MILJÖMÄRKNING SOM FISKEREDSKAP. Miljömärkning av fiske bra för miljön, fiskaren och konsumenten



Relevanta dokument
Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor

Rapport Rätt fisk i disk. - en butiksundersökning

REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren

Yttrande

UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR

Utlåtande 2008:115 RI (Dnr /2008)

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Sälens matvanor kartläggs

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Utvalt. Menigos egna. Vårt sortiment av egna varor

Kostplan Söderköpings kommun Antagen av Servicenämnden

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Utlysning av projektmedel

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

av den 29 april 1997 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna (EGT L 132, , s. 1)

Rapport. Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige. Del 1

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Kontroll och kunskap ger säker mat

Policy Brief Nummer 2018:8

Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM93. Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Länsstyrelsen, Jönköping

Detta beslut gäller även om det överklagas.

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Redovisning av projektinriktad kontroll, PIK, 2002 i Stockholms län En fråga om hygien

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kom igång med. GRÖNA offentliga inköp i mindre samhällen KÖP GRÖNT

att bidra till underlag för samhällsplanering och annan verksamhet av betydelse för vattenförhållandena

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Protokoll 8 juni 2015

Policy för hållbar utveckling och mat

Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen

Stadgar för Mörrumsåns Vattenråd, ideell förening

Nytänk. äkta mat nr I 33 AV LISA ISING FOTO TINE GUTH LINSE

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier:

Kontrollköp av folköl och tobak

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid

Drakriddare i Drakar och Demoner Trudvang Skapat av Daniel Falck

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Servicedeklaration för Myndighetsstaben. Bygglov Räddningstjänst Skadeförebyggande verksamhet Säkerhetssamordning Miljöstaben

Enheten för resurstillträde Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren Enligt sändlista

Riktlinjer för anhörigstöd

Bevarandeplan för Natura 2000-område

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Fiskeregler i Vänern. Allmänt vatten Allt vatten som inte är enskilt.

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

EN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap

Introduktion till MSC

att få sin sak prövad

Ekologiska påståenden på serveringar och i butiker

Goda råd för ett bättre klimat

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Policy Brief Nummer 2014:5

Beviljade verksamhetsstöd 2016

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16

Kommunikationspolicy för Regionförbundet Sörmland

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Världskrigen. Talmanus

Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av stenbit

BILAGA 1 TILL PROTOKOLL FRÅN EXTRA STÄMMA FIRMA Föreningens firma är Sveriges Fiskares Producentorganisation, ekonomisk förening.

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Matprisundersökning 2004 och 2006 Konsumentverkets matkorg

Båtlagen under Andra Världskriget - en berättelse om kristider och ransonering

KLOKT KEMVAL ARBETA HÅLLBART OCH FÖRBÄTTRA DIN ARBETSMILJÖ

Guide till handledare

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Omställning hjälper i lågkonjunktur

Ann-Louice Lindholm, rådgivare

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

Activage Trainer Senior Fitness Specialist

Pressinformation ANDELSÄGARMETODEN December 2011

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Forum Östersjön HELCOM

Klimatcertifiering för mat 2012:2. Regler och verifieringskrav för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel och blommor.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Björskogsskolans F-5 och skolbarnomsorgens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Reviderad Vision

Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013

Bilaga 1. Information som tjänsteleverantören är skyldig att inhämta och lämna till kunden i samband med erbjudande av dyktjänster inom fritidsdykning

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

Transkript:

MILJÖMÄRKNING SOM FISKEREDSKAP Miljömärkning av fiske bra för miljön, fiskaren och konsumenten

Miljömärkt konsumtion ökar SVANEN INSTIFTA- DES AV NORDISKA MINISTERRÅDET OCH SKÖTS AV SIS MILJÖMÄRKNING AB. SVANEN HITTAR DU INTE PÅ LIVSMEDEL. LÄS MER PÅ HEMSIDAN: www.svanen.nu BRA MILJÖVAL ÄR SVENSKA NATUR- SKYDDSFÖRENING- ENS MILJÖMÄRK- NING. DEN GÄLLER INTE LIVSMEDEL, LÄS MER PÅ HEMSIDAN: www.snf.se/bmv Medan övriga livsmedelsbranschen står och stampar så ökar konsumtionen av miljömärkt mat med omkring femton procent per år. Både konsumenter och producenter reagerar på de larm som drabbar matproduktionen. Samma utveckling ser vi inom andra områden, den miljömärkta konsumtionen ökar. Principen med miljömärkning är enkel, konsumenterna gör en direkt insats för miljön genom sitt produktval i butiken. De visar med sitt handlande att de vill ha produkter med bättre miljöprestanda. Eftersom konsumenten betalar för mervärdet som miljömärkningen innebär kan du som leverantör av miljömärkta produkter få betalt för din insats. Miljömärken i Sverige I Sverige finns det tre miljömärken att räkna med, det är krav, Bra Miljöval och Svanen. Bra Miljöval- eller Svanenmärken hittar du aldrig på matvaror. De har koncentrerat sig på att märka annat som till exempel hushållskemikalier, batterier, transporter, el och textilier. Krav-märket hittar du däremot på all sorts mat, även olika fiskprodukter. Ett märke som börjar synas på svenska marknaden är msc Marine Stewardship Council det är en internationell märkning som gäller fiske och som syns på konsumentprodukter av fisk och skaldjur. Hittills har vi sett msc-märkt hoki i svenska frysdiskar. 2 miljömärkning som fiskeredskap

Miljömärkning av vild fisk Fisket har på senare år debatterats flitigt, många har åsikter om hur fisket ska skötas och de politiska inspelen är många. Här kommer miljömärkning in som ett positivt initiativ från näringens sida. Många som diskuterar fiskets negativa effekter förordar miljömärkning av fiskprodukter eftersom det har haft en god påverkan inom andra produktområden. Miljömärkning av vildfångad fisk och skaldjur har som mål att driva på utvecklingen mot hållbart fiske och hållbar förädling i fiskenäringen. Reglerna har utvecklats i en omfattande process där expertis inom många områden varit inblandad. Målet har varit att utveckla enkla och kontrollerbara regler som är vetenskapligt grundade. KRAV EKONOMISK FÖRENING HAR KONTROLLERAT MILJÖMÄRKT MAT SEDAN 1985. NU HAR KRAV OCKSÅ REGLER FÖR MILJÖ- MÄRKNING AV FISK- OCH SKALDJURS- PRODUKTER. LÄS MER PÅ HEMSIDAN: www.krav.se Räkfiske i Kosterfjorden är det första som prövats enligt de regler och certifieringssystem för miljömärkning som utvecklats under ledning av KRAV. FOTO: INGMAR JERNBERG / PIXGALLERY.COM miljömärkning som fiskeredskap 3

Regelprojektet PROJEKTET FÖR MILJÖMÄRKNING AV VILD FISK OCH VILDA SKALDJUR FINANSIERAS AV: Regler, kontroll- och certifieringssystem har tagits fram i ett projekt som har drivits av krav ekonomisk förening och finansierats av Jordbruksdepartementet, Länsstyrelsen Blekinge Län, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Svensk Fisk, Europeiska Unionen och Fiskeriverket. Läs om projektet på hemsidan: www.krav.se/vildfisk. Krav beslutade i februari 2004 att anta reglerna för fiske och har utvecklat sitt system för kontrollera och certifiera fiske och fartyg. Den som vill kan alltså ansöka om att fiska och sälja krav-märkt fisk. Reglerna i korthet 1 Hållbara bestånd Miljömärkt fiske ska bedrivas på bestånd som är långsiktigt hållbara och fisket ska inte påverka reproduktionen negativt på kort eller lång sikt. 2 Säkra metoder och redskap Redskap och metoder ska anpassas så att de inte äventyrar beståndets hållbarhet eller orsakar långvarig skada på miljön. Det innebär bland annat att fiskarna ska använda selektiva redskap eller metoder som gör att fångsten är av rätt storlek, kvalitet och att bifångsten minimeras. 3 Spårbarhet Att fartyget endast fiskar på godkända bestånd kontrolleras genom positionsrapportering som inte går att manipulera. När fisken väl är landad ska dokumentation och märkning utnyttjas för att säkerställa fiskens 4 miljömärkning som fiskeredskap

spårbarhet. En miljömärkt fiskprodukt ska kunna spåras hela vägen tillbaka till fångstplatsen. Beståndsbedömning en kärnfråga Beståndsbedömning görs av ett expertråd som utses av miljömärkningsorganisationen. Rådet ska utgöras av personer som tillsammans har kompetens inom marin ekologi, fiskeribiologi, miljövård, etologi, fiskemetoder och redskapsutveckling. Det ska också finnas personer med erfarenhet av fiske och kompetens inom miljömärkning av livsmedel. Expertrådets centrala uppgift är att råda miljömärkningsorganisationen om godkännande av fiske på angivna bestånd, med angivna redskap och metoder. Beståndsbedömningen ska tillämpa den så kallade försiktighetsansatsen, som den definierats av fao i Code of Conduct for Responsible Fisheries och av ices. Försiktighetsansatsen innebär att fiske kan tilllåtas om beståndet anses innehålla en minsta kritisk lekbiomassa och att fisket inte äventyrar den långsiktiga reproduktionen i beståndet. KRAV KALLAR SITT EXPERTRÅD FÖR FISKEKOMMITTÉ. KRAV:S REGLER FÖR FISKE HITTAR DU PÅ HEMSIDAN: www.krav.se, UNDER REGLER KAP. 19. FAO = FOOD AND AGRICULTURE OR- GANIZATION OF THE UNITED NATIONS. LÄS OM FAO OCH FISKE PÅ: www.fao.org/fi/ ICES = INTERNATIO- NELLA HAVSFISKE- RÅDET. LÄS MER OM ICES PÅ: www.ices.dk Miljögifter Konsumenter förväntar sig att miljömärkt fisk ska vara fri från miljögifter. Detta är i praktiken svårt att möta i regler för miljömärkt fiske. Trots allt simmar fiskarna i samma vatten vare sig beståndet är godkänt för miljömärkt fiske eller inte. Men expertrådet får avråda från att godkänna fiske på ett bestånd om det visar sig att belastningen av främmande ämnen är för hög. Det står också i reglerna att rom och lever från torsk fiskad i Östersjön, Bottenhavet och Finska viken inte får säljas som miljömärkt. miljömärkning som fiskeredskap 5

KRAV-märkning som exempel Miljömärkning av vildfångad fisk och skaldjur består av två delar. Den första delen är att beståndet måste godkännas för fiske, den andra är att fartyget ska godkännas för miljömärkt fiske. ÄN SÅ LÄNGE ÄR KRAV ENSAMMA OM ATT TILLÄMPA DE NYA REGLERNA, DÄRFÖR ANVÄNDS KRAV SOM EXEMPEL. SAMMA PRINCIPER GÄLLER DOCK OAVSETT VILKEN MILJÖMÄRKARE SOM NYTTJAR REGLERNA. 1. Godkänt fiske 2. Godkänt fartyg Steg 1 Ansökan Först ska en intressent ansöka om att få ett bestånd godkänt för miljömärkt fiske, det kallas att få ett fiske godkänt. Intressenten kan i detta fall vara en fiskare, en organisation, en länsstyrelse, ja i stort sett vilken juridisk eller fysisk person som helst. Intressenten beställer ansökningshandlingar hos KRAV, fyller i och skickar tillbaka dem. Steg 2 Bedömning Intressenten ska se till att all dokumentation som krävs för beståndsbedömningen kommer in till KRAVs fiskekommitté (expertrådet). En beskrivning av vilka dokument som behövs tillhandahålls av KRAV, det finns också handläggare som kan tala om vilka underlag som krävs. När dokumentationen är komplett träffas fiskekommittén och beslutar om sitt råd till KRAVs certifieringschef. Steg 3 Beslut Fiskekommitténs råd om beståndet går ut på remiss. Med ledning av rådet och remissen tar certifieringschefen sitt beslut. Ett positivt beslut innebär att fiskare kan ansöka om att få sitt fartyg godkänt för miljömärkt fiske på det beståndet. Steg 1 Ansökan Fiskaren kollar först att det aktuella fisket är godkänt. Därefter beställer han/hon ansökningshandlingar som ska fyllas i och skickas tillbaka. Steg 2 Dokumentation När ansökan är mottagen skickar KRAV ut informationsmaterial och en begäran om produktionsuppgifter. Det handlar om vilket fiske du ansöker om att fiska på, uppgifter om fartyget, besättning, dokumentationsrutiner och liknande. Steg 3 Godkännande När dokumentationen är insamlad ska en kontrollant göra en inbesiktning av fartyget. Om allt är i sin ordning får du ett godkännandebrev och ett certifikat. Därefter ska fiskaren årligen lämna uppgifter om fångst och försäljningsvärde, detta bestämmer bland annat avgiften. KRAV gör återkommande kontrollbesök, minst en gång per år, för att undersöka oms reglerna följs. Charles Olsson är räkfiskare i Grebbestad. Här undersöker han en av sina räktrålar med selektionsrist. Selektiva redskap av den typen ingår i systemet för miljömärking av fiske. 6 miljömärkning som fiskeredskap

FOTO: DANIEL WESTER miljömärkning som fiskeredskap 7

MILJÖMÄRKNING SOM FISKEREDSKAP Miljömärkt fiske är en naturlig utveckling i livsmedelsproduktionen. De senaste årens ständiga diskussioner om utfiskning och hot mot fisket har bäddat för en stor efterfrågan av trygg mat från vattenriket. Den här broschyren handlar om hur regler, certifiering och märkning kan ge fiskbranschen ett verktyg för att visa handlingskraft i praktiken. Miljömärkningens syfte är att ge ett mervärde till produkten och samtidigt ge konsumenter möjlighet att medverka till ett uthålligare fiske. Här hittar du mer information: KRAV www.krav.se Svensk Fisk Tel: 018-10 02 90 www.svenskfisk.se E-post: fiske@krav.se Tel: 031-85 00 54 8 miljömärkning som fiskeredskap Plats för Svanmärke Text och produktion: Pelle Fredriksson / Grolink. Omslagsfoto: Björn Edlund / pixgallery.com. Tryck: Grafiska Punkten, Växjö 2004.