Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning



Relevanta dokument
VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Äldre nyheter från fk.se om efterskottsbetalning

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna Karin Lindgren

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Världskrigen. Talmanus

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Personlig assistans Skellefteå kommun

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Särskilt boende

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ektorpsgården Särskilt boende

En utbildningsmodell för att stärka och utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt i en hemtjänstgrupp.

Rätt beslut och rätt ersättning

Dunderbergsgatan vx individochfamilj@nybro.se Hemsida

Skall jag stanna eller ska jag gå? D

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bedagården Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bellevue Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Särskilt boende

Riktlinjer för medföljare vid semesterresa

Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Sammanfattning på lättläst svenska

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Stöd för närståendevård

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Oxelösund Särskilt boende

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

UR-val svenska som andraspråk

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Åtgärder för att begränsa fusk och felaktigheter i assistansersättningen

Hur söker jag barnomsorgsplats?

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Dalsjövägen 25 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Åre Särskilt boende

Våga Visa kultur- och musikskolor

Avtal villkor för personlig assistans enligt LSS eller Socialförsäkringsbalken (SFB) 51 kap.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Arvika Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Blomstergården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Distansgatan 7 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Personer som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Hemtjänst

Andra familjeekonomiska stöd

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skogsborg (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund_Mårtenslund (minst 7 svarande) Särskilt boende

Dagverksamhet för äldre

Personlig assistans. Uppdrag och kvalitetskrav. Personlig assistans

============================================================================

Semesteromställning Personec P

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Vad tycker du om din hemtjänst?

Socialdepartementet. Förbundet FöR Delaktighet och Jämlikhet lämnar här sina synpunkter på rubricerad remiss.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Linköping_Gåsen (minst 7 svarande) Särskilt boende

inom vård och omsorg Mat för äldre Anders Bergh Ylva Mattsson Sydner

Personlig assistans som den ska vara

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Torpdalen (minst 7 svarande) Särskilt boende

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

Skoltaxi inom Piteå kommun

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

5 genvägar till mer muskler

De olika alternativen för tiotaggare

Till dig med psykisk funktionsnedsättning

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Västra Göteborg Hemtjänst

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF

Dina patienträttigheter

Barn i familjehem - Redovisning

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Kvalitetsdeklarationer och kvalitetskrav för särskilt boende i Varbergs kommun

Välfärd på 1990-talet

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Motivering och kommentarer till enkätfrågor

Vilka erbjuds förskola och pedagogisk omsorg? Kommunerna är skyldiga att erbjuda förskola eller annan pedagogisk omsorg till barn från ett år:

Utredning ny LSS-ersättning

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan

Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Regler för vårdnadsbidrag i Alvesta kommun

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare

Brott, straff och normer 3

En utvecklad och förtydligad LSS-lagstiftning

Närståendevårdarnas ålder och kön

Din tjänstepension i Alecta

Till alla som väntar eller just fått barn

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Ansökan om enskilda insatser LSS

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

FLEX Lathund för semesterskuld

Annan pedagogisk verksamhet

Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN Dnr.

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Transkript:

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning Det här har utredningen undersökt Assistansersättningen är till för att ge alla människor möjlighet att vara med i samhället som alla andra, också de personer som har funktionsnedsättning. Assistansersättning betalar personlig assistent till de personer som behöver det. Utredningen har undersökt - olika sätt att fuska med assistansersättning och vad fusk kostar - olika sätt att använda assistansersättning fel och vad det kostar - hur Försäkringskassan handlägger assistansersättningen - hur kontroll av assistansersättning fungerar - varför statens kostnader för assistansersättning ökar. Problem som utredningen funnit Reglerna om assistansersättning är otydliga. En del regler och bestämmelser är svåra att tolka. Handläggare kan därför ta olika beslut för att de läser reglerna olika. Utredningen visar att det är enkelt att fuska och att det finns flera sätt att fuska på. Det är också liten risk att en person som har fuskat blir upptäckt. Det går att fuska till sig mycket pengar och det är svårt att upptäcka fusket. Det finns personer som organiserar fusket för att få pengar. Personer som inte har en seriös verksamhet känner sig lockade att fuska med assistansersättning. Folk som fuskar är ofta en liten grupp, till exempel en familj eller nära vänner. På så vis kan de fortsätta att fuska utan att myndigheterna upptäcker fusket. Personer som fuskar, säger att de ger assistans fler timmar än vad de egentligen gör och tjänar mycket pengar på fusket. 1

Utredningen visar att en stor del av de pengar som ska gå till assistentersättning inte används på rätt sätt. Utredningen visar att det finns flera anledningar till att pengarna används på fel sätt: Några personer fuskar och får mer pengar än de ska ha. Handläggarna, som utreder vem som ska ha assistansersättning gör ibland fel, och betalar ut pengar felaktigt. Fusket kostar staten mycket pengar. Ökade kostnader för assistansersättning Sedan år 1994 har kostnaderna för assistansersättning ökat mycket. Att kostnaden för assistansersättning har ökat beror mest på att de personer som har ersättning nu får ersättning för fler timmar än de tidigare fick. Det beror också på att många fler har hjälp mer än 24 assistanstimmar per dygn. Det betyder att personen har två assistenter samtidigt. Sättet att beräkna ersättningen på gör att många försöker få rätt till fler assistanstimmar. Fler personer än vad staten trodde har hög ersättning. Barn mellan 0 och 15 år får mer assistansersättning än vad man tidigare trott. Utredningen visar också att det är stora skillnader i kostnaden för assistansersättning i olika regioner i Sverige. Skillnaderna kan inte bara bero på att personer har olika levnadsförhållanden i de olika regionerna. Man behöver veta mer om varför det är så stora skillnader mellan regionerna. Utredningen har inte haft möjlighet att ta reda på det i den här utredningen, men det är väldigt viktigt att få ett svar på den frågan. Utredningen visar hur kostnaderna för assistansersättning har ökat 2

och att det finns stora risker att de pengar som är till för assistansersättning används på ett felaktigt sätt. Försäkringskassan har varit mer koncentrerad på att göra snabba utredningar än att kontrollera och följa upp utredningar och beslut. Därför måste Försäkringskassan arbeta på ett bättre sätt. Vad kostar fusk och fel? Utredningen tror att mellan 9 och 15 procent av de utbetalda pengarna år 2010 för assistansersättning beror på fusk eller har betalats ut felaktigt. Staten och kommunen har delat ansvar för kostnaderna för insatser till personer med funktionsnedsättning. Ibland får staten betala för vård och omsorg som skulle betalas av kommun eller landsting. Det är ett problem som kallas övervältring. Utredarna tror att mellan 13 och 18 procent av de utbetalda pengarna år 2010 är överutnyttjad ersättning eller att de utbetalda pengarna är övervältring. Överutnyttjad ersättning betyder att någon har fått ersättning för mer assistans än vad personen behöver. Kostnaderna för assistansersättning kommer att fortsätta öka men utredningens förslag gör att ökningen inte går lika snabbt som tidigare. Varför är problemen allvarliga? LSS-reformen har hjälpt personer med svår funktionsnedsättning att få ett bättre liv med större frihet och möjlighet att själv bestämma över sitt liv. Därför är det särskilt tråkigt att vissa personer har gjort ekonomiska brott och fått pengar för personlig assistans när de inte har rätt till sådan ersättning. Personer som har rätt till assistansersättning 3

kan känna att andra personer tror att de också har gjort ett brott även om de har rätt till sin ersättning. Därför ger utredarna förslag på förändringar som ska minska de felaktiga utbetalningarna och öka kontrollerna så att rätt personer får den assistansersättning de ska ha. Utredningen ger förslag på hur myndigheterna bättre ska kunna kontrollera att de betalar ut rätt ersättning. Utredningen ger också förslag på hur myndigheterna kan samarbeta bättre och bättre handlägga varje ärende om assistansersättning. Utredningens förslag Förslag om myndigheter Försäkringskassan ska arbeta bättre när de gör utredningar om assistansersättning. De måste bli duktigare på att se vad varje enskild person behöver för hjälp. Färre handläggare än nu ska ha hand om nya ansökningar av assistansersättning. Om färre personer arbetar med att utreda behovet av assistansersättning kan handläggarna bli duktigare och göra bättre bedömningar. Det är viktigare att handläggarna gör en bra utredning än en snabb utredning. Försäkringskassan ska få pengar så att de kan betala konsulter eller specialister om de behöver hjälp med utredningar. Försäkringskassan ska också få pengar för att utveckla IT-system. Då de kan bli duktigare på att göra utredningar och kontrollera att de betalar ut rätt pengar till de personer som får assistansersättning. Försäkringskassan måste få bättre möjlighet att kontrollera de personer som söker assistansersättning. Då kommer färre personer att fuska eftersom de är rädda för att bli upptäckta. 4

Försäkringskassan måste bli bättre på att själva upptäcka fusk så att de inte behöver lita på att andra personer anmäler att någon fuskar. Försäkringskassan ska kontrollera vart annat år om brukaren fortfarande behöver samma hjälp. Försäkringskassan ska också kontrollera vilka assistenter som hjälper brukaren och vid vilka tider brukaren får hjälp för att se att ersättningen används på ett bra sätt. Myndigheterna ska enkelt kunna kontrollera vem som ger personlig assistans och vem som får betalt för att ge personlig assistans. Det behövs en anmälningsskyldighet för att lättare upptäcka fel och för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Så här fungerar anmälningsskyldighet: Försäkringskassan och kommunerna ska anmäla till Socialstyrelsen om sådant som kan påverka tillståndet att ge assistans. Kommunen ska anmäla till Försäkringskassan om sådant som påverkar en persons rätt att få assistansersättning. Försäkringskassan får bättre möjligheter att kontrollera personliga assistenter och assistansanordnare hos Skattemyndigheten. Försäkringskassan ska ha ett system för hur de gör kontrollerna. De ska inte bara göra kontroller om de misstänker att någon har gjort ett fel. Förslag om utbetalningar Det ska bara gå att betala ut assistansersättning till: personen som får assistans, till kommunen eller till en assistansanordnare som har ett giltigt tillstånd. Om en brukare fått fel ersättning och pengarna betalats ut till någon annan kan den personen behöva betala tillbaka pengarna. 5

Den som vill ha pengar i efterhand, efter att de har fått assistans, måste i förväg ha berättat vem som ska vara personlig assistent. Han eller hon måste också ha berättat vilka tider assistenterna har arbetat. Förslag om de som anordnar personlig assistans Personer och företag som arbetar med verksamhet enligt LSS ska kunna visa att de passar för arbetet. De ska kunna visa att de är bra på sitt arbete och att de är bra på att sköta sin ekonomi. Assistansanordnare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om de personliga assistenterna och om annat som kan vara viktigt för Försäkringskassan att veta. Förslag om assistenterna Det ska bli nya regler för vem som kan bli personlig assistent. Assistenten får inte vara god man, förvaltare eller ombud för den försäkrade, brukaren. Den personliga assistenten ska vara 18 år eller äldre. Den personliga assistenten får inte vara för sjuk eller för gammal för att kunna göra ett bra arbete. Den personliga assistenten ska bo i ett av länderna i EU eller i ett av länderna som är med i EES. Om den personliga assistenten är en nära anhörig eller bor tillsammans med brukaren gäller särskilda krav för att få bli assistent. Personen ska antingen vara anställd av kommunen eller så måste brukaren säga ja till att en handläggare gör kontroller i hemmet. Om brukaren säger nej till kontroller i hemmet kan ersättningen bli mindre eller i vissa fall tas bort. 6