BIOLOGI 8 VÅREN 2017 KROPP & HÄLSA

Transkript

1 BIOLOGI 8 VÅREN 2017 KROPP & HÄLSA Tornhagsskolan den 10 januari 2017 Det här ska vi arbeta med: Hur fungerar den friska kroppen? Hur behåller man bra hälsa? Hur försvarar sig kroppen när man blir utsatt för smittämnen? Hur samarbetar kroppens olika delar så att varje cell får vad den behöver? Kroppen är byggd av organ som arbetar tillsammans i organsystem, vart och ett med sina uppgifter. Den här terminen fokuserar vi på blod, andning, matspjälkning, fortplantning och hälsa. Du kommer att kunna utveckla 8 förmågor. Du ser vilka i betygsmatrisen. Jämför med din egen matris i Fronter, så ser du vilka du ska prioritera den här gången. 1

2 Innehåll Vad ska jag kunna på provet?... 3 Studieteknik: Hur vet jag att jag kan det här?... 3 Skolverkets kunskapskrav... 4 Uppgift 1 Begreppen... 5 Uppgift 2 Experimentet Vilken nytta har människan av pincettgreppet? Hur påverkas pulsen av ansträngning, jämfört mellan om man har bättre eller sämre kondition? Hur stor betydelse har vilopauser?... 8 Uppgift 3 Cellstaden... 9 Uppgift 4 Energi i cellerna... 9 Uppgift 5 Blodet och transporterna A. Frågor om blodet B. Försvaret C. Blodomloppet Uppgift 6 Andningen A. Luftvägarna Uppgift 7 Maten A. Filmer B. Matens väg: 14 delar och vad som händer där C. Utmaning: Beskriv vad som händer med näringsämnena i en pizza D. Fördjupning om socker och fetma Uppgift 7 Hälsa MMS Vägen till bättre hälsa Uppgift 8 Fortplantning och sex A. Vad vet du sedan tidigare? B. 8 frågor om sex C. Sex i människans kultur Uppgift 9 Hjärnan och kontrollen A Basfrågor B Hjärnan och beroende C Utmaning: Hur fungerar alkoholens beroende? Checklistan

3 Vad ska jag kunna på provet? 1 De förmågor som bedöms den här terminen står här nedan. Kunskapskraven på nästa sida. 2-3 saker bedöms och blir ditt betyg 1. Ett experimentet. Rapporten där du visar att du kan planera, genomföra och utvärdera av en undersökning om kroppen. Du måste göra experimentet om du saknar de förmågorna i din Frontermatris eller om du vill höja dig. Se Fronter. 2. En diskussion om hälsa och sömn. Samma sak här: Se i Fronter om du ska satsa på den. Du själv tar ansvar för att anmäla dig till den om du ska vara med. 3. Ett prov. Det innehåller en del 1 med korta frågor. De kommer från sammanfattningarna i häftet, och begreppen. Del 2 ska ha två har större frågor som jag vill ha hjälp med att hitta på: a. (Mål 3.1).Om att du ska använd biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen. Frågan ska handla om hur din kroppen fungerar. Undervisningen har handlat om sådant som försvar, transporter, energi till cellerna och kontroll har vi arbetat med. b. (Mål 3.2.) Om att du ska föra underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Ett förslag på fråga är: Vad ger god hälsa (mat, motion och sömn)? Resonera i flera led och motivera med begrepp och modeller som hör till ämnet. Vilka hot finns mot hälsan och konsekvenser av det? Hjälpmedel på provet: Du får se begrepp och bilderna på cellen, blodomlopp, matspjälkning och andning. Studieteknik: Hur vet jag att jag kan det här? 1. Testa dig mot checklistan. 2. De korta del-1 frågorna görs från, de tre sammanfattningarna i häftet och begreppen i undervisningen. 3. Repetera eller gör klart det du arbetat med i din skrivbok och i häftet och på paddan. Det är sammanfattningar, frågor, arbetsblad, filmer och anteckningar från lektioner. 4. Testa mot checklistan igen. 1 Så här står det I kursplanens centrala innehåll 1. Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. 2. Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. 3. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. 4. Experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftlig rapport. Arbetsformer Genomgångar, studi.se-filmer, diskussioner samt arbete med arbetshäfte. I det finns uppgifter som utvecklar förmågorna. Ett experiment om kroppen ska planeras, genomföras, utvärderas och dokumenteras i en rapport. Studiemateriel är Grundboken eller Fokusboken, och digitalbok. Det finns Fokusfrågor och i ett häfte för dig använder den boken.. Powerpoint-anteckningar finns på Fronter. Ansvar för studierna efter egen förmåga. Vi kommer att ha korta prewievuppgifter till nästa lektion. 3

4 . Skolverkets kunskapskrav Moment Betyget E Betyget C Betyget A Att samtala och diskutera frågor om hälsa, sjukdom och sexualitet. 1.1 Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 1.2 I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt ett i huvudsak fungerande sätt Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Att ha kunskap om biologiska sammanhang och att och använda biologins begrepp, modeller och teorier 3.1 Du har grundläggande kunskaper biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har mycket goda biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Att föra resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet Att genomföra systematiska undersökningar 3.2 Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. 2.1 Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och bidra till att formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert och i huvudsak fungerande sätt. Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering formulera enkla och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert ändamålsenligt sätt. Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och även formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. 2.3 Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. 2.4 Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. 2.6 Du gör en enkel dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en utvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du gör en välutvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 4

5 1. Gör förtestet. 2. Träna på begreppen. 3. Gör eftertestet. Uppgift 1 Begreppen Antal rätt på förtest: Antal rätt på eftertest: Utveckling: Avsnitt Ord kan Förklaring intro Hjärnan och kontrollen Drogeorden Cell Vävnad Organ organsystem Mitokondrie Smittspridning Stress Symptom Virus Resistenta bakterier Nervcell Autonom Centrala nervsystemet Perifera nervsystemet Hormon Centra Signalämne Belöningssystem Beroendesjukdom Abstinens Beroende Effekt Dos Tolerans Byggsten i levande organismer. Cellen är i sin tur uppbyggd av organeller, t ex cellkärna och mitokondrier. Många celler tillsammans som har samma uppgift. Benvävnad är ett exempel, muskelvävnad ett annat. Blod är en flytande vävnad. En yttre eller inre kroppsdel med speciell funktion och form. Till exempel hud, hjärta eller hjärna. Ett organ består av vävnader och celler. Flera organ som tillsammans fixar en uppgift. Exempel: Transporterna fungerar av att hjärta, blodkärl och blod samarbetar. Den organell som producerar energi.. Här sker för cellandningen. Hur en smitta sprids. Ofta in i din kropp via öppna sår, ögon, slemhinnor, mat och det man andas in. Kroppens reaktioner på olika påfrestningar. Kroppen reagerar med ökat puls, högre blodtryck och att musklerna spänns. Ett tecken på sjukdom. Till exempel att man får feber, snuva eller utslag. Ett smittämne som är mycket mindre än bakterier och som bara kan föröka sig inuti levande celler. Bakterier som inte dör av antibiotika. De är motståndskraftiga mot den sortens medicin. Ett hot mot hälsan i världen. Cellen som bygger upp hjärnan och nervsystemet Självständig. Hjärnan och ryggmärgen. Alla nerver ute i kroppen. Ett kemiskt ämne som påverkar cellerna. De bildas i körtlar. Område i hjärnas yttersta bark som tar hand om lika saker, t ex syn och känseln. Kemiska ämnen som för signaler vidare från en nervcell till en annan. Till exempel serotonin och dopamin (Nobelpris 2001). Har till uppgift att belöna oss göra oss beroende av sådant som är viktigt för överlevnad. Till exempel att äta, dricka, ha sex och motionera. När belöningssystemet kidnappas. Känsla som kommer när man inte får drogen man är beroende av. Det kan vara oro, ångest, svårt att sova eller ont i magen. En lust och begär efter drogen som inte går att kontrollera. Man har inte längre koll. Belöningssystemet är kidnappat. Verkan. Hur drogen verkar, vad som händer. T ex att alkohol får nervcellerna att gå långsammare. Mängd När kroppen ställer om sig och kräver större mängd och större dos för att ge samma effekt som drogen hade från början 5

6 Blod, transporter och försvar Allergi Överkänslighet mot ämnen. Antibiotika Läkemedel som dödar bakterier eller hindrar dem från att dela sig. Artär Blodkärl som leder blodet från hjärtat. Ven Blodkärl som leder blodet tillbaka hjärtat. Kapillär Mycket små blodkärl i kroppens vävnader som kommer nära cellerna. Blodplasma En gulaktig del av blodet, närmare bestämt 55 % av blodet. Innehåller mest vatten och transporterar vattenlösliga närings- och avfallsämnen. Blodkroppar Annat namn för blodceller. 45 % av blodets innehåll. Det finns tre sorter; röda och vita blodkroppar samt blodplättar (trombocyter). Immunitet När en organism inte är mottaglig för en infektion, är alltså immun. Urinämne Avfall från cellerna som lämnar kroppen genom urinen. Symbol är +. Mat, syre och energi Protein Aminosyror Druvsocker Enzym Förbränning Glukos Kväverik molekyl som byggs upp aminosyror. Symbol Y. 20 olika byggstenar i proteiner. De innehåller mycket av grundämnet kväve. Den enklaste kolhydraten. Annat namn är glukos. Ett protein som underlättar och påskyndar kemiska reaktioner i cellerna utan att själv förbrukas. När maten sönderdelas fungerar enzymerna som saxar. Kemiska reaktioner då energirika ämnen (t ex druvsocker och fett) bryts ner för att ge energi. Kallas också för cellandning. Se druvsocker. Insulin Kolhydrater Långsamma kolhydrater Snabba kolhydrater Vitaminer lungblåsa Ämnesomsättning Befruktning Graviditet Ett hormon som utsöndras efter en måltid som ett svar på förhöjda nivåer av glukos (druvsocker i blodet). Insulin signalerar till kroppens muskler och fettvävnad att ta upp glukos från blodet. Ett samlingsnamn på kemiska ämnen som innehåller grundämnena kol, väte och syre. Exempel är glukos, sackaros, stärkelse och cellulosa i ved. Kolhydrater som ger dig druvsocker under en längre tid. Mat med fibrer har denna effekt. Exempel är grovt bröd och pasta gjort av fullkorn. Kolhydrater som gör att du på kort tid får mycket druvsocker till cellerna. Det gäller till exempel läsk, sylt, kakor, vitt bröd och godis. Ämnen som är livsnödvändiga. De ingår normalt i vår mat och behövs i cellens ämnesomsättning. Där gasutbytet sker i lungorna. Syrgas från luft till blodbanan, koldioxid från blodet till luften. Kallas också alveoler. De kemiska reaktionerna som sker i cellerna. Bland annat cellandningen. Sammansmältning av en spermie och en äggcell. Då startar utvecklingen av en ny individ, från embryo, till foster och till ett litet barn. Att vara med barn. En kvinna som väntar barn är gravid. Sex och fortplantning könssjukdom Pubertet Reproduktion Spermie Sjukdom som sprids via sex. Till exempel klamydia, kondylom, gonorré och HIV. Period under tonåren då kroppen utvecklas från barn till vuxen och då könsmognaden sker. Betyder återskapa. I det här sammanhanget att få barn. Att nytt liv skapas. Hanlig könscell. Äggcell Honlig könscell. 6

7 (mål ) Uppgift 2 Experimentet Du ska göra en egen undersökning av kroppen med naturvetenskaplig arbetsmetod. Här är fyra förslag: 1. Pincettgreppet. Vilken betydelse har et att vi har tumme? Hur skulle tillvaron fungera den? 2. Om hjärtat. Hur påverkas pulsen av ansträngning? Spelar hjärtat någon roll för hur bra kondition man har? 3. Hur stor betydelse har vilopauser? 4. En egen idé, till exempel om sömn. OBS! Riskbedömning måste göras med läraren. Följ arbetsgången nedan och skriv en rapport i din skrivbok. De fyra underrubrikerna nedan skall finnas med. När du samarbetar med någon annan ska du skriva vem det är. Samarbeta gärna med någon fram till och med genomförandet. Utvärderingen gör du själv. Det undersökande arbetssättet Den här finns på 7

8 1. Vilken nytta har människan av pincettgreppet? Du behöver: Ett par skålar med ärtor eller andra små saker att flytta. Tidtagning. Planering: Hitta på en metod för att jämföra hur snabbt det går att flytta små föremål mellan två skålar. Testa att flytta med tumme och pekfinger och sedan utan att få använda tummen. Skillnad? Till utvärdering: Sök fakta om pincettgreppens evolutionära betydelse för vår art homo sapiens och hominiderna.. 2 Hur påverkas pulsen av ansträngning, jämfört mellan om man har bättre eller sämre kondition? Du behöver: Tidtagning, en försöksperson med annan kondition än du själv (bättre eller sämre) och dig själv som försöksperson, tabell för att anteckna pulsen en gång per minut, när pulsen sjunker tillbaka till vilopulsen Planering: Prova ut en metod att mäta puls med så få felkällor som möjligt.. Vilopulsen mäter ni när ni varit lugna i vila 5-10 min. Planera en kraftig ansträngning under minst 5 minuter, riskfritt, så att pulsen når över slag/minut. Mät pulsen en gång per minut igen, ända till den gått ner till vilopuls igen. Jämför med en kamrat, som du vet har bättre eller sämre kondition är vad du själv har. Dra slutsats. Din hypotes: Ska handla om hur snabbt man återhämtar sig tillbaka till vilopulsen, i jämförelse mellan en person med bättre/sämre kondition. Till utvärdering: Sök naturvetenskaplig fakta om hjärtats arbete.. 3 Hur stor betydelse har vilopauser? Du behöver: Dynamometer. Tidtagning.,försökspersoner Planeringsförslag: Tryck hårt om apparaten. Behåll greppet x antal sekunder. Läs av resultatet. Nollställ och upprepa på samma sätt 5 gånger till. Gör likadant igen med samma grepp under samma tid 5 gånger till, med den skillnaden att du vilar y antal sekunder emellan. Prova ut hur långa tiderna x och y ska vara, så att du märker om vilopauser betyder något eller inte. Till utvärderingen: Sök naturvetenskapligt underbyggd fakta om dynamiskt och statiskt arbete eller syreupptagningsförmåga. 8

9 Uppgift 3 Cellstaden Förberedelse: Se studi.se-filmen om djurcellen och sedan filmen om Cellstaden som finns på Bilden visar en cell i genomskärning. Vilka uppgifter har organellerna?. Uppgift 4 Energi i cellerna Grundbok sidan 166, Fokus sidan 181. Eller sök fakta från annan källa. I vilken organell bildas energin du behöver för att leva? Förklara. 9

10 Grundbok s. 186 och framåt. Uppgift 5 Blodet och transporterna Fokusboken s. 156 och framåt. A. Frågor om blodet 1. Vilka är blodets två viktigaste uppgifter? 2. Vilka är de tre sorternas blodceller (blodkroppar)? Vilken funktion har de? 3. Beskriv blodets kretslopp. Använd hjärta, artär, kapillär, ven, förmak, kammare i ditt svar. 4. Förklara vad puls är. 5. Vilken uppgift har kranskärlen? 6. Hur pressas blodet tillbaka till hjärtat i venerna? 7. När är man immun mot en sjukdom? B. Försvaret Grundboken s eller Fokus s Din kropps yttre skydd mot smittämnen är hud och slemhinnor. Om bakterier och virus ändå ta sig förbi det är det blodet som försvarar kroppen inifrån. Beskriv hur det sker! Begreppen är: vita blodkroppar, antikroppar, immun (immunitet), vaccin (vaccinering). 10

11 C. Blodomloppet Den här uppgiften kompletterar genomgången på tavlan. Du hittar svar i grundboken s eller fokusboken s Eller studifilm om blod och hjärta. a. Färga de blodkärl och den del av hjärtat som innehåller syrerikt blod. Använd röd färg. b. Gör likadant med den del av blodomloppet som innehåller syrefattigt blod. Använd blå färg. c. Markera med pilar åt vilket håll blodet cirkulerar. Börja från hjärtat. (Grundbok s 191, fokus s 161.) d. Skriv namn på delarna e. Vilka blodkärl leder blodet ut från hjärtat? f. Vilka blodkärl leder blodet fram till kroppens alla vävnader? g. Vilka blodkärl leder blodet tillbaka till hjärtat? h. Vad händer när blodet passerar lungorna? i. Vad händer när blodet passerar tunntarmen? j. Vad händer när blodet passerar njurarna? k. Vad händer när blodet passerar kroppens celler? 8. Kapillär Som kommer i kontakt med cellerna. Den är ca 1 mm lång och 0,01 mm i diameter. 11

12 Grundbok s. 216 och framåt. Uppgift 6 Andningen Fokusboken s. 180 och framåt. A. Luftvägarna Artär med syrefattigt blod Ven med Kapi. Skriv syre och koldioxid på rätt rad inuti lungblåsan ovan. Bilden visar hur syre och koldioxid byter plats från kapillär till luften du andas in. 12

13 Grundbok s 204 och framåt Uppgift 7 Maten Fokusboken s 170 och framåt.. A. Filmer Se på filmerna och träna på quizen, om det är ett bra sätt för dig att lära begrepp och hur kroppen fungerar. 13

14 B. Matens väg: 14 delar och vad som händer där Den här uppgiften kompletterar genomgången på tavlan. Du ska para ihop rätt beskrivning med rätt del. Jämför med ww.studi.se eller fokusbokens eller i grundboken. Mun Spottkörtlar Matstrupe 1 Här börjar den mekaniska sönderdelningen. Maten tuggas och blandas med saliv. Saliv innehåller enzymet amylas som spjälkar (sönderdelar) kolhydrater kemiskt. Delen som också används för att prata heter är 2. Producerar saliv så att maten blöts ner och går att svälja. 3.Är 25 cm och här pressar maten vidare ner till lagringen. 1 Magsäck 12-fingertarm Lever Gallblåsa bukspottkörtel Tunntarm Tjocktarm Ändtarm Analöppning/anus 5 Första delen av tunntarmen heter så här för att den är lång som 12 fingrars bredd. Här mynnar matspjälkningsvätskor från två andra organ. 4. Proteinerna bryts ner av enzymet pepsin. Saltsyra sänker ph-värdet dödar bakterier. Maten lagras, du håller dig mätt längre. 6 Producerar galla, som finfördelar fett. Fungerar ungefär som diskmedel på fett när du diskar. Körteln heter 7. Den här lilla blåsan lagrar galla tills du äter fet mat, då gallan behövs. Den heter. 8. Producerar bukspott som innehåller enzymer som bryter ner kolhydrater, fetter och protein meter lång och suger upp vatten och återanvänder det. Om du har diarré har det här organet inte kunnat göra sitt jobb. Födan pressas fram genom tarmens rörelser. Bakterier tillverkar K-vitamin. 13. Sista lagret innan ändan nås. 9 Här börjar det hända grejer. Här finns tarmsaft som fortsätter nedbrytningen. Insidan är kraftigt veckad och på dess yta finns tarmludd. Den är väldigt vacker i mikroskop. Den totala ytan skulle täcka golvet i en stor lägenhet. Allt är nu nedbrutet. Blod- och lymfkärl tar upp näringen som då transporteras till dina celler. 14 The exit. Hålls stängd av en spänd ringmuskel. När den slappnar av lämnar avföring kroppen. Plopp! Ringmuskler finns för övrigt runt ögats pupill och i magsäckens båda ändar. 14

15 C. Utmaning: Beskriv vad som händer med näringsämnena i en pizza. Och använd matkemins begrepp: Bra träning för provuppgift 1. Kolhydrater glukos druvsocker Protein aminosyror Fett - glycerol fettsyror. Begrepp i uppgift 1 D. Fördjupning om socker och fetma Syfte: att lära om socker och fetma och att värdera källor. Mål 1.3. På de tre sidor som följer finns två texter om socker och fetma. Diskutera gärna den här uppgiften tillsammans med andra. Dina svar går att använda uppgift 1 på provet. Läs in i de båda texterna. 1. Vad handlar de om? 2. Vad är blodsocker? 3. Vilken uppgift har hormonet insulin? 4. Hur påverkar insulin fettceller? 5. Vad menas med snabba och långsamma kolhydrater? 6. Förklara bilden med blodsockerhaltens samband med snabba och långsamma kolhydrater. När blir man enligt den hungrig? 7. Beskriv fetmaepidemi med egna ord. Hur kan man stoppa den? 8. Värdera de båda källorna. Kan vi lita på dem? Vad tror du att de som skrivit dem har för syfte med dem? 15

16 Text 1 Sugen på godis? Källa: Gleerups biologibok för högstadiet s (2010) 16

17 17

18 Text 2 Läsk driver ung fetma Källa: Östgöta Correspondenten den 24 november Deras källa är TT, Tidningarnas Telegrambyrå, som har Vårdguiden som sin källa. 18

19 Mål och 3.2 Uppgift 7 Hälsa MMS Vägen till bättre hälsa Enligt kan man beskriva hälsa med minnesregeln MMS Matvanor, Motion och Sömn. 1. Se filmerna och sammanfatta av vad tycker att hälsa är. 2. Gör gärna quizen till filmerna, om det är ett bra sätt för dig att lära dig om hälsa! 3. Hur stämmer det med din/er egen syn av hälsa? Vad tycker du att har missat? 4. Mer om sömn: Nämn tre orsaker till att det är viktigt att sova tillräckligt mycket? (Fokus sidan ) 5. Förbered er att diskutera hälsa. Frågeställningar och fler källor än de ovan finns på och i uppgiften om socker och fetma. Mål Betyget A 1.1 Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 1.2 I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem

20 Uppgift 8 Fortplantning och sex A. Vad vet du sedan tidigare? 2. Att mensen kommer är ett tecken på könsmognad hos en tjej. 3. Menstruationscykeln regelbunden och en månad lång.. Killens killen ska En tjej 20

21 B. 8 frågor om sex Grundboken sidan 274 och framåt. Fokus sidan 225 och framåt. 1. Var sker befruktningen? 2. Vilka preventiv medel är säkra? 3. Vilka är osäkra? 4. Vad säger svensk lag om abort? 5. Vilka sjukdomar kan drabba könsorganen? 6. Hur skyddar man sig mot dem? 7. Varför är det bekymmersamt att gonorrébakterier blivit resistenta? 8. Förklara smittskyddslagen och varför den finns. Mål 3.5 C. Sex i människans kultur Syfte: Ett historiskt perspektiv på sex. Läs texten Sex i människans kultur Grundboken s eller Fokus sidan Diskutera 1. Vad var nytt för er i den texten? 2. Något som förvånade? 3. Vilka steg i Kort historik tycker ni har varit viktiga? 4. Hur har man förhindrat graviditeter förr i tiden? 5. Hur tror ni att synen på sex kommer att vara i framtiden? Fler källor:

22 Uppgift 9 Hjärnan och kontrollen Grundboken sidan 230 och framåt. Fokus sidan A Basfrågor 1. Para ihop rätt begrepp med sträck (fokusboken s 191) Elektriska signaler Kemiska signaler Autonom självständig nerver hormon 2. Varför är det viktigt att en del funktioner i kroppen är autonoma, alltså självständiga? 3. Vilka två organ ingår i det centrala nervsystemet? (Fokus s ) 4. Rita en nervcell och sätt delarna. Visa med pilar i din bild var på nervcellen signalen går in och ut. (Fokus s ) 5. (Fokus s ) Hormoner bildas i. Hormoner transporteras med hjälp av. Hormoner skickas med hastighet. 6. Hjärnans evolution (Fokus ): I vilka steg har människans hjärna utvecklats? Först kom Den styr Sedan utvecklades Den styr Till sist kom Tack vare den kan människan 22

23 7. Olika områden i hjärnbarken har hand om olika saker. Sätt ut hjärnas olika centra (nummer 18-23) i bilden. (Fokus s ) 8. Studieteknik: Hur kan du göra för att komma ihåg saker bättre? Se rutan till höger. B Hjärnan och beroende 9. Hjärnans kemi: Skriv namn på två av hjärnas signalämnen. (Fokus s ) 10. Vilken nytta har vi av belöningssystemet i känslohjärnan? 11. Se filmen Något som förvånade? C Utmaning: Hur fungerar alkoholens beroende? Alla droger kan beskrivas med de fem drogorden i begreppen. Förklara för någon hur alkohol gör människor beroende. 23

24 Checklistan Jag kan fler begrepp i uppgift 1 nu, jämfört med när vi började. Uppgift 2: Jag kan planera ett experiment om kroppen. Jag vet vad konstant, variabel och felkällor är och använder de när jag planerar (Fronter-mål 2.1) Jag kan genomföra ett experiment om kroppen. Jag dokumenterar mitt resultat i tabell- eller diagramform. (Fronter 2.6) I utvärderingen kan jag jämföra resultatet med frågeställningen och dra slutsats. Den kopplas till biologiska modeller och teorier (Fronter 2.3). Jag kan utvärdera ett experiment om kroppen. Jag funderar på felkällor, jag ger förslag på hur undersökningen kan förbättras (Fronter 2.4). Jag har sett studi.se-filmen om djurcellen. Jag vet lite mer om några av de 7 organellernas och vilka uppgifter. Uppgift 3 För mig är det ett bra sätt att lära att se på studiefilmer och träna på quizen. Jag kan frågorna om blodet. 5a Jag vet vad blodomloppet är och hur blodet går genom hjärtat till två kretslopp i kroppen. T ex 5c Jag har lärt mig något nytt om kroppens försvar. 5b Jag kan andningens delar och vet nu varför jag andas. Uppgift 6 Jag har sett studi.se-filmen om Matspjälkning I och II och tyckte mycket om dem Jag vet hur matspjälkning går till. uppgift 7 Jag kan svaren på de flesta 17 frågorna om sex. 8a. Och så har jag sett studifilmen om Befruktning. Jag vet vad könssjukdomar är och hur man hindrar att de sprids. Dessutom har jag sett studi.sefilmen om Preventivmedel. Uppgift 8b Jag vet vad smittskyddslagen är och varför den finns. 8b Jag kan basfrågor om hjärnan 9a Jag kan mer om hur droger kidnappar hjärnan, 9bc Jag vet att sömn påverkar hälsan och inlärning, 7. Jag kan diskutera och resonera kring hälsa (mat, motion och sömn) och konsekvenser av olika val. Om jag siktar på högre mål har jag också funderat på hur jag ska förklara två större provfrågor i del 2. 24