folkhälsorapporten som sammanställs i kommunen. Den första rapporten kommun ur ett folkhälsoperspektiv kom år 2004 och fokuserade på hela befolkningen. Den andra rapporten Folkhälsorapport med inriktning på barn och ungdomar i Upplands Väsby sammanställdes våren 2009. Den rapport som du nu håller i din hand är en uppföljning av rapporten 2004 och fokus ligger på kommunens invånare i förvärvsaktiv ålder samt äldre 65 år och uppåt. Rapporten ger en översiktlig beskrivning av hur hälsotillståndet utvecklas hos befolkningen i samt är tänkt att vara ett underlag för det fortsatta folkhälsoarbetet i kommunen. Rapporten har sin utgångspunkt i Upplands Väsbys folkhälsoprogram samt folkhälsopolitikens övergripande mål och elva målområden. Rapporten ger en beskrivning av hur hälsotillståndet utvecklas hos befolkningen i. Folkhälsodata har studerats på riks-, läns-, kommun- samt kommundelsnivå. De kommundelar som kommunen är indelad i är Runby, Odenslunda/Bollstanäs, Smedby, Vik/Fresta samt Vilunda. Vad gäller de bestämningsfaktorer som rör livsvillkor visar generellt Odenslunda/Bollstanäs, Vik/Fresta samt Runby bättre förutsättningar för god hälsa än Smedby och Vilunda. I en jämförelse över tid har värdena i inom många folkhälsorelaterade områden förbättrats. Som exempel kan nämnas att ohälsotalet har sjunkit, antalet sjukpenningdagar har minskat, andelen som motionerar regelbundet stiger, stillasittandet minskar och rökningen bland vuxna har minskat. Om man jämför med visar resultatet i rapporten generellt att har liknande värden som men att kommunen ofta ligger något sämre till. Områden där visat sämre värden än är bland annat valdeltagande, andel som genomgått eftergymnasial utbildning, medelinkomst, otrygghet utomhus kvällar och nätter, rekommenderad daglig fysisk aktivitet, stillasittande samt övervikt och fetma. Resultatet i rapporten har också visat att invånarna i i större utsträckning än andra kommuner i upplever negativa arbetsmiljöfaktorer som kan kopplas till ohälsa. En stor del av invånarna i arbetspendlar ut från kommun. Denna statistik speglar därmed inte direkt och endast arbetsmiljön hos kommunens arbetsgivare utan arbetsmiljön hos arbetsgivare för de förvärvsarbetande som är bosatta i kommunen. Enligt Statistiska centralbyråns medborgarundersökning 2008 har invånarna i en något mer positiv syn på möjligheter till arbete jämfört med 5
medeltal för samtliga kommuner i undersökningen. Enligt denna medborgarundersökning bedömer också kommuninvånarna att jämfört med riket är en medelgod plats att leva och bo på. 6
1. Inledning Förutsättning för hälsa och välbefinnande finns med i FN:s deklaration om grundläggande skliga rättigheter. Hälsa är självklart viktigt ur ett medskligt perspektiv där niskor ges möjlighet till friska och fruktbara liv. Hälsa är också viktigt för samhällets utveckling i och med att hälsosamma niskor kan vara produktiva och arbeta i större utsträckning och utvecklas genom utbildning och annat inför framtiden. En god folkhälsoutveckling är en viktig fråga för kommun. Hälsan påverkas av genetiska faktorer men också av levnadsvanor, social och ekonomisk situation samt yttre faktorer i vår närmiljö med mera. En del av dessa faktorer kan inte individen själv påverka utan kräver ett strukturerat välfärds- och folkhälsoarbete från många sektorer i samhället. Kommunstyrelsen i Upplands Väsby kommun har som en del i detta arbete antagit ett folkhälsoprogram för att bidra till en god folkhälsoutveckling i kommunen. Detta är den tredje folkhälsorapporten som sammanställs i. Rapporten består av en sammanställning av folkhälsodata från bland annat Stockholms läns landsting - SLL, Statistiska centralbyrån - SCB samt Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsodata finns inte tillgänglig inom alla områden och inom täta tidsramar så denna sammanställning skall ses som en presentation av tendenser och inte absoluta fakta över verkliga sakförhållanden. Syftet med rapporten är att följa upp folkhälsoutvecklingen i kommunen samt att vara ett underlag för prioriteringar och planering inom det framtida folkhälsoarbetet. Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerar under senhösten 2009 för första gången öppna jämförelser inom området folkhälsa. Eventuella intressanta data för från de öppna jämförelserna kommer att presenteras på kommunens hemsida under Folkhälsa. Uppföljning av folkhälsodata från Stockholms läns landstings enkät kommer även de att presenteras på kommunens hemsida under Folkhälsa. Dessa data blir tillgängliga 2011. Helen Askebro, folkhälsostrateg i kommun har sammanställt rapporten. Caroline Ankarström, drogsamordnare och Eva Bredberg, projektledare båda från kommun har deltagit i bearbetning av statistik från Stockholms läns landsting. Kommunstatistik har tillhandahållits av Jan Hedman, utredare, kommun. 7
2. Bakgrund En grundbult i folkhälsoarbetet är egenmakt. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsa. Detta arbete bör utformas utifrån niskors egen integritet och valfrihet. Det är viktigt att ge niskor möjlighet att själva öka kontrollen över sin hälsa och att de får de förutsättningar som krävs för att kunna förbättra den. Regeringen skriver i folkhälsopropposition 2007/08:110 att Regeringen vill främja den enskilda niskans intresse, ansvar och möjligheter att ta hand om den egna hälsan. En grundbult i folkhälsoarbetet är Empowerment vilket översätts till egenmakt på svenska. I det moderna folkhälsoarbetet bör förebyggande insatser utgå från ett friskperspektiv vilket ger en positiv utgångspunkt istället för att som tidigare ha utgått från det sjuka samt vård och efterbehandling. Många faktorer i niskors liv påverkar hälsan, såsom sociala nätverk, ekonomisk situation samt möjlighet att påverka vardagslivet. 8
Våren 2003 antog riksdagen det övergripande målet och de elva målområden som folkhälsopolitiken i Sverige bygger på idag. Övergripande nationellt mål: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De elva målområdena vilka har omformulerats något genom folkhälsoproposition 2007/08:110 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Det övergripande målet kräver en stor och långsiktig insats där många sektorer i samhället arbetar tillsammans mot samma mål. Ett verktyg i detta arbete är de elva målområdena genom vilka arbetet kan brytas ner på en mer konkret nivå. Dessa målområden är i sin tur indelade i hälsans bestämningsfaktorer vilka är faktorer som har stor betydelse för hälsan. Dessa bestämningsfaktorer har valts för att det finns vetenskapligt stöd för att brist på insatser från samhället gällande dessa bestämningsfaktorer kan leda till ohälsa hos befolkningen. För att göra bestämningsfaktorerna uppföljbara finns även ett antal mätbara indikatorer inom varje målområde. Genom de ämnen som målområdena är baserade på kan man utläsa andra politikområden som är av stor vikt för folkhälsoarbetet. 9
3. Syfte Denna rapport ska ge en översiktlig beskrivning av hur hälsotillståndet utvecklas hos befolkningen i samt vara ett underlag för det fortsatta folkhälsoarbetet i kommunen. Frågeställningar: 1. Hur ser hälsotillståndet ut hos befolkningen i utifrån den nationella folkhälsopolitikens elva målområden och utvalda bestämningsfaktorer och indikatorer? 2. Hur ser hälsotillståndet ut hos befolkningen i jämfört med hälsotillståndet vid folkhälsorapporteringen år 2004? 3. Hur ser skillnaderna i hälsotillståndet ut mellan kommundelarna i Upplands Väsby? 10
4. Metod År 2007 antog kommunfullmäktige i ett folkhälsoprogram, vilket ska vara ett stöd för kommunen för en god folkhälsoutveckling. Folkhälsoprogrammet är skrivet i enlighet med det nationella folkhälsomålet och dess elva målområden. I programmet anges att man under perioden -2010 ska arbeta särskilt med fem av de elva målområdena, vilka är: delaktighet och inflytande i samhället, barns och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel samt tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Utgångspunkten för denna rapport är kommuns folkhälsoprogram vilket även innebär det övergripande nationella målet samt de elva målområdena. För att mäta hälsotillståndet i befolkningen används bland annat ett antal utvalda bestämningsfaktorer och indikatorer som Folkhälsoinstitutet tagit fram i anslutning till samtliga målområden. Anledningen till att endast data för utvalda bestämningsfaktorer och indikatorer sammanställs är begränsningen i tillgänglighet av data på kommunnivå. Statistik som presenteras i rapporten är hämtad från i huvudsak följande källor: Folkhälsoenkäten samt, Stockholms läns landsting Nationella folkhälsoenkäten 2008, Statens folkhälsoinstitut Kommunala basfakta, Statens folkhälsoinstitut Trafikplanekontoret - RTK, Stockholms läns landsting Statistiska centralbyrån - SCB kommun Skolverket Smittskyddsinstitutet Försäkringskassan Socialstyrelsen Där det har varit möjligt presenteras folkhälsostatistik på kommundelsnivå, annars på kommun- eller länsnivå. De fem geografiska områden som data presenteras för i denna rapport liksom i folkhälsorapport 2004 är Runby, Odenslunda/Bollstanäs, Smedby, Vik/Fresta och Vilunda. 11
Kommundelarna Runby är till ytan större än Smedby, Vilunda, Odenslunda och Bollstanäs ihop. Den senaste tillgängliga statistik om invånarantal på kommundelsnivå från Stockholms läns landstings regionplanekontor är från 2007. På grund av att näst intill all statistik på kommundelsnivå i denna rapport utgår från regionplanekontorets kommunindelning är det även deras statistik om invånarantal som presenteras i detta stycke. Runby ligger i de västra delarna av kommunen och består av ett till ytan stort område jämfört med kommundelarna Smedby, Vilunda och Odenslunda/Bollstanäs vilka alla tillsammans är cirka en tredjedel så stora som Runby. Bebyggelsen i Runby består till hälften av småhus och till hälften av flerfamiljshus. Stora delar av bostäder med mera byggdes i Runby på 1950- samt 1960-talet. I södra delen av Runby finns arbetsområden. Cirka 53 procent av andelen familjer i Runby har bil. Runbys invånarantal är 6 212 varav 18 procent är utrikes födda. 65+ år 14,1% 0-15 år 18,3% 65+ år 12% 0-15 år 20% 16-19 år 5% 16-19 år 5,6% 20-64 år 63% 20-64 år 62% I Bollstanäs pågår nyproduktion av bostäder. FIGUR 1: Runby. Stor cirkel visar data för 2007, liten cirkel visar data för 2003. Källa: Region- och trafikplanekontoret, SLL. Odenslunda/Bollstanäs ligger i den östra delen av kommunen och på östra sidan av motorvägen. Bebyggelsen i kommundelen består av både äldre och nyare bostäder och till största delen av villor och småhus. I Bollstanäsområdet pågår nyproduktion av bostäder. I den sydvästra delen av kommundelen intill motorvägen ligger företagsparken Infra City. Cirka 72 procent av andelen familjer i Odenslunda/Bollstanäs har bil. Odenslunda/Bollstanäs invånarantal är 10 047 varav 14 procent är utrikes födda. 12
65+ år 9,3% 0-15 år 25,3% 65+ år 7% 0-15 år 25% 20-64 år 62% 16-19 år 6% 20-64 år 58,8% 16-19 år 6,6% FIGUR 2: Odenslunda. Stor cirkel visar data för 2007, liten cirkel visar data för 2003. Källa: Region- och trafikplanekontoret, SLL. Smedby ligger i de södra delarna av kommunen och är till ytan den minsta utav kommundelarna. Bebyggelsen består av flerfamiljshus på två och åtta våningar samt ett stort antal hyresradhus med egen tomt. I Smedby finns företaget Kraft Foods Sverige AB med huvudkontor och fabrik. I Smedby finns också Gunnes gård vilket är en rekonstruktion av en gård från början av 1000-talet. Gunnes gård är idag ett friluftsmuseum. Cirka 41 procent av andelen familjer i Smedby har bil. Smedbys invånarantal är 4 224 varav 30 procent är utrikes födda. Smedby är den till ytan minsta kommundelen. 65+ år 10,7% 0-15 år 20% 65+ år 9% 0-15 år 21% 16-19 år 7% 16-19 år 5,5% 20-64 år 64% 20-64 år 63,8% FIGUR 3: Smedby. Stor cirkel visar data för 2007, liten cirkel visar data för 2003. Källa: Region- och trafikplanekontoret, SLL. 13
Hela 62 procent av hushållen i Vik och Fresta mest småhus har egen bil. Vik/Fresta består av ett stort geografiskt område som är beläget i de östra delarna av kommunen. Bebyggelsen består huvudsakligen av villor och småhus samt några områden med flerfamiljshus. I den norra delen av Vik/Fresta ligger Löwenströmska sjukhuset. Cirka 62 procent av andelen familjer i Vik/Fresta har bil. Vik/Frestas invånarantal är 6 755 varav 16 procent är utrikes födda. 65+ år 11,5% 0-15 år 22% 65+ år 11% 0-15 år 20% 16-19 år 5% 16-19 år 5,5% 20-64 år 64% 20-64 år 61% FIGUR 4: Vik/Fresta. Stor cirkel visar data för 2007, liten cirkel visar data för 2003. Källa: Region- och trafikplanekontoret, SLL. Vilunda har den allra högsta andelen äldre: var femte boende är 65 år eller mer. Vilunda omfattar de centrala delarna av kommunen. Bebyggelsen består främst av flerfamiljshus. I Vilunda finns bland annat Väsby Centrum vilket är ett affärscentra med stort utbud av affärer, bank, restauranger och Apotek med mera. I Vilunda finns också idrottsanläggningar med simhall och ishall. Cirka 45 procent av hushållen i Vilunda har bil. Vilundas invånarantal är 10 711 varav 31 procent är utrikes födda. 65+ år 19,7% 0-15 år 15% 16-19 år 4,7% 65+ år 19% 20-64 år 64% 0-15 år 14% 16-19 år 4% 20-64 år 60,6% FIGUR 5: Vilunda. Stor cirkel visar data för 2007, liten cirkel visar data för 2003. Källa: Region- och trafikplanekontoret, SLL. 14
5. Folkhälsoarbetet i Viktiga nedslag i kommuns folkhälsoarbete från 1995-2009 1995 Beslutade kommunstyrelsen dels om struktur för det lokala folkhälsoarbetet, dels om bemanning av folkhälsorådet samt uppdrog åt miljö- och hälsoskyddskontoret att bilda en folkhälsogrupp. ingick som en av tre interventionskommuner i ett tioårigt forskningsprojekt inom Stockholms läns diabetespreventiva program (SDPP). Fokus för projektet var fysisk aktivitet, matvanor och övervikt. 1997 Antog kommunfullmäktige ett alkohol- och narkotikapolitiskt program 1998 Antog kommunstyrelsen en handlingsplan för folkhälsoarbete. Samtidigt beslutades att folkhälsorådet skulle ombildas och dåvarande kommunstyrelsens planerings-, ekonomi- och personalutskott (idag kommunstyrelsens allna utskott) samt en adjungerad ledamot från nordvästra sjukvårdsområdet utsågs till folkhälsoråd. Vidare beslutades att avsätta ekonomiska resurser i kommunens budget för folkhälsoarbete. Handlingsplanen reviderades 2000. 1998 Anställdes en projektledare för ett 3-årigt folkhälso- och skadeförebyggande projekt, finansierat av kommun och nordvästra sjukvårdsområdet. 1999 Antog folkhälsorådet (kommunstyrelsens allna utskott) en särskild handlingsplan för barns och ungdomars hälsa. 2000 Antog kommunfullmäktige en vision för kommun. I visionen lyfts en god folkhälsa fram som ett prioriterat område under kännetecknet tillgänglig och trygg för alla. 2000 Utnämndes till En lokal hälsosam kommun inom ramen för WHO:s nätverk Healthy Cities. 2001 Projektledartjänsten övergick till en fast folkhälsoplanerartjänst, kombinerad med samordningsfunktion för det kommunala brottsförebyggande arbetet. Tjänsten var förlagd till kommunstyrelsekontoret (nuvarande kommunledningskontoret). Undertecknades ett samverkansavtal mellan kommun och nordvästra sjukvårdsområdet avseende folkhälsoarbetet i. 2004 Presenterades folkhälsorapporten ur ett folkhälsoperspektiv 2004 Antog kommunfullmäktige en budget för 2005 med plan för -2007 där en särskild satsning Ett gott liv för alla i ingick. Satsningen innehöll tre prioriterade områden varav folkhälsa var ett. 2007 Antog kommunfullmäktige s första Folkhälsoprogram, ett kommungemensamt styrdokument. 2009 Presenteras den första folkhälsorapporten med inriktning mot barn och ungdomar i. 15
6. Kommunfakta om Redan på vikingatiden gick viktiga handelsleder igenom markerna i kommunen. Detta är en anledning till att än idag är ett område som har mycket runstenar. I slutet av 1800-talet byggdes järnvägen mellan Stockholm och Uppsala och då placerades ett stationshus i. När stationshuset stod klart började samhället att växa. I början på 1900-talet började industrin att etablera sig i området, vilket ledde till att området kunde växa ytterligare. Den första industrin som etablerade sig var Wäsby verkstäder vilket senare kom att bli Svenska Metallverken och Gränges- Weda med pressgjutning och plasttillverkning. 16
Till och med mitten av 1900-talet fanns tre socknar i området, Ed, Fresta och Hammarby. Av dessa tre socknar bildades 1952. Namnet Upplands Väsby antog man eftersom tågstationen hette så. är beläget i den norra delen av Stockholms län och angränsar till bland annat Sigtuna, Täby och Sollentuna kommuner. Kommunen har en central placering med närhet till stora städer som Stockholm och Uppsala. ligger endast 15 minuters bilfärd från Arlanda flygplats. Kommunen har goda kommunikationer. Pendeltåg går från till Stockholm upp till sex gånger per timme i rusningstrafik och ca fyra gånger per timme övrig tid. Upptåget är ett lokaltåg vilket går mellan och Gävle via bland annat Arlanda och Uppsala. Upptåget går två gånger per timme. Bostadsbyggande Bostadsfrågorna står högt upp på kommunens agenda. En process har inletts som påverkat bostadssituationen i kommunen. Det tidigare dominerande kommunägda fastighetsbolaget, Väsbyhem AB, har enligt direktiv sålt en del av sitt bestånd till privata fastighetsvärdar. Därmed har hyresmarknaden fått flera aktörer. Väsbyhem AB har även sålt en del av sitt lägenhetsbestånd till av hyresgästerna nybildade bostadsrättsföreningar. I kommuns flerårsplan med budget 2010-2012 står att kommunen ska erbjuda ett attraktivt boende för att stimulera till en ökad inflyttning till kommunen. Flera bostäder planeras i centrala. På lite längre sikt finns planer på en utveckling av kommunens västra delar. Näringsliv Näringslivet och kommunen samarbetar sedan 1998 för att utveckla den lokala företagsamheten. En viktig samarbetspartner i detta arbete är Promotion UVP vilken är en samverkansorganisation för utveckling av det lokala näringslivet. UVP drivs som en politiskt fristående ideell förening och ägs av drygt 400 medlemmar vilka är företag, föreningar, kommunen och annan offentlig förvaltning. UVP arbetar för att stärka det lokala näringslivet. Antalet verksamma företag i Kommun är cirka 3 365 (UVP 2009). Stora företag med ett stort antal anställda som etablerat sig i är, bland andra, Kraft Foods Sverige AB, Dell AB, Siemens AB samt Öhlins Racing AB. Det största arbetsplatsområdet i är företagsparken InfraCity med 150-170 företag och cirka 2 000 arbetstagare. Förskola/skola/familjecentral, omsorg m.m. I och med den avknoppning som har genomförts i kommun har ett antal förskolor och skolor gått över i enskild regi. Det finns idag ett trettiotal förskolor i, dessutom finns ett antal familjedaghem som har sin förskoleverksamhet i sina egna hem. Det finns också en familjecentral med mödravårdscentral, barnavårdscentral, öppen förskola, kurator/familjepedagog och psykolog. 17
Inom kommunen finns 14 grundskolor samt en särskola och två gymnasier. Det ena gymnasiet, Vilunda gymnasium, kommer att flyttas till nybyggda lokaler vid området Messingen i stationsområdet vilket planeras att stå färdigt år 2011. För barn nyanlända till Sverige finns Internationella språk- och kulturinstitutets verksamhet vilken omfattar förberedelseklasser, modersmålsundervisning samt tal och språk. Ett antal fritidsgårdar finns också samt kulturhuset Vega med café och mötesplats för ungdomar. För vuxenstuderande finns bland annat Centrum för Vuxenstudier samt Vilunda vuxenutbildning och SFI. Den gymnasiala utbildningen för vuxna utförs av externa utbildare. Kultur Huvudbiblioteket i ligger vid Vilunda Gymnasium. I och med att gymnasiet rivs kommer även biblioteket att placeras på annan plats. Antal bibliotekslån per invånare var 5,7 år och har minskat något till 5,6 bibliotekslån år 2008. har en biograf som har öppet de flesta dagarna i veckan och finns placerad i kulturhuset. För barn finns bland annat följande kulturaktiviteter: musikskola, kulturprogram för förskola och skola samt ett offentligt kulturprogram i kulturhuset och i biblioteket. Det finns också ett friluftsmuseum i, Gunnes gård, vilket är en rekonstruktion av en vikingatida gård från början av 1000-talet e Kr. Det finns också ett antal kulturföreningar och körer i kommunen. Natur och fritid har fina naturtillgångar med vackra strövområden och grönstråk. Det finns gott om sjöar i området varav sjön Fysingen är en erkänd fågelsjö där det finns fågeltorn för fågelskåding. Upplevelsestråket gör det möjligt att cykla eller gå en 37 km lång slinga i natur- och kulturhistoriskt intressanta miljöer. Kommunen har skapat ett 37 kilometer långt upplevelsestråk, vilket gör det möjligt att promenera eller cykla mellan fyra av områdets sjöar. Förutom den möjlighet till fysisk aktivitet som stråket ger finns även information om natur, kulturhistoria och kretsloppsteknik längs med stråket. Det finns också möjlighet att få guidning via mobiltelefonen. Upplevelsestråket är ett samarbete mellan kommunen, markägare och föreningslivet. En naturinventering av kommunen har också utförts. Naturinventeringen består av ett heltäckande faktaunderlag för naturmark. En ny badanläggning för bad, lek, motion, rehabilitering och tävling invigdes i Vilundaparken i september 2009. Näridrottsplatser för spontanidrott har anordnats i Smedby, Runby och vid Väsbyskolan. Kommunen satsar också på konstgräsplaner för fotboll och har under senare tid anlagt planer i Vilunda, Bollstanäs och Runby. har ett rikt föreningsliv. Kommunen har i samarbete med idrottsföreningarna i tagit fram ett idrottspolitiskt program. Syftet med programmet är att stärka idrottens roll, skapa ett långsiktigt samarbete mellan kommunen och idrottsföreningarna samt att lyfta fram av kommunen och idrottslivet prioriterade områden inom idrotten. 18
Befolkningsunderlag Vid årsskiftet 2008/2009 bodde 38 248 personer i. Folkgden i kommunen har ökat något de senaste åren. Mellan år 2007 och 2008 ökade antalet invånare med 193 personer (kommunens egen statistik). Befolkningen i har dock ökat i något snabbare takt under senare år jämfört med Upplands Väsby (RTK-Befolkningsprognos). Enligt kommunens befolkningsprognos blir andelen äldre invånare fler i Upplands Väsby liksom i resterande. År 2009 är det 11,6 procent av kommuninvånarna som är 65-79 år och 3,1 procent som är 80 år eller äldre. Enligt kommunprognosen för 2008-2019 kommer andelen 65-79 åringar att öka markant och andelen personer som är 80 år och uppåt att öka något (se figur 6). Invånarantalet den 31 december respektive år prognostiseras bli följande: Prognosen visar att andelen 65-79-åringar kommer att öka markant de närmaste åren. Ålder 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 0-5 7,7 7,6 7,4 7,3 7,2 7,0 7,0 7,0 6,9 7,0 7,0 7,0 6-11 6,9 7,0 7,3 7,5 7,6 7,7 7,7 7,6 7,5 7,3 7,2 7,0 12-15 5,2 5,0 4,6 4,4 4,4 4,4 4,6 4,9 5,0 5,1 5,2 5,2 16-18 4,4 4,4 4,2 4,1 3,8 3,6 3,3 3,2 3,2 3,4 3,6 3,7 19-24 7,3 7,5 7,8 7,9 8,0 8,1 8,0 7,8 7,4 7,0 6,6 6,4 25-49 35,3 35,1 35,1 35,0 34,8 34,7 34,3 34,0 33,7 33,6 33,4 33,3 50-64 19,1 18,7 18,1 17,8 17,4 17,2 17,3 17,5 17,8 18,0 18,2 18,4 65-79 11,0 11,6 12,3 12,9 13,4 13,9 14,2 14,5 14,6 14,7 14,7 14,6 80-w 3,1 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,5 3,6 3,9 4,0 4,2 4,5 S:a 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 FIGUR 6: Kommunens befolkningsprognos för 2008-2019, andel av befolkningen. Källa: kommun. Boendeformer Av kommunens invånare bodde år 2008 63 procent i flerbostadshus och 37 procent i småhus, därav var 48 procent hyresrätt, 21 procent bostadsrätt och 31 procent äganderätt. Detta håller på att ändras genom ombildningar av Väsbyhems hyresrättslägenheter till bostadsrättslägenheter. Vid årsskiftet 2008-2009 bodde i genomsnitt 2,2 personer per lägenhet. Det har inte skett några stora förändringar inom detta område mellan och 2008. 19
7. Folkhälsans utveckling Medellivslängd Under de senaste decennierna har hälsan hos den svenska befolkningen generellt förbättrats. Medellivslängden är bland annat ett mått för att jämföra hälsotillståndet länder emellan och en markör för att se hur hälsan förändras över tid inom landet. I Sverige var medellivslängden 83,1 år för kvinnor och 79,1 år för 2008. I en internationell jämförelse har Sverige en hög medellivslängd både bland kvinnor och bland, men nen ligger bäst till i denna rankning. Medellivslängden hos ökar idag också i snabbare takt än vad den gör för kvinnor (Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009). Medellivslängden mellan kommunerna i Stockholms län skiljer sig i stor utsträckning (se figur 7). Dessa skillnader i medellivslängd i kan till viss del förklaras av boendesegregation med avseende på inkomst och födelseland (SLL 2007). Medellivslängden för kvinnor i är högre än den i och riket. För nen är det tvärtom då de har kortare medellivslängd jämfört med både och riket. En orsak till den ökade medellivslängden är bland annat kraftig nedgång i sjuklighet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar hos den äldre befolkningen och då främst för personer 65 år och äldre. En stor del i denna uppåtgående trend står hälsooch sjukvården för genom förebyggande arbete samt vård. Bidragande faktorer till den ökade medellivslängden hos äldre kan vara förändrade levnadsvanor med exempelvis förbättrade kostvanor samt en minskad andel rökare. Ytterligare en bidragande faktor till den ökande medellivslängden är sänkt spädbarnsdödlighet (SLL 2007). Självskattad hälsa I Stockholms läns landstings enkätundersökning undersöktes invånarnas subjektiva värdering av den egna hälsan genom frågan Hur bedömer du ditt allna hälsotillstånd?. I och med att hälsa ofta uppfattas som motsatsen till sjukdom blir detta sätt att mäta en värdering av den totala sjukligheten i. Den självskattade hälsan i Stockholms län försämrades i slutet av 1900-talet men har nu återhämtat sig något och fram till landstingets mätning av självskattad hälsa år stabiliserats. I SLL:s enkät har också hälsorelaterad livskvalitet undersökts. De faktorer som studerats i undersökningen är rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. De problemområden som s invånare i högst utsträckning visat sig lida av är smärtor/besvär följt av oro/nedstämdhet. Enkäten har visat att det är skillnader i självskattad hälsa, långvarig sjukdom och hälsorelaterad livskvalitet mellan socioekonomiska grupper och geografiska områden i. Kvinnor har rapporterat mer problem i självskattad hälsa än 20
Kommun Kvinnor Danderyd 85,8 Ekerö 85,1 Lidingö 84,8 Täby 84,7 Österåker 84,1 Vaxholm 84,1 Sollentuna 84,1 Järfälla 83,9 Nykvarn 83,8 Vallentuna 83,6 Salem 83,6 Nacka 83,4 Värmdö 83,2 Upplands Bro 83,2 Nynäshamn 83,1 83,0 Tyresö 83,0 Länet 83,0 Norrtälje 82,9 Huddinge 82,9 Riket 82,8 Solna 82,7 Sigtuna 82,2 Haninge 82,0 Botkyrka 82,0 Södertälje 81,8 Sundbyberg 81,5 Kommun Män Danderyd 81,6 Lidingö 80,9 Salem 80,7 Österåker 80,6 Ekerö 80,6 Täby 80,5 Sollentuna 80,3 Nykvarn 80,1 Vaxholm 79,7 Tyresö 79,6 Vallentuna 79,1 Nacka 79,1 Järfälla 78,9 Värmdö 78,8 Länet 78,6 Riket 78,5 Solna 78,5 Huddinge 78,5 Haninge 78,3 78,2 Norrtälje 78,2 Botkyrka 78,0 Upplands Bro 77,6 Sigtuna 77,4 Nynäshamn 77,4 Södertälje 77,1 Sundbyberg 76,6 FIGUR 7: Återstående medellivslängd vid födseln för kvinnor och i Stockholms läns kommuner för perioden 2003-2007. Källa: Kommunala basfakta, Statens folkhälsoinstitut. (SLL 2007). I anger 28,4 procent sämre än god självskattad hälsa. Det ligger över för både och kvinnor. Högst andel med sämre än god självskattad hälsa har Södertälje, 34,4 procent och Botkyrka, 34,3 procent. Lägst har Danderyd med 16,2 procent. Bland kvinnor i har den självskattade hälsan förbättrats avsevärt. Andelen med sämre än god självskattad hälsa har sjunkit från 37 till 31 procent mellan och. 21
Ohälsotal Ohälsotalet beräknas genom att för en region summera antalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning samt dagar med förebyggande sjukpenning och dividera summan med antalet i befolkningen 16-64 år. Det totala ohälsotalet varierar stort mellan kommunerna i Stockholms län. Danderyd har det lägsta ohälsotalet med 20 och Norrtälje det högsta på 45 (SLL 2007). År 2008 var det totala ohälsotalet i 33,3 med fördelningen 25,9 för och 40,7 för kvinnor (SCB 2009). Ohälsotalet sjunker i Sverige som helhet och även i Stockholms län men de stora könsskillnaderna med högre ohälsotal bland kvinnor består. Kvinnor drabbas i större utsträckning än av stress, huvudvärk, oro och trötthet. Psykisk hälsa och ohälsa Enligt resultat från den nationella folkhälsoenkäten 2008 genomförd av Statens folkhälsoinstitut är kvinnors och s psykiska hälsa generellt bättre 2008 än 2004. Faktorer som minskat något är: ängslan, oro eller ångest, besvär av trötthet, stress och nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnor anger att de i större utsträckning än har huvudvärk, besvär av ängslan, oro eller ångest, besvär av trötthet och sömnsvårigheter. Kvinnor är också stressade i större utsträckning än. Andelen kvinnor som övervägt att ta sitt liv är också större än den för nen. Unga kvinnor har sämre psykisk hälsa än äldre kvinnor. Äldre är den grupp som besväras minst i ett stort antal av de faktorer som mäts för psykisk ohälsa och de mår totalt sätt även psykiskt bättre än yngre (www.fhi.se). Andelen invånare i Stockholms län med psykisk ohälsa ökade mellan åren 1990 och. Denna trend har nu vänt något, vilket är tydligt framför allt bland yngre kvinnor (21-24 år). Andelen är dock fortfarande hög för denna grupp. I har en undersökning riktad till elever i skolår sex i grundskolan till och med elever i år tre på gymnasiet genomförts. Undersökningen visade att 40 procent av flickorna och 25 procent av pojkarna lider av huvudvärk någon gång i veckan eller oftare och i skolår 3 på gymnasiet känner sig 66 procent stressade en gång i veckan eller oftare. Bland tjejer i skolår 9 och skolår 2 på gymnasiet känner sig mer än var fjärde tjej ganska ofta eller väldigt ofta ledsen eller deppig utan att veta varför. Detta är inte alls lika ofta förekommande hos jämnåriga killar (Hjalmarsson, 2007). Tjänstledighet, studier samt egenföretagande har ett samband till en god psykisk hälsa medan arbetslöshet, sjukskrivning samt förtidspensionering har ett närmare samband till psykisk ohälsa. Andelen med god psykisk hälsa i Stockholms län är högst bland sverigefödda medan andel personer med psykisk ohälsa är högst bland kvinnor födda utanför Europa (SLL 2007). 22
Övervikt och fetma Övervikt och fetma är riskfaktorer för ett antal sjukdomstillstånd som exempelvis högt blodtryck, blodfettrubbningar samt diabetes. Under de senaste 25 åren har andelen personer med fetma ökat med cirka 50 procent i Sverige. Ungefär tio procent av den manliga och tolv procent av den kvinnliga befolkningen i Sverige har fetma vilket innebär att de har ett Body mass index (BMI) som överstiger 30 kg/m2 (FYSS 2008). BMI 25-30 bedöms som övervikt. Övervikt är även det ett angeläget tillstånd att motverka. Detta är viktigt bland annat på grund av att tillståndet fetma rekryteras från gruppen överviktiga. 15 % 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år FIGUR 8: Andel kvinnor i olika åldersgrupper i Stockholms län med fetma (BMI >30 kg/m 2 ) Källa: Folkhälsoenkäten och, SLL. Hjärt- och kärlsjukdomar Andelen i Sveriges befolkning som drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar minskar avsevärt bland både kvinnor och. Hjärtinfarktsdödligheten har nästintill halverats och dödligheten i stroke har minskat med en tredjedel. Denna positiva 23
15 % 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år FIGUR 9: Andel i olika åldersgrupper i Stockholms län med fetma (BMI >30 kg/m 2 ) Källa: Folkhälsoenkäten samt, SLL. trend har sin orsak i att allt färre insjuknar samt att fler personer överlever en hjärtinfarkt och stroke. Ändrade levnadsvanor som minskad rökning och ändrade kostvanor med sjunkande blodfettsnivåer som följd är faktorer som har haft inverkan för den positiva utvecklingen (Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009). Den höga andelen med övervikt och fetma i Sverige kan över tid komma att bidra till att den positiva trenden i hjärt- och kärlsjukdomar avtar eller vänder (Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009). Även i Stockholms län minskar andelen insjuknande i hjärtinfarkt samt stroke både för och för kvinnor (SLL 2007). I är dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) högre bland kvinnor och lägre bland jämfört med (Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret). Diabetes Diabetes har starka kopplingar till hjärt- och kärlsjukdomar, dels vad gäller riskfaktorer för att få dessa sjukdomstillstånd men även på grund av att diabetes 24
på sikt har stark koppling till skador på hjärta och blodkärl. Det finns två former av diabetes. Typ-1 diabetes drabbar framför allt unga personer och typ- 2 personer utvecklas över tid och uppenbaras oftast i medelåldern eller senare (Folkhälsorapport 2009). 80-90 procent av all diabetes utgörs av typ-2 diabetes. Livsstilsåtgärder som ökad fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor samt rökstopp kan användas både i sjukdomsprevention och i behandling av diabetes typ-2 (FYSS 2008). I Stockholms län samt även i har omkring tre procent av kvinnorna och fem procent av nen diabetes. Andelen ökar med åldern och bland 65-84-åringar har andelen ökat till 9 respektive 12 procent. Data indikerar att andelen med diabetes ökat i Stockholms län de senaste 16 åren (SLL 2007). Cancer Nationellt visar inte cancerdödligheten den stora positiva utveckling som den för hjärt- och kärlsjukdomar. Att lungcancern minskar bland är positivt, men tyvärr ökar den samtidigt hos kvinnor. Den önskade minskningen i bröstcancerdödlighet är också förhållandevis liten (Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009). Vad gäller Stockholms län har dödligheten i cancer minskat sedan 1970-talet. Detta är en följd av hälso- och sjukvårdens preventiva insatser med bland annat tidigare diagnostik samt förbättrade behandlingsmöjligheter. Faktiskt antal som lever med cancer i Stockholms län har ökat. Detta beror delvis på att antalet äldre blir fler, men även på förbättrade diagnostikmöjligheter samt bättre behandlingar. De mest förekommande cancerformerna i är bröstcancer och prostatacancer (SLL 2007). tjocktarm hud (ej melanom) lunga livmoder melanom i hud ändtarm, anus äggstock, äggledare okänd primärtumör centrala nervsystemet bröst FIGUR 10: Andel kvinnor som insjuknade i de tio vanligaste cancerformerna år 2005 i Stockholms och Gotlands län. Källa: Onkologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Folkhälsorapport 2007 25
urinorgan (exkl njure) hud (ej melanom) lunga tjocktarm melanom i hud ändtarm, anus Non-Hodgkin lymfom okänd primärtumör njure prostata FIGUR 11: Andel som insjuknade i de tio vanligaste cancerformerna år 2005 i Stockholms och Gotlands län. Källa: Onkologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Folkhälsorapport 2007 Rörelseorganens sjukdomar Nationellt finns en positiv trend där värk i rörelseorganen minskat något sedan år. Rörelseorganens sjukdomar är ändå en av de mest förekommande orsakerna till nedsatt arbetsförmåga, långvarig sjukskrivning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Dessa sjukdomar är ojämnt fördelade i befolkningen. Kvinnor drabbas i större utsträckning än och problem med rörelseorganen är vanligare i socioekonomiskt svagare grupper. Andelen med värk i rörelseorganen är också vanligare bland utrikes födda än bland sverigefödda (Folkhälsorapport 2009). I Stockholms län var nästan vart fjärde sjukfall en följd av sjukdomar i rörelseorganen år (SLL 2007). I Stockholms län anger ungefär 16 procent av nen och 26 procent av kvinnorna att de har smärtor i axlar och armar minst ett par dagar i veckan (se figur 12). har något sämre värden jämfört med (Folkhälsoenkäten, SLL). Allergiska sjukdomar Astma, hösnuva och eksem har ökat i så stor grad under andra delen av 1900-talet att dessa kan betecknas som ett folkhälsoproblem. I Stockholms län antas ungefär 25 procent av befolkningen ha någon form av allergisjukdom. Kvinnor drabbas i större utsträckning än. (SLL 2007). Det finns tecken på att ökningen i dessa sjukdomar börjat avstanna speciellt astma och allergi bland barn. För att minska uppkomsten av astma är rökfria miljöer viktigt. För att göra besvären mindre hos astmatiker är det viktigt med minskad biltrafik och effektivare avgasrening. För att minska risken för allergiska reaktioner är det viktigt med kvalitetssäkrad mathantering i bespisningar (Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009). 26
ej facklärda arbetare - ej facklärda arbetare - kvinnor facklärda arbetare - facklärda arbetare - kvinnor lägre tjänste - lägre tjänste - kvinnor mellantjänste - mellantjänste - kvinnor högre tjänste högre tjänste - kvinnor företagare, bönder - företagare, bönder - kvinnor 0 5 10 15 20 25 30 % ej facklärda arbetare - ej facklärda arbetare - kvinnor facklärda arbetare - facklärda arbetare - kvinnor lägre tjänste - lägre tjänste - kvinnor mellantjänste - mellantjänste - kvinnor högre tjänste högre tjänste - kvinnor företagare, bönder - företagare, bönder - kvinnor 0 5 10 15 20 25 30 35 % FIGUR 12: Andel kvinnor och med smärtor i armar/axlar under de senaste sex månaderna vid minst ett par tillfällen. Yrke, kvinnor och,, 18-84 år, (överst) och (underst). Källa: Folkhälsoenkäten, SLL. 27
8. Folkhälsans bestämningsfaktorer i 8.1 Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Det finns ett tydligt samband mellan niskors möjlighet till delaktighet och inflytande och deras hälsotillstånd. Viktigt är bland annat att niskor ges möjlighet att påverka de omständigheter i samhället som påverkar dem och deras omvärld. Det kan gälla demokratisk delaktighet genom offentliga val och möjlighet att påverka politiska beslut. Det kan också röra sig om möjlighet att påverka den egna livssituationen genom exempelvis inflytande över det egna arbetet eller att erbjudas möjlighet till fria val för exempelvis boende, studier och annan samhällsservice. Föreningsliv är positivt för hälsotillståndet. Jämställdhet är också en faktor som visat på samband med hälsotillstånd. Det finns tydliga skillnader i hälsa mellan kvinnor och. Det är även viktigt att inte förbise ojämlikheter i hälsa som kan bero på andra faktorer som funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller etnisk och religiös tillhörighet. Studier visar att socialt deltagande i exempelvis föreningsliv är positivt kopplat till hälsotillståndet. Det har också visat sig att låg social delaktighet ger ökad risk för hjärtinfarkt samt att personer med låg social delaktighet röker mer och rör sig mindre på fritiden jämfört med de grupper som lever ett socialt rikt liv (Statens folkhälsoinstitut 2005). I s folkhälsoprogram anges fem målområden som kommunen ska arbeta särskilt fokuserat på. Målområde 1 är ett av dessa utvalda målområden. Inriktningen för arbetet inom målområde 1 i är följande: Stimulera intresset för allna val Stödja kultur- och föreningslivet Stimulera till ökad delaktighet och inflytande i samhället för såväl unga som äldre Stimulera till ökad jämställdhet och jämlika förutsättningar Stimulera till ökad mångfald kommun har deltagit i Statistiska centralbyråns medborgarundersökning samt 2008. I denna undersökning beräknas bland annat ett Nöjd-Inflytande-Index. Detta är ett index som genom enkäter till invånarna mäter kommuninvånarnas inflytande på kommunens verksamheter och beslut. I enkäten ingår frågor om tillgänglighet, information/öppenhet, påverkan samt förtroende. fick ett samlat index år 2008 på 40, vilket ligger i linje 28
med genomsnittet för samtliga 96 deltagande kommuner. Resultatet för Upplands Väsby är oförändrat mellan och 2008. Detta resultat för och även genomsnittet för övriga kommuner är godkänt men ligger i underkant av betyget godkänt enligt SCB. Vid mätning av de enskilda faktorerna fick Upplands Väsby ett bättre betyg för tillgänglighet, information/öppenhet samt förtroende och något lägre för möjlighet till påverkan (Statistiska centralbyrån, 2008). I kommun strävar man efter ökat deltagande från medborgarna. Ett projekt som startades 2009 och pågår till och med 2010 är Väsbypanelen. Väsbypanelen består av en grupp kommuninvånare som får svara på frågor om aktuella ärenden. Innan frågorna skickas ut träffas Väsbypanelen för att delta i diskussioner och lyssna på föredrag. Invånare i kan också lämna medborgarförslag. Kommunfullmäktige har Kafé Fullmäktige där aktuella frågor tas upp. Kommunfullmäktiges sammanträden filmas också så att medborgarna kan se detta genom webb-tv. De flesta nämnderna har öppna nämndmöten. Kommunen strävar efter ett ökat deltagande från medborgarna. 29
är en av landets tio mest jämställda kommuner. År 2009 arrangerades Ung i Väsby för sjätte året i rad vilket är ett möte dit alla ungdomar mellan 12-15 år bjuds in för att diskutera med politiker. Dessa möten anordnas för att ge ungdomarna ett forum där de ges möjlighet att diskutera för dem viktiga frågor och påverka vad som händer i kommunen. blev och 2003 utsedd till Sveriges mest jämställda kommun (SCB-JämIndex). Undersökningen genomförs genom att Statistiska centralbyrån sammanställer ett index bestående av ett antal faktorer fördelat på kön. Faktorer som finns med i undersökningen är bland annat: medelinkomst, ohälsotal, arbetssökande och eftergymnasial utbildning. Under den senaste mätningen (2005) har sjunkit i denna ranking men innehar fortfarande en god placering. ligger nu på nionde plats bland Sveriges samtliga 290 kommuner. Ideella föreningar har en betydande roll i folkhälsoarbetet. Enligt regeringens proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik, är det viktigt att folkhälsoinsatser genomförs på flera samhällsnivåer och av olika aktörer inom den offentliga, privata och ideella sektorn. Föreningslivet i är rikt och engagerat och kommunen stödjer föreningarna aktivt. 1994 kvinnor förstagångsväljare 1998 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % FIGUR 13: Valdeltagande i riksdagsvalen 1994-. Kvinnor, och förstagångsväljare. Rikssiffror. Källa: Efter folkhälsorapporten 2003 samt SCB. Det finns ett samband mellan låg delaktighet i allna val och sämre självskattad hälsa (Folkhälsoinstitutet, 2005). I jämförelse med Stockholms läns kommuner har lågt valdeltagande. I röstade 30
80,24 procent i riksdagsvalet. Vid rangordning av valdeltagandet i Stockholms läns 26 kommuner år ligger på 22:a plats gällande riksdagsvalet och på 23:e plats gällande kommunvalet. Resultatet för på denna rankinglista har under de senaste valen 1998 samt varit i linje med dessa (SCB). Valdeltagandet i kommunen har ökat något både till riksdags- och kommunalval jämfört med föregående val men kommunen har ett lägre valdeltagande än riket gällande båda dessa (SCB). Deltagandet i det kommunala valet i är klart lägre än till riksdagsvalet. En förklaring till detta kan vara att kommunens utländska invånare röstat i mindre utsträckning än de svenska (Kommunens valstatistik). Andelen förstagångsväljare i riksdagsvalet var 72,6 procent i Upplands Väsby jämfört med 72,3 procent. Andelen förstagångsväljare i hela riket var 76 procent år jämfört med 75,6 procent år (Röstlängder samt SCB). 1998 1998 1998 1998 1998 Runby Odenslunda / Bollstanäs Smedby Vik / Fresta Vilunda 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % FIGUR 14: Valdeltagande i riksdagsvalen 1998-. Källa: Kommunens valstatistik. Odenslunda/Bollstanäs hade högst valdeltagande till både riksdagsval och kommunalval 1998, samt. Smedby hade lägst valdeltagande till samtliga dessa val förutom till kommunalvalet år då Vilunda hade lägst valdeltagande. Vilunda visade på en ökad andel röstande i kommunalvalet (se figurerna 14 och 15). 31
1998 1998 1998 1998 1998 Runby Odenslunda / Bollstanäs Smedby Vik / Fresta Vilunda 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % FIGUR 15: Valdeltagande i kommunalvalen 1998-. Källa: Kommunens valstatistik. 8.2 Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är två av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor (Folkhälsoproposition 2007/08:110). Personer som saknar kontantmarginal lider i större utsträckning av nedsatt psykiskt välbefinnande och dålig fysisk hälsa än personer som har kontantmarginal. Detta mönster ser likadant ut för personer från socialt svaga grupper (Folkhälsoenkäten 2008, FHI). Det finns också ett omvänt samband där problem med hälsan kan leda till sämre ekonomi och färre sociala kontakter för den enskilde (Folkhälsoinstitutet, 2005). Regeringen anger i folkhälsoproposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik områden som de anser viktiga att arbeta med för att förhindra ekonomiska och sociala svårigheter och därigenom även ohälsa. Åtgärder för att förhindra att fler personer hamnar i arbetslöshet är centralt i propositionen. Andra områden som också lyfts är: en mer förutsägbar sjukförsäkring, att alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i alla ämnen, utveckling av stadsdelar som präglas av utanförskap bestående av bland annat hög arbetslöshet, långvarigt beroende av försörjningsstöd, otrygghet och ohälsa, tillgång till bostäder för hemlösa, 32
brottsförebyggande arbete, tillgång till transporter för funktionshindrade samt insatser för att främja unga föräldrars återinträde i utbildning eller arbete. Enligt Statistiska centralbyråns medborgarundersökning 2008 ger kommuninvånarna godkänt som plats att leva och bo på. fick 59 på det Nöjd-Region-Index som beräknas för att mäta detta. Medelvärdet för övriga kommuner var 64 vilket var något över s värde. I en jämförelse bland s kommuner ligger dock något sämre till, i en jämförelse av NRI. Faktorer som användes för att mäta detta index var: arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, trivsel i miljön, trivsamma/prisvärda bostäder, trygghet, kommunikationer, kommersiellt utbud samt möjlighet/tillgänglighet till fritidssysselsättning. Invånarna i upplever enligt undersökningen bland annat att kommunikationer, kommersiellt utbud och arbetsmöjligheter är gott medan miljö, fritid, bostäder samt trygghet får ett lägre värde. Det är dock endast faktorn trygghet som har fått underkänt. Vid en jämförelse av Nöjd-Region-Index för mellan år och 2008 är det oförändrat. En faktor som enligt undersökningen har försämrats något i kommunen mellan åren är trygghet medan bland annat kommunikationer och kommersiellt utbud förbättrats (Statistiska centralbyrån 2008). Arbetslöshetserfarenhet är mycket vanligt bland unga vuxna i Stockholms län men är däremot väldigt ovanligt hos personer över 65. En utsatt grupp är också personer födda utanför Europa (SLL 2007). s invånare är nöjda med kommunikationer och kommersiellt utbud i kommunen men känner sig lite otrygga. Utbildning är en friskfaktor. Det har visat sig att dödligheten är lägre bland högutbildade än bland lågutbildade. Positivt är att allt fler utbildar sig. (Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009). 33