LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige



Relevanta dokument
Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Information och utbildningsmaterial

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

FAKTA. Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Partnerskap för levande skogar

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV )

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Sverige som en globalt hållbar energiaktör. Export av hållbar el- och värmeproduktion

byskogsbruk i Bolivia

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Projekt Lärjeån Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Rapport 2012:6

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre

Återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån. Slutrapport

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Övningen är hämtad från där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger.

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Sjön saneras från kvicksilver

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 1-6. Världsnaturfonden WWF Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Areella näringar 191

skogar Partnerskap för världens VÄRLDENS SKOGAR

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Svenska Björn SE

7.5.7 Häckeberga, sydväst

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

ALSTERÅN I BALANS samarbete för bättre vatten

Avisera Miljöredovisning

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Syfte och mål. Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla

Mellanbygdens vattenråd

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun

Skogscertifierade produkter från SCA

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 7-9 och gy. Världsnaturfonden WWF Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 7-9 och gymnasiet

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Gemensamt delprogram för stormusslor

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Kungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Enheten för resurstillträde Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren Enligt sändlista

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala,

Fokus på ökad återvinning

Miljösituationen i Malmö

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura område!

Juojoki Fiskevårdsprojekt Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla

Skoglig vattenvård - Förutsättningar

Biologi Kunskapens användning

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Kunskapsunderlag för delområde

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Kunskapsunderlag för delområde

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

ENABYGDENS MILJÖMÅL

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

Motion till årsmöte Birdlife Sverige 2016.

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

På Orust nns drygt ha åkermark och cirka ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

Transkript:

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige

Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt, mörkbrunt till svart skal, som ofta är njurformat. De äldre musslorna har ofta ett eroderat parti på skalbucklan och insidan av skalet är täckt av pärlemor. Flodpärlmusslan en spännande art Flodpärlmusslan är en art som har fascinerat människan i århundraden. Intresset beror på att den i sällsynta fall kan bilda värdefulla pärlor. Detta ledde till ett omfattande pärlfiske över hela landet. Sedan 1994 är däremot pärlfiske helt förbjudet i Sverige i och med att flodpärlmusslan blev fredad enligt fiskerilagstiftningen. Musslan har en spännande biologi. Som larv lever den som en parasit på öring eller lax, innan den utvecklas till en halv millimeter stor mussla. När den sedan faller till botten ställer den sig på högkant mellan grus och stenar. Som vuxen är den 10 16 cm lång och den kan bli över 280 år gammal. Flodpärlmusslan lever i klart, strömmande vatten med rena bottnar och gott om värdfisk. De främsta orsakerna till dess tillbakagång i dag är effekter av jordbruk, skogsbruk och vattenreglering. Konsekvenserna är bland annat försurning, föroreningar, igenslammade bottnar och brist på värdfisk.

Rent vatten en viktig förutsättning Om det finns flodpärlmusslor i alla åldrar i ett vattendrag, är det ett tydlig bevis på ett friskt strömmande vatten, där samspelen mellan arter fungerar ostört. Om flodpärlmusslan däremot minskar i antal, eller om föryngringen upphör, är det en larmsignal om att miljön är på väg att förändras. Flodpärlmusslan utgör också ett miljöhistoriskt arkiv. Genom att studera tillväxten av årsringarna i skalet kan man se om musslan påverkats av miljöförändringar. I årsringarna lagrar musslan också ämnen som finns i vattnet. På så vis kan man mäta vattenkemin för länge sedan. Förbättras förhållandena för flodpärlmusslan, så gynnas även andra levande organismer i vattenmiljön. Illustration: Åsa Maria Karlsson Illustrationen visar flodpärlmusslans livscykel med sitt larvstadium på värdfiskens gälar. Endast en av 100 miljoner larver lyckas bli en vuxen mussla.

Dessa vattendrag är Natura 2000- områden och ingår i projektet: 1. Kvarnbäcken-Lärkesån 2. Grängshytteforsarna 3. Lillsjöbäcken -Järlehyttebäcken 4. Håltjänsbäcken 5. Silverån 6. Sällevadsån 7. Pauliströmsån 9. Bratteforsån 10. Lärjeån 11. Kolarebäcken 12. Sollumsån 13. Stommebäcken 14. Gullsjöälven 15. Älgån-Mörtebäcken 16. Slorudsälven 17. Dalsälven 18. Öjenäsbäcken 19. Torgilserudsälven 20. Billan 21. Rattån LIFE-projekt förbättrar flodpärlmusslans livsmiljö Tillsammans med nio partners testar nu Världsnaturfonden WWF olika metoder i 21 vattendrag för att förbättra förhållandena för flodpärlmusslan. Projektet finansieras till hälften av EUs LIFE-fond. Flera olika åtgärder ska utvecklas och prövas för att förbättra livsmiljön för flodpärlmusslan: ta bort vandringshinder för fisk, lägga igen diken, reparera dammar, lägga ut nytt bottenmaterial och lägga tillbaka stenar som tidigare rensats bort vid flottningsarbete. återintroducera flodpärlmusslan i vattendrag där den har försvunnit helt. informera markägare och andra berörda parter om flodpärlmusslan och behovet av hänsyn i markoch vattenanvändning. ta fram en handbok för skötsel av Natura 2000- områden med flodpärlmusslor.

Det här är LIFE LIFE Natur är en fond som ger bidrag för att genomföra EUs habitatdirektiv. Habitatdirektivet tar upp naturtyper och arter som ska skyddas, till exempel flodpärlmusslan. Natura 2000 Alla LIFE-projekt drivs inom Natura 2000-områden. Natura 2000 är EUs nätverk av skyddade områden. Vill du veta mer om LIFE, besök: http://europa.eu.int/comm/environment/life/home.htm Projektinformation Projekttid: November 2004 november 2009 Total budget: 1 006 983 euro (ca 10 miljoner kronor) Projektägare: Världsnaturfonden WWF Projektpartners: Länsstyrelserna i Kalmar, Västmanlands, Örebro och Västra Götalands län, Skogsvårdsstyrelserna Värmland-Örebro, Västra Götaland och Östra Götaland, Karlstad universitet och Göteborg stad Finansiärer: EUs LIFE-fond 50 %, Naturvårdsverket 16 %, partners 28 % och WWF 6 % Vill du beställa WWFs broschyr om flodpärlmusslan eller ha mer information, kontakta Sofi Aspegren, sofi.aspegren@wwf.se eller Lennart Henrikson, telefon 08-624 74 00. Se även www.wwf.se/flodparlmussla

Minst 70 % av fibern i den här trycksaken kommer från ansvarsfullt skötta skogar enligt Forest Stewardship Council s (FSC) regler. Papper: 130 g Arctic Volume Foto: Jakob Bergengren Foto: Lennart Henrikson Foto (även sid 1): Lennart Henrikson En viktig del av arbetet med att kartlägga flodpärlmusslans status är de undersökningar som görs av länsstyrelser och forskare. Flodpärlmusslan kräver friskt, syrerikt och helst beskuggat, strömmande vatten. Dess utom måste det finnas gott om lax eller öring. Finns det många småmusslor i ett vattendrag är det ett tecken på ett livskraftigt bestånd. Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer. Vårt uppdrag är att: bevara den biologiska mång falden genom att skydda natur typer, växt- och djurarter samt behålla deras genetiska variation medverka till att naturresurser används på ett långsiktigt sätt som gör att allt liv på jorden gynnas bekämpa såväl föroreningar i luft, vatten och mark som en slösaktig konsumtion av jordens naturresurser. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel 08-624 74 00 Fax 08-85 13 29 info@wwf.se www.wwf.se plusgiro 90 1974-6 bankgiro 901-9746 Produktion: Odelius New Media #3173. www.odelius.se