Kalium (K) Kalium (K) Kalium är ett av de viktigaste mineralämnena i kroppen. Förhållandet kalium/natrium reglerar hur mycket vatten vi ska ha i kroppen. Kalium samarbetar med natrium och klorid för att bilda elektrolyter, de absolut nödvändiga kroppssalterna som bildar vätskorna i kroppen. De hjälper också till att reglera vätskebalansen i kroppen, vilket innebär att de övervakar fördelningen av vätska på cellväggens båda sidor. Kalium är således av största vikt för en lång rad kroppsfunktioner. Tillskott rekommenderas till den som svettas mycket vid hårt fysiskt arbete, till dem som använder vätskedrivande medel och till patienter som under lång tid använder antibiotika. - Stabiliserar cellernas inre struktur. - Tillsammans med natrium överför det nervimpulser. - Reglerar tillsammans med magnesium den mängd kalcium som skall tas upp i vävnaden. - Befordrar utsöndring av hormoner. - Aktiverar vissa enzymer bl a till energiproduktionen. - Hjälper till att reglera hjärtrytmen. - Motverkar högt blodtryck. - Spelar stor roll i uppbyggnaden av benstommen. - Hjälper njurarna att reglera syra/basbalansen. - Stimulerar nerverna. - Stimulerar levern. - Kan hjälpa till att skydda mot stroke. - Kan hjälpa till att behandla och förebygga cancer. Sojamjöl, vetekli, sesamfrö, bovete, solrosfrö, grönkål, vitkål, potatis, hasselnötter, bananer, äpple,
nötstek, strömming, och riktig mjölk. Vuxna: RDI 3000 mg, upp till medicinsk dos 5000 mg. Barn: RDI 700 mg. Medicinsk dos anges inte. Kalcium (Ca) Kalcium (Ca) Kalcium är nödvändigt för människan, framförallt till skelettet. Dagsbehovet är ca 1200 mg. Genom att kombinera kalciumintaget med vitamin D och bor får man ett starkt skelett. 99 % av människans lagrade kalcium finns i just skelettet och tänderna. Resten används i nerverna, vid muskelkontraktion, blodkoagulering mm. Upptagning sker främst i tunntarmen. Den som har kalciumbrist så ska inte ta för stora doser, aldrig mer än 2000 mg per dag i tillskott, då kan man få problem med kalciumhalten i blodet. Eventuella stora doser av kalcium kan dock kombineras med stora doser D-vitamin. Den som har kalciumbrist ska heller inte konsumera mera mjölk. Naturlig mjölk är till för små barn och djurungar. Små barn som får bröstmjölk får ca 70 % av sitt dagliga kalciumbehov därigenom. Mjölken som säljs idag är knappast tjänlig som föda, den duger möjligen till matlagning. Höga doser av fosfor tillsammans med kalciumintag är inte bra. Kalcium är speciellt viktigt för kvinnor i klimakteriet, tillskott är nödvändigt. Tillskott rekommenderas till den som är gravid eller ammar, äter kalciumfattig kost, har diabetes eller är alkoholist. Även till människor med sjukdomar i benvävnadens metabolism, njursten och diarrésjukdomar rekommenderas tillskott. - Är nödvändig för överföring av vissa nervimpulser. - Upprätthåller cellernas elektriska membrantillstånd. - Reglerar hormonbalansen.
- Ökar upptaget av vitamin B 12. - Hjälper kroppen att omsätta järn. - Bevarar musklernas förmåga att dra sig samman. - Reglerar kroppens förmåga att stoppa blödningar. - Lindrar muskel- och skelettsmärtor som i vissa fall helt elimineras. - Förebygger hjärtsjukdomar. - Befrämjar regelbunden hjärtfrekvens. - Håller huden frisk. - Hindrar bildandet av njursten. - Lindrar sömnlöshet. - Kan förebygga cancer. - Förebygger nervositet och försurning av kroppen. - Läker sår, ger uthållighet och livskraft. Oskalat sesamfrö, nötter, kål, gröna bönor, rotfrukter, persilja, grahamsmjöl, müsli, riktigt vitt mjöl, lingon, frukt, riktig mjölk, hård och mjuk ost, lax, strömming, ägg. Vuxna: RDI 1000 MG upp till medicinsk dos 3000 mg. Barn under 12 år: RDI 600 mg. Medicinsk dos anges ej. Kadmium (Cd)
Kadmium (Cd), toxisk metall Kadmium finns i naturen framför allt i zinkmalmer. I stora doser är det mycket giftigt. Raffinerad kost ger höga halter av kadmium och fisk och skaldjur kan numera vara kraftigt förorenade av kadmium. Ett högt kalciumintag kan delvis hindra upptag av kadmium. Zink, selen, koppar, järn och vitamin C kan minska upptaget och utsöndringen av kadmium. Man ska vara mycket restriktiv med kadmium, då dess halveringstid i kroppen är upp mot 30 år. Vissa industriarbeten medför risker för förgiftning. Numera är det dock farligast för dem som vistas i närheten av rökare, eftersom kadmium finns i tobaksröken. Egenskaper - ger högt blodtryck, njur- och leverskador. - lagras i manliga celler. Kadmium skall inte tillföras men finns som regel i raffinerad mat. Fisk och skaldjur kan vara förorenade av kadmium. Järn (Fe) Järn (Fe) Järn är ett mineral som är ytterst viktig för hälsan. En vuxen människa har ca 5 g järn i kroppen, därav ingår ca 70 % i hemoglobinet, ca 10 % i musklerna och resten lagras i lever, mjälte, njurar, benmärg och andra organ. I en liter blod finns ca 500 mg järn, merparten i de röda blodkropparna. Dessa nybildas till 1 % per dag vilket fordrar 25 mg järn. 90 % av detta järn kommer från blodkroppar som dör för tidigt och som återanvänds. Järn är känt för sin syrebildande förmåga. Syre binds till hemoglobinet i blodet och transporteras på
så sätt till lungorna och till varje cell i kroppen. Järn är tillsammans med B 6, B 12, folsyra, koppar och zink samt mangan, vanadin, inositol, kolin och vitamin C nödvändigt vid tillverkning av hemoglobinet. Järnbrist är ett relativt vanligt hos gravida kvinnor: Under graviditeten behöver en kvinna ta minst 30 mg järn som dagsdos. Järnbrist bidrar till blodbrist men blodbrist beror inte nödvändigtvis på järnbrist. Det finns andra orsaker till blodbrist exempelvis brist på B 6, B 12, folsyra, koppar och zink. För mycket järn i kroppen är inte heller bra, det kan öka de fria radikalerna och oxideringsprocessen. Järn är således tveeggat, det är livsnödvändigt men överdosering är skadligt. Risk för järnbrist föreligger vid överkonsumtion av mjölk, korv och bröd, vid strikt vegankost även laktovegetariankost samt vid riklig mens, magsår, hemorrojder, långvariga infektioner och reumatiska sjukdomar. Klåda, speciellt hos barn, kan bero på otillräckligt järnintag även om blodbrist inte föreligger. Barn kan vid järnbrist få problem med nedsatt IQ. Snabb sänkning av järnhalten kan vara kroppens respons på ett virus eller en infektion när kroppen försöker svälta ut inkräktarna. Kvinnor som inte längre menstruerar och män bör inte ta vitamintabletter som innehåller järn. En del män har, utan att veta om det, hotande hälsoproblem på grund av för stora järndepåer. - Stärker immunförsvaret. - Bygger upp blodets kvalitet. - Stärker kroppen mot stress och andra sjukdomar. - Främjar absorption av olika B-vitaminer. - Behövs för bildningen av DNA vid celldelning. - Ökar den fysiska prestationsförmågan. - Motverkar cancer. - Förhindrar inlärningsproblem hos barn. - Underlättar en god sömn så att energinivåerna bibehålles. - Minskar mjölksockerkoncentrationen efter hård träning. - Brist kan leda till kroniska infektioner i öron, hud och tandkött.
Vetekli, kakao, torrjäst, aprikoser, mandel, grahamsmjöl, sojamjöl, müsli, katrinplommon, torkad frukt, vitkål, persilja, nässlor, ägg, sardiner i tomatsås, musslor, kokt nötlever, kokt kalvnjure, nötstek. Vuxna kvinnor: RDI 0 mg upp till medicinsk dos 10 mg. Vuxna män: RDI 0 mg upp till medicinsk dos 5 mg. Jod (I) Jod (I) Jod förekommer naturligt i fisk, skaldjur och alger. De flesta bordssalter innehåller jod men de kan vara förstörda genom tillsatser. Den huvudsakliga uppgiften för jod är som komponent i sköldkörtelhormonerna vilka reglerar cellandningen. Jod har också tillsammans med enzymerna myeloperoxidas och väteperoxid bakteriedödande egenskaper. Jod spelar en viktig roll i immunsystemet genom att stödja bakteriedödande aktiviteter hos polymorfonukleära leukocyter. Jod är ett av världens största hälsoproblem. Merparten av de 20-50 mg jod som kroppen innehåller finns i sköldkörteln och musklerna. Kroppen har inget sätt att återuppta eller lagra jod vid brist. Tillskott rekommenderas när det finns struma i släkten. Veganer som inte äter fisk eller använder jodsalt har stort behov av jod. Den som är gravid bör diskutera sitt behov med en vettig barnmorska men bör dock ta ca 175 µg dagligen bl a för att det behövs ca 50 µg jod per liter bröstmjölk. - Är naturligt antiseptiskt. - Bestämmer nivån av matsmältning och energi i kroppen.
- Lindrar smärta vid fibros i brösten. - Skyddar mot radioaktiva ämnen. - Kan fungera som en antioxidant och har då gynnsam effekt på åderförkalkningssjukdomar. - Löser upp slem i andningsorganen. - Brist under graviditet kan ge fosterskador, dvärgväxt, hämmad intellektuell utveckling och försenad könsmognad. - Brist kan utveckla endemisk struma. Fisk, skaldjur och alger. Vuxna: RDI 75 µg. Till medicinsk dos 1000 µg Barn: RDI upp till 40 µg. Medicinsk dos anges inte. Germanium (Ge) Germanium (Ge) Gemanium är ett mineralämne som förekommer i markytan i stora mängder. Nästan all mat vi äter innehåller något germanium. Man tror att germanium ökar syraaktiviteten när energi alstras. - Har en antioxidant verkan. - Stärker immunförsvaret. - Sänker blodtrycket.
- Sänker kolesterolhalten. - Kan motverka virus, bakterier. - Kan i vissa fall vara smärtlindrande. - Kan användas vid behandling av cancer. - Används vid behandling av HIV och AIDS. - Används i höga doser mot artrit, angina, stroke, Raynauds sjukdom, brännskador och cancersmärtor. Kli, grahamsmjöl, grönsaker, frön, kött och mejeriprodukter. Rekommenderas inte utan läkares överinseende. Fosfor (F) Fosfor (P) Fosfor förekommer i många födoämnen. Vid en varierad och allsidig kost är brister sällsynt. Fosfor kan vara giftigt i mängder över 1 gram dagligen. Fosfor är mycket viktigt för kroppens uppbyggnad och funktion. Det förekommer i kroppen som fosfater och stöder i den formen benbildning och hjälper till att återuppbygga benvävnad. Fosfor är nödvändigt för kommunikationen mellan cellerna samt för energiproduktionen. Många enzymer och B-vitaminer aktiveras av fosfor. Utan fosfor kan vitaminerna B 2 eller B 3 inte utnyttjas av kroppen. Dessutom behövs fosfor för oxidering av kolhydrater, proteiner och fett.
Fosfor och kalcium beroende av varandra. Förändringar i den ena mineralen återspeglas snabbt i den andra. Njurarnas uppgift är att hålla jämn balans mellan fosfor och kalcium och se till att det finns en adekvat fosfornivå för kroppens alla biologiska behov. Man bör äta dubbelt så mycket kalcium som fosfor på grund av ämnenas betydelse för en stark benstomme. Vegetarianer som naturligt äter fett- och proteinfattig föda med ett lågt fosfor-kalciumförhållande har sällan besvär med osteoporos (benskörhet). - Bildar RNA och DNA. - Ingår i cellernas struktur. - Aktiverar många enzymer och B-vitaminer. - Krävs för oxidering av kolhydrater, proteiner och fett. - Binder magnesium. - Medverkar vid bildandet av ben och tänder. - Ökar uthålligheten och motverkar trötthet. - Kan ge kalciumbrist vid överskott. Vitkål, grönkål, nötter, grahamsmjöl, rågmjöl, sojamjöl, vetegroddar, bryggerijäst, ost 28%, mjölk, strömming, nötstek och fläskkotlett utan fett. Vuxna: RDI 800 mg/dag för vuxna över 18 år, uppnås lätt via kosten. Barn: RDI 0-6 månader 240 mg, 6-12 månader 360 mg, 1-10 år 800 mg, 11-18 år 1200 mg.
Fluor (F) Fluor (F), toxisk metall Fluor är ett spårämne som förekommer naturligt i jord, vatten, växter och i animala vävnader. Huruvida fluor är bra eller dåligt tvistar man om, många menar att det påverkar hälsan negativt. Min uppfattning är att eftersom fluor är ett naturligt ämne är det bra, men inte som tillskott. Den viktigaste funktionen hos fluor är att förhindra hål i tänderna men som medel i tandkräm för vitare tänder blir det lätt för mycket. Att använda tandkräm med fluor en gång om dagen går bra men att borsta sina tänder tre till fyra gånger varje dag med fluortandkräm är knappast lyckat. Man har antagit att fluor också stärker skelettet, men motsatsen är numera påvisad. Kroppen behöver bara ca 4 mg av spårämnet fluor. Överskott av fluor förorsakar fluoros som kännetecknas av oregelbundna fläckar på tandemaljen och nedsatt aptit, detta är dock sällsynt. - förhindrar hål i tänderna Skaldjur, kött, te, sardiner, makrill och sill. Bor (B) Bor (B) Bor är ett spårämne som finns i de flesta växter och som är nödvändigt för vår hälsa. En vuxen människa har ca 10 mg bor i sin kropp.
Förlusten av benvävnad blir mindre hos kvinnor i övergångsåldern om kosten innehåller 3 mg bor dagligen. Bor kan vara giftigt med symptom som röda utslag, kräkningar och diarré. En dödlig dos bor antas ligga på 15-20 gram. - Påverkar omsättningen av steroidhormoner. - Hjälper till vid den yttre behandlingen av bakterie- och svampinfektioner. - Bidrar till att minska förekomsten av artrit. - Används för att bygga muskler. - Kan, i stora doser under en kort period, lindra ledgångsreumatism. - Kan användas som sårrengöringsmedel, dock ej på stora sår. Rotgrönsaker, sojamjöl, plommon, svarta vinbär, jordgubbar, sötmandel, blåbär, nypon, hjortron, apelsin, citron, mandarin, grapefrukt, bananer, honung, vin, dadlar och jordnötter. RDI saknas, men upp till 2-3 mg kan tas dagligen. Bly (Pb) Bly (Pb), toxisk metall För mycket bly i kroppen är förrädiskt eftersom det är svårt att diagnostisera just blyförgiftning. Man har konstaterat att en genomsnittlig amerikan har över hundra gånger så mycket bly i blodet som en människa hade före istiden (svenska uppgifter saknas). Den som misstänker sig ha för mycket bly i kroppen kan relativt enkelt att åtgärda detta genom att
äta fiberrik kost och ett heltäckande vitamin- och mineraltillskott som innehåller kalcium, koppar, zink, järn, krom, vitamin C och hela B-komplexet. Stora doser av B 1 minskar blyförgiftningssymptom och hindrar blyupplagring i vävnader. När det gäller fibrer är det framför allt pektin och algin som hindrar blyupptagning. Eftersom bly, vad man nu vet, inte direkt har några positiva effekter utan tvärtom enbart negativa, skall man se upp med ämnet. Det är påvisat att blyförgiftning leder till kortare livslängd och för tidig död. Man har t ex visat att konserverad tonfisk innehåller 10 000 gånger mer bly än motsvarande färsk fisk. Benmjöl rekommenderas ibland som kalciumtillskott, men man talar inte om dess höga bly- och fosforhalt. Vid behov av kalciumtillskott är det bättre att använda andra källor t ex kelaterat kalcium och kalciumsalter. Egenskaper - sänker intelligensen. - minskar uppmärksamheten. - påverkar minnes- och språkfunktionen. - kan även utlösa mentala rubbningar som hyperaktivitet, fördröjd och hämmad reaktionsförmåga samt demens. Tillskott behövs ej.