Elevens häfte i biologi 8 våren 2016 Tornhagsskolan den 10 mars 2016 Det här ska vi arbeta med: Hur fungerar den friska kroppen? Hur behåller man bra hälsa? Hur försvarar sig kroppen när man blir utsatt för smittämnen? Hur samarbetar kroppens olika delar så att varje cell får vad den behöver? Kroppen är byggd av organ som arbetar tillsammans i organsystem, vart och ett med sina uppgifter. Den här terminen fokuserar vi på blod, andning, matspjälkning, fortplantning och hälsa. Du kommer att kunna utveckla 8 förmågor. Du ser vilka i betygsmatrisen. Jämför med din egen matris i Fronter, så ser du vilka du ska prioritera den här gången. Syfte ur kursplanen för biologi Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. 1
Innehåll Vad ska jag kunna på provet?... 3 Hur vet jag att jag kan det här?... 3 Skolverkets kunskapskrav... 4 Uppgift 1 kroppens ord och begrepp... 5 Uppgift 2 Experimentet... 7 1. Vilken nytta har människan av pincettgreppet?... 8 2 Hur påverkas pulsen av ansträngning om man har bättre eller sämre kondition?... 8 3 Hur stor betydelse har vilopauser?... 8 Uppgift 3 Cellstaden... 9 Uppgift 4 Cellandningen/förbränningen... 9 Uppgift 5 Blodet... 10 A. Frågor om blodet... 10 B. Försvaret... 10 C. Blodomloppet... 11 Uppgift 6 Andningen... 12 A. Luftvägarna... 12 Uppgift 7 Maten... 13 A. Filmer... 13 B. Matspjälkningens 14 delar och vad som händer där... 14 C. Utmaning: Beskriv en pizzas väg genom kroppen... 15 D. Extrauppgift Socker och fetma... 15 Uppgift 7 Hälsa... 19 A. MMS Vägen till bättre hälsa... 19 B Examination Att diskutera hälsa... 19 Uppgift 8 Fortplantning och sex... 20 A. Vad vet du sedan tidigare?... 20 B. 8 frågor om sex... 21 C. Sex i människans kultur... 21 Checklistan... 22 2
Vad ska jag kunna på provet? 1 De förmågor som bedöms den här terminen står här nedan. Kunskapskraven på nästa sida. 2-3 saker bedöms och blir ditt betyg 1. Ett experimentet. Rapporten där du visar att du kan planera, genomföra och utvärdera av en undersökning om kroppen. Du måste göra experimentet om du saknar de förmågorna i din Frontermatris eller om du vill höja dig. 2. En diskussion om hälsa och sömn. Samma sak här: Se i betygsmatrisen i Fronter om du måste satsa på den. Du själv tar ansvar för att anmäla dig till den om du ska vara med. 3. Ett prov. Det innehåller en A-del med korta frågor om de fyra organsystem vi arbetar med samt en B-del med två större öppna frågor, ungefär som de här: Förklara för en klasskompis hur en cell i kroppen kan leva. Vilka organsystem är inblandade och hur? Använd kunskap om cellandning, blod och blodomlopp, mat och andning. I ditt svar ska du använda ord och begrepp från arbetsområdet. Mål 3.1. Vad ska kompisen tänka på för att ha en god hälsa (mat, motion och sömn)? Resonera i flera led och motivera med begrepp och modeller som hör till ämnet. Mål 3.2. Hjälpmedel på provet: Du har tillgång till aktuella ord och begrepp samt bilderna på cellen, blodomlopp, matspjälkning och andning. Hur vet jag att jag kan det här? 1. Testa dig mot checklistan. 2. Du som arbetat med fokusfrågorna arbetar med dem. De korta del-a frågorna är. skrivna från fokusfrågor och studi.se-filmerna 3. Repeterar eller gör klart det du arbetat med i din skrivbok och i häftet och på paddan. Det är sammanfattningar, frågor, arbetsblad, filmer och anteckningar från lektioner. 1 Så här står det I kursplanens centrala innehåll 1. Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. 2. Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. 3. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. 4. Experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftlig rapport. Arbetsformer Genomgångar, studi.se-filmer, diskussioner samt arbete med arbetshäfte. I det finns uppgifter som utvecklar förmågorna. Ett experiment om kroppen ska planeras, genomföras, utvärderas och dokumenteras i en rapport. Studiemateriel är Grundboken eller Fokusboken, och digitalbok. Det finns Fokusfrågor och i ett häfte för dig använder den boken.. Powerpoint-anteckningar finns på Fronter. Ansvar för studierna efter egen förmåga. Vi kommer att ha korta prewievuppgifter till nästa lektion. 3
Skolverkets kunskapskrav Moment Betyget E Betyget C Betyget A Att samtala och diskutera frågor om hälsa, sjukdom och sexualitet. 1.1 Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 1.2 I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt ett i huvudsak fungerande sätt Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Att ha kunskap om biologiska sammanhang och att och använda biologins begrepp, modeller och teorier 3.1 Du har grundläggande kunskaper biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har mycket goda biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Att föra resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet Att genomföra systematiska undersökningar 3.2 Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. 21.1 Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och bidra till att formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert och i huvudsak fungerande sätt. Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering formulera enkla och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert ändamålsenligt sätt. Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och även formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. 2.3 Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. 2.4 Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. 2.6 Du gör en enkel dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en utvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du gör en välutvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 4
Uppgift 1 kroppens ord och begrepp Antal rätt på förtest: Antal rätt på eftertest: Progressen: Avsnitt Ord kan Förklaring intro blod Cell Byggsten i levande organismer. Cellen är i sin tur uppbyggd av organeller, t ex cellkärna, cellplasma, ribosomer och mitokondrier. Resistenta Bakterier som inte dör av antibiotika. De är motståndskraftiga mot den bakterier sortens medicin. Organ En yttre eller inre kroppsdel med speciell funktion och form, till exempel hud, hjärta eller hjärna. Ett organ består av vävnader, som i sin tur är bildade av olika sorters celler. Sinnesorgan Ett organ som är känsligt för förändringar i omgivningen, t ex öron ögon, känseln i huden. Smittspridning När en smitta sprids. Smitta tar sig in i kroppen via öppna sår, ögon, slemhinnor, mat och inandning. Stress Kroppens reaktioner på olika påfrestningar. Kroppen reagerar med ökat puls, högre blodtryck och att musklerna spänns. Symptom Ett tecken på sjukdom. Till exempel att man får feber, snuva eller utslag. Sömn Ett normalt tillstånd då en organism en kortare tid är synbart medvetslös och inte svarar för stimuli. (Källa: Wikipedia) Utsöndring Att avlägsna överflödiga eller skadliga ämnen i kroppen. T ex svett och urin. Virus Ett smittämne som är mycket mindre än bakterier och som bara kan föröka sig inuti levande celler. Vävnad Många celler tillsammans som har samma uppgift. Benvävnad är ett exempel, muskelvävnad ett annat. Blod är en flytande vävnad. Ångest Ett sinnestillstånd där man känner rädsla och oro. Allergi Överkänslighet mot ämnen som är främmande (okända) för kroppen. Antibiotika Läkemedel som dödar bakterier eller hindrar dem från att dela sig. Artär Blodkärl som leder blodet från hjärtat. Blodplasma En gulaktig del av blodet, närmare bestämt 55 % av blodet. Innehåller mest vatten och transporterar vattenlösliga närings- och avfallsämnen. blodkroppar Annat namn för blodceller. 45 % av blodets innehåll. Det finns tre sorter; röda och vita blodkroppar samt blodplättar (trombocyter). Immunitet När en organism inte är mottaglig för en infektion, alltså immun. Kapillär Mycket små blodkärl. De är förgrenade i kroppens vävnader och kommer i kontakt med många celler.. Protein Kväverik molekyl som är byggd av hopkopplade aminosyror. Symbol Y Urinämne Avfall från cellerna som lämnar kroppen genom urinen. Symbol +. Vaccin Preparat som används för att en organism inte ska bli sjuk i infektionssjukdom orsak av bakterier, virus eller parasiter. Ven Blodkärl som leder blodet tillbaka hjärtat. 5
Aminosyror Druvsocker Enzym Förbränning Glukos Byggstenar i proteiner. De innehåller mycket av grundämnet kväve. Den enklaste kolhydraten. Den ritas som en symbol med en sex-kantring. Annat namn är glukos. Ett protein som underlättar och påskyndar kemiska reaktionen i cellerna utan att själv förbrukas. När maten sönderdelas fungerar enzymerna som saxar. Kemiska reaktioner då energirika ämnen (t ex druvsocker och fett) bryts ner för att ge energi. Kallas också för cellandning. Se druvsocker. Mat Insulin Kolhydrat Långsamma kolhydrater Snabba kolhydrater Vitaminer Ämnesomsättning Ett hormon som utsöndras efter en måltid som ett svar på förhöjda nivåer av glukos (druvsocker i blodet). Insulin signalerar till kroppens muskler och fettvävnad att ta upp glukos från blodet. Ett samlingsnamn på kemiska ämnen som innehåller grundämnena kol, väte och syre. Exempel är glukos, sackaros, stärkelse. Kolhydrater som ger dig druvsocker under en längre tid. Mat med fibrer ger denna effekt, till exempel grovt bröd och pasta gjort av fullkorn. Kolhydrater som gör att du på kort tid får mycket druvsocker till cellerna. Det gäller till exempel läsk, sylt, kakor, vitt bröd och godis. Ämnen som är livsnödvändiga. De ingår normalt i vår mat och behövs i cellens ämnesomsättning. De kemiska reaktionerna som sker i cellerna hos en organism. Befruktning Graviditet Sammansmältning av en spermie och en äggcell. Då startar utvecklingen av en ny individ, från embryo, till foster och till ett litet barn. Att vara med barn. En kvinna som väntar barn är gravid. sex könssjukdom Pubertet Reproduktion Sjukdom som sprids via sex. Till exempel klamydia, kondylom, gonorré och HIV. Period under tonåren då kroppen utvecklas från barn till vuxen och då könsmognaden sker. Betyder återskapa. I det här sammanhanget att få barn. Att nytt liv skapas. Spermie Äggcell Hanlig könscell. Honlig könscell. 6
Uppgift 2 Experimentet (mål 2.1-2.6) Uppgift: Gör en egen undersökning av kroppen med naturvetenskaplig arbetsmetod. Välj en av de fyra frågeställningarna: 1. Pincettgreppet. Vilken betydelse har et att vi har tumme? Hur skulle tillvaron fungera den? 2. Om hjärtat. Hur påverkas pulsen av ansträngning? Spelar hjärtat någon roll för hur bra kondition man har? 3. Hur stor betydelse har vilopauser? 4. En egen idé, till exempel om sömn. OBS! Riskbedömning måste göras med läraren. Följ arbetsgången nedan och skriv en rapport i din skrivbok. De fyra underrubrikerna nedan skall finnas med. När du samarbetar med någon annan ska du skriva vem det är. Samarbeta gärna med någon fram till och med genomförandet. Utvärderingen gör du själv. Det undersökande arbetssättet 7
1. Vilken nytta har människan av pincettgreppet? Du behöver: Ett par skålar med ärtor eller andra små saker att flytta. Tidtagning. Planering: Hitta på en metod för att jämföra hur snabbt det går att flytta små föremål mellan två skålar. Testa att flytta med tumme och pekfinger och sedan utan att få använda tummen. Skillnad? Sök fakta om pincettgreppens evolutionära betydelse för vår art homo sapiens och homiderna och använd den i rapportens utvärdering. 2 Hur påverkas pulsen av ansträngning om man har bättre eller sämre kondition? Du behöver: Tidtagning, en försöksperson med annan kondition än du själv (bättre eller sämre) och dig själv som försöksperson, tabell för att anteckna pulsen en gång per minut, när pulsen sjunker tillbaka till vilopulsen Planering: Prova ut en metod att mäta puls med så få felkällor som möjligt.. Vilopulsen mäter ni när ni varit lugna i vila 5-10 min. Planera en kraftig ansträngning under minst 5 minuter, riskfritt, så att pulsen når över 160-180 slag/minut. Mät pulsen en gång per minut igen, till pulsen gått ner till vilopulsen. Jämför med en kamrat, som du vet har bättre eller sämre kondition är vad du själv har och dra slutsats. Din hypotes: Ska handla om hur snabbt man återhämtar sig tillbaka till vilopulsen, i jämförelse mellan en person med bättre/sämre kondition. Sök natuvetenskaplig fakta om hjärtats arbete och kondition. Använd den i rapportens utvärderingsdel. 3 Hur stor betydelse har vilopauser? Du behöver: Dynamometer. Tidtagning.,försökspersoner Planeringsförslag: Tryck hårt om apparaten. Behåll greppet x antal sekunder. Läs av resultatet. Nollställ och upprepa på samma sätt 5 gånger till. Gör likadant igen med samma grepp under samma tid 5 gånger till, med den skillnaden att du vilar y antal sekunder emellan. Prova ut hur långa tiderna x och y ska vara, så att du märker om vilopauser betyder något eller inte. Sök naturvetenskapligt underbyggd fakta om dynamiskt och statiskt arbete. Använd den sedan i rapportens utvärderingsdel. 8
Uppgift 3 Cellstaden Förberedelse: Se studi.se-filmen om celler och sedan cellstadsfilmen som visas i salen. Bilden visar en cell i genomskärning. Vilka uppgifter har de 7 olika organellerna? Vi fyller i den tillsammans. Celler. Uppgift 4 Cellandningen/förbränningen Grundbok sidan 166, Fokus sidan 181. Eller sök fakta från annan källa. Förbränningen i cellerna kallas också cellandning. Förklara vad som händer. 9
Uppgift 5 Blodet Grundbok s. 186 och framåt. Fokusboken s. 156 och framåt. A. Frågor om blodet Om du har Fokusboken använder Fokusfrågorna istället. 1. Vilka är blodets två viktigaste uppgifter? 2. Vilka är de tre sorternas blodceller (blodkroppar)? Vilken funktion har de? 3. Beskriv blodets kretslopp. Använd hjärta, artär, kapillär, ven, förmak, kammare i ditt svar. 4. Förklara vad puls är. 5. Vilken uppgift har kranskärlen? 6. Hur pressas blodet fram i venerna? Beskriv venpumpen. 7. När är man immun mot en sjukdom? Blodet Hjärta och blodkärl Hjärt och kärlsjukdomar Resistenta bakterier Virus och bakterier B. Försvaret Grundboken s 194 198. Fokus s 164-166, och då kan du svara på fokusfrågorna istället. Din kropps yttre skydd mot smittämnen är hud och slemhinnor. Om bakterier och virus ändå ta sig förbi det är det blodet som försvarar kroppen inifrån. Beskriv hur det sker! Följande ord kan ingå: vita blodkroppar, antigen, antikropp, immun (immunitet), vaccin (vaccinering), serum behandling, allergi. Resistenta bakterier Virus och bakterier 10
C. Blodomloppet Använd grundboken s 187-192 eller fokusboken s 156-163. a. Färga de blodkärl och den del av hjärtat innehåller syrerikt blod. Använd röd färg. b. Gör likadant med den del av blodomloppet som innehåller syrefattigt blod. Använd blå färg. c. Markera med pilar åt vilket håll blodet cirkulerar. Börja från hjärtat. (Grundbok s191, fokus s 161.) d. Skriv namn på delarna 1-10. e. Vilka blodkärl leder blodet ut från hjärtat? f. Vilka blodkärl leder blodet fram till kroppens alla vävnader? g. Vilka blodkärl leder blodet tillbaka till hjärtat? h. Vad händer när blodet passerar lungorna? i. Vad händer när blodet passerar tunntarmen? j. Vad händer när blodet passerar njurarna? k. Vad händer när blodet passerar kroppens celler? 8. Kapillär Som kommer i kontakt med cellerna. Den är ca 1 mm lång och 0,01 mm i diameter. 11
Uppgift 6 Andningen Grundbok s. 216 och framåt. Fokusboken s. 180 och framåt. A. Luftvägarna Andningen Tobak Artär med syrefattigt blod Kapi. Skriv syre och koldioxid på rätt rad inuti lungblåsan ovan. Bilden visar hur syre och koldioxid byter plats från kapillär till luften du andas in. 12
Uppgift 7 Maten Grundbok s 204 och framåt Fokusboken s 170 och framåt. A. Filmer Om du har fokusboken, arbeta med fokusfrågorna. Se på filmerna. Matsmältning Maten 13
B. Matspjälkningens 14 delar och vad som händer där Fyll i delarnas namn. Para ihop rätt beskrivning med rätt del i matspjälkningen. Jämför med ww.studi.se och fokusbokens 172-173 eller 206-207 i grundboken 1 Här börjar den mekaniska sönderdelningen. Maten tuggas och blandas med saliv. Saliv innehåller enzymet amylas som spjälkar (sönderdelar) kolhydrater kemiskt. Delen som också används för att prata heter är 2. Producerar saliv så att maten blöts ner och går att svälja. 1 3. är 25 cm. Pressar maten vidare ner till mellanlagringen. 5 Första delen av tunntarmen heter så här för att den är lång som 12 fingrars bredd. Här mynnar matspjälkningsvätskor från två andra organ. 4. Proteinerna bryts ner av enzymet pepsin. Saltsyra sänker ph-värdet dödar bakterier. Maten lagras, du håller dig mätt längre. 6 Producerar galla, som finfördelar fett. Fungerar ungefär som diskmedel på fett när du diskar. Körteln heter 7. Den här lilla blåsan lagrar galla tills du äter fet mat, då gallan behövs. Den heter. 8. Producerar bukspott som innehåller enzymer som bryter ner kolhydrater, fetter och protein. 12 1 meter lång och suger upp vatten och återanvänder det. Om du har diarré har det här organet inte kunnat göra sitt jobb. Födan pressas fram genom tarmens rörelser. Bakterier tillverkar K- vitamin. 13. Sista lagret innan ändan nås. 9 Här börjar det hända grejer. Här finns tarmsaft som fortsätter nedbrytningen. Insidan är kraftigt veckad och på dess yta finns tarmludd. Den är väldigt vacker i mikroskop. Den totala ytan skulle täcka golvet i en stor lägenhet. Allt är nu nedbrutet. Blod- och lymfkärl tar upp näringen som då transporteras till dina celler. 14 The exit. Hålls stängd av en spänd ringmuskel. När den slappnar av lämnar det som är kvar av kroppen. Plopp! Ringmuskler finns för övrigt runt ögats pupill och i magsäckens båda ändar. 14
C. Utmaning: Beskriv en pizzas väg genom kroppen och använd matkemins begrepp: Kolhydrater glukos druvsocker Protein aminosyror Fett - glycerol fettsyror. Och ord och begrepp i ordlistan (uppggift 1) Matsmältning Maten D. Extrauppgift Socker och fetma Syfte: att lära om socker och fetma och att värdera källor. På de tre sidor som följer finns två texter om socker och fetma. Diskutera gärna den här uppgiften tillsammans med andra. Dina svar går att använda i provets fråga om hur kroppen fungerar. Läs in i de båda texterna. 1. Vad handlar de om? 2. Vad är blodsocker? 3. Vilken uppgift har hormonet insulin? 4. Hur påverkar insulin fettceller? 5. Vad menas med snabba och långsamma kolhydrater? 6. Förklara bilden med blodsockerhaltens samband med snabba och långsamma kolhydrater. När blir man enligt den hungrig? 7. Beskriv fetmaepidemi med egna ord. Hur kan man stoppa den? 8. Värdera de båda källorna. Kan vi lita på dem? Vad tror du att de som skrivit dem har för syfte med dem? 15
Text 1 Sugen på godis? Källa: Gleerups biologibok för högstadiet s 226-227 (2010) 16
17
Text 2 Läsk driver ung fetma Källa: Östgöta Correspondenten den 24 november 2011. Deras källa är TT, Tidningarnas Telegrambyrå, som har Vårdguiden som sin källa. 18
Uppgift 7 Hälsa Mål 3.2 A. MMS Vägen till bättre hälsa Enligt www.studi.se består begreppet av hälsa MMS Mat, Motion och sömn. 1. Se filmerna och sammanfatta av vad www.studi.se tycker att hälsa är. 2. Hur stämmer det med din/er egen syn av hälsa? Vad tycker du/ni att de har missat? 3. Gör quizen till filmerna, om det är ett bra sätt för dig att lära dig om hälsa. 4. B Examination Att diskutera hälsa Mål 1.1 1.2 Förbered en diskussion om hälsa. Var kritiska till källorna. Bidra med egna intressanta frågeställningar att diskutera. Förslag på fler källor som handlar om sömn: www.umo.se/kroppen/somn www.halsosidorna.se/somn.htm http://www.aftonbladet.se/halsa/somnklubb/ Mat Motion Sömn Betyget A 1.1 Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 1.2 I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 19
Uppgift 8 Fortplantning och sex A. Vad vet du sedan tidigare? 2. Att mensen kommer är ett tecken på könsmognad hos en tjej. 3. Menstruationscykeln regelbunden och en månad lång.. 3. Menstruationscykeln regelbunden och en månad lång.. 3. Menstruationscykeln regelbunden och en månad lång.. Killens En tjej 20
B. 8 frågor om sex Grundboken sidan 234 och framåt. Fokus sidan 282 och framåt. Befruktning Preventivmedel Sexuell läggning Könssjukdomar 1. Var sker befruktningen? 2. Vilka preventiv medel är säkra? 3. Vilka är osäkra? 4. Vilka regler gäller för abort? 5. Vilka sjukdomar kan drabba könsorganen? 6. Hur skyddar man sig mot dem? 7. Varför är det bekymmersamt att gonorrébakterier blivit resistenta? 8. Förklara smittskyddslagen och varför den finns. C. Sex i människans kultur Mål 1.1 1.2 Syfte: Ett historiskt perspektiv på sex. Läs texten sex i människans kultur Grundboken s 276-277, Fokus sidan 228 229. Diskutera 1. Vad var nytt för er i den texten? 2. Något som förvånade? 3. Vilka steg i Kort historik tycker ni har varit viktiga? 4. Hur har man förhindrat graviditeter förr i tiden? 5. Hur tror ni att synen på sex kommer att vara i framtiden? Fler källor: www.ur.se/produkter/101663-ramp-om-historia-kriminell-karlek www.rfsu.se www.umo.se 21
Checklistan Jag har sett studi.se-filmen om Celler känner till 7 av cellens organeller och vilka uppgifter de har. Jag har sett de tre studi.se-filmer om Blodet, Hjärta och blodkärl samt Hjärta och kärlsjukdomar Jag kan frågorna om blodet i häftet eller fokusfrågorna. Jag vet vad blodomloppet är och hur det fungerar. Jag har lärt mig något nytt om kroppens försvar. Jag har sett de båda studi.se-filmerna om Andning och tobak. Jag kan andningens delar och vet varför jag andas. Uppgift 2. Jag kan planera ett experiment om kroppen. Jag vet vad konstant, variabel och felkällor är. Jag kan genomföra ett experiment om kroppen. Jag skriver mitt resultat i tabell- eller diagramform. Jag kan utvärdera ett experiment om kroppen. Jag funderar på felkällor, jag föreslår nya frågeställningar att testa. Jag har lämnat in labbrapporten om ett experiment om kroppen. Den innehåller planering, genomförande och utvärdering. Jag har sett studi.se-filmen om Matspjälkning, Jag vet vad matspjälkning är, 14 delar från mun till anus och vad de gör med maten som ingår i den. Jag vet vad könssjukdomar är och hur man hindrar att de sprids. Dessutom har jag sett studi.sefilmen om Preventivmedel. Jag kan svaren på de flesta 17 frågorna om sex. Och så har jag sett studifilmen Befruktning. Jag vet vad smittskyddslagen är och varför den finns. Jag vet hur sömn påverkar hälsan och inlärning. Jag kan diskutera och resonera kring hälsa (mat, motion och sömn) och konsekvenser av olika val. Jag har funderat på hur jag ska förklara de båda provfrågorna som finns i häftet, för en kompis som inget kan än. Och om jag inte kan än, lyssnar jag på en kompis som förklarar det för mig. 22