ÅRSPLAN 2016. Utblick 2017-2018. Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-17

ÅRSPLAN 2016 Utblick 2017-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-17

Innehåll Inledning... 3 Stadsledningskontorets sammanfattning... 3 Styrning för ett hållbart Västerås... 5 Arbete mot hållbar utveckling... 5 Kommunfullmäktiges kvalitetsindikatorer... 14 Skatter och kostnader i jämförelser med andra kommuner... 15 Planeringsförutsättningar 2016... 17 Ekonomiska förutsättningar 2016 för Västerås stad... 178 Årsplan 2016 för styrelser och nämnder... 26 Förskolenämnden... 26 Grundskolenämnden... 27 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden... 29 Äldrenämnden... 31 Nämnden för personer med funktionsnedsättning... 32 Individ- och familjenämnden... 34 Tekniska nämnden... 36 Byggnadsnämnden... 39 Mälardalens brand- och räddningsförbund... 40 Miljö- och konsumentnämnden... 41 Fastighetsnämnden... 42 Kulturnämnden... 45 Nämnden för idrott och friluftsliv... 47 Kommunstyrelsen... 49 Kommunrevisionen... 50 Överförmyndarnämnden... 50 Valnämnden... 51 Skultuna kommundelsnämnd... 52 Styrelsen för proaros... 54 Teknisk produktionsstyrelse... 55 Styrelsen för Konsult och service... 56 Investeringar... 57 Uppdrag till styrelser och nämnder... 64 Resultatbudget 2016... 67 Nämndernas budgetramar 2016... 68 2

Inledning Årsplan 2016 är Västerås stads planeringsdokument för 2016, med en utblick mot 2018. Årsplanen innehåller en beskrivning av stadens styrsystem och planeringsförutsättningar för de kommande åren. I årsplanen finns budget för 2016 och en utblick för åren 2017 och 2018. Under 2014-2015 har en översyn gjorts av stadens styrsystem. Kommunstyrelsen har beslutat om inriktningen för en utveckling av nuvarande styrsystem och i dokumentet beskrivs grundpelarna. Implementering sker under 2015-2016. Stadsledningskontorets sammanfattning Det finns många frågor som utvecklats positivt för Västerås men också många utmaningar och risker när vi blickar framåt. En växande stad ställer stora krav på utbyggnaden av infrastrukturen. Det gäller både bostäder, skolor och annan grundläggande infrastruktur. Idag kan staden inte erbjuda bostäder som motsvarar behoven och det märks tydligast för unga som söker sin första bostad och för resurssvaga grupper. En väl fungerande bostadsmarknad är en av nyckelfrågorna för att motverka utanförskap och segregation. Det är också en viktig fråga för att möta kostnadsutvecklingen inom de sociala verksamheterna. En annan utmaning är att möta det utanförskap som uppstår på grund av bristande kunskaper och samtidigt lösa personalbehovet inom flera av våra verksamheter. Alltför många elever lämnar grundskolan och gymnasieskolan med ofullständiga betyg. Ökade kostnader inom vård- och behandling handlar mycket om utanförskap; unga som kommer från svåra förhållanden och som tidigt misslyckas i skolan. Resultaten i skolan måste förbättras om vi ska säkra människors möjligheter till egen försörjning och även klara behovet av arbetskraft inom olika sektorer. Det växande antalet äldre kommer att ställa krav på ökade resurser. Förutom ekonomiska resurser, kommer det att krävas mer personal. Ett sätt att möta utvecklingen är att införa ny teknik och på så vis begränsa behovet personella insatser. Om vi kan införa ny teknik med rätt metodik, skapar vi också större möjligheter till ett självständigt liv. Den stora ekonomiska utmaningen för kommunen blir att finansiera utbyggnaden av infrastrukturen. Förväntningarna ökar på frågor som ska finansieras av det kommunala skattekollektivet. Det handlar inte enbart om de prioriterade verksamheterna skola, vård och omsorg. En stor del av stadens övriga investeringar ligger inom idrott och fritid samt inom infrastrukturen för alla fyra transportslagen. Här gäller det att prioritera och att göra rätt investeringar vid rätt tidpunkt. Det handlar också om att årligen skapa tillräckliga resultat i stadens driftbudget som möjliggör dessa investeringar. Västerås stads budgetplanering inför kommande planeringsperiod präglas av befolkningsförändringar som ställer krav på ökade resurser samt den växande stadens behov av investeringar i infrastrukturen. Planeringsarbetet har också präglats av en begynnande obalans i stadens driftbudget. De finansiella målen klarades inte under 2014 och prognoserna för 2015 pekar mot fortsatt obalans, bortsett från tillfälliga engångsposter under 2015. Det budgeterade resultatet för 2016 kommer därför inte att nå upp till det finansiella målet på 2 procent. 3

Driftbudgeten innehåller förstärkningar som kompenserar nämnderna för pris- och löneökningar samt kompensation för demografiska förändringar (fler elever och fler äldre). Ytterligare utökningar i nämndernas driftbudgetar, är begränsade. Samtliga nämnder har blivit ålagda alla planera för besparingar motsvarande 1 procent av budget 2015. Nya tillskott för kvalitetssatsningar kommer ändå att genomföras med hjälp av utökade riktade statsbidrag som regeringen utlovat i vårpropositionen. För Västerås del beräknas att de riktade statsbidrag utökas med 68 Mnkr jämfört med 2015. Eventuellt tillkommer därutöver riktade statsbidrag för lärarlöner. Västerås stads satsningar för kommande planeringsperiod avser främst investeringar. Investeringsplanen för perioden 2016-2019 uppgår till närmare 3,5 miljarder inklusive medfinansiering. Investeringsnivån är betydligt högre än de nivåer som vi uppnått tidigare år. Orsaken är bland annat ökat antal barn och elever som medför behov av nya förskolor och grundskolor. Inom de sociala nämnderna ökar också behovet av olika former av boenden. Investeringar i stadens infrastruktur (gator, vägar, resecentrum och hamnanläggning), tar i anspråk ungefär hälften av planerade investeringar under perioden. Olika typer av underhållsinvesteringar, inklusive investeringar inom ramen för klimatprogrammet, uppgår till ca 350 Mnkr, varav 210 Mnkr avser fastigheter. Utbyggnad av nya gator, vägar och fastigheter kräver också framtida underhåll. I budgetförslaget höjer vi ambitionsnivån för underhåll av gatunätet i samband med att underhållet nu ska budgeteras som investeringar. Detta leder till framtida behov av resurser i driftbudgeten då ränta och avskrivning ska betalas. Bland de enskilt största investeringarna under 2016 kan följande satsningar uppmärksammas: Objekt (Mnkr) Budget 2016 Summa 2016-2019 Förskola Ängen, 8 avdelningar 60,0 60,0 Modernisering Irstaskolan 50,0 160,0 Nybyggnad Lögarängsbadet 88,0 350,0 Utveckling hamnen 88,0 507,0 Utökat underhåll stadshuset 21,3 21,3 Energi- o klimatinvesteringar 26,0 144,0 Väg- och brounderhåll 35,0 140,0 Stadsledningskontorets budgetförslag förutsätter att nämnderna kommer tillrätta med de obalanser som redovisas i årets första delårsrapport. Inför budgetavstämningen i november, måste även förslaget till investeringsplan ses över och anpassas till aktuell bedömning av ekonomiskt utrymme. 4

Styrning för ett hållbart Västerås Arbete mot hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling innebär att hushålla med våra gemensamma resurser, nu och i framtiden. I ett hållbart samhälle finns förutsättningar för ett bra vardagsliv, för trygghet och social samvaro och möjligheter att påverka livsmiljön i alla livets faser. Att skapa hållbar utveckling på både kort och lång sikt för Västerås och västeråsarna är kommunskoncernens viktigaste uppgift. Västerås ska vara en attraktiv och ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar kommun som genererar smart och hållbar tillväxt för alla. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga-, materiella och naturresurser på lång sikt. Kulturell hållbarhet handlar om att respektera och ta tillvara kulturarvet och kulturmiljön med dess identitet och skönhet. Västerås strategiska utvecklingsområden samt koncernövergripande planer och program syftar till att på både övergripande och detaljnivå styra kommunkoncernen mot en hållbar utveckling men verksamheternas prioriteringar är avgörande för möjligheten att nå en positiv utveckling i alla delar. Uppdrag till nämnder och styrelser: Hållbar utveckling på både kort och lång sikt för Västerås och västeråsarna är kommunskoncernens viktigaste uppgift. Det är därför av stor vikt att samtliga verksamheters planering utgår från detta. Att beskriva hur nämndens/styrelsens prioritering och planering bidrar till hållbar utveckling för Västerås och västeråsarna på kort eller lång sikt. Jämställdhetsintegrering En viktig förutsättning för ett hållbart samhälle är att det är jämställt. I enlighet med den jämställdhetspolicy som antogs av kommunfullmäktige i december 2013 ska jämställdhetsaspekter integreras vid planering, uppföljning och utvärdering och konsekvenser utifrån kön ska analyseras inför beslut då det bedöms relevant. Jämställdhet ska vara integrerat i stadens styrsystem och all statistik ska vara könsuppdelat. Jämställdhetsintegrering handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna och visa hur stadens resurser fördelas mellan könen samt hur resurserna möter kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov. Vem får vad, på vilka villkor och varför. Det är en fråga om resurseffektivisering. Stadens nämnder och styrelser har kommit olika långt i sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Dock har nästan alla nämnder och förvaltningar jobbat med jämställdhet på något sätt under året och har i sitt underlag till årsplanen tagit upp olika exempel på detta. Som exempel kan lyftas förskole-och grundskolenämnden där man kontinuerligt följer upp könsuppdelad statistik samt att 5

man i dessa nämnder redan nu ser över arbetet framåt; exempelvis möjligheten att driva avgränsade pilotprojekt inom förskola och skola. Könsfördelning i personalkostnader är ett annat mått som flera nämnder följer upp. Exempelvis Miljö- och konsumentnämnden strävar efter att ha så jämn könsfördelning gällande personalkostnader som möjligt och proaros som tar upp frågan om önskad tjänstgöringsgrad som en viktig fråga inom området jämställdhetsintegrering. Uppdrag till nämnder och styrelser: Att beskriva hur nämnden hittills har arbetat med statistik och uppföljning i verksamhetsplaneringen ur ett jämställdhetsperspektiv. Styrsystemet i koncernen Västerås stad I kommunallagen formuleras olika krav som syftar till att säkerställa god ekonomisk hushållning. Där anges bland annat att kommunen ska besluta om finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och att kommunen även ska ange mål och riktlinjer för verksamheten. För att uppnå detta krävs väl fungerande processer och ett styrsystem som håller samman delarna och helheten. Styrsystemet i koncernen Västerås stad består av ett antal styrprinciper och styrmodeller som syftar till att påverka koncernens agerande på alla nivåer i önskad riktning och ska säkerställa att de politiska målen och uppdragen får genomslagskraft i organisationen. Man kan säga att styrsystemet är ramen för styrningen och det ska bidra till att visioner och mål nås samtidigt som det genererar en god ekonomisk hushållning. Det övergripande syftet är att uppnå bästa möjliga nytta för kommuninvånarna med de resurser som står till förfogande. Långsiktighet och uthållighet ska vara ledstjärnor och varje generation ska bära kostnaderna för den service de beslutar om och själva konsumerar. Stadens långsiktiga målbild är Vision 2026 - staden utan gränser. Visionen beskriver ett framtida, önskvärt, scenario. I syfte att nå visionen finns planer, program, policys och andra styrande dokument med målsättningar på olika lång sikt, med olika detaljeringsgrad och som berör hela organisationen eller endast en del. Kommunfullmäktige kan ge uppdrag till styrelser och nämnder för att ytterligare styra verksamheten i önskad riktning. Kommunfullmäktige fastställer också reglementen för nämnder och styrelser, kommunövergripande mål och ekonomiska ramar. Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av stadens angelägenheter och har uppsikt över nämnders och styrelsers verksamhet med särskilt fokus på frågor som kan inverka på stadens utveckling och ekonomiska ställning. Förutom detta styrs våra verksamheter även av gällande lagar, förordningar, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Planering och uppföljning av nämnder och styrelser är centralt i styrningen. Genom uppföljningen analyserar vi och drar lärdomar av resultaten, vilket ligger som underlag för kommande planering. Planerings-och uppföljningsprocessens arbete följer ett årshjul som beskriver när i tiden arbetet sker. De centrala händelserna i årshjulet är två beslutstillfällen för nästkommande årsplan (juni och december) och tre uppföljningar av årsplanen (per 30 april, 31 augusti och 31 december). 6

Bild. Årshjulet i Västerås stad Nyheter i stadens styrsystem För att skapa en mer tydlig och sammanhållen styrning har en översyn av koncernens styrsystem gjorts vilket resulterat i några förändrade styrprinciper, bland annat att: styrningen ska präglas av resultatstyrning med fokus på vad som åstadkoms i våra verksamheter mål ska sättas på rätt nivå styrningen ska vara balanserad och täcka flera perspektiv Konkret innebär de förändrade styrprinciperna följande förändringar i dagens styrsystem: Planering och uppföljning ersätter dagens begrepp budget och uppföljning för att tydliggöra att planering inte endast avser ekonomi utan även mål och verksamhet. Som en konsekvens byter detta dokument därför namn från budget till årsplan och kommande planerings- och uppföljningsdokument kommer att namnändaras för att anpassas till de nya begreppen i styrsystemet. Strategisk plan utvecklas till strategiska utvecklingsområden. De nya strategiska utvecklingsområdena kommer att hanteras i särskilda uppdrag och därigenom nå ut till respektive nämnd och verksamhet och inte som idag genom planerings- och uppföljningsprocessen. Mer om de strategiska utvecklingsområdena på sid 12. Styrdokumentens styreffekt stärks genom skärpt utformning, tydligt ansvar för uppföljning och revidering och beslut om vilka styrdokument som är grundläggande och därmed vägledande i planerings- och uppföljningsprocessen. Mer om de grundläggande styrdokumenten på sid 10. Balanserad styrning införs med styrkort som verktyg. Detta är den största förändringen i och med översynen. Balanserad styrning innebär att vi, förutom de mer strategiska mål som kommunfullmäktige beslutat, även sätter mål och följer upp våra processer och de resurser vi har för att nå högsta nytta för de vi är till för - invånarna. Mer om balanserad styrning på sid 11. 7

Uppföljningen förstärks. Detta hänger samman med den balanserade styrningen. Eftersom styrning sker på det som är kritiskt viktigt för att nå de övergripande målen måste övriga mått och nyckeltal, som visar hur verksamheterna utvecklas över tid, följas av respektive nämnd och styrelse samt kommunfullmäktige på ett samlat och systematiskt sätt i årshjulet. Gemensamma mallar och strukturer för planerings- och uppföljningsdokument införs. Detta kommer att synas i anvisningar kopplade till respektive inlämningstillfälle i årshjulet. Principerna för kommunfullmäktiges styrning förtydligas. Kommunfullmäktige utövar styrning av nämnder och styrelser främst genom att ge uppdrag, att sätta övergripande mål och att besluta om nya program, policys och andra styrande dokument. Det är principerna för detta som har tydliggjorts. Om mål och uppdrag avser specifik nämnd eller styrelse ges styrsignalen direkt dit. När de gäller hela Västerås stad eller är av mer strategisk karaktär ges mål och uppdrag till kommunstyrelsen för vidare hantering i stadsledningskontoret. Kommunstyrelsens lednings- och samordningsroll förtydligas. Detta hänger samman med principerna för kommunfullmäktiges styrning. Strukturerad och systematisk dialog som ett led i förbättrad analys av verksamheten för att säkerställa styrningen kommer att föras in i årshjulet. Begrepp och definitioner ses över och fastställs för ett gemensamt språkbruk i organisationen. Det gör vi löpande i takt med att det nya styrsystemet implementeras. God ekonomisk hushållning I lagstiftningen formuleras olika krav som syftar till att säkerställa god ekonomisk hushållning. Där anges bland annat att kommunen ska besluta om finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och att kommunen även ska ange mål och riktlinjer för verksamheten. För att uppnå detta krävs väl fungerande processer och ett styrsystem som håller samman delarna och helheten. Våra långsiktiga åtaganden Konsumtionen av offentliga resurser är till stor del kopplade till antalet barn och elever i skolan samt antalet äldre. Kommunerna är nu på väg in i en period då volymerna ökar inom alla åldersgrupper där kommunerna lägger huvuddelen av sina insatser. Inom äldreomsorgen väntas den stora ökningen i början av 2020-talet men vi kan redan nu se kraftiga kostnadsökningar. En växande stad behöver också bygga ut infrastrukturen inom flera sektorer. Investeringsbehoven de närmaste åren ligger på en betydligt högre nivå än de nivåer som vi upplevt de senaste åren. Finansieringen av kommande behov blir en svår utmaning som kommer att ställa större krav på kommunernas budgetplanering. Enligt kommunallagen ska den ekonomiska planeringen präglas av långsiktighet, vilket bland annat innebär att varje generation ska bära kostnaderna för den service de beslutar om och själva konsumerar. Utifrån ovanstående finns behov att utveckla stadens finansiella mål. 8

Nya finansiella mål 1. Stadens soliditet ska vara oförändrad eller öka utifrån 2014 års nivå. Stadens har en förhållandevis hög soliditet, vilket innebär att andelen eget kapital är hög i förhållande till stadens totala tillgångar. 2014 uppgick soliditeten till 70,4 procent. I beräkningen exkluderas stadens upplåning åt bolagen. Soliditeten har dock minskat de tre senaste åren. Långsiktigt är detta en trend som måste brytas. 2. Stadens resultatmål i driftbudgeten övertiden, exklusive realisationsvinster, ska uppgå till 2,5 procent av intäkter från skatter, utjämningssystem och generella bidrag samt fastighetsavgift. Enligt förarbetena till kommunallagen ska resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Det innebär att resultatet ska ligga på en nivå som inte urholkar kommunens eget kapital eller genererar en för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Det tidigare målet på 2 procent behöver höjas till 2,5 procent för att säkra finansiering av investeringar. Höjningen ska ske successivt under planeringsperioden. 3. Stadens upplåning för egen räkning ska inte överstiga 1 miljard kronor. Staden kommer att behöva finansiera en del av kommande investeringar med upplåning. Finansieringen fördelas därmed över en längre tidsperiod. Detta innebär samtidigt att viss del av det årliga utrymmet tas i anspråk för ränteutgifter. För att begränsa detta sätts ett tak för stadens upplåning för egen räkning. Strategier för långsiktig ekonomisk planering Enligt balanskravet i kommunallagen ska kommunens budgeterade intäkter överstiga budgeterade kostnader. Vid underskott ska kommunen vidta åtgärder och återställa underskottet inom 3 år. I Västerås stad finns en s.k. balansfond, som innebär att staden öronmärkt en del av eget kapital som en buffert mot tillfälliga förluster. Resultatet 2014 medförde att staden tog 12 Mnkr i anspråk ur balansfonden, som därefter uppgår till 240 Mnkr. Västerås stad har därutöver inrättat en investeringsbuffert och från och med 2013 även en social resursfond. Syftet med ovanstående öronmärkningar är att åstadkomma en långsiktig ekonomisk planering och att staden kan tillåta avvikelser från resultatmålet enskilda år. Vid tillfälliga inkomstförstärkningar kan kommunen välja mellan tillfälliga insatser eller att förstärka eget kapital och därmed underlätta finansiering av kommande investeringar. För att klara stadens långsiktiga åtaganden måste verksamheten kontinuerligt arbeta med kvalitetsutveckling och effektiviseringar. Nya ambitioner måste vägas mot underhåll av befintlig verksamhet och stadens långsiktiga åtaganden. Stadens grundläggande styrdokument Styrdokumenten är en viktig utgångspunkt för all planering. I Västerås stad finns styrdokument som är antagna av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen som anger hur verksamheten ska utvecklas. Många av dessa dokument riktar sig mot särskilda sakområden och där ansvaret vilar på specifika nämnder och styrelser eller funktioner inom organisationen. Här är ansvaret tydligt fördelat. 9

Vid sidan av dessa finns styrdokument som riktar sig till hela den kommunala koncernen och som sammanfattar vårt ställningstagande och vår viljeinriktning för vårt eget arbete och för stadens och ortens utveckling. Följande styrdokument ska utgöra ett underlag för planeringen av verksamheten och dess utförande: Västerås 2026 - Staden utan gränser Översiktsplan Ledarpolicy Medarbetarpolicy Miljöprogram Jämställdhetspolicy Näringslivsprogram Policy för det internationella arbetet Program för personer med funktionsnedsättning Inköps- och upphandlingspolicy Uppdrag till nämnder och styrelser: Att beskriva hur nämnden/styrelsen tagit hänsyn till styrdokumenten i sin planering Balanserad styrning - övergripande mål Från och med 2016 införs balanserad styrning som ny styrprincip i Västerås stad. Balanserad styrning är en metod för att knyta organisationens långsiktiga och övergripande mål till det dagliga arbetet så att det blir mer påtagligt för organisationen att alla, efter egna förutsättningar, bidrar till samma övergripande mål. Balanserat styrkort är ett verktyg för den balanserade styrningen och med det försöker man nå målet genom att se på organisationen ur olika perspektiv, vilka för Västerås stad är kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi. Att våra kunder är nöjda med de tjänster vi levererar och den service vi tillhandahåller är centralt för det arbete vi utför i Västerås stad. Med kund menar vi invånare, elever, boenden eller brukare, med andra ord de vi är till för. Det krävs då av organisationen att vi har fungerande och effektiva processer för att kunna levererar rätt tjänster och service. Vi ska leverera rätt kvalitet och resultatet ska vara minst vad vi förväntat oss samtidigt som vi har en ekonomi i balans och kunniga och engagerade medarbetare. Detta summeras i de övergripande målen för de fyra perspektiven i stadens styrkort. Perspektiv Kund Kvalitet Ekonomi Medarbetare Övergripande mål Vi har nöjda kunder och invånare Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Vi har ekonomi i balans Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Uppdrag till nämnder och styrelser Att återkomma till kommunfullmäktige med nämndens/styrelsens beslutade styrkort och där visa hur de bidrar till att de övergripande målen nås. 10

Strategiska utvecklingsområden Strategiska utvecklingsområden är en särskild kraftsamling från fullmäktiges sida för att uppnå strategiska mål för stadens utveckling under en mandatperiod. Uppdraget ska genomföras genom en samordning av de resurser som finns i den kommunala verksamheten och tillsammans med andra aktörer i staden. Detta innebär att den dagliga verksamheten och det grundläggande uppdraget kvarstår för nämnder och styrelser, men att den gemensamma kraften riktas för att nå de mål som satts upp. Fullmäktige beslutar om övergripande inriktning i samband med beslut om budgetramar och ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på konkreta mål, organisation, aktiviteter och eventuell finansiering efter dialog med berörda nämnder och styrelser och att återrapportera detta till fullmäktige i budgetavstämningen. Uppföljningen sker under 2016 via kommunstyrelsen i delårsbokslutet per 31 augusti och därefter i årsredovisningen. För att kunna skapa tillräckligt fokus och kraft i arbetet behöver antalet utvecklingsområden vara begränsat till ett fåtal. Strategiska utvecklingsområden är: Politiskt valda insatsområden som har stor betydelse för ortens utveckling Insatsområden där flera delar av koncernen behöver involveras Områden där det krävs samverkan med externa krafter för att nå målen Samordning som bidrar till ökad effektivitet Uppdrag till kommunstyrelsen Fullmäktige ger mot denna bakgrund i uppdrag till kommunstyrelsen att utarbeta fyra strategiska utvecklingsområden. I uppdraget ingår att konkritisera mål och arbetsformer. 1. Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten Staden har många verksamheter som vid sidan av de stora välfärdsuppdragen som vård, skola och omsorg bidrar till att skapa trygghet, delaktighet i samhället och meningsfullhet. Här återfinns mötesplatser, rådgivning, stöd, vägledning, förebyggande verksamheter, vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser mm. I sampel med frivilligorganisationer, nätverk, eldsjälar mm kan vi bygga ett ännu starkare Västerås. Verksamheten ska särskilt fokuseras på att alla ska kunna inkluderas i ett socialt hållbart Västerås och för att stärka arbetsmarknadspolitiken, dvs att öka sysselsättning, minska arbetslöshet och påverka arbetsmarknaden. Arbetet ska ske stadsdelsnära och i samverkan över yrkesgränser. 2. En sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö Ett strategiskt utvecklingsområde är att nå våra mål för bostadsförsörjningen enligt kommunala bostadsprogrammet (KBP) för perioden 2014-2017, som antogs av kommunfullmäktige i september 2014. Mål och indikatorer är formulerade för att ge förutsättningar för Västerås att växa med 1500-1600 personer per år fram till 2050, då vi kommer att vara 200 000 invånare. Den mest konkreta indikatorn är att bostadsmarknaden i Västerås behöver tillföras i snitt 1000 nya lägenheter per år. I programmet finns härutöver många viktiga delmål, bland annat att alla ska ha en god bostad, att näringslivets utvecklingsmöjligheter ska stödjas, att bostadsförsörjningen ska stärka den sociala hållbarheten. För att nå våra mycket högt ställda bostadspolitiska mål krävs en 11

aktiv och fokuserad samverkan över förvaltnings- och bolagsgränser som griper in över i stort sett samtliga kommunala verksamhetsområden. 3. Höja kunskaps- och kompetensnivån i Västerås Kunskap och kompetens skapas på många olika sätt. I traditionell utbildning, kompetensutveckling, praktik och på många andra sätt. Västerås behöver fortsätta att höja kunskaps- och kompetensnivån för att säkerställa fortsatt attraktivitet för orten, en expansiv arbetsmarknad och en levande stad. För att åstadkomma detta krävs en ökning av den generella kunskaps- och kompetensnivån, där vi bland annat behöver fokusera på att fler ungdomar och elever ska vara behöriga till högre utbildning. Det innebär även en breddning av målgrupper, bland annat genom att få fler icketraditionella utbildningsval, genom en ökad medvetenhet om arbetslivets behov och förutsättningar. Slutligen behöver vi hitta vägar att säkra spetskompetens genom samverkan med näringsliv och högskola. 4. Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan Enligt stadens klimatprogram som antogs av kommunfullmäktige 2012 ska Västerås bidra till att tvågradersmålet uppfylls genom att utsläppen av växthusgaser år 2050 ska understiga ett ton per invånare. Utsläppen av växthusgaser i Västerås ska år 2020 ha minskat med mer än 60 procent per invånare jämfört med år 1990. Västerås stad som kommunal organisation ska år 2050 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser orsakade av Västerås stad ska år 2020 ha minskat med mer än 60 procent jämfört med år 2009. Stadens klimatmål är programenligt under 2015 föremål för revidering för att säkerställa att målen för 2020 nås och för att nya operativa mål för 2030 behöver formuleras. Minskad klimatpåverkan handlar inte bara om energi, fastigheter och transporter ur ett produktionsperspektiv. Klimatsmarta konsumtionsmönster, levnadsvanor och beteenden behöver underlättas och medvetandegöras. Sammantaget berör klimatfrågan alla invånare och alla verksamheter i Västerås Stad. 12

Översyn av ekonomistyrningen Inom ramen för översynen av stadens styrsystem pågår också en översyn av delar av ekonomistyrningen. De delar som ingår är; Utveckling av principerna för resultathantering för att tydliggöra hur bokslutsresultaten kan överföras till nästkommande år. Det gäller både principerna för överföring från kommunfullmäktige till nämnd och resultathantering på enhetsnivå. Servicepartners finansiering. Analys om det är effektivt att fortsätta med internt köp och sälj inom alla delar där det tillämpas idag eller om det är mer effektivt att anslagsfinansiera delar av tjänsterna. Här är konkurrensneutraliteten en viktig aspekt. En granskning av de interna debiteringsrutinerna ingår också. Omfattningen av och motiven för interna fördelningar av olika typer av overheadkostnader inom förvaltningarna. Behovet av utvecklade resursfördelningsmodeller i förhållandet mellan kommunfullmäktige och äldrenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning, tekniska nämnden, byggnadsnämnden samt miljö- och konsumentnämnden. Tydliggöra principerna för ramstyrningen och vilken frihet nämnderna har att inom sitt uppdrag fritt förfoga över sin budgetram. Inom ramen ekonomistyrningen ska också tydliggöra reglerna för komponentavskrivning och huvudprinciperna i stadens internhyresmodell. 13

Kommunfullmäktiges kvalitetsindikatorer Kommunfullmäktiges kvalitetsindikatorer är mått och nyckeltal vi använder för att följa kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller och de är uppdelade enligt styrkortets perspektiv. De flesta måtten och resultaten är hämtade från 2014 års undersökning Kommunens kvalitet i korthet (KKIK). Jämförelse med andra kommuner visar hur väl Västerås resultat står sig i förhållande till de 220 kommuner som är med i KKIK. Mörkgrönt (1) visar att Västerås tillhör den bästa gruppen av kommuner, ljusgrönt (2) den näst bästa, gult (3) den näst sämsta och rött (4) den sämsta gruppen. Jämförelse Kund Trend med andra kommuner Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med staden 1 Hur trygga invånarna i Västerås känner sig 3 Hur väl invånarna upplever att de har inflytande över stadens verksamheter 1 Företagsklimat enl. Svenskt Näringsliv, ranking 1 Hur väl invånarna upplever att Västerås är en attraktiv plats att leva och bo i 2 Elevernas syn på skolan och undervisningen i åk 8 2 Brukarnas bedömning av särskilt boende inom äldreomsorgen 3 Brukarnas bedömning av hemtjänsten inom äldreomsorgen 3 Jämförelse Kvalitet Trend med andra kommuner Andel som får svar på e-post inom två dagar 2 Andel som tar kontakt med staden via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga inom en minut 1 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende 3 Handläggningstid för att få försörjningsstöd 1 Elever i åk 6 som uppnått kravnivån för ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik 4 Elever i åk 3 som uppnått kravnivån för ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk och matematik 3 Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram 2 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år 3 Andel ungdomar (13-20 år) som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslutad utredning/insats 4 Jämförelse Ekonomi Trend med andra kommuner Resultat före extraord. poster (kommunen), andel (%) av skatt & generella statsbidrag 3 Soliditet kommun, (%) * Andel förvärvsarbetande invånare 20-64 år 2 Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd 4 * Jämförelse endast med ett mindre antal kommuner och då ligger vi något högre än snittet för jämförelsegruppen Jämförelse Medarbetare Trend med andra kommuner Medarbetarengagemang, totalt Västerås stad 4 Andel nöjda medarbetare i.u Andelen medarbetare som har önskad arbetstid i.u Andel medarbetare som får relevant kompetensutveckling i sitt arbete i.u 14

Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Skatter och kostnader i jämförelser med andra kommuner I Västerås är skattesatsen 31,24 procent, varav 20,36 för kommunen och 10,88 för landstinget. Kommunalskatten har varit oförändrad sen 2012. I tabellen nedan redovisas en jämförelse av skattesatser mellan några av landets större kommuner. Skattesats kommun 2015 22,08 22,26 21,34 20,20 21,25 20,84 20,36 20,85 Skattesats landsting 2015 10,77 11,51 11,26 10,70 10,70 11,16 10,88 11,55 Skattesats totalt 2015 32,85 33,77 32,60 30,90 31,95 32,00 31,24 32,40 Skatteväxling hemsjukvård 0,20 0,22 0,34 0,25 0,25 0,29 0,16 0,54 Skatteväxling kollektivtrafik ingen -0,26-0,47-0,42-0,42-0,49-0,04-0,34 Andel av rikets medelskattekraft 2014 88,6 97,5 96,6 98,7 92,1 102,5 102,0 93,9 Tabell. Skattesats, skatteväxling och skattekraft Skattesatserna varierar mellan kommunerna. En faktor är politiska övervägande över hur mycket som ska satsas på kvalitet i verksamheterna och hur mycket medborgarna själva ska få behålla av sin inkomst. En annan faktor kan vara effektiviten i verksamheterna. I jämförelse med de andra kommunerna har Västerås har låg skattesats både vad avser den totala skatten och skatten till kommunen. I båda kategorierna har staden näst lägst skatt i jämförelsegruppen. Vad gäller den kommunala skatten så har Linköping lägre skatt än Västerås men då måste man beakta att en betydligt större del av kollektivtrafiken i Östergötland bekostas av landtingsskatten än i Västmanland. Skulle de båda länen ha skatteväxlat kollektivtrafiken för motsvarande lika stora belopp skulle Västerås ha haft den lägsta kommunalskatten i gruppen. Skillnaden mellan Västerås och Gävle som har högst skatt till kommunen i gruppen är 1,90 procentenheter. Om Västerås skulle höja skatten till Gävles nivå skulle det innebära ca 600 mnkr i högre intäkter för staden. Andel av rikets medelskattekraft visar skatteunderlaget per invånare i kommunen som andel av rikets medelskattekraft, det vill säga den genomsnittligt beskattningsbara inkomsten per invånare i riket. Inkomstutjämningen beräknas som skillnaden mellan den garanterade skattekraften på 115 procent och kommunens egen skattekraft. Om den egna skattekraften ligger under 115 procent erhåller kommunen medel i inkomstskatteutjämningen. Kostnadsutjämningen ska utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner, som kommunerna inte själva kan påverka, såsom åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi samt geografi. Syftet är att utjämna skillnader mellan kommunerna för att de ska kunna tillhandahålla en likvärdig service. De kommuner som relativt sett har ogynnsamma strukturella förhållanden får ett utjämningsbidrag, medan de kommuner som har gynnsamma förhållanden erlägger en utjämningsavgift. Bidraget/avgiften beräknas i kronor per invånare och motsvarar skillnaden mellan kommunens strukturkostnad och den strukturkostnad som gäller för genomsnittskommunen i riket. I jämförelse med åtta större kommuner ser skillnaden mellan de redovisade kostnaderna och genomsnittet, eller standardkostnaden, ut enligt tabellen nedan. 15

Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Medel åtta kommuner Medel alla kommuner Värde 2013, andel (%) Förskola och skolbarnomsorg -1,0 6,2 10,9 3,0-2,3-4,8 2,0-4,6 1,2 2,5 Grundskola -5,9-3,1-1,5-0,0-7,2-2,6-8,9-4,3-4,2 2,9 Gymnasieskola -9,6-1,6-6,4-5,2-14 14,9 0,9-12,1-4,1 2,4 Individ- och familjeomsorg 19,3 6,8 18,2 9,8 15,4 13,6 5,9 11,3 12,5 4,6 Äldreomsorg -4,6 1,9 6,5-23,9-5,9 10,6-5,7 6,5-1,8 1,4 Tabell. Avvikelse redovisad kostnad mot standardkostnad I jämförelse med de övriga kommunernas avvikelser från strukturkostnaden är Västerås kostnadsnivå: Grundskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Förskola och skolbarnomsorg Gymnasieskola Lägst kostnad Lägst kostnad Låg kostnad Medelhög kostnad Hög kostnad 16

Planeringsförutsättningar 2016 Tillväxten växlar upp i omvärlden och i Sverige Källa: SKL Den svenska ekonomin befinner sig sedan finanskrisens utbrott i en uttalad lågkonjunktur, vilket bland annat märks i en dämpad pris- och löneutveckling. Efter raset i produktionen i slutet av 2008 skedde en viss återhämtning under de två följande åren, men därefter tappade återhämtningen i Sverige fart och BNP-tillväxten backade något under 2012, och ökade endast måttligt under 2013. 2014 var den dock 2,3 procent (kalenderkorrigerat) och SKL räknar med att BNP kommer öka med 3,2 procent respektive 3,3 procent under 2015 och 2016. Under fjolåret fick vår omvärld en skjuts i tillväxten och exportvägd BNP ökade med 1,7 procent under 2014. Detta ligger dock klart under det historiska genomsnittet. Denna svaga utveckling på våra främsta exportmarknader påverkade även svensk export som utvecklades dåligt under 2012 och 2013. Under 2014 ökade dock både exporten och den inhemska efterfrågan, men trots detta är genomsnittet för de tre åren 2012-2014 ganska magert ur ett historiskt perspektiv. Vi kan konstatera att den ekonomiska utvecklingen ser mycket olika ut för olika delar av världen. USA, Storbritannien och Tyskland har alla fått en reducerad arbetslöshet. Tyskland visar dock inte på samma tillväxt i produktion som de andra nämnda länderna. I stora delar av euroområdet ser vi fortsatt väldigt hög arbetslöshet, men i år förväntas den ekonomiska utvecklingen i euroområdet förstärkas. Överlag så förväntas tillväxten bli starkare i år jämfört med i år. Dessvärre visar våra nordiska grannländer på sämre siffror, vilket kommer kunna vara negativt för den svenska exporten. Norge plågas av nedgången i oljepriset och den finska ekonomin brottas med stora strukturproblem vilket håller tillbaka deras tillväxt. Sammantaget förväntas svensk export mot de mest betydelsefulla motparterna växa med 2,0 procent i år och 2,2 procent nästa år. Räntorna i Europa och Nordamerika är för närvarande extremt låga, och bland annat Sverige har till och med en negativ styrränta. De i stort sett obefintliga obligationsräntorna indikerar att marknaden förväntar sig att detta lågränteläge kommer hålla i sig, och att vi kommer ha en fortsatt mycket expansiv finanspolitik. SKL bedömer också att räntorna i närtid kommer att förbli låga men att en vändning är att vänta i samband med att den internationella konjunkturen stärks. Under fjolåret ökade den inhemska efterfrågan i den svenska ekonomin påtagligt. Framförallt investeringarna i byggnader och anläggningar ökade mycket snabbt, och förutsättningarna finns för en fortsatt stark inhemsk tillväxt även i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är alltjämt relativt låga, och med en ökad framtidstro bör både investeringar och konsumtion öka. Detta är dock avhängigt att den svenska exporten kommer igång och att den internationella konjunkturen förstärks ytterligare. Även på den svenska arbetsmarknaden finns förutsättningar för en fortsatt sysselsättningsökning. Dock har arbetskraftsdeltagandet ökat markant sedan 2009, vilket är en förklaring till varför arbetslösheten inte sjunkit nämnvärt trots en sysselsättningsökning. Arbetslösheten var 7,9 procent 2014 och förväntas av SKL bli 7,5 procent under 2015. Som en följd av sysselsättningsökningen, att den automatiska balanseringen i pensionssystemet släpper och relativt små höjningar av grundavdragen så ökar skatteunderlaget kraftigt i år och nästa år. Även realt sett, där hänsyn tagits till kommunernas och landstingens pris- och löneökningar, ökar skatteunderlaget snabbt med drygt 2 procent per år i år och nästa år. 17

Ekonomiska förutsättningar 2016 för Västerås stad Relativt goda skatteintäktsprognoser Prognosen för skatteintäkterna är relativt goda inför 2016. Skatteintäkterna jämfört med budget året innan beräknas öka i en takt som kan betraktas som ett normalår. Konjunkturen växer stabilt. Årets ökning av skatteintäkterna beräknas bli 271 Mnkr. BNP-tillväxten i Sverige beräknas bli 3,2 procent 2015 och en liknande ökning förväntas nästa år. Konjunkturåterhämtningen leder till en bättre utveckling av arbetade timmar och högre löneökningar vilket ger en stabil utveckling av skatteunderlaget. Oförändrad skattesats Budgetförslaget bygger på en oförändrad skattesats 2016 på 20,36 procent. Västerås skattesats är lägre än snittet i riket och lägst i länet. Stora ekonomiska obalanser 2015 i den löpande verksamheten Samtliga nämnder inom skola, vård och omsorg är på väg mot budgetunderskott 2015. Det samlade underskottet inom dessa områden beräknas till mer än - 110 Mnkr. Hemtjänsten och institutionsvården inom individ- och familjeomsorgen redovisade stora budgetunderskott redan i bokslutet 2014. För att säkerhetsställa god vård och omsorg för de äldre och de mest utsatta samt att ge de nytillträdda nämnderna förutsättningar att klara en budget i balans beslutade kommunfullmäktige att äldrenämndens och individ- och familjenämndens budgetramar 2015 skulle utökas motsvarande det prognostiserade underskotten 2014. Ett tillskott på 86 Mnkr. Kommunfullmäktige förutsatte att nämndernas åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen få effekt och att kostnaderna skulle rymmas inom de tilldelade budgetramarna 2015. Antalet beviljade hemtjänsttimmar fortsätter dock att öka och i första delårsbokslutet 2015 visar äldrenämnden en prognos för helår på - 46 Mnkr. Inom skolan är främsta orsaken att vissa kommunala grundskolor visar på stora elevtapp. Eleverna väljer andra skolor utanför det egna upptagningsområdet. Obalanserna kommer att påverka ekonomin även 2016 och omedelbara krafttag krävs från berörda nämnder om inte konsekvenser ska bli alltför påtagliga. För att till en del möta obalanserna finns det i budget 2016 en budgetreserv på 45 Mnkr. Avgifter i kostnadsutjämningssystemen Stadens ökade skatteintäkter har de senaste inte fått full effekt beroende på att stadens avgifter i utjämningssystemen mellan kommunerna ökat. Under perioden 2014 2016 ökar avgifterna med nästan 100 Mkr. En omfattande förändring av kostnadsutjämningssystemet genomfördes 2014. Västerås avgift i kostnadsutjämningssystemet 2016 är 67 Mkr högre än den avgift som gällde innan förändringen. Det är främst för delverksamheterna förskola och individ- och familjeomsorg som Västerås avgift ökat. I den särskilda LSS-utjämningen ökar avgiften från 65 Mkr till 95 Mkr under 2015 och 2016. Ökningen av antalet personer som får hjälp genom LSS-insatser är lägre i Västerås än genomsnittet i riket. Högre löne- och prisökningar I samband med att konjunkturen förbättras förväntas också löner och priser stiga de kommande åren. För 2016 beräknas löneökningarna bli 3,2 procent och prisökningarna 1,4 procent. Internhyrorna antas bli oförändrade eftersom inflationen inte förväntas överstiga 2 procent-. För 2017 och 2018 prognostiseras löneökningstakten till 3,4 respektive 3,5 procent. Hur löneökningarna utvecklas är dock osäkert. Flera av de stora förbunden inom kommunens avtalsområden har sifferlösa avtal för 2016. På intäktssidan bygger skatteintäktsprognoserna också på att timlönerna ska öka med drygt 3 procent. 18

De beräknade löne- och prisökningarna kompenseras fullt ut i nämndernas budgetramar. Totalt tillförs budgetramarna 156 Mnkr i löne- och priskompensation. Av lönekompensationen fördelas 3,0 procent direkt till nämndernas budgetramar och 0,2 procent (8 Mnkr) sätts av till en central lönepott för riktade lönesatsningar på prioriterade yrkesgrupper. Stor ökning av barnantalet i förskola och grundskolan Befolkningsprognosen visar på en ökning av befolkningen på 1700-1800 personer per år de kommande fem åren. Befolkningsökningen får direkta konsekvenser över antalet barn och elever i skola och förskola. För förskolan är prognosen en ökning med ca 150 barn under 2016. Ökningen förväntas bli över 100 barn per år också 2017 och 2018. I grundskolan beräknas elevökningen bli hela 638 elever under 2016 i förhållande till budgeterat elevantal. Den ovanligt stora ökningen förklaras till del av elevantalet i budget 2015 är för lågt. För 2017 och 2018 prognostiseras en ökning med drygt 400 elever per år. I gymnasieskolan har elevantalet sjunkit under många år men minskningen har successivt trappats av och under 2016 är det minskade elevantalet blygsamt. Till 2017 börjar antalet gymnasieelever att öka igen. För att möta det ökade barn- och elevantalet i förskolan och grundskola behöver 64 Mnkr sättas av i budget 2016. Sparkrav på 1 procent med strukturella grepp De ökade skatteintäkterna räcker inte för att möta ökade löner och priser, volymökningar och dessutom åtgärda obalanser. För att balansera ekonomin måste ett besparingskrav sättas på verksamheterna även i budget 2016. Sparkravet är generellt beräknat till 1,0 procent av budgetramarna, vilket ger kostnadsbesparingar på 59 Mnkr. Försörjningsstöd och vårdkostnader inom individ- och familjenämndens verksamhetsområde samt kollektivtrafiken ingår inte i beräkningsunderlaget för sparkraven. För att bevara nivån på habiliteringsersättningen för LSS och personliga ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning har besparingskravet för nämnden för personer med funktionsnedsättning sänkts till 0,2 procent av budgetramen. För de pedagogiska nämnderna har en omfördelning gjorts mellan nämnderna. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Förskolenämnden åläggs ett högre sparkrav medan grundskolenämnden undantas. Motivet är att i jämförelse med andra kommuner så har gymnasieskolan och förskolan resurser som ligger i mitten av den jämförda kommungruppen medan resursfördelningen till grundskolan är låg. I kommunstyrelsens budgetinriktning fick nämnderna i uppdrag att lämna förslag på olika typer av strukturella grepp för att möta sparkravet. Nämnderna har redovisat ett stort antal möjliga besparingsåtgärder som sammanlagt uppgår till 188 Mnkr, varav ca 30 Mnkr bedöms avse förebyggande verksamheter. Till höstens budgetavstämning får nämnderna i uppgift att konkretisera vilka åtgärder som man avser att jobba vidare med. Det är av yttersta vikt att nämnderna så snart som möjligt påbörjar arbetet med att genomföra åtgärderna och inte väntar till efter budgetavstämningen. 19

Kommunstyrelsens strukturella åtgärder I budgetinriktningen fick kommunstyrelsen/stadsledningskontoret i uppdrag att genomföra strukturella åtgärder som minskar de totala kostnaderna med 0,5 procent = 33 Mkr. Stadsledningskontoret har identifierat fyra åtgärdsområden vilka det fortsatta arbetet föreslås inriktas mot: Inrättande av bolagskoncern för koncernen Västerås stad under 2015. Ekonomiska effekter uppnås under 2017-2018. Översyn av administrativa processer. Exempel på åtgärder som föreslås: - Fortsatta effektiviseringar inom inköpsprocessen - Effektivisering av postrutiner - Digitala utskick till kfm och fler nämnder - Införa riktlinje för telefoni med basmodell för budgettelefon och abonnemang med baskrav - Se över kostnadseffektiviteten i licenser använda billigare licenser för vissa användare Översyn av kommunstyrelsens bidrag till olika organisationer och samarbetsorgan Samordning av förebyggande insatser inom ramen för organisationsöversynen BUM2 - De förebyggande verksamheterna beräknas idag omsluta ca 300 mnkr och är organiserat under ett stort antal nämnder. Det kan mot den bakgrunden finnas möjligheter att hitta effektivare lokallösningar och nya samverkansformer, samordna OH samt öka samverkan med krafter utanför den kommunala organisationen. Målvärde 10 Mkr 12 Mkr 5 Mkr 6 Mkr Det av vikt att poängtera att endast en begränsad del av de summor som anges som målvärden kommer att få effekt under 2016. Effekterna förväntas komma under 2017 och 2018. De åtgärder som genomförs kommer att innebära besparingar för alla nämnder och inte enbart påverka kommunstyrelsens egen budgetram. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samband med höstens budgetavstämning redovisa strukturella åtgärder omfattande minst 30 mnkr varav minst 10 mnkr i skarpa åtgärder att tillämpa 2016. Budgeterat resultat Det budgeterade resultatet för 2016 kommer inte upp till det finansiella målet på 2 procent av skatteintäkter mm. I budget 2015 är det budgeterade resultatet 70 Mnkr (1 procent). Täckande av obalanser i ekonomin 2015 och ökade volymer i skola och äldreomsorg samtidigt som löneökningarna beräknas bli relativt höga innebär att det budgeterade resultatet inte i ett steg kan lyftas till 2-procentsnivån utan årets budgeterade resultat är 1,5 procent (111 Mnkr). Om resultatet skulle läggas på 2-procentsmålet bedöms det sparkrav som i så fall krävs i de befintliga verksamheterna bli för stort. 20

Förändringar jämfört budget 2015 Finansiering Mnkr Kostnadsökningar Mnkr Ökade skatteintäkter 2016 271 Ökad budgetreserv -Täckande av -20 obalanser i befintlig verksamhet Vårpropositionen statsbidrag 35 Löne- och prisökningar 2016 (inkl -164 särskild lönesatsning) Tillfälliga satsningar 2015 15 Ökade budgetramar - 155 Rationaliseringskrav 1 procent 59 Förbättrat budgeterat resultat -41 Totalt 380 Totalt -380 Mycket begränsat utrymme nya satsningar 2016 De kärva ekonomiska förutsättningarna innebär att utrymmet för nya satsningar i budget 2016 är ytterst begränsat. De satsningar som påbörjas i budget 2015 kommer dock att fullföljas. Det gäller exempelvis utökning av kollektivtrafikens servicelinjer, Gilltuna truckstop och driftkonsekvenser av 2015 års investeringar. Flera styrelser och nämnder har i vårens budgetunderlag redovisat behov av utökningar i verksamheten och tillskott till budgetramarna. Dessa behov måste finansieras inom befintliga budgetramar. Verksamhets- och kostnadsökningar ska mötas av omprioriteringar inom andra delar av respektive nämnds verksamhetsområde. I budget föreslår kommunstyrelsen särskilda satsningar motsvarande 16 mnkr. Det gäller exempelvis ökad driftersättning till grundskolans högstadium, teknik för bättre äldreomsorg, utökad turtäthet för stadsbussarnas linje 3 och ökat föreningsstöd. Nya redovisningsregler för avskrivningar och underhåll Förändrade redovisningsregler är under införande i kommuner, landsting och företag. Redovisningsreglerna kallas K3 och innehåller bland annat komponentavskrivning. Det innebär att olika delar av en fastighet eller annan anläggning kommer att få varierande avskrivningstider. Men det som bedöms få de största konsekvenserna på kommunernas redovisning är att delar av det som idag bokförs som planerat underhåll i driftbudgeten istället ska klassificeras som investering. Det gäller exempelvis fastighetsunderhållet och gatuunderhållet. I redovisningen blir konsekvenserna på kort sikt att kostnaderna i driftbudgeten sjunker, eftersom underhållskostnaderna blir lägre. På längre sikt blir kostnadsnivån oförändrad jämfört med dagens redovisningsregler när avskrivning och ränta tillkommer på det underhåll som bokförts som investering. I Västerås stad infördes de nya redovisningsprinciperna för teknisk verksamhet 2015och för fastighetsförvaltningen kommer regeländringen 2016. I de kommunala bolagen infördes K3-reglerna redan 2014. I budget 2015 omklassificerades 7 Mnkr av gatuunderhållet från driftkostnad till investering samtidigt som underhållsbudgeten i investeringsplanen utökades till 20 Mnkr. I investeringsbudgeten 2016 ökas investeringsunderhållet på gator, broar och vägar till sammanlagt 35 Mnkr. Av fastighetsunderhållet klassas 4,6 Mnkr av nuvarande underhåll om från drift till investering 2016. Därutöver tillkommer en omklassificering av 4,9 Mnkr av underhållet i hamnen. Fastighetsnämndens planerade underhåll av skollokaler utökas temporärt under 2016 med 9 Mnkr i investeringsbudgeten. 21

Riktade statsbidrag i vårpropositionen I regeringens vårproposition finns ett flertal riktade statsbidrag som kommunerna kan ansöka om för 2016. Det gäller exempelvis medel för mindre gruppstorlekar i förskolan, mindre klasser och fler anställda i skolans årskurs 1-3, ökad bemanning i äldreomsorgen och stöd till klimatinvesteringar. En särskild satsning på ökade lärarlöner har också avviserats till höstens budgetproposition, under förutsättning av godkännande från arbetsmarknadens parter. Det innebär att det inom ett flertal angelägna verksamhetsområden finns möjlighet till statsbidrag för satsningar som annars helt skulle behöva finansieras av kommunala medel. Riktlinjerna för statsbidagen och hur stor del av de riktade statsbidragen som tilldelas Västerås är ännu inte helt klart. De riktade statsbidrag som erhålls kommer att redovisas som intäkter direkt i berörda nämnders driftredovisning och påverkar därmed inte tilldelade budgetramar från kommunfullmäktige. Sänkt internränta till 2,5 procent Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknar en internränta inför varje budgetår. Den beräknade internräntan kan användas för kommuner och landstings budgetering och redovisning, men det är inget krav att följa SKL:s beräkning. En fördel med att använda SKL:s räntenivå är att det underlättar för kostnadsjämförelser med andra kommuner om räntenivå är någorlunda lika. För 2016 beräknar SKL en internränta på 2,4 procent. I Västerås har vi idag en internränta på 3 procent. Internräntenivån bygger på prognoser över den tioåriga statsobligationsräntan och ska ange en beräknad räntenivå över investeringarnas genomsnittliga återstående avskrivningstid. Internräntan ska alltså inte direkt anpassas till aktuella marknadsräntor. Dagens exceptionella ränteläge gör dock prognoserna mycket svårbedömda. Internräntan 2016 för Västerås stad föreslås sänkas från 3 procent till 2,5 procent (avrundning). Stadsledningskontoret får i uppdrag att till höstens budgetavstämning, i samarbete med fastighetskontoret, reglera internhyrorna utifrån den effekt som sänkt internränta får på räntekostnaderna och föreslå motsvarande sänkningar av nämndernas budgetramar. 22

Ekonomiska förutsättningar 2016 resultaträkning Mnkr Skatteintäkter och utjämning budget 2015 6 991 Finansnetto 2015 93 Ökade skatteintäkter 2016 271 Generella statsbidrag i vårpropositionen (motsvarande kostnad nedan) 35 Summa finansiering 7 390 Verksamhetens nettokostnader budget 2014-7 014 Avgår tillfälliga satsningar 2014 + 15 Löne- och prisökningar 2015-164 Kostnadsökning motsvarande ökat generellt statsbidrag - 35 Ökade nämndramar 2015-120 Ökad budgetreserv - 20 Rationaliseringskrav 1 procent + 59 Verksamhetens nettokostnader - 7 279 Årets budgeterade resultat 111 Budgeterat resultat motsvarar procent av skatteintäkter mm 1,5 % Ekonomiska grundförutsättningar för 2016 Skattesats kommunen 20,36 oförändrad Löneökningar kompensation i budgetramarna 3,0 % 135 Mnkr Central pott för riktade lönesatsningar 0,2 % 8 Mnkr Prisökningar exkl lokalhyror - kompensation i budgetramarna 1,4 % 29 Mnkr Generellt rationaliseringskrav - 1,0 % - 59 Mnkr Internränta 2,5 % sänkning från 3,0 % 23

Förutsättningar 2017-2018 Stabil ökning av skatteintäkterna För 2017 och 2018 förväntas en fortsatt stabil ökning av skatteunderlaget på drygt fyra procent per år. Västerås stads skatteintäkter och utjämning förväntas därmed fortsätta att öka i storleksordningen 275 280 mnkr per år, vilket är i nivå med ökningen under 2016. Höga löne- pris- och volymökningar I samband med att konjunkturen stabiliseras förväntas också allt högre löneökningar. I budget 2015 beräknas löneökningarna till 3,0 procent. De beräknas successiv öka de kommande åren för att vara uppe i 3,5 procent år 2018. Högre löneökningar bidrar till ökade skatteintäkter men det innebär också högre lönekostnader. Efter att inflationen har varit obefintlig under en lång period väntas också priserna börja öka framåt. I nationalräkenskaperna räknar man med prisökningar på 1,4 procent för 2016 som för 2018 stiger till 1,8 procent. Kostnadsökningarna 2017 och 2018 till följd av ökade löner och priser beräknas till 190 mnkr respektive 198 mnkr. De demografiska förutsättningarna forsätter att sätta press på ekonomin. Sammantaget måste ca 100 mnkr per år sättas av i kommande budgetar för att kostnadsökningar till följd ökat antal barn och elever i skola och förskola, fler äldre i behov av vård och omsorg samt fler insatser till personer med funktionsnedsättning. Besparingsåtgärder kommer att behövas även 2017 och 2018 De kostnadsökningar som de ökade löne- pris- och volymökningarna medför är högre än den beräknade ökningen av skatteintäkterna. Alla kostnadsökningar därutöver måste mötas med omprioriteringar och besparingar. De stora obalanser som finns i nämndernas ekonomier under 2015 har endast till en mindre del kompenserats i budgeten 2016. Det finns stor risk att delar av obalanserna håller i sig in i 2017. Det kommer därför troligen att krävas förstärkningar av den kommungemensamma budgetreserven både 2017 och 2018. Med dessa förutsättningar krävs fortsatta besparingsåtgärder i verksamheterna om det budgeterade resultatet ska kunna nå upp till 2 procent av skatteintäkter och utjämning. För 2017 behövs ett besparingskrav på 1,4 procent av budgetramarna och för 2018 ytterligare 0,7 procent. Men det förutsätter också att inga kvalitetssatsningar görs i befintlig verksamhet. Förutom volymökningar och återställande av obalanser är en förklaring till behovet av besparingskrav att resultatet måste förbättras med över 40 mnkr för att nå upp till 2 procent. För att nå det nya långsiktiga resultat på 2,5 procent behöver det budgeterade resultat jämfört med 2016 stärkas med 85 mnkr. 24

Förutsättningar 2017-2018 (mnkr) 2016 2017 2018 Budget Utblick Utblick Ökade skatteintäkter och utjämning 271 280 276 Löne- och prisökningar -164-190 -198 Volymökningar demografi mm -97-103 -103 Ökad budgetreserv -20-40 -20 Övriga förutsättningar -8 7 Summa kostnadsökningar -289-326 -321 Krav på resultatförbättring för att nå 2% i budgeterat resultat -41-41 -5 Besparingskrav för att nå resultatmål på 2-procent -59-87 -50 1,0% 1,4% 0,7% 25

Årsplan 2016 för styrelser och nämnder Pedagogisk verksamhet Förskolenämnden Nämndens verksamhetsområde Förskolenämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola. Nämnden medverkar också i samhällsplaneringen som berör barn och ungdom. Nämnden har ett övergripande ansvar för att säkra att det finns goda och ändamålsenliga strukturer i Västerås som ger goda förutsättningar för förskolor att hålla ett bra utbud av med hög kvalitet för stadens barn. Det ska finnas tydliga och väl kommunicerade spelregler för alla förskolor oavsett huvudmannaskap. Nämnden strävar efter stor transparens i den ekonomiska tilldelningen och att alltid följa principen om bidrag på lika villkor. Barn- och ungdomsnämnden (som sedan har delats i en förskolenämnd och en grundskolenämnd) övertog 2013 driftansvaret för den kommunala förskolan från styrelsen för proaros. Nämndens mål Budget i balans Likvärdighet utifrån resursfördelning likvärdighet pedagogisk kvalitet Inkluderande lärmiljöer Säkerställa undervisning på vetenskaplig grund Chefers och medarbetares arbetsmiljö Verksamhetsutveckling Det finns ett uppdämt behov att göra satsningar för att uppfylla lagkrav och politiska ambitioner. Ökad personaltäthet från 5,2 till 5,1 barn per årsarbetare, minskade barngrupper från 15,4 till 15,1 barn per avdelning och en utökning av tiden med 5 timmar per vecka för barn till arbetslösa och föräldralediga är exempel på nämndens ambitioner för kvalitetsförbättringar. Delar av kvalitetförbättringarna kan finansieras av riktat statsbidrag i vårpropositionen. Västerås beräknas för 2016 erhålla 12,5 mnkr i statsbidrag. Bidraget redovisas som intäkt direkt i förskolenämndens redovisning och påverkar därmed inte budgetramen från kommunfullmäktige. 26

FÖRSKOLENÄMNDEN Mnkr Budget 2015 853,0 Avgår tillfälliga medel 2015-0,2 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 19,4 Rationaliseringskrav efter omfördelning till grundskolenämnden -5,1 Tillskott och förändringar i budgetramen 2016 Ökat barnantal i förskolan (144 barn) 17,4 Budgetram 2016 884,5 Investeringsram 2016 2,0 Grundskolenämnden Nämndens verksamhetsområde Grundskolenämnden ansvarar för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidsverksamhet och fritidsgårdsverksamhet. Nämnden medverkar också i samhällsplaneringen som berör barn och ungdom. Nämnden har ett övergripande ansvar för att säkra att det finns goda och ändamålsenliga strukturer i Västerås som ger goda förutsättningar för skolor att hålla ett bra utbud av med hög kvalitet för stadens elever. Det ska finnas tydliga och väl kommunicerade spelregler för alla skolor oavsett huvudmannaskap. Nämnden strävar efter stor transparens i den ekonomiska tilldelningen och att alltid följa principen om bidrag på lika villkor.. Barn- och ungdomsnämnden (som sedan har delats i en förskolenämnd och en grundskolenämnd) har sedan 2013 driftansvaret för den kommunala grundskolan. Grundskolenämnden ansvarar också för beställning av Fritid och förebyggandes insatser. Nämndens mål Samtliga elever når kunskapskraven och ges möjligheten att nå sin fulla potential Budget i balans Likvärdighet mellan skolor och olika elevgrupper utifrån resursfördelning likvärdighet pedagogisk kvalitet Inkluderande lärmiljöer Säkerställa undervisning på vetenskaplig grund Chefers och medarbetares arbetsmiljö Optimering av lokaler inom grundskolans senare år Verksamhetsutveckling Kommunfullmäktige antog 2011 utbildningsplan för Västerås Stad 2011-2015. I skollagen finns krav på att huvudmannen ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. De pedagogiska nämndernas styrmodell ska omarbetas så att flerårsplanen från och med 2016 beslutas av de pedagogiska nämnderna. Detta arbete kommer att ske under 2015. För att öka attraktiviteten och säkerställa rekrytering av nya medarbetare har flera särskilda lönesatsningar genomförts de senaste åren inom grundskolan. Det finns ett behov av fortsatt satsning på lärarlönerna. Regeringen aviserat att man har för avsikt göra en satsning på ökade 27

lärarlöner i höstens budgetproposition under förutsättning av godkännande från arbetsmarknadens parter. Det finns ett uppdämt behov att göra satsningar för att uppfylla lagkrav, t.ex. vad gäller studie- och yrkesvägledare, skolbibliotek, kuratorer, biträdande rektorer samt kompetenser för en utökad kartläggning av nyanlända elever. Ökad personaltäthet från 12,5 till 12,25 elever per årsarbetare och en utökning av tiden på fritidshem med 5 timmar per vecka för barn till arbetslösa och föräldralediga är exempel på satsningar nämnden vill göra om finansiering finns. För lågstadiet kan kvalitetförbättringar finansieras av riktade statsbidrag i vårpropositionen. Västerås beräknas från 2015 erhålla 30 mnkr per år i statsbidrag för ökad bemanning på lågstadiet. Bidraget redovisas som intäkt direkt i grundskolenämndens redovisning och påverkar därmed inte budgetramen. Det finns därutöver ytterligare riktade statsbidrag mot grundskolan i vårpropositionen där Västerås andel schablonmässigt beräknas till ca 28 mnkr. Det gäller stöd till skolor med låga studieresultat, läxhjälp, sommarskola, elevhälsa, skapande skola och upprustning av skollokaler. För att förbättra elevernas resultat krävs att hålla i och utveckla insatserna som syftar till att utveckla lärarskickligheten, att fortsätta arbeta med inkludering samt att utveckla ersättningsmodellerna och resursfördelningen för ökad likvärdighet. Ökat elevantal 2016 jämfört budget 2015 Förskoleklass 90 Årskurs 1-6 349 Årskurs 7-9 209 Fritidshem 260 Grundsärskola - 10 Kommunstyrelsens förslag på särskilda satsningar Alla barn i Västerås har rätt till en trygg skolgång, individanpassad undervisning och att tidigt få stöd i skolan utifrån sina behov. Elevpengen till högstadiet höjs därför med 5,0 mnkr. Ersättningen till skolmåltidsverksamheten ökas med 0,5 mnkr. En satsning kopplat till projektet Framtidens mat. Som ett första steg mot att HBTQ-certifiera elevhälsan i Västerås gör en utbildningsinsats för att öka medarbetarnas HBTQ-kompetens. Satsningen omfattar även Västerås stads idrottslärare. Grundskolenämndens samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budgetramar utökas med 0,2 mnkr vardera. 28

GRUNDSKOLENÄMNDEN Mnkr Budget 2015 1 543,2 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 32,7 Omfördelning rationaliseringskrav 0,4 Tillskott och förändringar i budgetramen 2016 Ökat elevantal i grundskola och fritidshem 45,6 Ökad lokalhyra till följd av investeringar (80procent kompensation) 3,0 Ökad driftersättning till högstadiet 5,0 Höjd skolmåltidsersättning 0,5 HBTQ-satsning elevhälsa och idrottslärare åk 7-9 (tillfällig satsning) 0,2 Ökad undervisning i matematik år 4-6 från höstterminen 2016 (tillskott till generella statsbidraget) 3,6 Budgetram 2016 1 634,2 Investeringsram 2016 6,9 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Nämndens verksamhetsområde Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, särskild utbildning för vuxna samt arbetsmarknadsfrågor. För vuxenutbildningen finns ett vuxenutbildningscentrum som vägleder och samordnar vuxnas utbildningsbehov. Nämnden ska följa arbetsmarknadsläget och vid behov föreslå åtgärder inom sitt ansvarsområde. Nämnden har ett övergripande ansvar för att säkra att det finns goda och ändamålsenliga strukturer i Västerås som ger goda förutsättningar för gymnasieskolor att hålla ett bra utbud av med hög kvalitet för stadens elever. Det ska finnas tydliga och väl kommunicerade spelregler för alla gymnasieskolor oavsett huvudmannaskap. Nämnden strävar efter stor transparens i den ekonomiska tilldelningen och att alltid följa principen om bidrag på lika villkor. Från och med 2013 har Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden driftansvaret för den kommunala gymnasieskolan. Nämndens mål Ökad andel elever klarar examen och ges möjligheten att nå sin fulla potential Minskat utanförskap för unga i åldern 16-25 år Budget i balans Likvärdighet mellan skolor och program utifrån resursfördelning likvärdighet pedagogisk kvalitet Inkluderande lärmiljöer Säkerställa undervisning på vetenskaplig grund Chefers och medarbetares arbetsmiljö Fullföljd lokalomställningen för alla gymnasieskolor 29

Verksamhetsutveckling För att ökat attraktiviteten och säkerställa rekrytering av nya medarbetare har flera särskilda lönesatsningar genomförts de senaste åren inom gymnasieskolan. Det finns ett behov av fortsatt satsning på lärarlönerna. Det finns ett uppdämt behov att göra satsningar för att uppfylla lagkrav, t.ex. vad gäller studie- och yrkesvägledare, skolbibliotek, kuratorer, biträdande rektorer samt kompetenser för en utökad kartläggning av nyanlända elever. Exempel på indikatorer för uppföljning av skol- och förskoleverksamheterna: Upplevd trygghet, lust att lära, stöd och hjälp, kunskap om målen etc. Andel godkända Antal elever per lärare Organisationsindex, stressindex Antal medarbetare per chef Sjukfrånvaro Ekonomiskt utfall UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Mnkr Budget 2015 708,4 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 17,4 Rationaliseringskrav efter omfördelning till grundskolenämnden -26,3 Förändring i budgetramen 2016 Minskat elevantal i gymnasieskolan - 1,0 HBTQ-satsning elevhälsa och idrottslärare (tillfällig satsning) 0,2 Budgetram 2016 698,7 Investeringsram 2016 4,0 30

VÅRD OCH OMSORG Äldrenämnden Nämndens verksamhetsområde Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som fyllt 65 år. Arbetet styrs främst av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för dagverksamhet, korttidsplatser och särskilt boende för personer yngre än 65 år med demenssjukdom samt handläggning av bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Från 2015 har Äldrenämnden ensamt ansvar för all hemtjänst, oavsett brukarens ålder och funktionsnedsättning. Nämnden har också ansvar för hemsjukvården. Äldrenämnden verkar för att underlätta för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende och stärka dennes möjlighet till ett självständigt och meningsfullt liv. Verksamhetsutveckling Riktlinjerna för föreningsstöd kommer att ses över under 2015 och ge effekt 2016. Digitala trygghetslarm kommer att upphandlas under 2015 till följd av den tekniska utvecklingen från analogt till digitalt. Att arbeta med att göra biståndsbedömning efter en nationell klassificering och struktur ska utredas under året. En utökning av dagverksamhet för personer med demenssjukdom kan komma att ersätta social dagverksamhet, som har ett lågt antal besökande. Projektet Uppföljning av biståndsbeslut fortsätter med syfte att dämpa kostnaderna för hemtjänst, hitta en metodik för handläggning och uppföljning av biståndsbeslut samt öka användningen av e- hemtjänst. Informationsöverföring och utbildningsinsatser från projektet implementeras på biståndsenheten för att få genomslagskraft. Införande av en ny modell för biståndsbedömning och ersättningsmodell för hemtjänst inom ramen för LOV (Lag om valfrihet) är aktuella åtgärder för att komma till bukt med hemtjänstkostnaderna. Nybyggnation av servicehus planeras i Skultuna som ger 30 platser. Ombyggnation i Gryta ger 18 platser för både korttidsboende och permanent boende 2017/2018. Dock kan en avveckling av Gude medföra brist på boenden. Reviderade riktlinjer som gör det enklare för dem över 90 år att få beviljat boende i servicehus kan få till följd att kommunen får sanktionsavgifter om inte platser kan uppbringas inom tre månader. Upphandling av äldreomsorg för dementa med resultat och kvalitet istället för enbart utförd insats öppnar upp för en ökad användning av innovationer av olika slag. Medel för ett sådant projekt har beviljats från Vinnova. Resultaten kommer att redovisas under året och ytterligare medel kommer att sökas för att kunna testa modellen i praktiken i liten skala. Ett arbete pågår nationellt med att se över styrningen av bemanning framför allt för personer med demenssjukdom. Utgången av detta kommer att följas i höstens budgetavstämning. 31

Kommunstyrelsens förslag på särskilda satsningar I syfte att kvalitetssäkra och förbättra de särskilda boendena för äldre görs en övergång till digitala trygghetssystem. Larmen i de särskilda boendena byts ut och trådlösa nätverk installeras. Äldrenämndens budgetram utökas för detta med 1,7 mnkr. ÄLDRENÄMNDEN Mnkr Budget 2015 1 314,1 Avgår tillfälliga medel 2015-6,9 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 31,4 Rationaliseringskrav motsvarande 1 procent av budgetramen - 13,1 Tillskott och förändringar i budgetramen 2016 Demografi fler äldre 12,2 Teknik för bättre äldreomsorg 1,7 Ökat föreningsstöd 0,1 Budgetram 2016 1 339,5 Nämnden för personer med funktionsnedsättning Nämndens verksamhetsområde Nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för omsorgen om människor med funktionsnedsättning, oavsett ålder, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt socialtjänstlagen (SoL) för människor med funktionsnedsättning under 65 år med undantag för personer som har demens. Nämnden har också ansvar för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service, daglig verksamhet och sysselsättning/arbetsrehabilitering samt handläggning av bostadsanpassningsbidrag till personer som inte fyllt 65 år. Nämnden ska fortsatt arbeta aktivt för målgruppernas ökade delaktighet i samhället. Verksamhetsutveckling För att få en rättsäker handläggning inom biståndsenheten måste den ansträngda arbetssituationen lösas. Myndighetskontoren ska färdigställa sina huvud- och stödprocesser och påbörja arbetet med rutiner för samverkan inom staden. Egenkontroller genom aktgranskning ska genomföras på samtliga myndighetskontor/enheter under året. Bland de förebyggande insatserna kommer mötesplatsen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar permanentas. Projektet Bättre liv för personer med psykisk funktionsnedsättning, kommer att fortsätta. Strategier för anhörigstödet ska utvecklas. Projektet Samordnat föräldrastöd, SamFör, har fått medel beviljade ur allmänna arvsfonden för att fokusera på barn med funktionsnedsättning och deras familjers välbefinnande genom att samordna och stärka stödet till föräldrar och barn, och andra viktiga personer i barnets närhet. 32

Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett bedömningsinstrument för behovsbedömning inom boendestöd. Nattbemanningen behöver förstärkas i två servicebostäder som idag är obemannade nattetid. Det finns, utifrån den demografiska utvecklingen, behov av två nya bostäder med särskild service med sammanlagt 12 lägenheter under 2016. Dels en för barn och ungdom, dels en för vuxna till en beräknad helårskostnad inklusive lokaler på 6,5 mnkr per gruppbostad. Utöver detta kan behoven öka ytterligare utifrån troliga nedskärningar inom vuxenpsykiatrin, effekter av bristen på bostäder i ordinärt bestånd samt förändringarna i betalningsansvarslagen. För 2017 och 2018 bedöms behovet vara 6 nya lägenheter per år för boenden enligt LSS och 6 nya lägenheter per år för övriga bostäder för psykiskt nedsatta personer. Därutöver kommer behov av 10 bostäder med särskild service för ungdomar i gemensam regi med individ- och familjenämnden. Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS har ökat kraftigt under 2014 och 2015. Ökningen kan bero på att fler personer får diagnoser inom diagnoskriteriet autismspektrumtillstånd, och utifrån diagnosen tillhör personkretsen enligt LSS. Flera av dessa personer ansöker om daglig verksamhet som LSS-insats efter avslutad kontakt med Arbetsförmedlingen. Ytterligare orsaker som kan ha betydelse för den stora ökningen av deltagare, kan kopplas till ökad medvetenhet om möjlighet till val enligt LOV inom daglig verksamhet, vilket kan tilltala personer som inte tidigare ansökt om insatsen. Med anledning av den stora volym- och kostnadsutveckling finns det skäl för en genomgripande utredning av verksamheten. Under 2016 beräknas volymökningen bli 30 personer. För att möta utökningen tillförs nämnden för funktionshindrades budgetram 5,6 mnkr. Behovet av personlig assistans beräknas öka med cirka 2 procent per år, vilket skulle innebära en kostnadsökning på 1,6 mnkr för 2016. Volymökningen har varierat de senaste åren och var 2014 uppe i ovanligt höga 10 procent. Kommunen har begränsade påverkansmöjlighet på volym- och kostnadsutvecklingen eftersom Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunerna, med 20 timmar per vecka för varje beslut om personlig assistans. NÄMNDEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Mnkr Budget 2015 680,5 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 15,9 Rationaliseringskrav motsvarande 0,2 procent av budgetramen - 1,4 Tillskott och förändringar i budgetramen 2016 Två nya gruppbostäder = 12 lägenheter. Start september 2016 4,3 Daglig verksamhet LSS, ökad volym 30 personer 5,6 Personlig assistens LSS, demografi, 2 procent 1,6 Boendestöd, demografi, 1,1 procent 0,3 Ökat föreningsstöd 0,1 Budgetram 2016 706,9 33

Individ- och familjenämnden Nämndens verksamhetsområde Individ- och familjenämnden svarar för de kommunala socialpolitiska frågorna med tillhörande myndighetsutövning. De huvudsakliga uppgifterna är att stödja och företräda enskilda individer, grupper och familjer med särskilda behov av stöd och hjälp, följa och föreslå insatser på strukturell nivå samt svara för handläggning av alkoholtillstånd och stadens mottagande av flyktingar. Staten genom arbetsförmedlingen har sedan december 2010 ansvaret för etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden. Kommunen ansvarar för råd och stöd, samhällsorientering och svenska för invandrare (sfi). Kommunen ska utifrån sitt uppdrag samverka med arbetsförmedlingen och utbildningsanordnare för att flyktingar ska bli delaktiga och uppnå egen försörjning. Nämnden tecknar avtal med Migrationsverket om mottagande från anläggningsboende. För mottagande från anläggningsboende har kommunen ansvar för flyktingarnas bosättning. De flesta flyktingar som kommer till kommunen bosätter sig själva och då har kommunen inte ansvar för bosättningen. Verksamhetsutveckling Bristen på socionomer är stor i hela landet och det har inte varit möjligt att i tillräcklig omfattning rekrytera handläggare och arbetsledare till myndighetskontoren. En åtgärd för att kunna rekrytera personal framåt är ett traineeprogram samt att stödet till handläggarna utökas genom att fler arbetsledare/konsulenter anställs. Myndighetskontoren ska färdigställa sina huvud- och stödprocesser och påbörja arbetet med rutiner för samverkan inom staden. Egenkontroller genom aktgranskning ska genomföras på samtliga myndighetskontor/enheter under året. För att motverka ökade kostnader för vård av barn, unga och vuxna kommer socialkontor barn och ungdom förstärkas med fyra arbetsledare/konsulenter och socialkontor vuxen har inlett ett tvåårigt projekt med två seniorhandläggare för att öka kvaliteten i utredningar inför beslut om vård. Antalet hushåll med försörjningsstöd minskar sakta men säkert. För hushåll med långa bidragstider behöver arbetet med samordnade insatser genom Samordningsförbundet Västerås gå vidare. Det är främst grupper som inte har någon tidigare förankring på arbetsmarknaden som har stora svårigheter att komma ut i egen försörjning. Det gäller personer som är sjuka, invandrargrupper och ungdomar med språksvårigheter och som saknar grundläggande utbildning. Vårdkostnaderna för barn och ungdom har ökat varje år sedan 2010. Det är institutionsvård ungdom som står för den kraftigaste ökningen. Några åtgärder är starkare ledning och styrning på socialkontoren kring arbetet inför placeringar samt insatser för att förstärka familjehemsvården och den egna öppenvårdens möjligheter att möta upp behov hos barn/ungdomar och deras familjer. Ytterligare pilotprojekt planeras för att minska kostnaderna; utveckling av öppenvårdsinsatser, insatser för barn som upplevt våld från närstående och kvalificerade insatser tillsammans med barnoch ungdomspsykiatrin för ungdomar med så allvarligt självskadebeteende att det leder till placeringar. Sociala insatsgrupper är ett systematiskt samarbete mellan socialtjänst, polis och skola när unga begår brott. Arbetet har avstannat utifrån bristande resurser inom myndighetskontor barn och ungdom. Ambitionen är att återuppta arbetet när personal finns på plats. För ungdomar som har missbruksproblematik finns strukturerade behandlingsprogram med evidens. Öppenvården, Iris behöver utbilda personal och implementera programmen i sin verksamhet. Ett långsiktigt arbete för att motverka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar påbörjades under 2013 utifrån den nationella satsningen, Prio. Satsningen ska pågå fram till 2016. 34

För att minska eller dämpa vårdkostnaderna pågår två projekt, förstärkt familjehemsvård samt stödteam för familjer med barn som har sammansatt problematik, funktionsnedsättning och sociala problem. Nämnden har att ta ställning till resultat och fatta beslut om verksamheterna ska permanentas. Vårdkostnaderna har ökat varje år sedan 2010. Det är främst vårdkostnaderna för institutionsvård inkl tvångsvård enligt LVM men även kostnaderna för externa boendeplaceringar som ökat. Av de totala vårdkostnaderna utgör 26 procent externt köpta boendeplaceringar. Personer som är redo för träningslägenheter kan få stanna kvar i andra boendeformer och upptar därmed platser som behövs för andra som då blir kvar längre i sitt missbruk. Inom gruppen unga vuxna finns personer med ett tungt beroende och social problematik som kräver längre behandlingstider och krav på samverkan. Insatserna behöver ske i nära samverkan mellan myndighetskontor och öppenvård och vara flexibla och uppsökande. För att frigöra resurser omfördelas medel i beställningar till öppenvården. Ett tvåårigt projekt pågår till september 2016 för att utveckla kvaliteten i arbetet och stärka kompetensen på myndighetskontoret. Fler personer ska motiveras att söka behandling i tidigare skede och därmed minska antalet LVM-placeringar. Ett utvecklingsarbete planeras för att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Nämnden placerar vuxna i konsulentstödda familjehem. Under året planeras att titta på möjligheterna att rekrytera och placera personer i egna familjehem som kombineras med insatser och handledning från egen öppenvård. Nya boendeplatser i särskild bostad inkl korttidsplatser samt ytterligare gruppbostadsplatser tillkommer. En implementering av Bostad Först pågår. De sociala nämnderna reviderar sin gemensamma handlingsplan för att motverka våld i nära relationer särskilt för insatser riktade till stöd och skydd för kvinnor som utsätts för våld och barn som brottsoffer under 2015. Inom ramen för individ- och familjenämndens ansvarsområde måste boendefrågorna vara föremål för fortsatt utveckling. Avtalet om mottagande av ensamkommande flyktingbarn har utökats från 16 asylplatser till 54 platser. Det ökade mottagandet medför att resurser inom kommunal verksamhet, skola, barnomsorg, socialtjänst behöver utökas under kommande år. Samtliga utökningar med anledning av mottagande av ensamkommande barn förväntas kunna täckas med den ersättning som staten utbetalar. Kommunstyrelsens förslag på särskilda satsningar Individ- och familjenämndens budgetram utökas med 1,2 mnkr för samordning av arbetet mot våld i nära relationer och förstärkt familjerådgivning. 35

INDIVID OCH FAMILJENÄMNDEN Mnkr Budget 2015 740,1 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 15,7 Rationaliseringskrav motsvarande 1 procent av budgetramen - 3,1 (försörjningsstöd och vårdkostnader ingår inte i beräkningsunderlaget) Tillskott och förändringar i budgetramen 2016 Boende Skillsta helårseffekt 2,4 Samordning mot våld i nära relation 0,6 Förstärkt familjerådgivning (tillfällig satsning) 0,6 Ökat föreningsstöd 0,2 Budgetram 2016 756,5 TEKNISKA VERKSAMHETER, INFRASTRUKTUR OCH MILJÖ Tekniska nämnden Nämndens verksamhetsområde Tekniska nämndens ansvarar för gator och parker, förutom i Skultuna kommundel, trafik- och parkeringsfrågor, gatu- och torghandel, kollektivtrafik inklusive båttrafik till öarna i Mälaren, färdtjänst, förvaltning av Mälarcampingen. Beslut fattades 5 mars att överföra ansvaret för avfallsfrågor till kommunalförbundet VafabMiljö under 2015. Nämndens mål Nyckeltal och indikatorer 2012 2013 2014 Kundperspektivet Andel Västeråsare som upplever/är nöjda med parkerna i centrum som vackra och trivsamma (mål 65 %) 68 % 73 % 75 % gator och torg i centrum som vackra och trivsamma (mål 65 %) 54 % 55 % 60 % gator och parker i centrum som trygga (mål 70 %) 56 % 57 % 59 % centrum som rent och snyggt 74 % 74 % 75 % nöjd med situationen för cyklister (mål 90 %) 79 % 80 % 81 % natur- och friluftsliv i Västerås är attraktiva att besöka (mål öka 10 %) 86 % 86 % 88 % snöröjning/halkbekämpning av stora leder som bra 78 % 78 % 81 % 36

Nyckeltal och indikatorer 2012 2013 2014 snöröjning/halkbekämpning av gatan/vägen där du bor som bra 61 % 55 % 64 % Ekonomi i balans Budgetavvikelse, Mnkr 1,6-10,4 5,8 Budgetavvikelse exkl snöröjning, Mnkr 10,5 0,2 4,2 Medarbetarperspektiv Medarbetarindex (mål >70 %) 68 % 79 % 82 % Nöjd med kompetensutvecklingen 68 % 80 % 82 % Processer/verksamhet Färdtjänstresor Antal resor 192 816 196 945 201 739 Resandeökning 0,8 % 2,1 % 2,4 % Transportkostnad färdtjänstresa, kr/resa 129 142 143 Transportkostnad omsorgsresa, kr/resa 178 190 188 Kollektivtrafik/färdtjänst Stadstrafiken, antal 1000-tal resenärer 6 842 8 300 Ökning sedan 2009 10,3 % 33,8 % Väglängd Gång- och cykelbanor 364 372 373 Körbanor 533 538 538 Totalt 897 910 911 Beläggningsunderhåll, andel av vägytan 2,9 % 2,6 % 0,6 % Energieffektivisering, gatubelysning, GWh -537-777 -977 Verksamhetsutveckling Besparingskrav på tekniska nämnden de senast 10 åren har till stor del kunnat hanteras med rationalisering genom konkurrensutsättning, höjning av parkeringsavgifter och minskat underhåll, samt en tydligare prioritering av skötseln i city. Trots att staden växer och priser och löner ökar, kostar gatu- och parkskötseln i Västerås lika mycket 2015 som 2008. Besparingskraven framöver i huvudsak kommer att lösas med standardsänkningar i verksamheten. Konkurrensutsättning av område öster och helårseffekter av nya områden med parkeringsavgifter kan till viss del hjälpa till. Det är framför allt vinterväghållningsverksamheten som kan minska kostnadsläget genom konkurrensutsättning. Däröver kommer även besparingsåtgärder eller taxehöjningar inom kollektivtrafiken, färdtjänsten och parkeringsverksamheten behöva inledas för att kunna möta besparingskraven. Det finns behov av utökad trafik för linje 2 och 3 hösten 2016. Året därpå bedöms linje 1 och 21 till Skultuna vara i behov av utökad trafik. Intäkterna ökar inte särskilt mycket trots att utbudet utökas 37

beroende på utnyttjande av olika typer av rabattkort och månadskort. Det betyder att stora delar av kostnadsökningen behöver skattefinansieras. Flexlinjen kommer att fortsätta med oförändrat upplägg. Gilltuna truckstopp bedöms vara färdigställd tidig höst 2015. Den årliga driftkostnaden är beräknad till 2,5 mnkr. Tekniska nämnden har sedan tidigare 1,2 mnkr i sin budgetram för driften 2015 och behöver därför ett tillskott på 1,3 mnkr. Energieffektiviseringen kommer att fortsätta genom att byta armaturer med högtrycksnatrium till LED-armaturer 2016 Kommunfullmäktige beslutade i mars att överföra all avfallsverksamhet till det nya kommunalförbundet VafabMiljö. Detta innebär ett besparingskrav eftersom att avfallsverksamheten var med och bekostade cirka 1,7 Mnkr av kostnaden för ledning, ekonomi och nämnd. Stort underhållsbehov på gator och broar Den inventering av standarden på beläggningsunderhållet som genomfördes under 2014 med hjälp av ett konsultföretag påvisade en underhållsskuld på 150-200 Mnkr. För att ska komma i balans med det årliga slitaget skulle underhållsbudgeten behöva vara ca 75 80 mnkr per de närmaste fem åren för att sedan ligga på en årlig nivå på 45 50 mnkr. Efter införandet av de nya redovisningsreglerna K3 med komponentavskrivning ska större den av underhållet nu redovisas som investering. I årets investeringsbudget har anslaget för underhållsinvesteringar på gator och broar räknats upp från 20 mnkr till 35 mnkr. Kommunstyrelsens förslag på särskilda satsningar Allt fler väljer att åka buss efter införandet av den nya kollektivtrafiken, SmartKoll. Kapaciteten behöver utökas på vissa linjer. En utökning av turtätheten görs på linje 3 från hösttidtabellen 2016 och 1,4 mnkr extra satsas budgeten. För bättre kunna planera de framtida resebehoven genomförs också en resvaneundersökning under 2016. Satsningen på mer grönska och förbättrade cykelparkeringar i city fortsätter. I budgeten 2016 avsätts 1 mnkr. 38

TEKNISKA NÄMNDEN Mkr Budget 2015 386,3 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 7,0 Rationaliseringskrav motsvarande 1 % av budgetramen - 2,3 (kollektivtrafiken ingår inte i beräkningsunderlaget) Tillskott och förändringar i budgetramen 2016 Ränta och avskrivningar strategiska investeringar 5,2 Gilltuna Truckstop helårseffekt, årlig driftskostnad 2,5 Mkr 1,3 Kollektivtrafik, utökning servicelinjerna helårseffekt, årlig kostnad 8,0 Mkr 3,0 Kollektivtrafik, utökad turtäthet linje 3 1,4 Kollektivtrafik, resvaneundersökning (tillfälliga medel) 0,7 Kollektivtrafik kostnadsökning utöver priskompensation 0,4 Gator och parker, utökad yta 0,4 Grönska och cykelparkering i city (tillfälliga medel) 1,0 Budgetram 2016 404,4 Investeringsram 2016 Ordinarie investeringsram 44,6 Underhållsinvesteringar på gator och broar 35,0 Strategiska investeringar i infrastruktur 17,2 Byggnadsnämnden Nämndens verksamhetsområde Byggnadsnämnden ansvarar för detaljplanering och bygglovhantering, vilket innebär stadsbyggande och myndighetsutövning kopplad till plan och bygglagen. Byggnadsnämnden ansvarar även för kommunens samlade lantmäteriverksamhet som omfattar geografisk information och lantmäteriuppdrag samt den kommunala lantmäterimyndigheten. Byggnadsnämnden har vidare en viktig uppgift för att utveckla staden så att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Nämndens mål Målsättningen om 1000 nya bostäder per år innebär att fler planer behöver genomföras. Förvaltningens målsättning är att bli ännu mer aktivt i tidiga skeden, för att underlätta planprocessen. Verksamhetsutveckling En av strategierna enligt ÖP 2026 är att bygga staden inåt, bygga den gåvänliga staden, nyttja befintlig infrastruktur effektivt och tillvarata dåligt utnyttjad mark. Strategin innebär samtidigt att planeringsprocessen, såväl på översiktlig som detalj nivå, i många fall blir mer komplex med stora krav på tidig och omfattande medborgardialog för att förändringsprojekt skall kunna genomföras med lokal förankring. 39

För att göra stadsbyggnadsprocessen ännu effektivare och smartare behövs bättre möjligheter till visualisering och medborgardialog. Det gör att en satsning på geografisk information i 3D kommer att göras under 2016. Arbetet med planeringsfrågor och fastighetsbildning behöver vara smidigare vid övergången till handläggning av bygglovansökningar för att få en snabbare process från planering till färdigställda hus. En snabb bygglovsprocess förutsätter deltagande av bygglovshandläggare i tidiga skeden såsom i planarbetet, tid för rådgivning och byggarbetsplatsbesök. Kommunstyrelsens förslag på särskilda satsningar För att säkerhetsställa takten på bostadsbyggandet, så att målet på 1 000 lägenheter fram till 2018 kan uppnås, stärks byggnadsnämndens budget tillfälligt med 1 mnkr under 2016. Budgetramen utökas också med 0,3 mnkr per år 2016 och 2017 för ortanalyser i syfte att utveckla hela Västerås. BYGGNADSNÄMNDEN Mnkr Budget 2015 22,8 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 0,9 Rationaliseringskrav motsvarande 1 % av budgetramen - 0,2 Förstärkt hantering av bygglovs- och fastighetsärenden (tillfällig satsning) 1,0 Ortsdialog landsbygd (satsning under två år) 0,3 Budgetram 2016 24,8 Mälardalens brand- och räddningsförbund Västerås stad, Hallstahammars kommun och Surahammars kommun ingår i Mälardalens Brand- och Räddningsförbund. Förbundet ska med strategisk spridning av resurser utföra livräddande rökdykarinsatser vid bostadsbränder, klara insatser vid trafikolyckor samt i övrigt utföra de insatser som åläggs enligt lagen om skydd mot olyckor. Utöver räddningsinsatser ska MBR även utföra förebyggande brandskyddsarbete. Direktionens övergripande vision är att MBR ska bli Sveriges effektivaste och vassaste räddningsorganisation. Detta har översatts i ett antal övergripande mål. Kommunfullmäktige har beslutat att fördelningen mellan medlemskommunerna av huvudmannabidraget till Mälardalens Brand- och Räddningsförbund successivt ska förändras så att det 2017 fullt ut fördelas utifrån antalet invånare i respektive kommun. Huvudmannabidraget minskar för Surahammar och Hallstahammar men ökar för Västerås. Omfördelningen inleddes 2014 och med en jämn uppdelning över åren ökar Västerås huvudmannabidrag årligen med 0,8 Mnkr. I den modell för successivt införande som överenskommits mellan medlemskommunerna ska dock 50 procent av den kostnadsökning som Västerås får finansieras genom ett extra sparkrav för Mälardalens Brand- och Räddningsförbund. Det innebär att Västerås huvudmannabidrag 2016 ökar med 0,4 Mnkr och Mälardalens Brand- och Räddningsförbund får ett extra sparkrav på 0,4 Mnkr utöver det generella rationaliseringskravet på 1 procent av huvudmannabidraget. När omfördelningen har genomförts i sin helhet 2017 ökar Västerås bidrag med 1,7 Mnkr och MBR får ett lika stort sparkrav. 40

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Mnkr Huvudmannabidrag 2015 70,2 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 1,7 Rationaliseringskrav motsvarande 1,0 % av huvudmannabidraget - 0,7 Ny fördelning av huvudmannabidraget stegvis 2014-2017 0,4 Huvudmannabidrag 2015 (Västerås andel) 71,6 Miljö- och konsumentnämnden Nämndens verksamhetsområde Miljö- och konsumentnämnden är stadens myndighet inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Via miljö- och hälsoskyddsförvaltningen bedrivs ett omfattande tillsyns- och informationsarbete inom bland annat hälsoskydd, miljöskydd, förorenade områden, kemikalier, renhållning/avfall, livsmedel, smittskydd, tobak och receptfria läkemedel. Dessutom har nämnden ansvar för kommunens konsumentjuridiska rådgivning. Förutom ren myndighetsutövning har nämnden tilldelats ansvar för stadens handlingsplan för utomhusluft, stadens kemikaliehandlingsplan samt arbetet med Fairtrade city. Nämndens mål Ett mål är att livsmedelskontrollen ska ge konsumenterna säkra livsmedel som de kan lita på och att företagen ska ha tilltro till kontrollen och uppleva den som meningsfull. Nämnden har även mål för handläggningstider och nöjdhet med den konsumentjuridiska rådgivningen. Verksamhetsutveckling De nationella miljökvalitetsmålen tillsammans med nationella mål för livsmedelskontrollen och konsumentpolitiken är grunden för miljö- och konsumentnämndens verksamhetsplan för 2015 och även 2016. Dessutom är de regionala miljömålen och miljöprogrammet tillsammans med förvaltningens kunskap om förhållandena i Västerås utgångspunkt för prioriteringarna. I verksamhetsplanen avspeglas även stadens Vision 2026. Ett nytt verksamhetssystem samt digital arkivering kommer att införas under 2016 och 2017, vilket på sikt kommer att effektivisera de administrativa rutinerna. Förvaltningen arbetar för att utveckla mallar, blanketter skrivelser och beslut så att kommunikationen med företag och privatpersoner ska vara så lättbegripligt som möjligt. Det minskar risken för missförstånd och utdragna processer. Den gemensamma webben är också viktig i detta perspektiv. 41

MILJÖ- OCH KONSUMENTNÄMNDEN Mnkr Budget 2015 19,6 Avgår resultatöverföring från 2014-0,4 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 0,6 Rationaliseringskrav motsvarande 1 % av budgetramen - 0,2 Budgetram 2016 19,6 Investeringsram 2016 1,0 Fastighetsnämnden Nämndens verksamhetsområde Fastighetsnämnden har det samlade ägaransvaret för Västerås stads fastigheter. I fastighetsförvaltning ingår drift och underhåll, uthyrning samt arrende- och servitutsupplåtelser. Nämnden ansvarar, oavsett om förvaltaransvaret ligger på annan förvaltning, alltid för köp, försäljning, upplåtelse av rättigheter i fastigheterna. Nämnden är huvudman för exploateringsverksamheten och bevakar stadens fastighetsjuridiska och ekonomiska intressen i planerings-och genomförandeprocessen samt förvaltar stadens tomträtter. Nämnden har det strategiska ansvaret att styra stadens samlade lokalutnyttjande och beslutar om hur lokalbehovet inom staden ska tillgodoses. Utgångspunkten för fastighetsnämndens arbete är att stadens verksamheter ska ha ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler och att de lokaler som staden äger är uthyrda och används. Inom nämnden handläggs också boendefrågor för personer med särskilda behov. I uppdraget ligger att upprätta handlingsplan till bostadsstrategiskt program och genomföra stadens mark- och bostadspolitik. Nämnden har också en viktig roll när det gäller företagsetableringar i Västerås och ska erbjuda näringslivsmark med geografisk spridning för olika typer av verksamheter och med varierad tomtstorlek. Verksamheten bedrivs i tre verksamhetsområden: Mark-och exploatering, Lokalförsörjning och Fastighetsförvaltning. Nämndens mål Målet för verksamheten ska alltid vara att uppnå så hög kvalité som möjligt utifrån det uppdrag som getts. Uppdragen ska också utföras så att de står sig väl vid jämförelse med andra aktörer på marknaden. En viktig konkurrensfaktor är att utföra uppdragen klimatsmart vad gäller kvalité, effektivitet och miljö. Väsentliga nyckeltal enligt nämndens särskilda direktiv: vakansgrad i lokaler, förbrukning av el, värme och utsläpp av CO2, nöjd kundindex samt underhåll uttryckt i kronor per kvadratmeter. Exploateringsverksamhetens mål är att erbjuda och upplåta mark för stadens befintliga och nytillkommande verksamheter samt bidra till att möjliggöra ett bostadsbyggande på 1000 lägenheter per år. 42

Verksamhetsutveckling Under perioden avflyttar de sista gymnasieprogrammen från Wenströmska skolan. Inriktningen är att spara huvudbyggnaden och riva resterande delar. Området bedöms kunna innehålla särskilt boende i form av äldrebostäder och hyresrätter i form av trygghetsboende samt runt 400 bostäder i radhus, grupphus och stadsvillor. Under 2016 kommer arbetet inom stationsområdet, 3B, att fokuseras på detaljplanen för Resecentrum inklusive ny bussterminal samt planering för etappvis utbyggnad av området. Stadens badutredning presenterades för kommunstyrelsen februari 2014. Den fortsatta processen består av ett tre deluppdrag: att starta arbetet med ett nytt badhus med kapacitet för stadens totala motions- och föreningsverksamhet att Tillbergabadet behålls och ett ökat utnyttjande utreds att Kristiansborgsbadets framtid bedöms och avgörs i ett senare skede. Detaljplanearbetet för nyetablering av Hamre Ridcenter till Brandthovda har återupptagits. Som en del i lokalresursplanen har nya lokaliseringar för förskola och skola tagits fram på Öster Mälarstrand. I etapp 2 föreslås att en innebandyarena kan samförläggas med skolans idrottshall. Boende för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn har på kort tid blivit akut till följd av oron i omvärlden. Behoven möts bara till liten del med ombyggnationer av befintliga särskilda boenden. I kombination med bostadsbristen i Västerås behöver lösningar med modulboenden tas fram. Under budgetperioden kommer det att uppstå underskott på studentbostäder, om inte nya bostäder uppförs, till följd av utfasning och i vissa fall nedläggning. En handlingsplan för utveckling av Västerås hamn med sikte på att tillvarata de möjligheter som det s.k. farledsprojektet ger, håller på att tas fram. Hyresavtalet med Mälarhamnar AB ger inte tillräckligt underhållsutrymme. Fastighetskontoret föreslår att ny princip tas fram som underlag för nytt friköpspris av småhustomter. För kvarteret Hulte, beläget vid Kopparbergsvägen, beräknas ny detaljplan för bostäder bli färdig under 2016. Även för Vegaskolan förväntas en ny detaljplan för bostäder att kunna antas under 2015 med byggstart 2016. Byggnation av bostäder i form av kedje- och parhus förväntas kunna påbörjas under 2016 på del av Lillhagskolan. Fastigheten Kungsljuset 2, före detta Gideonsbergsskolan, har överlåtits till ett konsortium av byggherrar. Första spadtaget för byggnation förväntas att tas under 2016. En detaljplan för området kring Sjösportgården vid Framnäs kan bli färdig år 2016. Vid Carlforsska skolan planeras en förtätning för att möjliggöra uppförandet av studentbostäder och förskola. Detaljplan för hyresrättbostäder på Jakobsbergplatsen kan bli färdig under 2016. Då efterfrågan på småhustomter ökat kan det bli aktuellt att starta en ny etapp på något område planlagt för småhus tex Kvistberga eller Skälby. Inom Gäddeholm beräknas alla tomter inom Herrgårdsängen vara sålda under 2015. Bostadsetapp 2 Malmen med ca 200 bostäder, är beräknad att påbörjas med infrastrukturarbeten under 2016 under förutsättning att Gäddeholmsvägen etapp 2 invigs våren 2016. 43

Internhyran är en viktig parameter för att uppmuntra verksamhetsansvariga att hålla lokalytorna nere. Ett arbete har pågått under många år med att ta fram en ny modell för att beräkna internhyran. Arbetet med att anpassa och presentera en internhyresmodell prioriteras med målsättningen att den kan införas 1 januari 2016. För skollokaler införs funktionshyra. Frågan om ny internhyresmodell beräknas komma upp för beslut i kommunfullmäktige i september 2015. FASTIGHETSNÄMNDEN Avkastningskrav för tomträtter Avkastningskrav lokalförvaltning, intern och extern Avkastningskrav markförvaltning och övrigt Totalt 51,4 Mnkr 60,3 Mnkr 1,5 Mnkr 113,2 Mnkr Med anledning av förändrade redovisningsregler med komponentavskrivning på anläggningstillgångarna, K3-regler, omklassificeras 4,6 mnkr av fastighetsnämndens fastighetsunderhåll från driftkostnad till investering. Fastighetsnämnden får därför ett resultatkrav på 4,6 mnkr i budget 2016. Budgetanslag för underhåll hamnen Investeringsram 2016 inkl projekt 3B 1,1 Mnkr 554,8 Mnkr 44

KULTUR, IDROTT OCH FRILUFTSLIV Kulturnämnden Nämndens verksamhetsområde Kulturnämnden har ett verksamhetsområde vars syfte är att ge förutsättningar för ett rikt och utvecklande kulturliv för västeråsare i alla åldrar och med olika förutsättningar och intressen. Verksamhetsområdet omfattar: Stadsbiblioteket med filialer Västerås konstmuseum och Vallby friluftsmuseum Kulturhusen CuLTUREN och Växhuset Kulturskolan Allmänkultur inkl. Knytpunkten Olika former av stöd till kulturlivet och studieförbund. Kommunalförbunden Västmanlandsmusiken och Västmanlands Teater. Kulturarvsfrågor, t.ex. Anundshög Vänortskontakter Arkivmyndighet för Västerås stad (Stadsarkivet) Västerås stads engagemang i de båda kommunalförbunden Västmanlands Teater och Västmanlandsmusiken administreras via nämnden. Nämndens mål och indikatorer De indikatorer som nämnden använder för att stämma av sina mål är besöksantal och nöjdhet. Verksamhetsutveckling Inom kulturområdet läggs en plattform för nämndens arbete och prioriteringar under de närmaste åren genom Kulturplan för ett hållbart Västerås. Fullmäktige gav uppdraget till nämnden att ta fram förslag till ny biblioteksstruktur i kommunen vad gäller stadsdelsbibliotekets placering och form samt den mobila servicens struktur. Exempel på åtgärder är att etablera ett nytt barnbibliotek i Erikslunds köpcentrum, utveckling av den mobila biblioteksverksamheten samt stationsbibliotek i Resecentrum. Ett nytt besökscenter till Vallby friluftsmuseum är ett starkt önskemål då friluftsmuseet är ett populärt besöksmål med besökare från hela regionen. Nämnden planerar också utveckling av Anundshögsområdet, med bl.a. ett besökscenter. Förutsättningarna för Konstmuseet ska steg för steg förbättras. Nämnden lade 2010 en inriktning för utveckling av verksamheten så att den motsvarar de nya och betydligt större lokalerna och utökade uppdraget att Västerås konstmuseum ska vara en arena för samtidskonst av högsta klass, ha en ledande roll inom konstpedagogiken samt vara centrum för konst- och kulturlivet i Västerås. Kulturskolan har fått statliga medel för att tillsammans med länets övriga kulturskolor utveckla en regional kulturskola. Verksamheten kommer att innehålla fortbildning, konsertverksamhet och samverkan. 45

Den nya verksamheten i Knytpunkten på Råby är under uppbyggnad. Syftet med verksamheten är att nå barn och ungdomar i de västra stadsdelarna med främjande och förebyggande insatser inom kultur- och idrottsområdet. Västerås stads kulturfonden Av avkastningen från Västerås stads kulturfond utnyttjas 75 procent för olika ändamål i enlighet med fondens reglemente. För 2015 budgeteras ett utnyttjande på 2,0 mnkr. Budgetanslaget finns sedan budget 2015 av redovisningsmässiga skäl centralt i staden. Höjda arbetsgivaravgifter för musiker För musiker och sångare får man idag göra 30 procents schablonavdrag från underlaget för arbetsgivaravgifter. Avdraget är avsett att kompensera musikernas utgifter i arbetet. Skattereglerna ändras fr o m 1 januari 2016 vilket innebär att schablonavdraget avskaffas. För Västmanladsmusiken innebär det en kostnadsökning på 0,8 mnkr, varav Västerås andel är 0,7 mnkr. I kulturnämndens prognos för 2016, i samband med delårsrapporten per 30 april, redovisas ett betydande överskott mot budgetramen för konserthusets hyra. Det låga ränteläget håller tillbaka hyresnivån. Överskott förväntas även för 2016. Stadsledningskontoret föreslår att Västmanlandsmusikens i huvudmannabidraget kompenseras för den faktiska kostnadsökning som de ökade arbetsgivaravgifter innebär. Utökningen kan finansieras av delar av det överskott som finns för konserthushyran. Kulturnämndens budgetram för 2016 behöver därmed inte utökas för detta ändamål. I samband med att den faktiska kostnadsökningen fastställs kommer också kulturnämnden att beakta eventuellt tillkommande statsbidrag i den regionala kulturplanen kopplade till det avskaffade schablonbidraget. KULTURNÄMNDEN Mnkr Budget 2015 181,7 Avgår tillfälliga medel 2015-2,8 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 6,6 Rationaliseringskrav motsvarande 1 % av budgetramen - 1,8 Tillskott och förändringar i budgetramen 2016 Underhåll byggnader Vallby Friluftsmuseum (förlängd engångsatsning) 2,5 Stadsarkivet, digitalt e-arkiv 0,6 Avskrivningar och ränta strategiska investeringar 0,2 Ökat folkbildningsstöd 0,6 Ökat föreningsstöd 0,1 Budgetram 2016 187,7 Investeringsram 2016 0,8 46

Nämnden för idrott och friluftsliv Nämndens verksamhetsområde Nämnden för idrott och frilutslivs verksamhetsområde är att ge förutsättningar för ett rikt och utvecklande idrotts- och friluftsliv för västeråsare i alla åldrar och med olika förutsättningar och intressen. Verksamhetsområdet omfattar: Rocklundaområdet Övriga idrottsplatser, planer och idrottshallar Anläggningar för friluftsliv Lögarängsbadet, Kristiansborgsbadet, Tillbergabadet, Fredriksbergsbadet och friluftsbaden Fritidsbåtshamnarna Uthyrning av idrottsplaner och hallar samt båtplatser Olika former av stöd till idrottsrörelsen Nämndens mål och indikatorer De indikatorer som nämnden använder för att stämma av sina mål är besöksantal, beläggningsgrad och nöjdhet. Verksamhetsutveckling Stadens expansion med exploatering av mark för nya bostadsområden ställer krav på nämndens verksamheter. Centralt placerade idrottsanläggningar behöver lämna plats för bostadsbyggande, samtidigt måste nya lägen för nya idrottsanläggningar skapas. Nämnden kommer under perioden att ägna friluftsfrågorna särskild uppmärksamhet. En handlingsplan för hur idrottssektorn ska utvecklas under kommande år beslutades av fullmäktige under 2014 efter nära samverkan med olika intressegrupper. Ett nytt stall och byggnad för administration, omklädningsrum och personalrum på Rocklunda kommer att vara klart i augusti 2015. Rocklundahallen blir i år 50 år. Hallen uppfyller inte längre de krav på funktioner som en modern arena skall innehålla nu och 20-30 år framöver. I den framtagna lokalförsörjningsplanen för tiden fram till 2030 redovisas behov av ett antal nya anläggningar för att klara nuvarande och kommande efterfrågan på funktionella idrottsanläggningar. Den nya verksamheten i Knytpunkten på Råby är under uppbyggnad. Syftet med verksamheten är att nå barn och ungdomar i de västra stadsdelarna med främjande och förebyggande insatser inom kultur- och idrottsområdet. Arbetet med ett nytt Lögarängsbad har påbörjats där fastighetskontoret och kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen är de drivande aktörerna. Målet är att under år 2018 kunna öppna en ny anläggning och därefter ta den gamla ur drift. Behov av en ny innebandyarena har påtalats de senaste åren och arbete pågår för att hitta en optimal lösning och läge för en ny arena. 47

Relationen och balansen mellan resurser till breddverksamhet inklusive föreningsstöd och anläggningar för detta, och satsningar på arenor för elitidrott kommer att vara en angelägen fråga under de kommande åren. Kommunstyrelsens förslag på särskilda satsningar En satsning görs på utökat föreningsstöd. Satsningen är på 0,6 mnkr och berör ett flertal nämnder; nämnden för idrott och friluftliv, kulturnämnden, äldrenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjenämnden. NÄMNDEN FÖR IDROTT OCH FRILUFTSLIV Mnkr Budget 2015 164,6 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 0,9 Rationaliseringskrav motsvarande 1 % av budgetramen - 1,6 Tillskott och förändringar i budgetramen 2016 Avskrivningar och ränta strategiska investeringar 0,7 Stall Rocklunda kostnadsökning p g a försening och nya myndighetskrav 0,4 Ökat föreningsstöd 0,2 Budgetram 2016 165,2 Investeringsram 2016 15,0 48

KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETER OCH SKULTUNA KOMMUNDELSNÄMND Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamhetsområde Kommunstyrelsen styr, leder, samordnar och följer upp stadens samlade arbete avseende ekonomi, finanser och verksamhet. Styrelsen har insyn i övriga nämnders och styrelsers verksamhet samt behandlar alla ärenden innan de läggs fram för beslut i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen stöds i sitt ansvar av stadsledningskontoret. För att fullfölja uppdraget finns tre kärnprocesser: miljö- och samhällsbyggnad, välfärd- och arbetsmarknad samt näringsliv. Därtill kommer stadsledningskontorets processägaransvar för administrativa stöd-, planerings- och styrningsprocesser inom HR, IT, Trygg- och säkerhet, Kommunikation, Ärendehantering och Ekonomi. Verksamhetsutveckling Kommunstyrelsen arbetar med samordning av en rad omfattande projekt som utvecklar orten Västerås. Stationsområdet med nytt resecentrum, byggnation av 1 000 nya bostäder per år och digitalisering med bredbandsutbyggnad i regionen är några sådana. Fyra mälarstäder kommer att fortsätta sitt samarbete för att utveckla intressen som är gemensamma för de fyra städerna. Genom innovationsfrämjande aktiviteter och samverkan med företag, innovationssystemet, civilsamhället, Mälardalens högskola osv utvecklar kommunstyrelsen den sociala hållbarheten i kommunen. Konkret innebär det satsningar på mer forskningsbaserad samhällsutveckling, förbättrad kompetensförsörjning, ökad tillgänglighet och tillgång till civilsamhällets resurser. Internt organiseras stadens förebyggande arbete så att samordningen mellan olika insatser förbättras. Därmed har insatserna förutsättningar att bli mer strategiska och ge en större utväxling. För utveckling av den egna organisationen och dess tjänster satsar kommunstyrelsen på att höja kunskapen om EU och möjligheterna att söka extern finansiering. Digitaliseringen styrs så att demokrati, delaktighet och tillgänglighet ökar. Som stöd i verksamhetsstyrningen, planerings- och uppföljningsprocessen införs ett integrerat IT-stöd. För att stärka arbetsmiljön och jämställdheten fortsätter införandet av önskad tjänstgöringsgrad och förebyggande insatser mot den ökade sjukfrånvaron utvecklas. Ökad budgetram för att stärka barn och ungas inflytande För att stärka arbetet med barn och ungas inflytande över politiken läggs den verksamhet som kallas Ungdomsdialog in i kommunstyrelsens budget som utökas med 1 mnkr. I budgetanslaget ingår också arbetet med barnkonventionen i Västerås stad. KOMMUNSTYRELSEN Mnkr Budget 2015 194,0 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 3,3 Rationaliseringskrav motsvarande 1 % av budgetramen - 1,9 Barn- och ungdomsinflytande 1,0 Insatser för utsatta EU-medborgare 0,5 Budgetram 2016 196,9 Investeringsram 2016 7,0 49

Kommunrevisionen Nämndens verksamhetsområde Revisonen är kommunfullmäktiges organ för granskning och kontroll av den kommunala verksamheten. Uppgiften är att granska verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden. Revisionen granskar och prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisonens har också uppgiften att på samma sätt granska verksamheten i stadens aktiebolag genom lekmannarevisorer samt i kommunalförbund och stiftelser. Granskning sker genom möten med respektive presidium och förvaltningsledning samt genom protokoll och årsberättelser. Revisionen består av elva förtroendevalda revisorer, en anställd revisionssekreterare på 50 procent och biträds av sakkunnigbiträden från EY, Ernst & Young. Nämndens mål Västerås stads revisorer vill vara en proaktiv kraft i stadens utveckling. Verksamhetsutveckling Varje år utförs ett antal fördjupade granskningar, granskningar som även stödjer och utvecklar verksamheten. KOMMUNREVISIONEN Mnkr Budgetram 2016 (oförändrad från 2015) 3,5 Överförmyndarnämnden Nämndens verksamhetsområde Överförmyndarnämndens huvudsakliga uppgift är att genom tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare öka rättssäkerheten för människor som inte själva har beslutsförmåga. Tillsynsområdet har de senaste decennierna blivit allt mer komplext. Det innebär att det ställs höga krav på juridisk kompetens inom en mängd områden utöver förmynderskapsrättens område, såsom arvsfrågor, placeringar, fastigheter, hyresförhållanden, samboförhållanden, äktenskapsfrågor, olika avtalsförhållanden, m.fl. Förutom att nämnden tar beslut i ovanstående ärendetyper, beslutar nämnden om olika former av godmanskap. Vidare utreder nämnden behov av god man eller förvaltare samt avger yttranden till tingsrätten. Nämndens mål En av nämndens tillsynsuppgifter, att granska redovisningshandlingar, syftar till att kontrollera att huvudmännens personliga, rättsliga och ekonomiska angelägenheter sköts på ett betryggande sätt. Nämnden har som mål att 90 procent av årsräkningarna ska vara granskade alternativt att granskningen påbörjats före den sista juni innevarande år. 50

Alla ansökningsärenden ska hanteras på ett snabbt, enkelt och rättssäkert sätt. Inget ärende ska ligga orört mer än två veckor, vilket även är tiden för till exempel begäran om ett yttrande. När det gäller ensamkommande barn är nämndens mål att beslut om god man ska tas inom tre arbetsdagar. Verksamhetsutveckling Flera variabler kommer att påverka överförmyndarverksamheten de närmaste åren. Genom förändrad demografi, ändrad lagstiftning samt ökad befolkningstillväxt ökar antalet ställföreträdarskap. Ändrad lagstiftning från januari 2015 innebär att uppgifter flyttats från tingsrätten till Överförmyndarnämnden. Numera ska nämnden bistå tingsrätten med att hämta in utredning i ärende om godmanskap och förvaltarskap. Vidare åläggs Överförmyndarnämnden att se till att utbildningsinsatser genomförs för gode män och förvaltare. Ställföreträdarna ska erbjudas såväl grund- som vidareutbildning. En inriktning i verksamhetsplanen för 2016 är att fortsatt verka för att tekniska möjligheter skapas som ytterligare kan effektivisera verksamheten. Nämnden kommer verka för en mer enhetlig syn på ställföreträdareskapet genom att uppmärksamma de senaste forskningsresultaten. ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Mnkr Budget 2015 11,3 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 0,3 Rationaliseringskrav motsvarande 1 procent av budgetramen - 0,1 Tillskott och förändringar i budgetramen 2016 Fler gode män/förvaltare 0,3 Budgetram 2016 11,8 Valnämnden Nämndens verksamhetsområde Kommunen är lokal valmyndighet för de allmänna val som hålls i Sverige för de valdistrikt som finns inom kommungränsen. Nämndens mål Nämndens övergripande mål är att uppnå en resurseffektiv valorganisation för valen 2018 och 2019. För att komma dit ska följande behöva uppnås: Ett högt och jämlikt valdeltagande Inga klagomål till Valprövningsnämnden och inga fel i sluträkningen till Länsstyrelsen Ett bra samarbete med partier och civilsamhälle En fastställd struktur och dokumentation för valorganisationen Att roller och ansvar är tydliggjorda Verksamhetsutveckling En lokalförsörjningsplan ska tas fram för att säkerställa lokaler för både förtidsröstning och på valdagen med hög tillgänglighet. En rekryteringspolicy för röstmottagare behöver tas fram och införas för att säkerställa kompetens och mångfald och en utbildningsplan för dem behöver tas fram. 51

Även kommunens politiker och tjänstemän som är berörda behöver kompetenshöjas. I samarbete med LMF kontinuerligt se över valdistrikten. Reglementet och delegationsordning för nämnden behöver revideras för att anpassas så att organisationen blir så tydlig och effektiv som möjligt. Utveckling av valorganisationen Med utgångspunkt från utvärderingen av 2014 års båda valtillfällen har en mängd aktiviteter tagits fram som ska utveckla valorganisationen. Den ökade kostnaden för att genomföra aktiviteterna uppgår till 0,9 mnkr. En av effekterna ska vara att nästa val genomförs med hög kvalité utan klagomål från Valprövningsnämnden eller fel i valdistriktens redovisning till länsstyrelsens sluträkning. Samtliga distrikt ska vara klara senast kl 01:00. Vid valet 2014 lämnade det sista distriktet in kl 03:21. VALNÄMNDEN Mnkr Budgetram 2015 0,8 Utveckling av valorganisationen 0,9 Budgetram 2016 1,7 Skultuna kommundelsnämnd Nämndens verksamhetsområde Skultuna är en geografiskt kommundel med egen nämnd med uppdelning på beställda verksamheter och anslagsfinansierade. De beställda verksamheterna som finansieras genom intäkter från beställarnämnder består av verksamheter inom vård och omsorg, såsom hemtjänst, hemsjukvård, servicehus, vårdboenden och daglig verksamhet. Den anslagsfinansierade delen består av kommundelsnämnden, förvaltningsövergripande administration, bibliotek, teknik och fritid, familjecentrum och öppen förskola, fritidsgård, skolor och förskolor. Nämndens mål Exempel på indikatorer för målen inom förskola är nöjdhet, inom skola genomsnittligt meritvärde, andel behöriga till nationellt gymnasieprogram och andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen. Mål inom vård och omsorg mäts i årliga brukarenkäter där man frågar efter bemötande, delaktighet och trygghet. Övriga verksamheter mäts genom besöksantal. Det gäller badet, uthyrning av idrottshallar, fotbollsoch ishockeyplaner, utlån på biblioteket och besökare till öppna förskolan och familjecentrum. Verksamhetsutveckling Möjligheten att flytta administrationen och eventuellt hemtjänsten och hälso- och sjukvårdsteamet från Skultunagården till andra lokaler för att nå samordningsvinster och minskade lokalkostnader ska utredas. Förslag finns att flytta elever i årskurs 4 från Tibbleskolan till Persboskolan för att få effektivare lokalkostnader på Persboskolan och lösa förskolans behov av lokaler genom lokaler som blir lediga i Tibbleskolan. De pedagogiska effekterna av en sådan flytt måste dock utredas. 52

Vallonens servicehus kommer att byggas ut. Utbyggnaden beräknas stå färdig under 2017. Effekten av utbyggnaden kommer att bli ett utökat antal platser. En ytterligare effekt är att Solglimtens demensboende kommer att kunna flytta in i de nybyggda lokalerna vilket kommer att skapa större möjligheter att effektivisera organisation och verksamhet. Gymnasieenheten kan tillsammans med förberedelseklass och den nya verksamheten Slussen inrymmas i en av längorna vid Persboskolan. Detta skulle kunna leda till mer effektivt lokalutnyttjande och en möjlig minskning av hyreskostnader. Antalet förskolebarn fortsätter att öka de kommande åren och för att möta det ökade behovet av platser så är det viktigt att utreda hur befintliga lokaler kan användas för att möta detta. Det är nödvändigt att utöka antalet förskoleplatser för att möta såväl nuvarande som framtida behov. SKULTUNA KOMMUNDELSNÄMND Mnkr Budget 2015 anslagsfinansierad del 99,0 Uppräkning för pris- och löneökningar 2016 2,2 Rationaliseringskrav motsvarande 1 % av budgetramen - 1,0 Tillskott och förändringar 2016 Ökat barnantal i förskolan (13 barn) 0,9 Ökat elevantal i grundskolan (9 elever) 0,8 Ökad lokalhyra renovering förskola och ökade lokalytor (80% kompensation) 1,0 Budgetram 2016 102,9 Investeringsram 2016 1,0 53

INTÄKTSFINANSIERADE UTFÖRARORGANISATIONER Styrelsen för proaros Nämndens verksamhetsområde proaros är uppdelat i fyra verksamhetsområden: Särskilt boende och korttidsverksamheter Servicehus, Hemtjänst och Hemsjukvård Verksamheter för personer med funktionsnedsättning Fritid och Familj Nämndens mål Verksamheterna styrs på : Kund mål och indikatorer kommer med uppdrag från respektive nämnd inför 2016 Processer systematiskt kvalitetsarbete Medarbetare organisationsindex, ledarindex Ekonomi ekonomi i balans, resultatkrav Verksamhetsutveckling Styrelsen för proaros ser stora ekonomiska utmaningar under perioden. Det avser framförallt LOVuppdragen hemtjänst och hemsjukvård. Här avses inte bara att fortsätta effektiviseringar inom verksamheterna utan det handlar också om att se över affärslogiken för den kommunala utföraren. En annan utmaning är den organisationsförändringen BUM2 där delar av proaros nuvarande verksamheter inom bl a fritid och förebyggande kan komma att lyftas ur proaros organisation. Det är verksamheter som idag är med och finansierar proaros gemensamma kostnader men också levererar överskott. Resurser kommer under perioden att läggas på att utveckla kompetensförsörjningsprocessen. Detta för att säkerställa rekrytering av bl a chefer och sjuksköterskor. Här är även lönebilden inom proaros ett viktigt verktyg för att höja attraktionskraften i bristkompetenser. STYRELSEN FÖR PROAROS Stadsledningskontoret föreslår att Styrelsen för proaros resultatkrav för 2016 blir att nå minst nollresultat. Investeringsram 2016 5,0 Mnkr 54

Teknisk produktionsstyrelse Nämndens verksamhetsområde Tekniska produktionsstyrelsen uppdrag omfattar möjligheten att verka inom drift, underhåll och anläggning inom områdena gator, parker, vägar, fastigheter, trafik, bad-, idrotts- och fritidsverksamhet, drift av småbåtshamnar, campingdrift, sophämtning samt den operativa verksamheten inom arbetsmarknadsområdet. Nämndens mål Tekniska produktionsstyrelsens mål är att: omsätta 310 Mnkr och ha ett eget kapital på 2 procent av omsättningen ha ett organisationsindex på 65 ha ett nöjd kundindex på 65 vinna vart tredje anbud i konkurrens tillämpa ett certifierbart ledningssystem för miljö och kvalitet Under hösten 2015 kommer en ny affärsplan för åren 2016-2019 att arbetas fram och beslutas av Tekniska produktionsstyrelsen. I den kommer nya långsiktiga mål att definieras, vilka i sin tur kommer att brytas ner i årsmål för 2016. Verksamhetsutveckling Förslag finns att verksamheter kommer att föras över till Teknik- och idrottsförvaltningen under 2016. Det gäller delar av arbetsmarknadsåtgärder samt Fritid och förebyggande. Inför 2016 och under perioden 2016-2018 finns risker för minskning av verksamheten inom Produktion. För uppdraget om yttre skötsel av Mimers områden på Pettersberg/Fredriksberg och Bäckby/Skälby löper avtalet löper ut i oktober 2015 och Mimers avsikt är att göra en förnyad upphandling. För drift av gata/park/trafik område öster löper avtalets löper ut i maj 2015, där finns förlängningsoption 1+1+1 år. På grund av besparingskrav har beställaren aviserat om att konkurrensutsätta detta uppdrag med driftstart i maj 2016. Tekniska kontorets uppdrag avseende drift av område väster samt drift av område centrum har förlängts till våren 2018. Även Mimers uppdrag avseende yttre skötsel de fyra distrikt som innehas av andra går ut, varav två kan förlängas längst till maj 2016 och två kan förlängas längst till maj 2018. Stor osäkerhet råder kring hur Kokpunkten, LögaStrand samt införandet av P-avgifter påverkar baden på längre sikt. Både Kristiansborgsbadet och Lögarängsbadet dras med underskott, främst beroende på minskade besökande till Actics gym. Den organisatoriska översynen av arbetsmarknadsåtgärderna (BUM 2) kommer att påverka AMAs arbete både avseende inriktning och innehåll. Ytterligare en faktor som kommer att beröra AMA under 2016 är vilka program som kommer att erbjudas för arbetssökande inom arbetsförmedlingen. TEKNISK PRODUKTIONSSTYRELSE Stadsledningskontoret föreslår att Tekniska Produktionsstyrelsens resultatkrav för 2016 blir att nå minst nollresultat. Investeringsram 2016 2,5 Mnkr 55

Styrelsen för Konsult och service Nämndens verksamhetsområde Styrelsen för Konsult och Service uppdrag är att på affärsmässig grund tillhandahålla samordning, förvaltning och utveckling av administrativa tjänster till stadens förvaltningar och bolag. Det övergripande uppdraget är att bidra till en effektiv verksamhet för Västerås stad och att bidra till att västeråsaren får en god kommunal service till lägsta möjliga kostnad. Förvaltningen har nyligen bytt namn till Servicepartner. Nämndens mål Verksamheten mot tre tydliga mål: Mycket nöjda kunder Mycket nöjda medarbetare Mycket nöjda ägare Verksamhetsutveckling Förvaltningen genomför just nu en stor organisationsöversyn som berör hela verksamheten och som ligger till grund för vår verksamhetsplan 2015 och 2016. En plattare och flexiblare organisation skapas med fokus på innovation. Förutom organisationen så ligger mycket stort fokus på ett antal utvecklingsaktiviteter som är grunden för verksamhetsplan 2015 och 2016: Partnerskap med Stadsledningen Implementering av ny organisationsstruktur Service utan gränser/bästa möjliga möte Imponerande hälsa Imponerande ledarskap Processutveckling hand i hand med Lean Lärande organisation STYRELSEN FÖR KONSULT OCH SERVICE Stadsledningskontoret föreslår att Styrelsen för Konsult och Service resultatkrav för 2016 sätts till 1,0 Mnkr. Investeringsram 2016 56,0 Mnkr 56

Investeringar Planerade investeringar för perioden 2016-2019 uppgår till drygt 3 300 Mnkr, förutom utbetalningar för medfinansiering som uppgår till 180 Mnkr. Sammantaget innebär detta att nivån ökat med 328 Mnkr jämfört med planeringen för perioden 2015-2018. Väsentliga orsaker till ökningen är bland annat att antalet skolbarn och förskolebarn ökar, vilket ställer krav på nya lokaler. Investeringar i infrastruktur (hamnen och gator, vägar inklusive 3 B) uppgår totalt till ca 1500 Mnkr, det vill säga i princip hälften av investeringsplanen. Inom Tekniska nämndens ordinarie investeringar återfinns 140 Mnkr som underhållsinvesteringar, vilket motsvarar 35 Mnkr per år. Detta är en ambitionsökning men fortfarande inte tillräckligt för att staden ska kunna åtgärda det så kallade underhållsberget. Investeringar per område Budget 2016 Summa 2016-2019 Summa 2015-2017 Grundskolor 71,0 316,0 262,8 Förskolor 89,0 213,0 117,9 Gymnasieskolor 0,0 0,0 0,0 Kulturfastigheter 3,2 3,2 0,0 Idrottsfastigheter 93,0 358,0 465,3 Energi och klimat 26,0 144,0 106,5 Hamnanläggning 93,0 527,0 412,0 Bostäder 101,0 264,0 404,9 FN övrigt, inkl. underhåll 48,9 135,9 153,3 TN ordinarie investeringar 79,6 315,4 239,6 TN strategiska investeringar 17,2 288,5 206,5 NIF + KuN 15,8 38,9 45,2 Övriga nämnder 85,4 297,3 276,2 3B 29,7 402,5 286,0 SUMMA 752,8 3 303,7 2 976,2 Medfinansiering 54,1 179,5 197,3 Totalt 806,9 3 483,2 3 173,5 Investeringsutrymme Investeringsutrymme skapas genom årets resultat, avskrivningar och försäljningar. Stadens mål har varit att i huvudsak klara stadens egna investeringar utan upplåning. Tidigare år har det inte varit några problem att klara detta men 2014 hade staden ett svagt resultat, vilket medförde att staden inte klarade det finansiella målet. Med hänsyn till planerade investeringar, finns det behov att höja det långsiktiga resultatmålet. På kort sikt finns inte det utrymmet inom ramen för nuvarande skatteintäkter. För att det ska vara möjligt att höja resultatmålet måste stadens verksamheter klara att hålla budgeten i balans. 57

Planeringen för kommande period visar att staden inte kan genomföra planerade investeringar utan upplåning. Två andra åtgärder är dels att fastighetsnämnden får i uppdrag att öka försäljningar av fastigheter samt att staden börjar nyttja pensionsfonden för att finansiera pensionsutbetalningar. Den sist nämnda åtgärden medför en minskad likvidmässig belastning motsvarande 35 Mnkr/år. En effekt av ökad upplåning blir att stadens finansnetto kommer att försämras då resultatet belastas med räntekostnader. Med nuvarande räntenivåer blir den effekten begränsad de närmaste åren. (Mnkr) 2016 2017 2018 2019 Summa Resultat 115 150 150 185 600 Avskrivningar 222 226 232 239 919 Försäljningar 235 235 85 85 640 Upplåning 125 125 125 125 500 Summa 697 736 592 634 2659 Överbudgetering 30 % 209 221 178 190 198 Totalt investeringsutrymme 3 457 Inhyrningar Utöver de utbyggnader som redovisas i investeringsplanen kommer relativt stora delar av lokalanskaffningen att göra som inhyrningar. Inom förskolan planeras för totalt 50 förskolavdelningar varav 24 avdelningar som inhyrning. Inom grundskolan planeras en ny skola på Öster Mälarstrand som inhyrningar. Inom gymnasieskolan ska resterande verksamhet inom Wenströmska ersättas med inhyrningar och inom nämnden för personer med funktionshinder planeras för två gruppboenden varje år, varav en som inhyrning. En ny innebandyhall planeras också som inhyrning. Sammanfattande beskrivning av investeringsplanen urval av projekt som ingår i planen Grundskolor/förskolor Ökat elevantal ställer krav på nya kapaciteter, främst i stadens centrala och östra stadsdelar. Ny grundskola (inhyrning) på Öster Mälarstrand kommer att ersätta Storängsskolan. Nettoutbyggnad motsvarar en parallell. Bostadsbyggandet i de Östra stadsdelarna medför att ytterligare en ny grundskola (120 Mnkr) behöver byggas under perioden. Samtidigt ska moderniseringen av Irstaskolan genomföras(140 Mnkr) och en ombyggnation av Rönnbyskolan ineds (20 Mnkr) Boenden Nämnden för personer med funktionshindrade planerar för utbyggnad med två gruppboenden varje år. Hälften som inhyrningar. Ett demenscenter planeras på Gryta med korttidsboende och permanent boende (84 Mnkr). Fastighetsnämnden har sedan tidigare ett årligt utrymme på 10 Mnkr för inköp av bostäder för sociala ändamål. Detta utökas med 10 Mnkr årligen för flyktingbostäder. Adelsö korttidsboende byggs om för att kunna fungera som HVB hem och utslussningsboende för ensamkommande flyktingbarn (35 Mnkr). Individ- och familjenämnden planerar även ett särskilt ungdomsboende som förväntas begränsa nämndens kostnader för placeringar (25 Mnkr). Idrott Under perioden ska Lögarängen ersättas med ett nytt badhus. Projektet är budgeterat till 350 Mnkr. Nu arena för innebandyn planeras som ny inhyrning. Under perioden planeras för en ersättning av kanothuset vid Björnöbron. 58

Västerås hamn Under 2017 planeras att farleden till Västerås Köping ska muddras och att Slussen i Södertälje byggs om för att klara större fartyg. Västerås stad, Köping och Mälarenergi medfinansierar projektet. För Västerås del uppgår medfinansieringen till 70 Mnkr. Projektet förutsätter åtgärder i respektive hamn som bekostas av kommunerna. En utvecklingsplan för Västerås hamn har tagit fram. Planen omfattar muddring av hamnbassäng, förstärkning av kajkonstruktionen och logistikytor, miljöåtgärder, anslutning av väg- och järnvägsförbindelser samt flytt och nybyggnad av kontor och magasin. Totalt beräknas att utvecklingsplanen omfattar åtgärder till en kostnad motsvarande ca 1600 Mnkr. För perioden 2016-2019 budgeteras åtgärder för 552 Mnkr, varav 25 Mnkr finansieras genom den avsättning som gjorts för miljöåtgärder. 20 Mnkr avser underhållsinvesteringar. De åtgärder som planeras innebär att hamnen får möjlighet att samtidigt angöra tre Mälarmax-fartyg och ett oljefartyg. Det innebär också att hamnen får ökad belastningskapacitet från 5 till 15 ton/kvm på en yta motsvarande 22000 kvm. Åtgärden innebär också att ett nytt RoRo läge skapas. Investeringarna under perioden 2016-2019 ökar fastighetsnämndens kostnader för avskrivningar och räntor, beräknat på 3 procent ränta, med ca 22-23 Mnkr/år efter att alla åtgärder genomförts. Mälarhamnar får möjligheter att erbjuda kunderna ökad kapacitet och kan därmed bidra till finansieringen. Genom ökad försäljning och andra effektiviseringar, bedömer Mälarhamnar att de ska klara 10-20 Mnkr i ökad hyreskostnad för åtgärderna i Västerås hamn. Mellanskillnaden blir en ny skattefinansierad kostnad för Västerås stad. Tidplanen för genomförandet av muddring måste samplaneras med Sjöfartsverkets muddring av farleden. En försening hos Sjöfartsverket kommer därmed också att försena åtgärderna i Västerås hamn. För att kunna ta emot fartyg motsvarande Mälarmax, krävs också ombyggnad av Hjulstabron. I dagsläget finns ingen tydlig planering hos Trafikverket för den åtgärden. Tekniska nämndens ordinarie och strategiska investeringar Tekniska nämndens ordinarie investeringar innefattar bland annat väg- och brounderhåll för 35 Mnkr per år. Detta kan jämföras med 2014 då utrymmet uppgick till 10 Mnkr/år. I samband med att nämnden började tillämpa komponentavskrivning, ökades budgeten till 20 Mnkr per år och nu föreslås en ökning till 35 Mnkr per år. Detta medför att utrymmet i driftbudgeten på sikt måste öka till samma nivå för att klara avskrivningar. I budgeten finns i övrigt satsningar på bland annat nya lekplatser (15 Mnkr), gång- och cykelvägar (12 Mnkr), Svartåns murar (8 Mnkr) och Lögarängens parkområde (18 Mnkr). Tekniska nämndens strategiska investeringar Här återfinns flera stora vägprojekt. Västerleden etapp 1-2 (74 Mnkr), Kopparbergsvägen och Pilgatan i fyra olika etapper på totalt 85,5 Mnkr, Ny satsning på gång- och cykelvägar (20 Mnkr), Parkeringsanläggning (32 Mnkr netto), Barkarbyväg (20 Mnkr). Här återfinns också en vattenpark samt vattentrappor i Svartån. Åtgärder där staden sökt EU medel. Totalkostnaden för projekten beräknas till 51 Mnkr, varav EU-medel beräknas kunna uppgå till 25 procent. Resterande kostnad belastar staden och Mälarenergi. Exploatering Exploateringsverksamhetens investeringar beräknas uppgå till 162 Mnkr under perioden 2016-2019. De största projekten avser Lillhamra, Gäddeholmsvägen etapp 2, Kvastbruket och utvecklingskostnader för 3 B. 59

Verksamhetens intäkter budgeteras till 132,9 Mnkr och resultatet efter avskrivningar och finansiella poster är beräknad till ett nollresultat. Balansräkningen för exploatering uppgår totalt till 603 Mnkr (+41 jmf budget 2015). Belåningsgraden ökar till följd av flera framtunga projekt. 2016 beräknas belåningsgraden uppgå till 57 procent. Ökad belåning innebär en ökad känslighet för ränteförändringar och att verksamheten riskerar att redovisa underskott i avvaktan på att projekten färdigställs. Väsentliga poster balansräkningen för exploatering Budget 2016 Budget 2015 Utfall 2014 Mark och markanläggningar 518 489 392 Tomtmark 53 53 53 Upparbetade täckningsbidrag 33 20-4 Summa 603 562 441 Kostfristiga räntebärande skulder -345-304 -184 Eget kapital -258-258 -257 Summa -603-562 -441 Nya uppdrag i samband med budget 2016 Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra fastighetsförsäljningar under perioden i syfte att underlätta finansieringen av stadens investeringsplan. Nivån på försäljningar ska uppgå till lägst 550 Mnkr för perioden 2015-2019. Försäljningar av fastigheter där kommunen inte bedriver egen verksamhet ska prioriteras. Fastighetsnämnden får i uppdrag att belysa status och framtida behov av fastighetsunderhållet. Utredningen ska redovisa vilket underhåll som genomförts under senaste 5-årsperioden, hur det finansierats samt en bedömning av aktuell status och framtida behov. Rapporten ska också redovisa förslag till finansiering. Stadsledningskontoret i samarbete med fastighetskontoret, får i uppdrag att se över kostnadsfördelningen (hyresvillkor) mellan staden och Mälarhamnar utifrån planerade investeringar i hamnanläggningen. Även tidplanen för investeringar ska ses över hösten 2015 i syfte att säkra tidplanen utifrån Trafikverkets planering. Översynen ska bedrivas i nära samarbete med Köpings kommun. 60

Investeringsplan 2016-2019 Per nämnd Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Summa 2016-2019 Fastighetsnämnden 406,1 448,8 525,1 1 961,1 Tekniska nämnden (ordinarie) 36,8 59,6 79,6 315,4 Tekniska nämnden (strategiska) 45,7 52,0 17,2 288,5 Nämnden för idrott och friluftsliv 19,4 19,5 15,0 37,0 Kulturnämnden 1,4 1,4 0,8 1,9 Förskolenämnden 13,6 13,6 2,0 8,5 Grundskolenämnden 0,0 0,0 6,9 28,9 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 0,0 0,0 4,0 14,0 Skultuna kommundelsnämnd 1,0 1,0 1,0 4,0 Styrelsen för proaros 6,0 6,0 5,0 20,0 Tekniska produktionsstyrelsen 2,5 2,5 2,5 10,0 Styrelsen för Konsult och service 46,3 46,3 56,0 203,9 Miljö- och konsumentnämnden 1,0 1,0 1,0 1,0 Kommunstyrelsen 0,0 0,0 7,0 7,0 Projekt 3B 12,7 8,5 29,7 402,5 Summa 592,5 660,2 752,8 3 303,7 Medfinansiering, utbetalningar Citybanan, inklusive index 52,8 52,8 54,1 109,5 Mälarfarleden, exklusive index 0,0 0,0 0,0 70,0 Per objekt 61 Totalt objektet Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Summa 2016-2019 Fastighetsnämnden förskolor Skallberget, 4 avdelningar 0,0 0,0 14,0 28,0 Skiljebo/Malmaberg, nettotillskott 2 avdelningar 0,0 0,0 10,0 30,0 Utbyggnad på grund av befolkningsökning 0,0 0,0 0,0 45,0 Ängen, 8 avdelningar 0,0 0,0 60,0 60,0 Hammarby, 4 avdelningar 0,0 0,0 0,0 30,0 Övriga investeringar, årligt anslag 5,0 5,0 5,0 20,0 Summa 89,0 213,0 Fastighetsnämnden grundskolor Modernisering Irstaskolan 175,0 35,0 15,0 30,0 140,0 Tortuna anpassning 12,0 6,0 6,0 6,0 6,0 Hökåsenskolan 10,0 0,0 0,0 10,0 10,0 Utbyggnad Öster 120,0 0,0 0,0 0,0 120,0 Ombyggnation Rönnbyskolan 20,0 20,0 Övriga omställningar, årligt anslag 5,0 5,0 5,0 20,0 Summa 71,0 316,0 Fastighetsnämnden gymnasieskolor/komvux Övriga investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 Fastighetsnämnden idrottsinvesteringar Nybyggnad Lögarängsbadet 352,0 10,0 2,0 88,0 350,0 Kanothus 4,0 4,0 0,0 4,0 4,0

Per objekt Totalt objektet Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Summa 2016-2019 Övriga idrottsinvesteringar, årligt anslag 3,0 3,0 1,0 4,0 Summa 93,0 358,0 Fastighetsnämnden energisparinvesteringar Effektiviseringar 61,7 16,5 16,5 26,0 26,0 Investeringar pga klimatprogrammet 172,0 0,0 0,0 0,0 118,0 Summa 26,0 144,0 Fastighetsnämnden hamnen Utveckling av hamnanläggning 1 553,0 0,0 17,0 88,0 507,0 Hamnen, underhåll som motsvarar resultatkrav årligt anslag 0,0 0,0 5,0 20,0 Summa 93,0 527,0 Fastighetsnämnden bostäder Gruppbostad/Servicebostad, årligt anslag 43,4 43,4 16,0 79,0 Bostad för ungdomar 25,0 0,0 0,0 25,0 25,0 Bostäder, sociala ändamål, årligt anslag 10,0 10,0 10,0 40,0 Flyktingbostäder, årligt anslag 10,0 10,0 10,0 40,0 Äldreboende, om- och tillbyggnad 84,0 33,0 3,0 40,0 80,0 Summa 101,0 264,0 Fastighetsnämnden övriga investeringar Anundshög besökscenter 6,5 3,3 3,3 3,2 3,2 Stadshuset lokalanpassningar, årligt anslag 4,0 4,0 4,0 16,0 Utökat underhållsbehov Stadshuset 56,4 26,3 26,3 21,3 21,3 Utökat underhållsbehov Stadshuset, ej hyra 30,0 0,0 0,0 0,0 30,0 Lokalanpassningar inkl datanät och IT, årligt anslag 10,0 10,0 10,0 40,0 Summa 38,5 110,5 Fastighetsnämnden underhållsinvesteringar Skollokaler utökad underhållsbudget, årligt anslag 0,0 0,0 9,0 9,0 Övrigt underhåll som motsvarar resultatkrav årligt anslag 0,0 0,0 4,6 19,6 Summa 13,6 28,6 Tekniska nämnden ordinarie investeringar Stadsparken, upprustning 4,5 0,5 0,5 4,0 4,0 Vinterbelysning 2,6 0,0 0,0 0,5 1,0 Ökad blomning centrum 0,5 0,0 0,0 0,2 0,5 Skolgatan och Västra kyrkogatan 16,0 0,0 0,0 8,0 16,0 Munkgatan återstod 6,6 0,0 0,0 0,0 6,5 Fiskartorget 0,6 0,0 0,0 0,0 0,6 Svartåns murar 8,5 0,0 0,0 0,5 8,5 Gång- och cykelvägar inkl cykelvägsskyltning, årligt anslag 3,0 2,0 3,0 12,0 Tillgänglighetsanpassning, årligt anslag 1,0 1,0 1,0 4,0 Parkeringsverksamhet, årligt anslag 1,5 3,2 1,5 8,5 Bullerskyddsåtgärder, årligt anslag 1,0 0,5 0,5 3,5 Dagvattenrening, årligt anslag 0,5 0,0 0,5 2,0 Hållplatser, årligt anslag 0,0 0,0 0,0 3,0 Korsningar ombyggnation, årligt anslag 0,0 0,0 0,0 10,0 Vattenskyddsåtgärder, årligt anslag 1,0 1,0 1,0 4,0 Trafiksäkerhetsåtgärder, årligt anslag 2,5 2,5 2,5 10,0 Trygghetsprojekt, årligt anslag 0,5 0,5 0,5 2,0 Belysning, byte av kablage och belysningsstolpar, årligt anslag 0,0 0,0 2,5 8,0 Belysning, energieffektivisering, årligt anslag 0,0 0,0 6,0 20,0 Tekniska system, årligt anslag 0,5 0,5 1,0 6,0 Lekplatser, årligt anslag 4,0 0,5 4,0 15,0 Trädplantering centrum 3,5 1,0 1,0 0,5 2,0 Dammar upprustning 2,1 1,0 0,5 0,0 1,0 Stängsel vid järnväg 0,8 0,0 0,0 0,4 0,8 Lögarängens parkområde 18,0 0,0 0,0 2,0 18,0 62

Per objekt Totalt objektet Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Summa 2016-2019 Naturvård, årligt anslag 1,0 0,5 0,5 4,5 Väg- och brounderhåll, årligt anslag 20,0 20,0 35,0 140,0 Bjurhovdabadet 4,0 0,0 0,0 4,0 4,0 Summa 79,6 315,4 Tekniska nämnden strategiska investeringar Barkaröbyväg 20,0 0,0 0,0 0,0 20,0 Följdinvestering vid exploatering, årligt anslag 0,0 0,0 1,0 4,0 Gång- och cykelvägar satsning, årligt anslag 5,0 5,0 5,0 20,0 Gideonsberg, gång- och cykelväg genom kv Isolatorn 1,2 1,2 0,0 1,2 1,2 Gideonsberg, ny korsning vid kv Isolatorn 4,5 0,0 0,0 0,5 4,5 Kopparbergsvägen, etapp 1 Norra Ringvägen- Knutsgatan 10,0 0,0 0,0 1,0 10,0 Kopparbergsvägen, sträcka E18-Ringvägen 25,5 0,0 0,0 0,0 25,5 Parkeringsanläggning Öster Mälarstrand 32,0 0,0 0,0 0,0 32,0 Pilgatan (Malmabergsgatan-Retortgatan) 25,0 0,0 0,0 0,0 25,0 Pilgatan (Stora gatan-malmabergsgatan) 25,0 0,0 0,0 0,0 25,0 Smartkoll, hållplatsupprustning 11,4 1,5 1,5 1,5 1,5 Vattenpark 5,0 0,0 0,0 0,0 5,0 Vattentrappa, Falkenbergska kvarnen 4,8 0,0 0,0 0,0 4,8 Vattentrappa, Slottsbron 14,0 0,0 0,0 0,0 14,0 Välljärnsgatan (Bäckby) 18,0 0,0 0,0 0,0 18,0 Västerleden (etapp 1) 44,1 3,0 1,0 2,0 43,0 Västerleden (etapp 2) 31,0 1,0 0,0 1,0 31,0 Öster Mälarstrand, Mälarparken 4,5 4,0 0,5 4,0 4,0 Summa 17,2 288,5 Kulturnämnden Nytt ljussystem LED, Konstmuséet 0,8 0,0 0,0 0,2 0,8 Modernisering stadsbiblioteket 1,7 0,6 0,6 0,6 1,1 Summa 0,8 1,9 Nämnden för idrott och friluftsliv Utbyte av bevattningsanläggningar 1,5 0,5 0,5 0,5 1,0 Byte av konstgräsplaner, Hamre 3,5 0,0 0,0 0,0 3,5 Diverse mindre investeringar 4,5 0,5 0,5 1,0 4,0 Björnön allmänt 3,35 1,5 1,5 0,0 2,0 Diverse investeringar enl handlingsplan friluftslivet 2,5 1,5 1,5 0,5 1,0 Friluftsbad 3,0 2,5 2,5 0,0 0,5 Lövuddens båthamn 21,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Ö-mälarstrand: Vågholme 1 5,0 2,0 2,0 3,0 3,0 Ö-mälarstrand: Resterande vågholmar 9,0 0,0 0,0 0,0 9,0 Ö-mälarstrand: Nya bryggor till vågholmarna 3,0 0,0 0,0 0,0 3,0 Summa 15,0 37,0 Övriga nämnder och styrelser Styrelsen för Konsult och Service 46,3 46,3 56,0 203,9 Styreslen för proaros 6,0 6,0 5,0 20,0 Förskolenämnden 13,6 13,6 2,0 8,5 Grundskolenämnden 0,0 0,0 6,9 28,9 Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden 0,0 0,0 4,0 14,0 Skultuna kommundelsnämnd 1,0 1,0 1,0 4,0 Tekniska produktionsstyrelsen 2,5 2,5 2,5 10,0 Stadsledningskontoret 0,0 0,0 7,0 7,0 Miljö- och konsumentnämnden 1,0 1,0 1,0 1,0 Summa 85,4 297,3 Övriga projekt 3B, stationsområdet 1 138,7 8,5 12,7 29,7 402,5 Summa 29,7 402,5 Totala investeringar 752,8 3 303,7 63

Uppdrag till styrelser och nämnder Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att styrelser och nämnder får följande uppdrag: Kommunstyrelsen får i uppdrag till att utarbeta fyra strategiska utvecklingsområdena med följande rubriker. Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan I uppdraget ingår att konkritisera mål och arbetsformer. Nämnder och styrelser får i uppdrag att beskriva hur deras prioritering och planering bidrar till hållbar utveckling för Västerås och västeråsarna på kort eller lång sikt. Nämnder och styrelser får i uppdrag att beskriva hur de hittills har arbetat med statistik och uppföljning i verksamhetsplaneringen ur ett jämställdhetsperspektiv. Nämnder och styrelser får i uppdrag att beskriva hur nämnden/styrelsen tagit hänsyn till styrdokumenten i sin planering Nämnder och styrelser får i uppdrag att återkomma till kommunfullmäktige med nämndens/styrelsens beslutade styrkort och där visa hur de bidrar till att de övergripande målen nås. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samband med höstens budgetavstämning redovisa strukturella åtgärder omfattande minst 30 mnkr varav minst 10 mnkr i skarpa åtgärder att tillämpa 2016. Samtliga styrelser och nämnder får i uppdrag i höstens budgetavstämning redovisa vilka strukturella besparingsåtgärder som man jobbar vidare med för att uppfylla besparingskraven. Kommunstyrelsen får i uppdrag att till höstens budgetavstämning, i samarbete med fastighetsnämnden, reglera internhyrorna utifrån den effekt som sänkt internränta får på räntekostnaderna och föreslå motsvarande sänkningar av nämndernas budgetramar. Kommunstyrelsen får i uppdrag att till nämndernas budgetramar fördela det generella statsbidrag som erhållits i kompensation för höjda arbetsgivaravgifter för unga medarbetare. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra fastighetsförsäljningar under perioden i syfte att underlätta finansieringen av stadens investeringsplan. Nivån på försäljningar ska uppgå till lägst 550 Mnkr för perioden 2015-2019. Försäljningar av fastigheter där kommunen inte bedriver egen verksamhet ska prioriteras. Fastighetsnämnden får i uppdrag att belysa status och framtida behov av fastighetsunderhållet. Utredningen ska redovisa vilket underhåll som genomförts under senaste 5-årsperioden, hur det finansierats samt en bedömning av aktuell status och framtida behov. Rapporten ska också 64

redovisa förslag till finansiering. Kommunstyrelsen i samarbete med fastighetsnämnden, får i uppdrag att se över kostnadsfördelningen (hyresvillkor) mellan staden och Mälarhamnar utifrån planerade investeringar i hamnanläggningen. I uppdraget även se över tidplanen med syfte att säkra tidplanen utifrån Trafikverkets planering. Översynen ska bedrivas i nära samarbete med Köpings kommun. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda formen och kostnaden för att inrätta kommundelskontor där samarbete mellan stadens tjänstemän sker tillsammans med civilsamhället, myndigheter och andra aktörer. Tekniska nämnden får i uppdrag att återkomma med förslag till utformning på, placering av samt kostnad för en lekpark i eller i närheten av Vasaparken, tillgänglig för alla barn. Nämnden för personer med funktionsnedsättning får i uppdrag att utreda utformning och kostnad för införandet av en daglig verksamhet med ansvar för återvinning, upprustning och utlåning av möbler internt inom Västerås stad. 65

Resultatbudget och Nämndernas budgetramar 66

RESULTATBUDGET 2016 Utfall Budget Budget 2014 2015 2016 Intäkter 1 572 1 494 Kostnader -8 163-8 272 Avskrivningar -219-230 S:a verksamhetens nettokostnader -6 810-7 008-7 279 Skatteintäkter 5 764 6 100 6 415 Statligt utjämningssystem, generella statsbidrag 972 885 882 Finansnetto 100 93 93 Årets resultat 26 70 111 Resultatmål 0,4% 1,0% 1,5% Budget 2016 Skatteintäkter och utjämning budget 2015 6 991 Finansnetto budget 2015 93 Ökade skatteintäkter och utjämning 2016 271 Ökat generellt statsbidrag (motsvarande kostnad nedan) 35 Summa finansiering 7 390 Verksamhetens nettokostnader budget 2015-7 014 Tillfälliga satsningar i budget 2015 (kan omfördelas) 15 Löne- och prisökningar -164 Ökade budgetramar -120 Ökad budgetreserv från 25 Mkr till 45 Mkr -20 Kostnader motsvarande ökat generellt statsbidrag -35 Rationaliseringskrav 1,0 % 59 Verksamhetens nettokostnader -7 279 Årets resultat 111 Resultatmål 1,5% 67

NÄMNDERNAS BUDGETRAMAR 2016 Skattefinansierad verksamhet Löne- Förslag Ingående och -1 % budgetbudgetram Förändrad pris- Besparings ramar från 2015 budgetram komp krav 2016 Förskolenämnden 852,8 17,4 19,4-5,1 884,5-1% Grundskolenämnden 1 543,2 57,9 32,7 0,4 1 634,2 Utbildnings- o arbetsmarknadsnämnd 708,4-0,8 17,4-26,3 698,7 Äldrenämnden 1 307,2 14,0 31,4-13,1 1 339,5 Nämnden för personer med funktionsnedsättning 680,5 11,9 15,9-0,2% -1,4 706,9 Individ- och familjenämnden 740,1 3,8 15,7-3,1 756,5 Kulturnämnden 178,9 4,0 6,6-1,8 187,7 Nämnden för idrott och friluftsliv 164,6 1,3 0,9-1,6 165,2 Tekniska nämnden 386,3 13,4 7,0-2,3 404,4 Skultuna kommundelsnämnd 99,0 2,7 2,2-1,0 102,9 Byggnadsnämnden 22,8 1,3 0,9-0,2 24,8 Miljö- och konsumentnämnden 19,2 0,6-0,2 19,6 Kommunfullm, kommunstyrelsen 194,0 1,5 3,3-1,9 196,9 Kommunrevision 3,5 0,0 0,0 3,5 Överförmyndarnämnden 11,3 0,3 0,3-0,1 11,8 Valnämnden 0,8 0,9 0,0 1,7 Fastighetsnämnden budgetanslag 6,0-4,9 1,1 Mälardalens Brand o Räddningsförb 70,2 0,4 1,7-0,7 71,6 Delsumma 6 988,8 125,1 156,0-58,6 7 211,3 Intäktsfinansierad verksamhet Tekniska nämnden, avfall o återvinning 0,0 0,0 Styrelsen för proaros 0,0 0,0 Styrelsen för Konsult och Service 1,0 1,0 Fastighetsnämnden 0,0 4,6 4,6 Teknisk produktionsstyrelse 0,0 0,0 Delsumma 1,0 4,6 0,0 0,0 5,6 SUMMA 6 987,8 120,5 156,0-58,6 7 205,7 Gem budgeterat (pensioner, avkastningskrav mm) -29,2-29,2 Driftbidrag Västerås Flygplats AB 15,0 15,0 Löne- och priskompensation 0,0 Central lönepott 0,0 8,0 8,0 Ökad arbetsgivaravgift unga 2016 mm 0,0 35,0 35,0 Ettårssatsningar 2015 14,9-14,9 0,0 KS kommungemensamma reserv 25,3 19,6 44,9 TOTALT STADEN 7 013,8 160,2 164,0-58,6 7 279,4 68

69