1(39) Diarienr 032-2010 ÅRSREDOVISNING. Organisationsnr 222000-1859

1(39) Diarienr 032-2010 ÅRSREDOVISNING 2009 Organisationsnr 222000-1859

2(39) Innehållsförteckning sid 1. Inledning 3 2. Organisation och administration 3 3. Verksamhetsberättelse 4 3.1 Måluppfyllelse av verksamhetsplanen 2009 4 3.1.1 Projekt Arbetscentrum Rehab (ACR) och 5 Ungdoms Arbetscentrum Rehab i Västervik 3.1.2 Projekt Kamlar Arbetsrehabilitering (KARB) 9 3.1.3 Projekt NET-rehab i Nybro, Emmaboda 12 och Torsås kommuner 3.1.4 Projekt Nykraft i Oskarshamn, Högsby och 15 Mönsterås kommuner 3.1.5 Projekt Arbetsrehab Hultsfred och Vimmerby 19 (ARHoV) 3.1.6 Projekt Brokraft Öland i Mörbylånga kommun 22 3.1.7 Projekt Arbetsehab Borgholm 26 3.1.8 Projekt TIA (Till och i Arbete) i Kalmar 28 3.1.9 Sammanfattning av projektens 32 verksamhetsberättelser 4. Uppföljning och utvärdering 32 5. Ekonomi 33

3(39) 1. Inledning Samordningsförbundet i Kalmar län bildades den 1 oktober 2005. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och alla kommuner i länet är medlemmar. Förbundet är bildat med stöd av Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Det är ett kommunalförbund och en fristående juridisk person. Kommunallagen och lagen om kommunal redovisning gäller i tillämpliga delar för verksamheten. Förbundets uppgift är att bedriva finansiell och politisk samordning mellan medlemmarna inom rehabiliteringsområdet. Uppdraget är att underlätta för medlemmarna att samverka kring individer i arbetsför ålder som behöver ett samordnat stöd från flera rehabiliteringsaktörer. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. 2. Organisation och administration Samordningsförbundet leds av en styrelse. I den har respektive kommun en ledamot, Landstinget har tre, Försäkringskassan två och Arbetsförmedlingen en. Ersättare finns i samma antal. Styrelsens uppgift är fastlagd i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Styrelsen har haft fem sammanträden under året. Det finns ett arbetsutskott bestående av två ledamöter från landstinget, två som representerar kommunerna och en från vardera Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Arbetsutskottet har haft fem sammanträden under året. Samordningsförbundet har också en beredningsgrupp med en ledamot från varje medlem. Ledamöterna är tjänstemän hos respektive medlem. Deras uppgift är att delta i beredning av ansökningar om finansiering av projekt/aktiviteter, förbundets mål och riktlinjer och att främja samarbetet mellan medlemmarna. Gruppen leds av förbundets tjänsteman. Gruppen har sammanträtt fyra gånger under året. En tjänsteman på heltid finns för förbundet. Tjänsten köps av Försäkringskassan. Det finns beslut om firmatecknade, attesträtt och delegationsordning. Ekonomitjänster köps av Landstinget. Kalmar kommun har påtagit sig ansvaret för tillsyn av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen. För diariet ansvarar förbundets tjänsteman. Diariet finns tillgängligt i Försäkringskassans lokaler i Västervik. Bokföringsmaterial förvaras hos Landstinget i Kalmar.

4(39) 3. Verksamhetsberättelse Förbundet har under året 2009 finansierat nedanstående projekt. Arbetscentrum Rehab och Ungdoms ACR i Västerviks kommun Arbetsrehab Hultsfred och Vimmerby (ARHOV) i Hultsfred och Vimmerby kommuner Kalmar Arbetsrehabilitering (KARB) i Kalmar kommun Nybro, Emmaboda och Torsås Arbetsrehabilitering (NET-rehab) Nykraft i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner Brokraft Öland i Mörbylånga kommun Arbetsrehab Borgholm i Borgholms kommun Projekt TIA (Till och i Arbete) i Kalmar kommun Därmed har det under år 2009 funnits projekt i alla länets kommuner. Sammanfattning av projektens verksamhetsberättelser redovisas under punkt 3.1 3.1 Måluppfyllelse av verksamhetsplanen 2009 Nedanstående mål är uppsatta i verksamhetsplanen 2009. Redovisning av måluppfyllelse kommenteras efter respektive målområde. Målet för 2009 är att utvärdera de projekt vars projekttid löper ut den 31 december 2009 Fokus i Kalmar län har utvärderat projektet Arbetscentrum Rehab (ACR) i Västervik och projektet Arbetsrehab Hultsfred och Vimmerby (ARHoV) i Hultsfred och Vimmerby under året och har lämnat en rapport om resultatet under hösten 2009. En skriftlig slutrapport förväntas komma under januari 2010. Sammanfattningsvis kan sägas att utvärderingarna visar att deltagarna är genomgående positiva till de olika aktiviteterna och bemötande från olika aktörer. Ett annat mål är att i varje projekt som syftar till att enskilda personer ska uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga ska målsättningen vara att minst 30% ökar sin egenförsörjning genom arbete eller utbildning inom 90 dagar efter avslutad aktivitet. I genomsnitt för alla projekt i länet året 2009 har 28 % ökat sin egenförsörjning genom arbete eller utbildning. Detta innebär att samhällets kostnader i stat och kommuner har minskat med drygt 17 miljoner kronor genom att 96 personer erhållit arbete eller börjat studera under 2009. Ökning av informationsinsatser Samordningsförbundet har också haft som mål 2009 att informationsinsatserna skall fortsätta och då i första hand skall politiker och tjänstemän hos medlemmarna vara målgrupper för information. Tjänstemannen och resp. projektledare har under 2009 besökt 9 st. kommunfullmäktige och 1 kommunstyrelse samt landstingsfullmäktige och lämnat information om förbundets verksamhet och de projekt som pågått i resp. kommun.

5(39) Högsby och Emmaboda kommunfullmäktige kommer att erhålla samma information år 2010. Pressmeddelande om förbundets verksamhet och resultat från projekten första halvåret 2009 utsändes till alla länets tidningar, lokalradio och tv i oktober 2009. Bl a gjorde Radio Kalmar ett bra inslag om detta. En ny informationsfolder om förbundet och dess verksamhet har vid ett flertal tillfällen tryckts under 2009 och har distribuerats till medlemmarna. Förbundet har en hemsida på adress www2.ltkalmar.se/samordningsforbundet där löpande information om förbundets verksamhet lämnas. Här läggs också resultatuppföljningar angående projekten kontinuerligt ut. Mål rörande kompetensutveckling Ett av målen för 2009 var att förbundet skulle erbjuda sig att samordna en konferens för de lokala samverkansgrupperna i länet. Denna konferens ägde rum den 15 oktober 2009 i Oskarshamn och var mycket uppskattad av ett 40-tal deltagare. Önskemål finns om en liknande konferens år 2010. Samordningsförbundets mål är också att alla ärenden som finns i samverkan skall inmatas i dataprogrammet SUS. Därför får alla utbildning för hur detta uppföljningssystem fungerar. Landsomfattande konferenser för politiker och tjänstemän i samordningsförbund för finansiell samordning har ägt rum 2 gånger under 2009. På FINSAM -konferensen i Piteå den 22-23 april deltog vice ordförande och verkställande tjänsteman. På FINSAM - konferensen i Stockholm den 4-5 november deltog verkställande tjänsteman. Styrelsen har erhållit en utbildning i Finansiell samordning i Kalmar den 19 mars. Här deltog ett 10-tal ledamöter från förbundets styrelse. Utbildare var verkställande tjänstemannen Ola Andersson från Samordningsförbundet Delta Hisingen Göteborg. Ytterligare en regional utbildning för styrelseledamöter hölls i Växjö den 25 november. Från förbundet deltog tjänstemannen och en styrelseledamot. Nedan följer en redovisning av varje projekts verksamhet och resultat år 2009. Innehållet är hämtat ur projektens egna verksamhetsberättelser. 3.1.1 Arbetscentrum Rehab (ACR) och Ungdoms Arbetscentrum Rehab i Västervik Samverkan och ledning Projekten som startade 1 juni 2007 är en utveckling av tidigare Arbetscentrum Rehab. Projekttiden avslutades den 31 december 2009. En utvärdering av projektet har gjorts av Fokus i Kalmar län under 2009 och resultaten har muntligen presenterats under hösten. En slutlig skriftlig rapport kommer under januari 2010. En sammanställning av verksamheten inkl. statistik under dessa tre år kommer att sammanställas under genom projektets regi under februari 2010.

6(39) Uppdragstagarna är Socialnämnden i Västerviks kommun, Arbetsförmedlingen i Västervik, Försäkringskassan och Landstinget i Kalmar län. Projekten omsluter en gemensam budget på 3 739 450 kr/år. Projekten är för vuxna och unga vuxna ( 18 år 24 år ) och som är arbetslösa, sjukskrivna och/eller andra personer som är beroende av gemensamma insatser för att ta sig ur perioder av sjukskrivning, arbetslöshet och insatser från socialtjänsten. Utvecklingen av ute ACR (den del som riktar sig till träningsplatser på olika företag i kommunen) har skett fortlöpande under året och ACR s metoder och arbetssätt har implementerats på ute ACR och hos de arbetsgivare där det varit deltagare. Det som har tydliggjorts är att deltagare som gått vidare till ute ACR har i större utsträckning gått direkt ut i arbete eller rekommenderats att stå till Arbetsmarknadens förfogande. Styrgruppen har haft 9 sammanträden under året. Personalresurser Personalstyrkan bestod vid årets början av en samordnare och fem handledare. Under augusti slutade två handledare varav den ena tjänsten var besatt av en arbetsterapeut. Två handledare har sedan haft ansvar för var sin enhet samt en handledare har arbetat med deltagare ute på reella arbetsplatser. En samordnare som även har haft ansvar och handledarskap på en enhet. Två handledare samt samordnare har arbetat heltid och en handledare deltid. Verksamhetsförändringar Utvecklingen av ute ACR har skett fortlöpande under året och ACR s metoder och arbetssätt har implementerats på ute ACR och hos de arbetsgivare där det varit deltagare placerade. ACR har även fått tillgång till ytterligare arbetsplatser, främst på privata företag. Det som har tydliggjorts är att deltagare som gått vidare till ute ACR har i större utsträckning gått direkt ut i arbete eller rekommenderats att stå till Arbetsmarknadens förfogande. Socialnämnden beslutade under året att bibehålla en verksamhet som ska ta emot socialförvaltningens ärenden unga vuxna som söker försörjningsstöd. Efter styrgruppsbeslut stoppades intagning av deltagare från Försäkringskassan och Socialförvaltningen vid halvårsskiftet. Arbetsförmedlingen remitterade ärenden fram till oktober månad. Under hösten har nedtrappning av projektet påbörjats. Neddragningarna och förändringar i sjukförsäkringssystemet har påverkat deltagarna negativt. På Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialförvaltningen har stora organisationsförändringar gjorts under året vilket har haft inverkan på ACR s verksamhet. Handläggarna på myndigheterna har haft ett större antal ärenden med en ökad arbetsbörda som följd. Förändringar har även förändrat förutsättningarna för samverkan från myndigheterna. Det har även brustit i delar av verksamheten då handläggare från samverkande myndigheter inte kunnat närvara i samma omfattning som tidigare på ACR.

7(39) Det har medfört ett minskat inflöde av deltagare. Detta har påverkat resultatet. Arbetsmetoder ACR i Västervik har under året gjort vissa förändringar i arbetsmetoderna. Handläggarna har i varierande omfattning förändrat och begränsat sitt deltagande vid olika typer av möten där teamet samverkar. Genom vår arbetsterapeut som slutat har möjligheterna till utredning med evidensbaserade utredningsinstrument såsom WRI, AWP och DOA försvunnit. ACR har knutit ett antal nya företagskontakter och fått ytterligare möjligheter att placera deltagare för arbetsträning på ute ACR fram till årsskiftet. Det man har sett genom åren är att några steg i en sammanhållen rehabiliteringskedja saknats och att en utveckling av den kommunala verksamheten Altona till en förstegsträningsenhet skulle kunna ge en ökad möjlighet för de personer som ännu inte är redo för arbetsprövning/arbetsträning på ACR. Genom samarbetet med Altona, som påbörjades under 2008, har vi nu som planerat kunnat ytterligare placera deltagare från ACR. Tre personer har under våren genomgått en utbildning i arbetsmarknadscoachning och denna metod har nyttjats i arbetet med deltagarna. Under året har avstämningsmöten med ansvariga läkare ofta använts i planeringen för enskilda deltagare. Sammantaget har möten och kontakter med externa resurser i form av samtalsstöd, sjukvårdsresurser, kontaktpersoner m.m. angående den enskilde individen väsentligen ökat. Fler deltagare har behövt utökat stöd och hjälp med ansökningar och kontakter med myndigheterna. Resultatet Målet 2009 är att 80 personer (70 personer i ACR och 10 personer i Ungdoms ACR) skall utredas och rehabiliteras. Under 2009 har 105 personer (84 vuxna och 21 unga vuxna, 53 män och 52 kvinnor) personer remitterats till projekten. För alla deltagare finns också målet att uppnå en bättre livskvalitet. För dem som inte når egenförsörjning skall möjlighet ges att få hjälp till rätt instans och få bättre förutsättningar att nå arbetsmarknaden på sikt. Det totala antalet personer som avslutat utredning/rehabilitering är 80 st varav 19 personer har fått anställning eller studerar inom det reguljära studiesystemet, vilket motsvarar en måluppfyllelse på 24 %. Målet 30 % är alltså inte fullt ut uppfyllt. Orsaken till den uteblivna måluppfyllelsen är som tidigare år brister i rehabiliteringskedjan samt omorganisationer inom tre av de samverkande myndigheterna vilket gett upphov till ett minskat inflöde av deltagare. Av de 105 personer som remitterats kom 26 personer från försäkringskassan 38 personer från arbetsförmedlingen 41 personer från socialförvaltningen Beräknad samhällsvinst Enligt ett enkelt anvisat beräkningsunderlag minskas ersättningar från stat och kommun med 3 021 000 kr genom att 18 personer avslutas med återgång i arbete eller studier (15

8(39) personer på heltid x 15 000 kr/månad x 12 månader + 2 personer på 50 % x 7 500 kr/månad x 12 månader + 1 person på 75 % x 11 250 kr/månad x 12 månader = totalt 3021 000 kronor). Snittlönen beräknas på 15 000 kr/månad för de personer som har sjukpenning, a-kassa eller ersättning från socialförvaltningen. Om vi i stället uppskattar snittlönen till 16 000 kr/månad minskas ersättningar från stat och kommun med 3 216 000 kr. Konsultationsärenden Projekten har dessutom tagit emot 25 konsultationsärenden. Av dessa kom: 6 personer från Arbetsförmedlingen 5 personer från Försäkringskassan 14 personer från Socialförvaltning De två projekten särredovisas inte rent finansiellt pga av gemensamma lokaler, gemensam personal, material etc. I uppdragsavtalet redovisas en gemensam budget för de båda projekten. Sammanfattning/Framgångsfaktorer Det vi under åren sett och vill lyfta fram är den omätbara vinsten för individer av att finnas i ett sammanhang där det finns en tillhörighet med arbetskamrater, rutiner, att lära sig nya saker, möjlighet att stegvis efter sin egen förmåga förbättra sina förutsättningar att komma tillbaka till eller in på arbetsmarknaden. Genom att höja sin självkänsla genererar det, som ringar på vattnet, positiva effekter även i det privata livet. Via steget ute ACR ges ytterligare en möjlighet till förankring i arbetslivet och en stabilitet över tid för dem som behöver. Vinster finns även för de individer som inte kommer vidare genom att de får hjälp till rätt instans och rätt kravnivå. För de personer som i statistiken inte räknas som en lyckad rehabilitering ser vi efter många års arbete att det finns stora vinster med deras utredning och arbetsträning på ACR. Vinsterna består bland annat i att flertalet av de personer som varit på inne ACR alternativt på ute ACR får en ökad förståelse för och en insikt i de krav som ställs på den öppna arbetsmarknaden. Att individen efter en längre tids utredning/arbetsträning når framgång genom att individens utgångsläge för det fortsatta arbetet tydliggörs för både myndigheterna och för individen själv. Det ger även handläggarna på respektive myndighet möjlighet att arbeta mer långsiktigt för att kunna bryta arbetslöshet, sjukskrivning och socialbidragsberoende, samt att tillsammans med individen göra en vidare planering utifrån individens behov. Vi påtalar också vikten av att bryta rundgången mellan de fyra myndigheterna samt att påvisa de negativa tendenser som ofta följer hos personer som är långtidssjukskrivna och/eller långtidsarbetslösa. På ACR träffar vi dessa personer dagligen under utrednings- och rehabiliteringsperioden och har därmed en större möjlighet att hjälpa dessa vidare till rätt nivå i rehabiliteringskedjan. De får genom detta en större chans att

9(39) lyckas med sin rehabilitering och ges ökade möjligheter att komma in/tillbaka till arbetsmarknaden. Samverkan mellan myndigheterna är väl inarbetad sedan många år och har genom ett positivt klimat underlättad handläggning av ärenden och kortat vägarna. 3.1.2 Kalmar Arbetsrehabilitering (KARB) Samverkan och ledning Kalmar Arbetsrehabilitering bedrivs i samverkan mellan socialförvaltningen och arbetsmarkandsenheten i Kalmar kommun, arbetsförmedlingen, landstinget i Kalmar län och försäkringskassan. Projektet påbörjades den 1 september 2007 och skall pågå till den 31 augusti 2010. Verksamheten omsluter en budget på 4 699 000 kr/år. Syftet med verksamheten är bl.a. att skapa en rehabiliteringsenhet dit berörda myndigheter kan remittera personer i arbetsför ålder för tidig identifiering och kartläggning av rehabiliteringsbehov, förhindra rundgång mellan myndigheterna mm. Målgrupper är arbetslösa, sjukskrivna arbetslösa, långtidssjukskrivna som har anställning men där man inte kan återgå till denna på grund av funktionshinder och/eller personer med långvarigt försörjningsstöd som har behov av utredning eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Verksamheten skall speciellt prioritera Unga Vuxna. Personalresurser Personalen som har olika kompetenser består av 4 handledare och en projektledare på halvtid. Arbetsmetoder Under 2008 var antalet inkomna remisser stort. Det fick till följd att flera personer väntade i kö där det var oklart om KARB kunde tillgodose den utredning eller arbetslivsinriktade rehabilitering som var aktuell och diskussion fördes med samverkanspartners avseende hur detta skulle lösas. Genom erbjudande av konsultation så snart remiss inkom har kö systemet arbetats bort. Flera samverkanspartners samt personer har även uppsökt KARB för konsultation vilket bidragit till att alternativa lösningar hittats eller att remiss skrivits till KARB. Arbetsmetoder och rutiner har kontinuerligt setts över och reviderats vid behov. ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) innefattar kroppsfunktioner, kroppsstrukturer, aktiviteter och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Det är en modell antagen av Världshälsoorganisationen, WHO och ligger till grund för det förhållningssätt och språk som används i det coachande arbetet på KARB och i dokumentationen. En av handledarna i KARB är legitimerad arbetsterapeut. Hon har träffat deltagare i KARB och tillsammans gått igenom självskattningsformuläret Min mening. Min Mening är utformat för att ge personen möjlighet att uttrycka sin egen uppfattning om sin aktivitetsförmåga och miljöns inflytande på de dagliga aktiviteterna. Min Mening är därför utformad som en klientorienterad bedömning.

10(39) Min mening innehåller en serie påståenden om den egna aktivitetsförmågan samt den egna miljön där personen anger om det är något han/hon har problem med, klarar eller gör bra. Därefter värderar personen utifrån samma påståenden hur viktigt varje aktivitetsområde är. Personen gör sedan en prioritering över vad han/hon vill förändra. Detta kan sedan användas för att tillsammans med handledaren i KARB formulerar mål och strategier. Min mening görs i KARB vid två tillfällen under kartläggningen samt vid avslut. Vid avslut görs en uppföljning där handledaren och personen gör en jämförelse av de båda tillfällena, som Min mening gjorts, för att få en bild om vilka områden som förändrats under tiden i KARB. Hälsoenkäten SF36 är ett formulär som innehåller frågor om hur personen ser på sin hälsa. SF36 fylls i under kartläggningen samt vid avslut för att få en bild om hur personen ser på sin hälsa och vilka områden som förändrats under tiden i KARB. Resultatet Målet är att KARB i snitt ska ha plats att ta emot 40 deltagare. Antal personer som deltar i KARB beräknas till 100 personer per år och målet är att minst 30 % av deltagarna får ökad egenförsörjning genom arbete eller studier inom 90 dagar efter personens avslut i KARB. Verksamheten ska speciellt prioritera Unga Vuxna; 18-25 år inom nämnda målgrupper. Sammantaget resultat av pågående/avslutade/konsultationer år 2009 är 113 personer (84 vuxna och 29 unga vuxna, 29 män och 84 kvinnor). Beräknat mål att 100 personer ska delta i KARB uppnås därmed under 2009. Vid årsskiftet 2009/2010 har 28 personer avslutats och 11 personer har gått till arbete eller studier vilket innebär att 39,3 % ökat sin egen försörjning genom arbete eller studier. Målsättningen att minst 30 % av dem som deltar i KARB ska ha ökat sin egenförsörjning genom arbete eller studier inom 90 dagar efter avslut i KARB uppnås därmed under 2009. Av de 33 personer som remitterats kom 8 personer från försäkringskassan 7 personer från arbetsförmedlingen 10 personer från socialförvaltningen 8 personer från landstinget Beräknad samhällsvinst Enligt ett enkelt anvisat beräkningsunderlag minskas ersättningar från stat och kommun med 2 112 000 kronor genom att 11 personer avslutas med återgång i arbete. Snittlönen har beräknats på 16 000 kronor i månaden för de personer som har sjukpenning, a-kassa eller ersättning från socialförvaltningen. Konsultationsärenden Projekten har dessutom tagit emot 21 konsultationsärenden. Av dessa kom: 2 personer från Arbetsförmedlingen 8 personer från Försäkringskassan 4 personer från Socialförvaltning

11(39) 7 personer från Landstinget Vid årsskiftet 2009/2010 är 27 personer inskrivna i projekten. Väntelistan består vid årsskiftet av 3 personer. Sammanfattning/Framgångsfaktorer Antalet remisser som inkommit till KARB under 2009 har varit betydligt färre än 2008. Detta kan delvis förklaras genom att det under en period uppstod lång väntan och samverkanspartners visste att platserna var fulla. Under senare delen av året har det förekommit frågeställningar kring hur länge en person kommer att kunna delta då projekttiden går ut under nästa år och bedömningen varit att personer behöver lång rehabilitering med mycket stöd. Att endast 3 personer ökade sin egenförsörjning under 2008 jämfört med 11 personer 2009 är kanske ej så förvånande då det visat sig att genomsnittstiden för rehabiliteringsbehovet varit 11 månader. Det framgår även av resultatet att de personer som remitterats till KARB har varit i behov av den samordnade rehabilitering som KARB kunnat erbjuda utifrån att flertalet insatser hos samverkande myndigheter efterhand har kunnat avslutas. En av de största fördelarna att arbeta i projektet är att handledarna har möjligheten att träffa personen/deltagaren ofta. Detta leder till en professionell relation som ej är möjlig vid för få tillfällen att träffas. Den täta och vardagliga kontakten möjliggör ett tillitsfullt bemötande vilket även leder till att saker kan identifieras i ett tidigt skede. Framgångsfaktorer är bl.a. följande: Handledarna har ingen myndighetsutövning. Olika professioner/utbildning/arbetslivserfarenhet hos handledare Tydlighet i mål och syfte. Uppbackning från uppdragsgivare. Tydlig information om rättigheter och skyldigheter inom de samverkande myndigheterna. Att personen är delaktig i alla steg utifrån sina egna förutsättningar. Helhetssyn på personens situation utifrån ICF. Prestigelösheten Personens egen motivation och drivkraft i kombination av att handledare finns och möter upp. Att gemensam individuell planering görs på alla myndigheterna tillsammans med personen. Metodiken att kartlägga behov innan insats görs. Att kartläggning görs tillsammans med personen. Att personen gör praktiska saker tillsammans med handledaren exempelvis genom studiebesök på arbetsplatser. Möjligheten att personen kan observeras i olika situationer. Kontinuerlig dokumentation där insats utvärderas och följs upp. Gott samarbete med öppna arbetsmarknaden. Alla individuella lösningar.

12(39) 3.1.3 NET-rehab i Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner Samverkan och ledning Parter i projektet är socialförvaltningarna i Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner, arbetsförmedlingarna i Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner, försäkringskassan samt Nybro, Emmaboda och Torsås vårdcentraler och distriktsrehabiliteringen rehab söder i Kalmar län. Projektet omsluter en budget för år 2009 på 3 944 716 kr. Projektet startade den 3 december 2007och skall pågå till 30 november 2010. Projektledare och Styrgrupp har träffats vid tre tillfällen. De blev informerade om utvecklingen i NET-rehab med Ide verkstan och OCN (Open College NetWork). Vi har också börjat diskutera framtiden och olika idéer efter projekttidens slut. Vi har bokat in två styrgruppsmöten första halvåret där fokus är framtid. Även Samordningsförbundets styrelse kommer ha sitt möte i Nybro i februari. Samarbetet har under hela projekttiden fungerat mycket bra. Styrgruppen är positiv till NET-rehabs arbetssätt och har önskan om att detta kommer att fortgå. Arbetsgruppen i de tre kommunerna träffas en gång/månad för att ta upp nya ärenden men också pågående som behöver diskuteras. Här ges även en allmän information om vad som händer i NET-rehab. Personalresurser Från och med 15/2 2009 fick vi utökade ekonomiska resurser inom ramen för gällande budget. Teamet består av 1 tjänst samordnare/coach, 1 tjänst coach, 1 coach/starta eget, 0,25 trafiklärare, 0,5 coach. Under året har vi konsulterat för webbkurs, arbetsterapeut, SYV, olika behandlingsformer, föreläsare och utbildare till OCN. För övrigt har vi använt oss av befintlig personal på Nybro Brunn och myndigheter. Verksamhetsförändringar Utifrån samhällsförändringar (lågkonjunktur) och deltagarnas behov utvecklades NETrehab from 15/2 2009 då ytterligare två personer anställdes. Den ena tjänsten är mot

13(39) näringslivet, starta eget, marknadsundersökning= Idéverkstan. Den andra är utbildare/utvecklare mot trafikantutbildningen. Krav på körkort är stort idag. Båda tjänsterna har coachning som metod och med NET-rehabs grundmodell som bas. NETrehab har under hösten börjat planera ett socialt företag och startat OCN utbildning. Kopplingen kompetens kontra näringsliv ses som väldigt viktig därigenom ovanstående utveckling. Arbetsmetod Grundmodellen är som tidigare (se 2008). Individens berättelse, vad hon/han kommer fram till utifrån vår modell med kort jobbar deltagaren vidare. Vi kan idag erbjuda fler aktiviteter där deltagaren deltar utifrån sig själv. Fokus är hela tiden individens egna val, deltagaren testar sig själv för att sedan ta beslut om nästa steg. Medvetna val för en hållbar framtid. Gemensamt för alla är att gå igenom NET-rehabs kortmodell. Vidare har alla sin egna individuella plan som ser helt olika ut, t.ex. har någon all sin aktivitet inom NET-rehab en tid, någon annan har heltidspraktik en period för att sedan vara i aktivitet i NET-rehab och den andra går ut i praktik. Aktiviteter som utförts under året är följande: Föreläsningsserien Min utveckling där vi som tidigare konsulterar föreläsare. Grundläggande trafikantutbildning som tidigare men där vi idag köpt in 25 % trafiklärare för NET-rehab. Här påbörjar deltagare körkortsutbildning utan kostnad för dem. Vi har idag haft tre som tagit sitt körkort. CV- utbildning. Nytt: Idéverkstán. Här kan alla idéer diskuteras. Vi har under lång tid tillbaka sett att det finns många deltagare som går med affärsidéer mm. Man kan jobba med sin idé från första tanken till genomförande dvs. förberedande starta eget utbildning. Sedan mars månad jobbar 5 deltagare med sina starta eget tankar. I idéverkstan kan man också jobba med marknadsundersökning. Är man nyfiken, vill veta mer eller skapa kontakter kontaktas företag eller skolor för studiebesök och prova - på dagar. På så sätt kan man bli säkrare på val angående arbete eller utbildning. Här går ca 10 deltagare för att ta reda på mer om sitt yrkesområde. Under hösten har även en grupp på ca 10 deltagare börjat planera ett socialt företag där Coompanion varit involverade också. I dagsläget planeras öppnande i feb/mars.

14(39) OCN Open College Network påbörjades i höst. Personalen i NET-rehab har under våren utbildats och lärt oss metodiken för att kvalitetssäkra lärande och kompetens som krävs för att få starta OCN utbildning. Alla deltagare har massor av kunskaper och kompetenser men har inga papper på sitt lärande. Nu har de chansen att få validera och få poäng på sitt kunnande. I november hade vi en panel bestående av personer från myndigheter och näringsliv som diskuterade programmets innehåll, projektarbete, med dess sju moduler. Utbildningen startade och där har ca 12 personer varit med. Övrigt: Under semestern hade vi specialschema för dem som inte hade någon praktik ute på företag utan gick kurser och föreläsningar på NET-rehab istället. Vi hade tex förberedelse inför möten med företag och anställningsintervjuer inom olika områden. Rollspel, vilken klädkod mm tas upp. Denna kurs var för de deltagare som var på väg ut. Resultat Målet 2009 är att 50 personer skall aktualiseras i projektet. 85 personer har aktualiserats i projektet under 2009. Det totala antalet personer som avslutat utredning/rehabilitering är 42st. varav 21 st. har fått anställning eller studerar inom det reguljära studiesystemet, vilket motsvarar en måluppfyllelse på 50 %. Könsfördelningen är 61 kvinnor och 50 män, 42 är unga vuxna och 69 vuxna. Summan är det antal personer som remitterats till projektet år 2009 och de som är kvar från år 2008. Av de 85 personer som remitterats kom 27 personer från försäkringskassan 20 personer från arbetsförmedlingen 18 personer från socialförvaltningen 20 personer från landstinget Beräknad samhällsvinst Heltid beräknat på 15000 kr/månad. 7 heltidsstuderande = 1260000 kr 10 anställningar på heltid = 1800000 kr (varav 3 anställningar med lönebidrag) 2 personer med 50 % anställning = 180000 kr (varav 1 person med lönebidrag) 1 person med 75 % anställning = 135000 kr (lönebidrag) 1 person med 25 % anställning = 45000 kr (lönebidrag)