BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag juni 2014 1
Bilaga 1. Effektmål De nedanstående punkterna är de effektmål som Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö ämnar uppnå: Den fysiska planeringen ska långsiktigt och strukturerat kunna tillgodose Malmöbornas behov av samhällsservice, framförallt förskolor, grundskolor och anläggningar och ytor för fysisk aktivit. En kommunövergripande plan för samhällsservicens markbehov ska ge tydligare gemensamma mål, ramar och styrning för förvaltningarnas arbete med att tillgodose behovet av samhällsservice. Planeringsprocessen för samhällsservice ska vara smidig och präglas av en gemensam målbild, kända grundkrav, samarbete och tydlig rollfördelning. 2
Bilaga 2. Nyckeltal De nyckeltal för framräkning av samhällsservice som presenteras i denna bilaga är i de flesta fall de som togs fram av fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och stadskontoret 2005. I några fall har de reviderats i dialog med de förvaltningar som är huvudansvariga för planering av serviceslaget. Som omnämns i planens huvuddokument så föreslås en revidering av nyckeltalen för åtminstone förskolor och grundskolor. Det är viktigt att påpeka att nyckeltalen endast utgör en del av beräkningen av servicebehovet i staden. Demografiska skiften som kan förändra behovet av olika servicetyper pågår ständigt även i befintliga delar av staden. Nyckeltalen för exempelvis för- och grundskolor täcker således endast in behovet som genereras av ny bebyggelse. Omliggande servicebehov och demografiska skiften i befintlig bebyggelse bör även stämmas av med involverade förvaltningar. Nyckeltalen kan utgå från olika faktorer. Några serviceslag särskilt för- och grundskoleplatser kan mer konkret kopplas till bostadsbyggande medan andra snarare kan sägas följa stadens generella befolkningsutveckling och är mindre platsbundna. Nyckeltalen för för- och grundskola presenteras i tre tidshorisonter: vid inflyttning, efter 5-10 år och på lång sikt. Detta för att barnkullarna tendera att förändras över tid. Förskola Antal barn 1-5 år per bostad Inflyttn efter 5-10 år på lång sikt Småhus 0,5 0,25 0,15 Flerbostadshus 0,2 0,1 0,1 Grundskola Antal barn 6-15 år per bostad Inflyttn efter 5-10 år på lång sikt Småhus 0,5 0,75 0,3 Flerbostadshus 0,2 0,25 0,25 Föreningsidrott Inget exakt nyckeltal för framräkning av föreningsidrottens lokalbehov kopplat till befolkningen finns. Diskussioner om fritidslokaler bör stämmas av med fritidsförvaltningen. 3
Spontan fysisk aktivitet Malmö stads målsättning är att varje bostad i Malmö ska ha tillgång till ett basutbud av anläggningar för spontan fysisk aktivitet inom 500 meter. I basutbudet ingår: En multifunktionell bollplan. En motionsslinga. En klippt gräsyta på minst 2000 kvm. Ett utegym. Mer detaljerad dialog om lokalt behov bör föras med gatukontorets stadsmiljöavdelning. LSS Behovet av LSS-bostäder följer befolkningsutvecklingen snarare än bostadsbyggandet. Enligt sociala resursförvaltningen är behovet av nya LSS-bostäder ca 65-70 per år för att täcka behovet i hela Malmö. Räknat utifrån befolkningen kan behovet då beskrivas som 10-14 LSS-bostäder per 1 000 nya invånare. Trots att LSS-behovet inte direkt kan kopplas till ny bebyggelse är det önskvärt att inom alla större byggprojekt se över möjligheten att även planera för ett antal LSS-bostäder. Räknat utifrån det genomsnittliga antalet färdigställda bostäder per år i Malmö på ca 1 200 stycken kan en riktlinje för LSS-behov uttryckas som: 1 ny LSS-bostad för ca var 20:e ordinarie bostad som byggs. Vårdcentral Ca 70 procent av malmöborna tillhör någon av de 14 offentliga vårdcentralerna vilket innebär att en genomsnittlig offentlig vårdcentral täcker ca 15 000 invånare. Utöver dessa finns 10 stycken privata vårdcentraler. Malmö har under de senaste åren i genomsnitt växt med ungefär en offentlig vårdcentral om året. En vårdcentral kräver ca 1 200 1 500 kvm lokalyta och en utformning som klarar ett flöde av människor. Utöver detta finns inga särskilda krav på byggnaderna från verksamheten de kan exempelvis förläggas tillsammans med bostäder. Planeringen av vårdcentraler görs främst av Region Skåne, som dock välkomnar mer samarbete med kommunen, till exempel för att hitta samlokaliseringslösningar med annan samhällsservice. Vid planering av större områden bör Region Skåne kontaktas för avstämning av behovet av vårdcentral. 4
Bilaga 3. Planerade följduppdrag I planen föreslås ett antal följduppdrag, som bedöms nödvändiga för att uppnå en ökad kvalitet i planeringen och utbyggnaden av samhällsservice men samtidigt inte kan avklaras inom ramen för Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö. Nedans listas de planerade följduppdragen med en sidhänvisning till huvuddokumentet för att kunna ta del av resonemangen bakom. Vilken förvaltning som bedöms mest lämplig att ansvara för uppdraget anges också. En strukturerad planeringsprocess 1. Utred vilken kommunal aktör som är mest lämplig för att ha ett processledande samordningsansvar för planerings- och utbyggnadsprocesserna beträffande samhällsservice i Malmö stad (s. 19). Ansvarig: Stadskontoret. Nyckeltal och behovsprognoser 2. Ta fram nya nyckeltal för beräkning av servicebehov kopplat till ny bebyggelse (s. 20-21). Ansvarig: Fastighetskontoret. 3. Utför en demografisk studie över boende- och flyttmönster kopplat till barntäthet i Malmö. Studien bör även innehålla omvärldsbevakning och se på utvecklingen i övriga svenska storstäder (s. 21-22). Ansvarig: Stadskontoret. 4. Kartlägg och analysera strömmarna mellan olika grundskolor och hur de förändrats över tid (s. 22-23). Ansvarig: Grundskoleförvaltningen. 5. Kartlägg och analysera hur andelen elever i för- och grundskolor som väljer privat drivna alternativ förändrats över tid (s. 22-23). Ansvarig: Förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen. Mark- och avtalsfrågor 6. Upprätta en markförvärvsstrategi för att kunna tillgodose behovet av mark för samhällsservice i enlighet med översiktsplanens intentioner (s. 27-28). Ansvarig: Fastighetskontoret. 7. Utred redan nu framtida lokaliseringar av grundskolor i Malmös centrala delar (s. 28). Ansvarig: Stadsbyggnadskontoret. 5
8. Ta fram en handlingsplan för hantering av förorenad mark när det gäller byggande av samhällsservice (s. 29). Ansvarig: Miljöförvaltningen. Planeringsriktlinjer 9. Ett förvaltningsövergripande samarbete för att se hur Malmös parker och grönytor kan utvecklas för att fungera väl för förskolors utevistelse och grundskolors utomhuspedagogik bör påbörjas (s. 32-34). Ansvarig: Gatukontoret. 10. En utredning och klassificering av stadens grönytors utvecklingspotential och lämplighet för placering av förskolor i anslutning till parker och grönytor bör göras i den kommande grönplanen (s. 32-34). Ansvarig: Gatukontoret. 11. Utred hur mycket olika parker och grönytor används av förskoleklasser för att få en bild av kapacitetsutnyttjandet (s. 32-34). Ansvarig: Förskoleförvaltningen. 12. Ett kvalitetsprogram för för- och grundskolans fysiska miljö bör arbetas fram i ett förvaltningsövergripande samarbete (s. 37) Ansvarig: Grundskoleförvaltningen. 13. Genomför en utredning om det långsiktiga behovet av större föreningsidrottsanläggningar (s. 39-40). Ansvarig: Fritidsförvaltningen. 6