PLAN FÖR SAMHÄLLSSERVICENS MARKBEHOV I MALMÖ. Antagen av kommunstyrelsen 2 november 2016

Transkript

1 PLAN FÖR SAMHÄLLSSERVICENS MARKBEHOV I MALMÖ Antagen av kommunstyrelsen 2 november 2016

2 Innehåll Organisation Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 6 Mål för serviceplaneringen 7 Bakgrund 8 Generella planeringsriktlinjer 11 Samutnyttjande 12 Integrerade byggnadslösningar 20 Planeringsprocessens tidiga skeden 22 Nyckeltal för behov av samhällservice 24 Strategiska markförvärv 25 Förorenad mark 26 Samhällsservice i utbyggnadsområden 27 Tematiska planeringsriktlinjer 31 Förskola och grundskola 32 Gymnasieskola 37 Idrott och fysisk aktivitet 38 Kulturverksamhet 43 Mötesplatser 44 LSS-boende 46 Särskilda boendeformer för äldre 47 Primärvård 48 Konsekvenser 49 Avgränsningar 51 Begreppsdefinitioner 52 Regelverk 53 Beställare Kommunstyrelsen Styrgrupp Johan Emanuelson, stadsbyggnadskontoret, ordf. Jenny Groothuis, serviceförvaltningen Josephine Nellerup, stadsbyggnadskontoret Lisa Olsson, förskoleförvaltningen Lotta Ahlfors, fastighetskontoret Nedim Buric, grundskoleförvaltningen Ola Melin, gatukontoret Thomas Sterner, fritidsförvaltningen Ulrica Adelbris, miljöförvaltningen Arbetsgrupp Kristoffer Widestam, stadsbyggnadskontoret, projled. Philip Tanimura, stadsbyggnadskontoret, projled. Birgitta Lilja, stadsbyggnadskontoret Drilon Iberdemaj, grundskoleförvaltningen Emil Lindvall, miljöförvaltningen Jan Holmberg, fastighetskontoret Johanna Wikelo, fritidsförvaltningen Karin Wittenfelt, fastighetskontoret Peter Löfqvist, förskoleförvaltningen Thomas Horke, serviceförvaltningen Åsa Svensson, gatukontoret Dokumentnamn Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Typ av dokument Plan Dokumentägare Kommunstyrelsen Organisation Malmö stad Framtaget av Stadsbyggnadskontoret/stadsbyggnadsnämnden Diarienummer Beslutsdatum Revisionsdatum STK Bör uppdateras före Gäller till Tillsvidare 2

3 Förord Varje dag förser Malmö stad mängder av medborgare med samhällsservice. Då befolkningen i Malmö växer kraftigt är det och kommer det att vara en utmaning att skapa en kapacitet i samhällsservicen som motsvarar behoven, särskilt inom förskola och grundskola. Under kommande år kommer stora insatser att krävas för att försörjningen av samhällsservice ska fungera både kortsiktigt och långsiktigt för stadens nuvarande och nya invånare. Att bygga staden tätare är en viktig förutsättning i Översiktsplan för Malmö. En tät stad kan få en rumslig organisation som främjar möten mellan människor, bidrar till att minska Malmös miljöbelastning och ökar stadens attraktivitet. Tillgång till mark för utbyggnad av allt som behövs i en hållbar och attraktiv stad är begränsad, vilket ökar konkurrensen mellan olika intressen. Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö utgör ett steg på vägen för att Malmö stad fortsatt ska kunna leverera högkvalitativ samhällsservice. I planen konkretiseras översiktsplanens intentioner och visar hur planeringen och utbyggnaden av samhällsservice i Malmö stad ska ske. Det handlar om ett ökat fokus på markbesparande åtgärder som samutnyttjande och integrerade byggnadslösningar, men också om att säkerställa att tillräcklig mark avsätts för framförallt den ytkrävande samhällsservicen i nya utbyggnadsområden. Att ha nära tillgång till högkvalitativ samhällsservice är en grundförutsättning för att kunna leva ett gott liv, oavsett vilket livsskede en medborgare befinner sig i. I den täta och snabbt växande staden krävs nytänkande, innovation och ifrågasättande av konventionella lösningar för att säkerställa utrymme för samhällsservice som behöver stor plats. På så sätt kan Malmö även fortsatt vara en stad med plats för folk att leva i, röra sig i, skaffa barn i, och åldras i. Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör Process Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2013 att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta förslag till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö. En samrådshandling godkändes för remittering av kommunstyrelsen i november Samråd pågick under perioden december 2014 till och med mars En samrådsredogörelse godkändes av stadsbyggnadsnämnden i augusti Efter samrådet har planen bearbetas med beaktande av inkomna synpunkter för att därefter tas upp för beslut om antagande i kommunstyrelsen. Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö har utarbetats av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp under ledning av stadsbyggnadskontoret. En för detta projekt särskilt sammansatt ansamling av enhets- och avdelningschefer har utgjort styrgrupp. Planen kommer att vara ett underlag i arbetet med den kommande översynen av Översiktsplan för Malmö. Vad är en plan? Kommuncentrala styrdokument: handbok för utformning, som var styrande för samrådsförslagets utformning, har ersatts av Riktlinjer för utformning av Malmö stads styrdokument. I Kommuncentrala styrdokument: handbok för utformning är planen det mest strategiska och övergripande styrdokumentet och det konstateras att En plan anger den politiska viljeinriktningen och övergripande mål för ett verksamhetsområde. I Riktlinjer för utformning av Malmö stads styrdokument är det istället programmet som är det mest strategiska och övergripande styrdokumentet: Programmet pekar ut inriktningar och långsiktiga mål, men går inte in på hur man praktiskt ska agera. Vidare anges det i Riktlinjer för utformning av Malmö stads styrdokument att En plan har en något högre detaljeringsgrad än ett program. Planen talar om vad man vill uppnå och vilka metoder som ska användas. Det görs dessutom en distinktion mellan planerande och reglerande styrdokument. Både program och plan tillhör de planerande styrdokumenten, som anger händelser eller situationer som kommunfullmäktige, nämnden eller förvaltningen vill åstadkomma. De ger ett uppdrag att i framtiden handla på ett visst sätt. Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö har förblivit en plan. Samrådet visade att den samlade viljan från Malmö stads nämnder var att planen skulle ha en fortsatt strävan mot vad som ska uppnås och vilka metoder som ska användas, snarare än de inriktningar och långsiktiga mål som ett program ska innehålla. Inriktningar och långsiktiga mål hämtas istället från Översiktsplan för Malmö, och Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö konkretiserar översiktsplanens strategier avseende samhällsservice. 3

4 Sammanfattning Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö är ett styrdokument för att skapa bättre förutsättningar för den fysiska planeringen att kunna tillgodose Malmöbornas behov av samhällsservice i en tätare stad. Målen om en tätare stad utgår från intentionerna i Översiktsplan för Malmö. Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö är ett långsiktigt dokument som blickar ett par decennier in i framtiden, men fokuserar löpande på ett 5-10-årsperspektiv framåt och på att förbättra den fysiska planeringens framförhållning och beredskap i serviceplaneringen. Planens planeringsriktlinjer är i huvudsak inriktade på att optimera planeringen av samhällsservice utifrån Malmö stads befintliga organisation. I vissa fall påtalar planen emellertid organisatoriska eller finansieringsmässiga förändringar som långsiktigt skulle kunna gynna samhällsserviceplaneringen. Beslut om sådana förändringar är dock ytterst en politisk fråga. STRUKTUR Tyngdpunkten i Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö är de planeringsriktlinjer som återfinns i avsnitten om generella och tematiska planeringsriktlinjer. De generella planeringsriktlinjerna är mer allmänt hållna och ligger till grund för planeringsfrågor oberoende av vilket serviceslag som avses. De tematiska redogör å andra sidan för de olika serviceslagens specifika planeringsförutsättningar. Särskilt fokus ligger på förskola, grundskola och anläggningar för fysisk aktivitet. Planeringsriktlinjerna presenteras alltid i en rosa textruta i slutet av ett avsnitt. Löptexten före planeringsriktlinjerna underbygger argumentationen för riktlinjerna och ska även delvis fungera som en överblick av frågorna för de mindre initierade. Inledningsvis återfinns diverse förutsättningar för planen, i form av exempelvis syfte, mål och bakgrund. Mot slutet återfinns avsnitt om konsekvenser av planens planeringsriktlinjer och inriktning, avgränsningar, begreppsdefinitioner och regelverk. Löpande i planen finns olika textavsnitt i marginalen. Röd text visar exempel, medan svart text mot grön bakgrund signalerar att det rör sig om en informationstext. GENERELLA PLANERINGSRIKTLINJER Med generella planeringsriktlinjer avses riktlinjer som är gångbara för de flesta serviceslag som Malmö planerar och bygger. Det handlar om frågeställningar som tenderar att uppkomma i planeringsprocessen oavsett vilken serviceinrättning som planeras. Planens generella planeringsriktlinjer återfinns under följande rubriker: Samutnyttjande, s Integrerade byggnadslösningar, s Planeringsprocessens tidiga skeden, s Nyckeltal för behov av samhällsservice, s. 24 Strategiska markförvärv, s. 25 Förorenad mark, s. 26 Samhällsservice i utbyggnadsområden, s TEMATISKA PLANERINGSRIKTLINJER Med tematiska planeringsriktlinjer avses riktlinjer som är specifika för enskilda serviceslag. Planens tematiska planeringsriktlinjer återfinns under följande rubriker: Förskola och grundskola, s Gymnasieskola, s. 37 Idrott och fysisk aktivitet, s Kulturverksamhet, s. 43 Mötesplatser, s Boende enligt lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS), s. 46 Särskilda boendeformer för äldre (SÄBO), s. 47 Primärvård, s. 48 SAMUTNYTTJANDE I planen görs ett särskilt starkt ställningstagande för att öka effektiviteten i markutnyttjandet för samhällsservicen i Malmö, dels genom ett större fokus på integrerade byggnadslösningar men framförallt genom samutnyttjande. Samutnyttjande lyfts i planen fram som bidragande till resurseffektivitet, dels genom rena markbesparande effekter och dels genom en rad positiva effekter som ökad trygghet och ökad integration. Samutnyttjande kan också bidra till hållbar förtätning genom att kostsamma etableringar kan undvikas. I en tät stad kan ett ökat sam- 4

5 utnyttjande vara en förutsättning för att överhuvudtaget få plats med alla de funktioner som behövs i en stad. Samtidigt finns det också aspekter som komplicerar samutnyttjande, som intressekonflikter angående platsers användning och frågor kring juridiskt ansvar och kostnadsfördelning. Samutnyttjande är dock en nödvändighet när konkurrensen om stadens ytor ökar, och för att kunna bibehålla en tät, attraktiv och hållbar stad i enlighet med översiktsplanens intentioner. Att samutnyttjande kan ske överallt, såväl inomhus som utomhus, understryker nödvändigheten i att Malmö stad tillgängliggör sina lokaler och uteytor för samhällsservice för flera ändamål. Planen visar exempelvis hur en samlad bedömning av behovet av olika slags samhällsservice i nya utbyggnadsområden kommer till pass. Vidare visar nyckeltal behovet av förskolor och grundskolor i förhållande till bostäder och principer ges för tillfredsställande lokalisering av samhällsservicen. Arbetet i de tidiga planeringsskedena ger också möjligheter till exempelvis strategiska markförvärv och marksaneringsåtgärder. UTBYGGNADSKAPACITET OCH GENOMFÖRANDE I Utbyggnadsstrategi till Översiktsplan för Malmö listas en kapacitet på grundskoleplatser och förskoleplatser i de områden som utbyggnadsstrategin omfattar. Utbyggnadskapaciteten framöver ser tämligen god ut, men desto viktigare är att Malmö stad sedermera lyckas med genomförandet av platserna. Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö underlättar genomförandet genom att i tidiga planeringsskeden som fördjupade översiktsplaner och planprogram ge Malmö stad rätt förutsättningar att tillgodose behovet av samhällsservice. Samhällsservicens markbehov I Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö återfinns på flera ställen redogörelser för olika serviceverksamheters markbehov. Nedan hittas en sammanfattad lista över dessa behov. Förskola: Ca kvm tomtyta per 100 platser. Grundskola: Ca kvm tomtyta. Gymnasieskola: Ca kvm BTA. Idrottshall: Ca kvm tomtyta. Idrottsplats: Byggnad ca 1000 kvm BTA; totalt ca kvm tomtyta. Ishall: Ca kvm BTA. Multisportarena: Ca kvm tomtyta. Utomhusbad: Ca kvm tomtyta. Gruppbostad (LSS): Ca 600 kvm LOA. Gemensamhetsytor för servicebostäder (LSS): Ca 200 kvm LOA. Särskilda boenden för äldre (SÄBO): Minst ca kvm BTA. Vårdcentral: Ca kvm BTA. 5

6 SAMRÅDSFÖRSLAG JANUARI PLANPROGRAM 6049 Syfte Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö är ett styrdokument för att skapa bättre förutsättningar för den fysiska planeringen att kunna tillgodose Malmöbornas behov av samhällsservice i en tätare stad. Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö fokuserar löpande på ett 5-10-årsperspektiv framåt och fokuserar på att förbättra den fysiska planeringens framförhållning och beredskap i serviceplaneringen. Kommunstyrelsen har angett att planens huvudsyfte är som följer: Att den fysiska planeringen långsiktigt och strukturerat ska kunna tillgodose markbehovet för samhällsservicen. Utifrån denna skrivning har syftet konkretiserats till följande satser: Att föreslå principer och prioriteringar för planering av samhällsservice i en tät och funktionsblandad stad. Att föreslå lösningar för en mer välfungerande och strukturerad planeringsprocess. Att skapa en gemensam viljeinriktning för planeringen av samhällsservice. PLANEN RELATIVT ANDRA STYRDOKUMENT LÅNG SIKT (10-20 år): ÖVERSIKTSPLAN Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö är en konkretisering av översiktsplanens långsiktiga och övergripande strategier och knyter framförallt an till planeringsdokumenten fördjupad översiktsplan och planprogram. PLAN FÖR SAMHÄLLSSERVICENS MARKBEHOV I MALMÖ MELLANSIKT (5-10 år): FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ PLANPROGRAM Planprogram GOTTORPS ALLÉ 6

7 Mål för serviceplaneringen I den täta staden är varje yta dyrbar och måste nyttjas på ett effektivt sätt. Malmö stad måste fortsatt kunna planera samhällsservice som förskolor, grundskolor och fritidsanläggningar av en hög kvalitet i en verklighet där de fysiska ytorna ibland är begränsade. Kraven på samhällsservice måste dessutom balanseras relativt andra värden i staden som till exempel behovet av grönska och fungerande trafik och angöring. En serviceplanering anpassad för en tätare stad innebär därmed en ökad inriktning mot samutnyttjande, tredimensionella lösningar och flexibel användning. Effektmål Nedan anges effektmålen för Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö. Den fysiska planeringen ska långsiktigt och strukturerat kunna tillgodose Malmöbornas behov av samhällsservice, med fokus på förskolor, grundskolor och anläggningar för fysisk aktivitet. En kommunövergripande plan för samhällsservicens markbehov ska ge tydligare gemensamma mål, ramar och styrning för förvaltningarnas arbete med att tillgodose behovet av samhällsservice. Leveransmål Nedan anges leveransmålen för Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö. Metoder för tidig kunskap om servicebehovet i ett planeringsområde. Att samhällsservice planeras in samtidigt med annan bebyggelse. Metoder för flerfunktionell samhällservice. Ett större fokus på tredimensionell planering. Tillämpade lokaliseringsstudier, vid behov. 7

8 Bakgrund: Översiktsplanen 1 Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö är ett följduppdrag till Översiktsplan för Malmö och dess prioriterade inriktning om en nära, tät, grön och funktionsblandad stad är en grundförutsättning för denna plan. Översiktsplanen innehåller också ett stort antal strategier som påverkar planeringen och utbyggnaden av samhällsservice i Malmö stad. Några av översiktsplanens viktigaste strategier för planeringen av samhällsservice presenteras nedan, utifrån översiktsplanens rubriksättning. ja nu a ri D p enn w lane a s w n kri w.m m ft e ä alm d k r en a o.s rto das e/o r oc t en p/k h p de ar lane l av ta rin öv gs ers rik ikts tlin p jer lan ka en. ns H es ela på ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ ÖP2012 PLANSTRATEGI Utställningsförslag TÄTARE STAD OCH MER FUNKTIONSBLANDNING Översiktsplan för Malmö En övergripande prioritering i översiktsplanen är att Malmö främst ska växa inåt, innanför Yttre Ringvägen, och bli en nära, tät, grön och funktionsblandad stad. Ett yteffektivt markutnyttjande ska alltid eftersträvas. Utbyggnads- och omvandlingsområden ska bebyggas koncentrerat och med olika funktioner. Staden ska i alla delar byggas med en så stor blandning av funktioner som möjligt. Inom samma område ska bostäder, handel, samhällsservice, fritidsverksamhet, kultur, kontor och andra verksamheter som inte är omgivningsstörande blandas. OFFENTLIG SERVICE 8 Behovsanalyser och markreservationer för offentlig service ska göras tidigt i planeringsprocesser. I utbyggnads- och omvandlingsområden ska mark reserveras i tidiga skeden för att toppbehov ska klaras med god marginal. Arbetsformer inom kommunen ska förbättras i syfte att säkerställa att erforderlig offentlig service kan realiseras i takt med behoven. Processvägar behöver förenklas och roller förtydligas. Det kan krävas nya rutiner och administrationsformer, nya organisationsformer och ersättningsmodeller. Nytänkande, innovativa lösningar ska prövas och metodutveckling på flera plan krävs; nya arbetsprocesser, samutnyttjande av mark och lokaler, kommunalaprivata partnerskap, aktivt kommunalt mark- och fastighetsförvärvande, till exempel i villaområden för att bidra till fler förskolor. Högt markutnyttjande ska eftersträvas, exempelvis med förskolor i två eller fler plan. Mångfunktionella byggnader och lokaler som kan anpassas efter behov ska utnyttjas, exempelvis konverteras mellan förskola, skola, fritidsverksamhet och social träffpunkt. Nya byggnadsformer och kreativ arkitektur har potential att ge förskolor nya kvaliteter. P-platser med lågt nyttjande kan nyttjas för förskolor och förskolegårdar. Malmö stad ska säkerställa att funktionshindrade får samma möjligheter tillgoda och fullvärdiga bostäder som andra medborgare enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Det är viktigt att inte särskilja LSSboende i särskilda bostäder från boende i den övriga bostadsmarknaden. Malmö stad ska erbjuda äldre likvärdig vård och omsorg oavsett om de väljer att bo kvar i det egna hemmet eller i speciella bostäder avsedda för denna grupp. Utbyggnad av senior-, trygghets- och vårdbostäder ska möta förväntat behov. Särskilda bostäder för äldre ska integreras i det ordinära bostadsbeståndet.

9 BARNPERSPEKTIV Trafikplaneringen ska alltid ta hänsyn till barns och andra oskyddade trafikanters behov. Hög prioritet ska ligga på ett trafiksystem som både ser till barns rörelsebehov och behov av trygghet. Malmös skolbarn ska tryggt kunna ta sig till skola och fritidsaktiviteter utan vuxens sällskap. Barnvänliga och grönskande bostadsmiljöer ska alltid finnas såväl i nya som existerande stadsdelar. Barns behov av fritidsaktivitet ska tillgodoses med närhet till lekplatser, stora parker, naturområden och fritidsanläggningar. Utemiljön kring skolor och förskolor ska hålla hög kvalitet. Extra omsorg om utemiljöer i barnrika områden med mycket slitage behövs. KULTUR OCH FRITIDSAKTIVITET Ett brett utbud av platser och lokaler för kulturell aktivitet och idrott ska finnas jämnt fördelat över hela Malmö. Med fler invånare kommer fler anläggningar att behövas. Stadens rum och platser ska stödja spontanidrott, rörelse och fritidsaktivitet. Utformning av fritidsanläggningar ska bidra till att uppnå ökad jämställdhet, integration och mångfald. Genusperspektiv är viktigt att beakta när det gäller prioriteringar av olika idrottsanläggningar. Parker behöver utvecklas och aktiveras för att bli mer välutnyttjade. Nya lösningar för ett effektivt markutnyttjande krävs för ytkrävande fritidsanläggningar. Multifunktionalitet kan ge möjlighet att på liten yta rymma flera behov. Strategiska lokaliseringar ska göras för nya idrottshallar, bollplaner, badanläggningar, ridhus och arenor för andra sporter. 9

10 10 Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö: Generella planeringsriktlinjer Bild: Galina Lalova

11 Generella planeringsriktlinjer Med generella planeringsriktlinjer avses riktlinjer som är giltiga för de flesta serviceverksamheterna som Malmö stad planerar och bygger. De generella planeringsriktlinjerna kompletteras av tematiska planeringsriktlinjer, som avser riktlinjer som är specifika för enskilda serviceslag. Planeringsriktlinjer i detta avsnitt I detta avsnitt hittas planeringsriktlinjer inom följande områden: Samutnyttjande, s Integrerade byggnadslösningar, s Planeringsprocessens tidiga skeden, s Nyckeltal för behov av samhällsservice, s. 24 Strategiska markförvärv, s. 25 Förorenad mark, s. 26 Samhällsservice i utbyggnadsområden, s

12 Samutnyttjande SAMUTNYTTJANDE I PRAKTIKEN Uppdrag inom Levande Malmö och Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samutnyttjande i praktiken Inom ramen för Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö och det fristående uppdraget Levande Malmö genomfördes under hösten 2015 en utredning av satsningar på samutnyttjande i fyra kommunala grundskolor och en förskola i Malmö. Malmös grundskolor Grundskolan som institution är för de flesta förknippad med attribut som öppenhet, tillgänglighet och trygghet. Därutöver är grundskolorna spridda över hela staden, och storlek på såväl gårdar som byggnader medför goda möjligheter att förlägga samutnyttjandeaktiviteter dit. Översiktsplanens planeringsinriktning grundar sig bland annat i nödvändigheten att hushålla med markresurser och skapa en tät stad. Förtätning bör emellertid inte ske på bekostnad av ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. För att lyckas med detta krävs att det traditionella funktionsuppdelande synsättet på staden och dess markresurser förändras för att ge plats åt en innovationskultur där ytor i staden samutnyttjas på olika sätt. Med samutnyttjande avses att olika grupper eller verksamheter nyttjar samma uteyta eller lokal. Samutnyttjande enligt denna definition kräver inga större ombyggnationer eller andra tekniska krav, eller förändringar i planbestämmelser. Samutnyttjande kan ske överallt, såväl inomhus som utomhus. Samutnyttjande kan bidra till resurseffektivisering, men kan också ses som ett verktyg för att överbrygga barriärer inom staden. Utöver rent markbesparande effekter visar erfarenheter från befintligt samutnyttjande i Malmö stad att de mötesplatser som skapas genom samutnyttjande kan bidra till integration, och ökad trygghet på platser som annars legat ödsliga under stora delar av dygnet och året. Samutnyttjande kan också bidra till hållbar förtätning genom att kostsamma etableringar kan undvikas. Det finns också aspekter som komplicerar samutnyttjande, som intressekonflikter angående platsers användning och frågor kring juridiskt ansvar och kostnadsfördelning. I detta avsnitt återfinns planeringsriktlinjer under följande rubriker: Grundprinciper för samutnyttjande Samutnyttjande i samtliga planeringsskeden Samutnyttjande efter områdesspecifikt behov Samutnyttjandets fysiska förutsättningar Samutnyttjandets ekonomi Organisation och mandat för samutnyttjande Trygghet och säkerhet 12

13 Grundprinciper för samutnyttjande Samtliga Malmö stads serviceverksamheter bör sträva mot ett ökat samutnyttjande av lokaler och uteytor. Samtidigt har serviceverksamheterna ett antal grundläggande behov, värden eller förutsättningar som behöver uppfyllas för att verksamheten ska kunna bedrivas. Att leverera en god samhällsservice är en av Malmö stads viktigaste uppgifter och därför måste kärnverksamheternas grundläggande behov kunna säkerställas oavsett grad av samutnyttjande. För att minska risken för intressekonflikter är det eftersträvansvärt att skilja på olika typer av samutnyttjande. Verksamheter som ligger långtifrån inriktningen på kärnverksamheten samutnyttjar med fördel när kärnverksamhet inte bedrivs i lokaler eller på uteytor. Samtidigt kan verksamheter som ligger nära inriktningen på kärnverksamheten rentav nyttja lokaler och uteytor samtidigt som kärnverksamheten. Här får kärnverksamhetens grundläggande behov styra. I enlighet med ovan har tre grundprinciper för samutnyttjande av samhällsservice i Malmö stad formulerats. Mötesplats Bunkeflostrand Sedan 2008 huserar Mötesplats Bunkeflostrand på Sundsbroskolan i Bunkeflostrand och syftar till att ge barn och unga en meningsfull fritid. Aktiviteterna som pågår på mötesplatsen styrs av brukarna själva genom att lämna önskemål. PLANERINGSRIKTLINJER För att sträva efter ett effektiv markutnyttjande bör samtliga Malmö stads serviceverksamheter sträva efter ett ökat samutnyttjande. I strävan mot ett ökat samutnyttjande måste kärnverksamheternas grundläggande behov kunna säkerställas. Samutnyttjande med verksamheter långtifrån kärnverksamhetens inriktning sker med fördel på tider när kärnverksamheten inte bedrivs. 13

14 Idrottshallar I Malmö finns ca 25 idrottshallar som hyrs ut till föreningslivet på kvällar och helger. Under dagtid används de allra flesta av dessa hallar för gymnastikundervisning i skolverksamhet. Därmed används hallarna under stora delar av dygnet, och är goda exempel på samutnyttjande och effektiv markanvändning. Samutnyttjande i samtliga planeringsskeden Ju tidigare i planeringsprocessen samutnyttjande kan lyftas som fråga, desto bättre blir förutsättningarna för att lyckas. Möjligheterna att lyckas med praktiska samutnyttjandelösningar ökar alltefter att ett projekt konkretiseras, men erfarenheter visar samtidigt att grunden måste läggas tidigt i processen. Reserveras för små ytor tidigt i processen kan det vara svårt eller omöjligt att få till samutnyttjandelösningar i senare planeringsskeden. Redan i fördjupade översiktsplaner och i planprogram bör det därför föras resonemang om samutnyttjande. Kartmaterialet på den här planeringsnivån är dock så översiktligt att sannolikt bara de allra mest ytkrävande serviceinrättningarna kan märkas ut, och mycket av strukturer och funktioner är alltjämt obestämda. Trots detta kan exempelvis lokaliseringar i dessa planeringsskeden visa på samutnyttjandeintentioner. Detaljplanen prövar platsens lämplighet och kan i större utsträckning förtydliga intentioner i tidigare planeringsskeden, bland annat genom att bestämma aspekter som byggnaders placering och vilken verksamhet som får bedrivas i lokaler. Även lösningar för tredimensionell fastighetsbildning kan möjliggöras i detaljplaneskedet. Samtidigt gäller att allteftersom ett projekt konkretiseras ökar också möjligheterna att i detalj underlätta samutnyttjandet. I bygglovsskedet kan exempelvis fysiska och tekniska förutsättningar som är viktiga för möjligheterna till samutnyttjande bestämmas. PLANERINGSRIKTLINJER Planera för samutnyttjande i samtliga planeringsskeden för att öka möjligheterna att få till lyckade lösningar för lokaler och uteytor. Grunden till samutnyttjande måste läggas i tidiga planeringsskeden, medan praktiska lösningar kan arbetas fram senare i planeringsprocessen. 14

15 Samutnyttjande efter områdesspecifikt behov Det finns flera lyckade exempel på samutnyttjande i olika omfattning runtom i Malmö. Förutsättningarna i stadens olika områden ser väldigt olika ut, men det underliggande behovet är att skapa plattformar för möten mellan människor mötesplatser. Det handlar om att fylla ett behov signalerat eller upplevt för en eller flera målgrupper. Att anpassa verksamheten efter behov och förutsättningar på den specifika platsen förefaller därför vara en nödvändighet för att uppnå ett lyckat samutnyttjande. När uteytor och lokaler som kan bli aktuella för samutnyttjande planeras är det därför viktigt att se till eventuella behov i närområdet. Det kan exempelvis handla om brister på föreningslokaler, lekplatser eller spontanidrottsplatser. Samtidigt är det också viktigt att se realistiskt på vilka samutnyttjandemöjligheter Malmö stad kan erbjuda med sina respektive serviceverksamheter. Ska det vara meningsfullt att samutnyttja måste det finnas en matchning mellan upplevt eller uttryckt behov på en plats och de lokaler eller uteytor Malmö stad skulle kunna öppna upp för samutnyttjande. Malmö stads organisation måste emellertid vara lyhörd för att behov kan förändras över tid. Det är också värt att notera att praktiska erfarenheter från samutnyttjande i Malmö stad visar att kärnverksamheten kan gynnas av samutnyttjande. Exempelvis kan fler människor i rörelse öka tryggheten på en plats, och skoltrötta elever kan få andra, mer positiva associationer till sin grundskola om det erbjuds annan verksamhet i lokalerna efter skoltid. Mötesplats Klagshamn På Mötesplats Klagshamn uppmanas barn och ungdomar att umgås i caféet, spela spel, och annat. Det finns även möjlighet att anordna och hålla i aktiviteter och arrangemang. Verksamheten inom mötesplatsen fokuserar på att alla deltar frivilligt samt tar gemensamt ansvar för att verksamheten fungerar och att lokalerna används på ett ansvarsfullt sätt. Mötesplats Klagshamn har funnits på Strandskolan i Klagshamn sedan PLANERINGSRIKTLINJER Hinder och barriärer respektive framgångsfaktorer som knyter an till samutnyttjande skiljer sig åt och lösningar måste således anpassas till lokala förutsättningar för att samutnyttjande ska fungera i praktiken. 15

16 Förskola i Nyhamnen Planeringen av utbyggnadsområdet Nyhamnen pågår genom en fördjupad översiktsplan för området. Inom ramen för detta arbete genomfördes under hösten 2015 ett idécasearbete med syfte att undersöka hur förskolefrågan kan lösas i denna täta del av staden. På bilden ovan syns en förskola med rundade former och plats för 140 barn. I direkt anslutning till förskolebyggnaden finns en inhägnad gård av mer traditionell typ (ljusgrön färg), motsvarande ungefär en tredjedel av friytan. Resterande del av friytan (mörkgrön färg) ligger i direkt anslutning till ett parkområde och är betydligt öppnare mot den allmänna platsen. Ambitionen är att allmänheten ska kunna använda denna yta som en förlängning av parken när förskoleverksamhet inte bedrivs. Den rejält tilltagna förskolegårdens barriäreffekter minskas genom anläggandet av en gångbro över förskolegården. Samutnyttjandets fysiska förutsättningar Samutnyttjande kan underlättas i tidiga planeringsskeden, men ju mer konkret ett projekt blir desto mer ökar möjligheterna att i detalj underlätta samutnyttjande. Exempelvis kan skolverksamhet placeras i anslutning till parker, för att skolverksamhetens friytor ska kunna användas av allmänheten när skolverksamheten är stängd och skolverksamheterna kunna dra nytta av parken i sin undervisning. Serviceverksamheters användning av parker i sin verksamhet sker dock på samma villkor som för allmänheten. Grindar som står öppna och inbjudande skylting bidrar till välkomnande atmosfär och uppfattningen om att det är tillåtet att vistas där. Samutnyttjande är markbesparande, i och med att flera funktioner kan samsas om samma plats istället för att varje funktion kräver sin egen plats i staden. Dock kan den enskilda platsen som tas i anspråk för lokaler eller uteytor som ska samutnyttjas behöva vara större än om det rört sig om en yta för enbart en funktion. Som med alla mötesplatser är det också en fördel med goda kommunikationer till samutnyttjande platser. Tillgängligheten för gång-, cykel-, och kollektivtrafik bör generellt prioriteras över biltrafik. Samtidigt är det viktigt att samutnyttjade idrottshallar, som kan användas för arrangemang som lockar långväga gäster, ändå har tillgänglighet och parkeringsmöjligheter för bil. Sektionering och lokalers fysiska utformning är också en viktig faktorer för möjligheten att samutnyttja. Sektionering innebär att dela in lokaler i olika delar, vilket innebär att somliga delar kan vara öppna för nyttjande samtidigt som andra är stängda. Det kan visa sig särskilt effektivt när det gäller samutnyttjande av stora lokaler, som grundskolor. Sektionering är inte heller enbart en lösning för samutnyttjande, utan även för förändrade behov i framtiden. Sektionering bör ses som ett verktyg för att skapa flexibilitet, något som även ökar möjligheterna för samutnyttjande. PLANERINGSRIKTLINJER Lokalisera med fördel serviceverksamheter med behov av egen friyta eller annan utemiljö i anslutning till park, för att möjliggöra utbyte. Det bör finnas en ömsesidighet mellan samutnyttjandet av friytans kvartersmark och parkens allmänna platsmark i det här avseendet. Avsätt vid behov extra plats för samhällsservice som ska samutnyttjas, ifall specifika lokalbehov måste tillskapas för att möjliggöra samutnyttjande. Skyltar, staket, murar, grindar och så vidare bör ge inbjudande snarare än avvisande signaler till lokaler och uteytor med potential för samutnyttjade. Som med alla mötesplatser är det en fördel med goda kommunikationer till samutnyttjade platser. Närhet till kollektivtrafikanslutning och möjlighet att färdas med cykel och till fots bör gå före möjligheten att färdas med bil. Samutnyttjade idrottshallar bör dock vara tillgängliga för biltrafik. Även parkering för bil bör kunna lösas i närheten av dessa hallar. Sektionering bör användas för att möjliggöra flexibel användning av lokaler, och blir viktigare ju större lokalerna är. 16

17 Samutnyttjandets ekonomi Med utgångspunkt i Översiktsplan för Malmö och slutrapporten för Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är fokuset starkt på att bygga staden hel och hållbar, samt skapa förutsättningar för dagens och framtidens malmöbor att skapa sig ett gott liv. Men för att skapa den nära, täta och gröna staden måste varje investering utföra flera funktioner och tillskapa flera nyttor. Därmed berörs budgetar för flera av Malmö stads förvaltningar, men om dessa inte har inbördes relationer kommer samutnyttjande att vara svårt eller omöjligt att realisera. När olika budgetar är slutna system utan kopplingar och sammanhang till andra saknas incitament för att se helheter vid beslut. För samtidigt som det i Malmö stad verkar finnas en huvudsaklig samsyn kring nyttan med samutnyttjande, finns det också en oro för att detta leder till ökade kostnader för en enskild förvaltning. Därför är en viktig framgångsfaktor att föra nyttorna närmare kostnaderna. Enskilda serviceverksamheter bör inte få ökade kostnader för exempelvis slitage till följd av samutnyttjande. Genom att förflytta fokus från de enskilda förvaltningarna till ett geografiskt område blir det möjligt att istället fördela resurser utifrån de olika förvaltningarnas planerade insatser och behov. En positiv effekt av ett sådant arbetssätt är att ingen förvaltning blir lidande eller stoppar upp en process på grund av brist på ekonomiska resurser. Särskilt viktigt är detta eftersom olika förvaltningar har olika ekonomiska förutsättningar, bland annat beroende på att vissa förvaltningar finansieras utifrån demografisk tillväxt medan andra inte gör det. Det är också viktigt att ha ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. Istället för att fokusera på kortsiktigt ökade kostnader måste investeringar ses i ett längre tidsperspektiv. Risken är annars att bristen på långsiktighet i resursfördelningen försämrar möjligheterna för innovativa lösningar vilka skulle kunna bidra till en mer hållbar framväxt av staden. Det är också viktigt att de ekonomiska aspekterna av driften finns med i långsiktiga perspektiv. Ytterligare en aspekt värd att lyfta om samutnyttjandets ekonomi är att vissa anpassningar för samutnyttjande, som sektionering, kan vara kostnadsdrivande på kort sikt, vid investeringstillfället. En grundinställning måste dock vara att de långsiktiga effekterna av samutnyttjande betalar tillbaka detta. Case Lindängen För att undvika de fastlåsningar som kan uppkomma när varje enskild förvaltning planerar utifrån separata budgetar så prövas i detaljplanen för området kring Lindängen centrum att arbeta utifrån en gemensam budget. De medverkande förvaltningarnas enskilda budgetar slås ihop till en gemensam pott som blir utgångspunkten för de planerade serviceinrättningarna och aktiviteterna i området. Om erfarenheterna från detta pilotprojekt blir goda kan det bli en modell för en geografiskt kopplad budgetering som främjar ökad samverkan och samutnyttjande. PLANERINGSRIKTLINJER En återkommande utmaning är förvaltningarnas åtskilda budgetar, vilket medför att samutnyttjande i somliga fall förblir teori som inte omsätts i praktiken. Metoder för samfinansiering är en möjlig lösning, exempelvis genom att ekonomiska resurser fördelas geografiskt snarare än till enskilda förvaltningar. Ska Malmö stad genom samutnyttjande kunna uppnå önskade effekter krävs en långsiktighet i den ekonomiska resursfördelningen, gällande såväl investerings- som driftshänseenden. 17

18 Gemensam skötsel i Landskrona Landskrona stad är en kommun där skötseln av både allmän platsmark och skolgårdar sköts av samma organisation stadsmiljöavdelningen på teknik- och serviceförvaltningen. Skötseln av skolgårdar sker dock på uppdrag av fastighetsavdelningen på samma förvaltning och ligger under deras budget. Skötseln av skolgårdar och allmän platsmark var tidigare uppdelad på två olika team men har nyligen omorganiserats så ansvar för samtliga ytor uppdelats geografiskt. Den gemensamma skötseln borgar för bättre kvalitet på skolgårdarna och mer samsyn i planeringen. Samtidigt kvarstår de administrativa gränserna eftersom skötseln fortfarande ligger under olika budgetar. Organisation och mandat för samutnyttjande De samutnyttjandeexempel som finns i Malmö stad idag har i stor utsträckning varit unika engångsprojekt eller resultatet av enskilda initiativ. Genom att förlita sig på eldsjälar blir organisationen bakom samutnyttjande sårbar. Därför är det nödvändigt att hitta mer formaliserade vägar för samutnyttjande att uppstå och fortskrida. För att underlätta för samutnyttjande bör tydliga direktiv att driva och främja samutnyttjande ges till en kommuncentral, samordnande funktion. Genom att samtliga förfrågningar om tillgång till lokaler och andra ytor passerar genom samma funktion kan Malmö stads tillgång på lokaler och uteytor bättre matchas mot behov i olika delar av staden. Lämpligen bör den kommunala förvaltning som ansvarar för lokalförsörjningsfrågor också stå för denna funktion. Vidare knyter samutnyttjandefrågor an till mängder av praktiska och organisatoriska situationer som kopplas till frågor om allt från nyckelhantering och larmsystem till ökade driftkostnader och vem som ska finansiera vad. Det existerar även oklarheter gällande ansvar i förhållande till vem som ska initiera och uppmuntra till samutnyttjande, något som kan knytas an till avsaknaden av beställare. Detta medför att samutnyttjande inte är en självklar fråga när det kommer till tillhandahållandet av stadens lokal- och markresurser. I Malmö stad är ansvar och budget för skötsel och förvaltning av uteytor, parker och lokaler uppdelat mellan olika förvaltningar. Själva skötseln upphandlas sedan på entreprenad från tre olika företag. När en kommunal serviceverksamhet gränsar till allmän platsmark kan det innebära att skötseln av exempelvis skolgården och parken sköts av olika företag. Detta är en faktor som kan försvåra samutnyttjande och flytande gränser mellan olika serviceslag. För angränsande servicetyper är det därmed önskvärt att gemensamma skötselavtal med samma entreprenör görs. Långsiktigt hade det främjat samutnyttjande att ansvar och budgetering för all skötsel kunde finnas inom samma organisation. Om något pekar detta på behovet av tydliga uppdrag från högsta politiska nivå till nämnder och förvaltningar att underlätta för samutnyttjande i enlighet med grundprincipen om att alla förvaltningar bör sträva efter ett ökat samutnyttjande av lokaler och uteytor. PLANERINGSRIKTLINJER En kommuncentral, samordnande funktion som matchar Malmö stads lokaler och uteytor mot signalerade behov från andra delar av Malmö stad eller omvärlden bör inrättas inom lokalförsörjningsansvarig förvaltning. Tydliga uppdrag till nämnder och förvaltningar att samutnyttja ökar möjligheterna till effektivt markutnyttjande för Malmö stads förvaltningar. 18

19 Trygghet och säkerhet Samutnyttjande innebär fler människor i rörelse och därmed ökad trygghet på platser som annars kanske legat ödsliga under stora delar av dygnet och året. Det öppna samhället är dock inte riskfritt. Trots de positiva effekter som samutnyttjande kan generera måste formerna för samutnyttjande anpassas till rådande premisser som garanterar säkerhet och trygghet. Precis som med alla mötesplatser är trygghetsfrågor viktiga när det gäller samutnyttjade platser och en viktig förutsättning för i vilken utsträckning en plats används. Belysning, hur välskött en plats är samt orienteringsbarhet och uppsikt från kringliggande omgivning utgör exempel på sådant som påverkar trygghet och användandet av en plats. De flesta av dessa aspekter går att påverka i åtminstone någon mån i olika planeringsskeden. Det handlar alltså om trygghet för såväl brukare av platsen som boende och verksamma i närheten. När det gäller samutnyttjade platser måste dock säkerhetsfrågorna för kärnverksamheten understrykas extra, i enligheterna med grundprinciperna för samutnyttjande tidigare i detta avsnitt. Risker för exempelvis skadegörelse måste minimeras. Att betänka målgrupper behöver också poängteras. Det är viktigt att samutnyttjande platser känns välkomnande för såväl flickor som pojkar, kvinnor som män. Rörsjöskolan Rörsjöskolans utemiljö nyttjas idag av andra än enbart skolelever och personal. På kvällar och helger används stora delar av skolgården för flera olika aktiviteter och den yta som är dominerande för användningen är den multisportarena som finns på skolgården. Aktiviteterna på multisportarenan sker spontant och brukarna tillhör inte någon förening eller annan organisation. PLANERINGSRIKTLINJER Trygghetsfrågorna för samutnyttjade platser behöver ägnas extra uppmärksamhet då det inte enbart handlar om trygghet för brukare av platsen och boende och verksamma i närheten. Minst lika viktigt är att kärnverksamheten är trygg med samutnyttjande. Vid samutnyttjade platser behöver hänsyn tas till behov för såväl flickor som pojkar, kvinnor som män. 19

20 Integrerade byggnadslösningar Integrerat och solitärt Olika serviceverksamheter har olika erfarenheter, traditioner och preferenser när det gäller att existera integrerat och solitärt, och dessa aspekter behandlas för respektive serviceverksamhet under tematiska planeringsriktlinjer. Översiktsplanens planeringsinriktning föreskriver att Malmö stad ska hushålla med markresurserna och skapa en tät och funktionsblandad stad. Precis som med samutnyttjande är integrerade byggnadslösningar en praktisk metod i linje med denna stadsbyggnadsambition. Men när samutnyttjande handlar om att olika verksamheter använder samma yta, handlar integrerade byggnadslösningar om att olika verksamheter med sina egna lokalytor hänger samman integrerat i samma huskropp. Integrerade byggnadslösningar innebär god hushållning med mark i och med att exploateringsgraden blir högre än för solitära projekt. Såväl integrerade som solitära projekt bör dock byggas i flera våningar för att bättre hushålla med marken. Integrerade byggnadslösningar kan också underlätta samutnyttjandelösningar då olika verksamheter kommer varandra nära. Respektive serviceverksamhets grundläggande behov måste dock alltid kunna säkerställas oavsett lokalernas utformning. I nya byggnader är det möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Det innebär att fastigheter kan avgränsas i höjd och djupled så att till exempel olika våningsplan med olika verksamhet inom samma byggnad kan utgöra egna fastigheter och därmed ha olika ägare. Tredimensionell fastighetsbildning kan därmed bidra till en mer effektiv markanvändandning genom att underlätta integrerade lösningar för samhällsservice utan att göra avkall på det kommunala ägandet. Tredimensionell fastighetsbildning möjliggör för Malmö stad att äga en del av en byggnad och där rymma en samhällsservicelokal som är integrerad med bostäder eller kontor från ett privat fastighetsbolag, som äger resterande del av byggnaden. Både möjligheten att Malmö stad köper in sig hos privata fastighetsägare som att Malmö stad bygger själv och sedan säljer av delar av fastigheten till privata aktörer bör vara möjliga. Tredimensionell fastighetsbildning kan ses som ett alternativ till den mer traditionella metoden att Malmö stad hyr in sig hos privata fastighetsbolag. Den täta staden kräver dock olika angrepssätt, så båda metoder bör vara gångbara. PLANERINGSRIKTLINJER Samtliga Malmö stads serviceverksamheter bör sträva efter ett mer effektivt markutnyttjande genom integrerade byggnadslösningar och genom att bygga på höjden. Respektive serviceverksamhets grundläggande behov måste dock alltid kunna säkerställas. Staden bör nyttja tredimensionell fastighetsbildning i områden där kommunalt ägande av samhällsservice bedöms som viktigt och som ett alternativ till att hyra. 20

21 Förskola i kv Masthusen I ett pågående detaljplanearbete för kvarteret Masthusen i Västra hamnen planeras en förskola för 160 barn i fem våningar (röda byggnaden). I praktiken fungerar förskolan dock som två förskolor med 80 barn vardera. Den ena förskolan tar plats i plan ett och två i byggnaden och har friytan i markplan, medan den andra förskolan återfinns på plan fyra och fem i byggnaden och har friytan på taket till ett parkeringshus som också ryms i kvarteret. På plan tre i förskolebyggnaden föreslås gemensamma ytor som personalutrymmen, kök och liknande rymmas. Bild: Arkitekterna Krook och Tjäder Kv Rönnen Kvarteret Rönnen vid Värnhem rymmer en mängd olika verksamheter. I byggnaden på bilden finns grundskola, kontor, vaccinationscentral, studentbostäder och ett café som drivs av daglig verksamhet enligt LSS. 21

22 Planeringsprocessens tidiga skeden Processutveckling Under ledning av fastighetskontoret pågår just nu ett arbete med utveckling av lokalförsörjningsprocessen i Malmö stad. Utvecklingsarbetet behandlar skedena som följer på fördjupad översiktsplan och planprogram och kompletteras av detta avsnitt i Plan för samhällsservicen markbehov i Malmö. Att planera och bygga en inrättning för samhällsservice är förenat med att överkomma ett antal utmaningar, som beroende på objektet och dess lokalisering i staden kan innefatta exempelvis struktur, arkitektur, markanvändning, buller, luftkvalitet, aktuell eller framtida trafiksituation, markägoförhållanden, gestaltningsfrågor, bedömt behov av olika serviceslag, markföroreningar, etc. Att lösa dessa utmaningar, och att göra det i rätt tid, är grundläggande för att klara av att hålla tidsplanen för serviceinrättningen i fråga och för att ge rätt förutsättningar att bedriva en högkvalitativ serviceverksamhet. I enlighet med avgränsningarna för Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö fokuserar planen på följande planeringsskeden. Det är också dessa som enligt denna plan anses som tidiga. Fördjupad översiktsplan Planprogram I dessa tidiga planeringsskeden finns möjlighet att fånga upp och avhjälpa potentiella utmaningar utan att dessa leder till avsevärda förseningar av planerings- och utbyggnadsprocesserna (som noteras under avsnittet Avgränsningar kan också detaljplaner, särskilt större sådana, emellanåt fylla liknande syften som ovanstående planeringsskeden). Fördjupade översiktsplaner och planprogram fokuserar på geografiska områden som är tillräckligt avgränsade för att det ska gå att kunna identifiera utmaningar inom området. Fördjupade översiktsplaner och planprogram görs ganska sällan, men nya utbyggnadsområden tenderar att försiggås av antingen det ena eller det andra. Absolut nödvändigt är att fördjupade översiktsplaner och planprogram samlar verksamhetsansvariga förvaltningar och lokalförsörjningsansvarig förvaltning för att skapa en helhetsbild av vilka behov som förväntas och vilka potentiella utmaningar som kan uppstå beträffande samhällsservice. Avvägningarna mellan olika intressen beträffande markanvändningen görs sedan av planerande förvaltning. PLANERINGSRIKTLINJER Planerande förvaltning ansvarar i det tidiga planeringsskedet för kontakt med verksamhetsansvariga förvaltningar och lokalförsörjningsansvarig förvaltning för att skaffa en samlad bild av behovet av samhällsservice i det aktuella geografiska området. Avvägning mellan olika intressen beträffande markanvändningen görs av planerande förvaltning. Samtliga verksamhetsansvariga förvaltningar bör prioritera deltagande i tidiga planeringsskeden, då dessa är centrala för att säkerställa att tillräckligt mycket mark avsätts för samhällsservice i nya utbyggnadsområden och är vägledande för kommande planeringsskeden. 22

23 Processbeskrivning över tidiga planeringsskeden Planerande förvaltning leder arbetet i det tidiga planeringsskedet och identifierar tillsammans med verksamhetsansvariga förvaltningar och lokalförsörjningsansvarig förvaltning behov av olika samhällsserviceslag i det aktuella geografiska området. När behoven identifierats ansvarar planerande förvaltning för avvägningen beträffande markanvändningen och för lokaliseringsutredningen som sker i samarbete med verksamhetsansvariga förvaltningar och lokalförsörjningsansvarig förvaltning. De olika behoven placeras därefter på en karta. Olika funktioner placeras utifrån exempelvis grönstruktur, tillgänglighet eller vad som behöver finnas i ett område. Genom att tidigt samordna behoven och de tillgängliga lokaliseringsalternativen som finns ökar möjligheterna för samordning, samtidigt som förutsättningar ges för att bättre utnyttja resurser såsom markyta och byggnader. Kan dessutom lokaler, friytor och andra uteytor användas på olika sätt under olika tid på dygnet, veckan eller året kan ytterligare synergieffekter uppnås. 23

24 Nyckeltal för behov av samhällsservice Nya nyckeltal Befintliga nyckeltal för samhällsservice i Malmö stad togs fram för ungefär ett decennium sedan. Under 2016 ska de befintliga nyckeltalen för samhällsservice ses över och eventuellt revideras. Utöver nyckeltal för behov av förskola och grundskola ska möjligheten att upprätta nyckeltal för behov av andra serviceverksamheter, som anläggningar för fysisk aktivitet, utredas. Att räkna fram servicebehovet för olika delar av staden innefattar en rad komponenter: All ny bebyggelse förtätningsprojekt såväl som nya utbyggnadsområden genererar ett behov av samhällsservice. Demografiska förändringar i staden kan medföra att befolkningssammansättningen i områden kan förändras utan att en enda ny bostad byggs. Andelen föräldrar, vårdtagare och andra brukare som väljer privat driven samhällsservice är en annan fråga som påverkar planeringen av kommunal samhällsservice. Upptagningsområden och strömmar mellan olika grundskolor kopplat till det fria skolvalet är en fråga som påverkar behovet av denna slags samhällsservice i olika delar av staden. För den fysiska planeringen behövs kunskap om det totala servicebehovet i ett planeringsområde, inkluderat samhällsservice med privat eller regional huvudman. Dessa komponenter hanteras på olika sätt i planeringen. Antaganden om framtida befolkningssammansättning i befintlig stad baseras på stadens befolkningsprognoser samt diverse demografiska analyser som genomförs framförallt av verksamhetsansvariga förvaltningar. Grundskolans upptagningsområden är en strategisk fråga som löses av grundskoleverksamhetsansvarig förvaltning. Beträffande fördelningen mellan privat och kommunalt driven samhällsservice är den svår att påverka och förutsäga utöver rena antaganden. När det gäller ny bebyggelse finns det möjlighet att använda nyckeltal för att beräkna det servicebehov som genereras av ny bebyggelse. Välfungerande, pålitliga nyckeltal behövs för att trovärdigt kunna planera för och förhandla om rätt mängd samhällsservice i ett område. PLANERINGSRIKTLINJER Vid planering av nya bostäder ska det planeras 0,2 förskoleplatser per bostad på kort sikt och 0,1 förskoleplatser per bostad på lång sikt. Vid planering av nya bostäder ska det planeras 0,25 grundskoleplatser per bostad på kort sikt och 0,2 grundskoleplatser per bostad på lång sikt. 24