Svenhammeds journaler För- och efterarbete för skolpersonal med dramapedagogiska metoder - att använda i skolan Att se en teaterpjäs är en konstnärlig upplevelse som talar för sig själv och kan lämnas där, men i och med att man ser den tillsammans med sin klass finns stora möjligheter att tillsammans utforska de teman som öppnas i föreställningen. Det här materialet ger dig som pedagog en del öppningar till pjäsen Svenhammeds journaler och självklart kan du och dina elever fortsätta att spinna på de trådar som eleverna är mest nyfikna på. Det går faktiskt att börja spinna redan innan ni ser föreställningen. Vi rekomenderar dock att ni inte läser boken Svenhammeds journaler innan ni ser pjäsen. Däremot kan ni börja spekulera kring flera av de frågor som lyfts i pjäsen för att väcka en nyfikenhet och skapa en förförståelse. Att skapa krokar som sedan föreställningen kan haka vid, underlättar för en teaterovan publik. Materialet är uppdelat i övningar att göra före föreställningen och övningar att göra efter föreställningen. Det kan vara idé att inte nämna föreställningens namn när man inleder förarbetet utan ta det mot slutet av det arbetet, precis innan ni ska iväg och se föreställningen. Övningarna använder sig av dramapedagogiska tekniker som ju delvis är teatrala verktyg. Det ger eleverna en möjlighet att fortsätta utforska det språk som skådespelarna använder i pjäsen.
Innan föreställningen Skjut undan borden mot väggarna så att stolar kan ställas i en ring. De här övningarna kommer att innebära en hel del pratande, lyssnande och samarbete och det är bra om ni sitter i en ring så alla ser varandra och har lätta att byta plats. Dessutom kommer det att krävas tom golvyta. Reflektera alltid tillsammans efter varje övning kring om det fanns några mönster, något som särskiljde. Våga utmana de föreställningar som finns. Hur kommer det sig att man tänker så? Är det verkligen så? Att drömma sig bort Låt eleverna sätta sig bekvämt, ta ett djupt andetag och stänga ögonen. Be dem fundera över följande: De flesta människor drömmer ibland om att vara någon annan eller kanske ha en förmåga som man ser hos någon annan, men som man inte tycker sig ha själv. Har du någonsin drömt om att vara någon annan än den du är? Hur är den personen i så fall? Vad skiljer den personen från den du är? Handlar det om saker eller om personliga förutsättningar? Vad skulle vara första steget att ta för att uppnå det du drömmer om? Öppna ögonen och berätta för varandra två och två. Bryt gärna upp de vanliga grupperingarna genom att låta var annan person ställa sig upp och hoppa två tomma platser åt vänster. Låt paren återberätta kort för resten av klassen om vad grannen sa. Blunda igen: Händer det ibland att du drömmer om att du skulle bo någon annan stans? Är det inom samma ort som du bor nu eller är det längre bort? Vad är det som lockar? Vad skulle vara första steget för att uppnå den drömmen? Låt eleverna återberätta även detta för varandra. Reflektera tillsammans kring vad det är som får en person att våga ta steget att förändra något i sitt liv?
Orten Du behöver blädderblockspapper/ stort papper och tuschpenna för nästa övning. Rita upp en enkel bild över det du berättar: "Vi befinner oss på en ort, en helt vanlig ort någonstans i Sverige, med olika slags bebyggelse i olika delar av orten. Det finns ett centrum som på de flesta orter, en motorväg skär genom samhället men det går en bro över motorvägen som binder samman de olika delarna. På norra sidan av motorvägen ligger skolan där alla barn på orten går och flerfamiljshus, både trevånings och höghus. På södra sidan där centrum ligger, finns också en park, en sjö och villaområde. Befolka För att få en bild av vilka som bor på orten ska vi titta in hos några familjer. Dela klassen i en norr- och en söderdel. Dela varje halva i grupper om ca 4 personer. De grupper som bor på norr ska göra ett foto (staty) av varsin familj som bor i hyreshusen. De på söder tar motsvarande foton av en familj i en villa. Börja med att funder över vilka som ingår i familjen? Vad heter de? Vad gör de vanligtvis när de är hemma? Hur ser bostaden ut? Tänk tillsammans så gruppen har en gemensam bild av hur det ser ut och vilka ni är. Ställ upp som en stillbild, ett foto. Tag fotot när familjen håller på med det de brukar när de är hemma.var noga med kropp och mimik så att åskådarna får en tydlig bild att tolka. Visa bilderna av familjerna i fryst position. Börja med att låta åskådarna tolka bilden. Var noga med att förklara vad en tolkning är. Visst är det så att gruppen som gjort Fotot har en idé med bilden, men fortfarande är det upp till alla som betraktar att göra sin egen tolkning. Pedagogen fördelar ordet och påminner fotot om att hålla sina positioner, sin mimik och vara tysta. Intervju Fortfarande i fryst position kan varje familjemedlem bli intervjuad av pedagogen i roll som journalist. (Håll ett ganska högt tempo då det är jobbigt att stå i fryst position för länge.) Gör klart ena sidan av orten innan ni byter till grupper från den andra sidan.
Reflektion Diskutera om det fanns några likheter mellan familjerna på norr och söder. Vad synliggjordes? Vad baseras deras tankar på? Är det fakta eller fördomar? Vad kan likheter och skillnader bero på? Familjerna kommer till liv! Låt familjerna från fotot få liv och sätta sig vid sina köksbord (fiktiva sätt stolarna som om de satt kring ett bord) och fundera tillsammans kring följande frågor: Vad tänker er familj om dem som bor på andra sidan motorvägen? Vad tror ni att de familjerna får uppleva eller har som ni själva inte gör? Vad tror ni är lika? Låt diskussionen pågå en stund och gå sedan runt igen som journalist och lyft vad familjerna säger så alla får höra. Är det scablonbilder som visas eller är det mer nyanserade bilder? I en klass med flera grupper brukar både och dyka upp. Avslutningsvis kan ni diskutera det här med schabloner och vi och dom. Varför uppstår det? Måste det vara så? Hur kan man bryta det? Spar kartan du ritade över Orten. Den kan användas även efter föreställningen. Saker från föreställningen Gör i ordning ett bord med några saker uppdukade på ett enfärgat tyg. (Vissa av sakerna är svårare att få tag på och det går bra att du ritar en enkel bild och skriver vad de symboliserar. ) Duka upp; lite frukt och grönsaker (t.ex. mango, chili, tomat, paprika, äpple, mandarin), en skrivbok med titeln Journaler, vodkaflaska/-or, cigarettpaket (flera om det går), skolarbete, en synt/ eller hörlurar från en synt (gärna gammal) och en fin ring. Låt eleverna i grupper få fantisera om: De här sakerna finns på något sätt i en viss persons liv. Vem är personen som kommer i kontakt med de här sakerna? Måla upp en bild om hur de hänger ihop. Vill ni kan ni utvidga uppgiften till att grupperna får göra en scen där sakerna förekommer. Spela upp för varandra och reflektera kring likheter och skillander i hur sakerna användes och vilka signaler de sände? Föremålen på duken förekommer på ett eller annat sätt i den pjäs ni ska se och de ger mening åt berättelsen. Uppmana eleverna att hålla utkik efter de här sakerna och hur de används i föreställningen.spar gärna sakerna till efter föreställningen, så kan ni använda dem även igen.
Att tolka Tolka statyer gjordes i övningarna under rubriken Orten. Var och en har ju rätt att tolka vad den ser och upplever och precis så är det när det gäller teater också. Det finns inte bara ett rätt svar utan det finns många möjligheter till tolkning av en pjäs. Folkteatern har gjort sin pjäs utifrån sin tolkning av en bok som heter Svenhammeds Journaler av Zulmir Begovic. Skulle någon annan göra en pjäs av boken skulle den antagligen se helt annorlunda ut. Ni som ska se föreställningen har rätt till er egen tolkning men det kan vara intressant att efteråt diskutera tillsammans för att höra vad andra i klassen tänker om det de upplevde. Pjäsens titel kan ni börja tolka redan nu: Svenhammeds journaler. Vad tänker ni kring en pjäs som heter Svenhammeds journaler? Vad får ni för associationer? Vad kan den handla om? Vad är journaler? Nu bör tankarna satts i rörelse och kanske är nyfikenheten väckt! Välkomna att se föreställningen Svenhammeds journaler!
Efter föreställningen Runda När ni sett föreställningen är det bra om eleverna får chans att samtala om pjäsen och de teman som väcktes i den. Att börja med en runda där var och en får nämna ett ord/ mening om vad de bär med sig/ kommer ihåg efter föreställningen kan vara ett sätt att börja. Inventering av teman Det kan också vara bra att göra en inventering av vilka teman de tyckte fanns med i pjäsen. Låt var och en börja med att lista de teman de tyckte berördes. Ordet teman kan behöva förklaras men börjar ni spåna tillsammans och något exempel kanske ges (t.ex. Handlade pjäsen om temat Familjeliv?), brukar det gå bra. Därefter kan de i grupper sammanställa sina teman och se vilka som överensstämde och om det fanns några ensamma teman. En djupare reflektion sker i diskussion som uppstår när de måste komma överens om gemensamma rubriker på sina teman. Slutligen kan varje grupp rapportera och ni får en sammanställning på tavlan. På det sättet ser man också hur många som hade listat varje tema, och ni kan diskutera vilka teman som var mer eller mindre intressant och värda att jobba vidare kring.
Saker från föreställningen Ett annat sätt att komma tillbaka till föreställningen kan vara att använda den rekvisita som användes i förarbetet innan föreställningen. Dela upp klassen i lika många grupper som du har saker (se ovan vilka saker) och dela ut sakerna ni fantiserade kring innan föreställningen. Låt varje grupp tänka efter hur deras sak förekom i pjäsen (som rekvista eller bara i repliker) och vilken berättelse som hängde ihop med den. Antingen pratar ni om det eller så låter du varje grupp återskapa den delen av föreställningen som ett foto eller som en liten scen. Gruppen behöver inte återskapa det speciella spelsättet med flera personer som spelar en person, utan här kan de välja ett annat sätt att berätta samma berättelse. En kort scen på 1 minut bör räcka. Inre tankar och känslor Det är ofta en person tänker en sak men säger något helt annat för att man egentligen inte vågar säga sanningen. Känslor benämner vi sällan och försöker ofta dölja på bästa sätt. Här är en möjlighet att komma personerna i pjäsen lite mer på djupet, genom att ge plats för ytterligare tankar och känslor till rollerna. Har eleverna skapat foton eller scener i föregående övning finns stora möjligheter att få syn på rollpersonernas inre tankar och känslor. Ett annat alternativ är att eleverna gör en staty/ foto utifrån ett av de teman de listat tidigare och som engagerar dem. Starta med ett av fotona ovan, eller frys en av scenerna. Låt varje roll på scenen få en person bakom sig som är deras inre tankar. Iklä dig rollen som intervjuare igen och för ett samtal med en roll i taget på scenen. Nu har du chans att låta rollens inre tankar komma fram genom personen som är inre tankar. Uppmuntra eleverna att fantisera! Det finns inget rätt eller fel. Det kanske till och med finns elever med andra tankar i rummet som vill lägga till dem. Låt dem också komma upp. Motstridiga tankar känner alla till! Samma sak kan göras med en person som är rollens känslor. Intervjuarens frågor handlar då så klart om hur personen kände sig i situationen.
Kartan över Orten Rita en gemensam karta över Orten där Svenhammed bor, eller ta fram den som ni använde innan föreställningen. Resonera kring var ni tror att Svenhammed, Mjäll, Emilia, Chino, Bajram och Anton bor. Börja prata två och två så att alla får chans att tänka till. Var på Orten tror ni personerna i pjäsen träffas? Markera in det på kartan. Var känns ok att vara? Var känns det som de går över en osynlig gräns, om det finns någon sådan? Jämför med hur eleverna rör sig på er ort och vad som är orsakerna till det. Teman i pjäsen Här nedan följer några rubriker på teman som pjäsen Svenhammeds journaler behandlar. Under varje rubrik följer någon eller några värderingsövningar eller annan övning. Det är mycket möjligt att eleverna har andra teman på sin lista. Ta tag i dem då! När man genomför värderingsövningar är syftet att få syn på olika tankar, värderingar, kring en fråga, inte att värdera om något är rätt eller fel. Låt elevernas tankar få utrymme men stoppa diskussioner under själva värderingsövningen. Det här är en möjlighet för alla att få komma till tals utan att de behöva försvara sig. Är det någon som efter att ha hört någon annans argument vill byta plats är det fritt fram. Teater/ formen för föreställningen Alla som... sitt i en ring och se till att det finns en extra stol så att det alltid går att byta till en ny plats. Byte av plats görs om man håller med om det som sägs. Sitter man kvar betyder det att man inte håller med. Är man tveksam ställer man sig lite huk på sin plats. Låt någon/ några för varje påstående komma till tals. Alla som... varit på teater tidigare, byter plats. tycker det är modigt att vara skådespelare, byter plats. blev intresserad av hur man skapar en föreställning,... tycker det var roligt att se föreställningen Svenhammeds journaler,... tycker det fanns något i pjäsen som handlade om frågor de själva ställts inför i livet. blev överaskad över hur de valde att spela Svenhammed
Att välja riktning i livet Fyra hörn är en annan värderingsövning och den går till som så att ledaren säger ett påståenden och ger fyra alternativa sätt att svara. Varje alternativ representeras av ett hörn i rummet. Det fjärde alternativet är alltid ett öppet hörn för egna förslag. Ta alltid alternativen två gånger så det blir tydligt för alla. När eleverna ställt sig i det valda hörnet får de först prata med dem som står i samma hörn och lyssna på varför de ställde sig där. Därefter får några i varje hörn berätta för alla. Vill man fortsätta att arbeta med teaterns tecken kan varje hörn visa en staty eller en liten scen för att belysa tankarna. Vem eller vilka har störst krav på dig när det gäller vad du ska bli som vuxen? Första hörnet: Familjen Andra hörnet: Du själv Tredje hörnet: Skolan Vad är viktigast för dig när det gäller jobb? Första hörnet: Att det är intressant och utmanande. Andra hörnet: Att det är roligt. Tredje hörnet: Att du tjänar en massa pengar Vad är viktigast för dig i livet just nu? (Låt dem få en liten stund att tänka efter.) Vad skulle vara svårast att offra för att få igenom din idé, din vilja? Första hörnet: Det svåraste skulle vara att offra dina föräldrar, gå emot deras åsikter. Andra hörnet: Det svåraste skulle vara att strunta i kärlek för att nå ditt mål. Tredje hörnet: Det svåraste skulle vara att offra dina kompisar för att nå ditt mål. Vad kan det vara som gör att Svenhammed säger Nej till att Anton ska komma hem till honom och jobba med grupparbetet? Första hörnet: Han är rädd att hans pappa ska vara agressiv just då? Andra hörnet: Han tror att Anton ska tycka att de är fattiga och inte har det så modernt. Tredje hörnet: Han skäms inför sina föräldrar för att han har en svensk kompis.
När är man svensk? Är Svenhammed svensk? Han säger: Jag är född i Sverige men är inte svensk. Jag kan svenska bättre än svenskarna men är inte svensk... Vad är det som gör att Svenhammed inte tycker att han är svensk? Första hörnet: Andra bemöter inte honom som svensk. Andra hörnet: Hans namn. Tredje hörnet: Hans föräldrar avslöjar hans ursprung. När är man svensk? Första hörnet: När man är född i Sverige. Andra hörnet: När man talar svenska. Tredje hörnet: När man blivit svensk medborgare. Att slå sina barn/ Barnuppfostran Vad är det som gör att Svenhammeds pappa misshandlar sin familj, tror du? Första hörnet: Det går dåligt i fruktståndet. Andra hörnet: Han slår när han fått negativt besked på Soc. Tredje hörnet: Han slår för att han vill visa Svenhammed att han bryr sig om honom. I Sverige är barnaga förbjudet. Varken föräldrar eller lärare får slå barn. Hur tror du det har påverkat det svenska samhället och svenskarna? Första hörnet: Barn och ungdomar har ingen respekt alls för vuxna och regler på grund av den lagen och det gör att samhället är otryggt. Andra hörnet: Sveriges befolkning är trygg och litar på att de blir lyssnade på när de har något att säga. Tredje hörnet: Svenskar låtsas inte om den lagen för då skulle de behöva reagera ofta mot personer som faktiskt slår barn.
Sista scenen Iklädd nyinköpt kostym och med en dyrbar ring i en ask friar Svenhammed till Emilia. Hur kände du när det hände i pjäsen? Vad tyckte du om det? Första hörnet: Du blev full i skratt. Andra hörnet: Du tyckte det var pinsamt. Tredje hörnet: Du tyckte det var en fin gest. Vad är det som får Svenhammed att göra det på det sättet? Första hörnet: Kärlek kan få en person att göra de mest konstiga saker. Andra hörnet: Svenhammed ville inte missa chansen när Emilia var ledig och då var det bäst att göra det fullt ut för att få henne att fatta. Tredje hörnet: Svenhammeds familj har en annan tradition än den svenska och då gör man så helt enkelt. Förhoppningsvis har både föreställningen och ert eget arbete väckt både frågor och gett nya öppningar, kanske till och med svar. Glöm inte bort att läsa boken också! / Eva Hallgren, dramapedagog