Utvärdering Kunskap till praktik. Delrapport II - 2012 Mats Fridell Robert Holmberg Johan Billsten Ylva Benderix
ABSTRAKT Andelen personal som använder bedömningsinstrument och olika behandlingsmetoder har stabiliserats under 2012. Den tidigare ökningen under 2010 och 2011 i samband med utbildningsinsatserna i Kunskap till Praktik har i mätningen 2012 stabiliserats och i vissa fall ökat något. Användandet för flertaler metoder är oförändrat. Samverkan mellan huvudmän ökade från 2011 till 2012 genom att ytterligare 4 län ingick någon form av skriftlig policy på länsnivå för att reglera samverkan. Det totala antalet län med samverkansavtal uppgår därmed till 18. Insatser under 2012 som syftat till att stärka brukarinflytande har skett i form av bildandet av brukarråd i 21 län och flera län planerade eller hade genomfört brukarrevisioner. Personal skattar att man under 2012 i större utsträckning än tidigare har skapat rutiner för att ta tillvara synpunkter och erfarenheter från brukare och brukarorganisationer. Den under 2012 påbörjade utvärderingen av de lokala uppföljningsmetoderna UIV, LOKE och mångbesökarmodellen visar att de tre uppföljningsmetoderna skiljer sig åt avseende syfte och metodologi. Utbildningar i metodik samt etableringen av nätverk och metodstöd har varit framgångsrik i de tre FoU verksamheterna, vilket framgick av enkätsvar från de 15 län som deltar. Under 2012 har ett fåtal län avbrutit men dessa län har kunnat ersättas ersatts med andra.
Innehållsförteckning INTRODUKTION... - 1 - SYFTE... - 4 - METOD... - 5 - RESULTAT... - 8 - Användning av screening- och bedömningsinstrument... - 8 - Användning av evidensbaserade behandlingsmetoder...- 10 - Samverkan mellan huvudmän...- 11 - Brukarinflytande...- 14 - Brukarråd...- 14 - Stöd till utveckling av nätverk och utbildning i metod för brukarrevision...- 15 - Implementering av uppföljningsmetoder... - 20 - REFERENSER... - 23 - BILAGA 1....- 24 - Enkätfrågor om riktlinjerna och metodanvändning: 2010, 2011 och 2012-24 - BILAGA 2....- 25 - Intervjuguide mångbesökarmodellen länen okt 2012...- 25 -
INTRODUKTION Studien i sin helhet är en observationsstudie som följer Kunskap till Praktik i dess olika faser och insatser över tid med start 2009. I denna delrapport redogör vi för aktiviteter inom projektet under 2012 och redovisar delar av det material vi samlat in och analyserat under slutet av 2012. I en tidigare delrapport från 2012 redovisade vi utvärderingen av Kunskap till Praktik för åren 2009-2011. Där beskrivs även bakgrunden till utvecklingsarbetet, en översiktlig teorianknytning och en presentation och diskussion av metod och metodologiska överväganden. I denna delrapport, för 2012 går vi därför inte lika utförligt in på alla delaspekter utan hänvisar till tidigare rapport som publiceras vid Linnéuniversitetet. Det övergripande uppdraget från Socialstyrelsen i avtal från 2012-06-19 är att beskriva i vilken utsträckning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården börjat tillämpas i praktiken inom socialtjänst, sjukvård och beroendevård under perioden 2008-2014 och hur den pågående processen fortskrider vid mätpunkterna 2012, 2013 och 2014. Under 2011 inleddes ett nytt samarbete mellan SKL och tre FoU-verksamheter om nationella uppdrag att stödja implementering av tre modeller för lokal uppföljning (LOKE, UIV samt Mångbesökarmodellen) inom missbruks- och beroendevården. Under 2012 fick vi som utvärderingsgrupp ett utökat uppdrag att utvärdera dessa tre metoder för lokal uppföljning för personer med riskbruk, missbruk och beroende. Syftet med delrapporten är att redovisa utvärderingens aktiviteter och resultat för året 2012 innefattande fyra områden som vi lyfter fram mer specifikt. 1. I vilken utsträckning tillämpas Socialstyrelsens riktlinjer i praktiken inom socialtjänst, sjukvård och beroendevård vid mätpunkterna 2010, 2011, 2012, 2013 och 2014? 2. Har samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård utvecklats? 3. Har brukarinflytandet utvecklats i länen och brukarens inflytande över sin egen vård? 4. Utvärdering av implementering av tre olika metoder för lokal uppföljning av insatser för vuxna inom missbruksvården (Mångbesökarmodellen, LOKE, UIV). Från och med 2012 har det statliga ekonomiska stödet till implementering av de Nationella riktlinjerna för missbruk och beroende förändrats. Under 2012 har endast de - 1 -
åtta län som sist ingick en överenskommelse med Kunskap till Praktik haft fortsatt ekonomiskt stöd. Övriga län fick istället ekonomiskt stöd till att fokusera på föräldrar med missbruksproblem och deras barn. Konsekvenserna av denna förändring är något vi följer under den fortsatta utvärderingen och detta kan ge värdefull kunskap om hur det som etableras med hjälp av ett tidsbegränsat stöd till utvecklingsarbete kan vidmakthållas på längre sikt. En av hypoteserna inför 2012 var att stödet till processledarfunktionen möjligen skulle minska p g a att det statliga stödet drogs in. I denna delrapport fokuserar vi främst på utvecklingen under 2012. Vid läsningen av delrapporten är det väsentligt att notera att vissa data avspeglar situationen i maj 2012 (webbenkäter) och att eventuella förändringar mellan 2010, 2011 och 2012 skall ses i ett längre perspektiv. Den bild som ges av situationen i missbruks- och beroendevården under 2012 avspeglar därför inte endast de insatser som gjorts under 2012 utan bör snarare ses som resultat av ett mer långsiktigt utvecklingsarbete. Under 2012 var det endast åtta län som erhöll fortsatt ekonomiskt stöd på samma nivå som tidigare från Kunskap till praktik. SKL:s överenskommelser med landets samtliga län gällande stöd till implementering av de Nationella riktlinjerna upphörde den 31 december 2012. De fördjupningskurser som har utarbetats inom KtP från 2009-2012 ges nu fortsättningsvis i flera av länen, och finns även på SKL s hemsida.. Det direkta ekonomiska stödet från Kunskap till Praktik till utveckling inom missbruksoch beroendevården är under 2013 inriktade på flera olika utvecklingsaktiviteter. Dock har ekonomiskt stöd till länen fortsatt, där flertalet processledare och styrgrupper finns kvar med stöd från SKL, dock inte direkt riktade till stöd till implementering av Riktlinjerna men till andra, nya uppdrag rörande området missbruk och beroende. Dessa presenteras nedan: Nya insatser i Kunskap till praktik under 2012 1. Föräldrastöd i form av dels en kartläggning av föräldrar som får stöd och behandling inom missbruks- och beroendevård samt vilket stöd deras barn får. Man kartlägger även föräldrarnas upplevelse av insatsen samt ger ekonomiskt stöd till brukarorganisationer att utarbeta föräldrastöd. En fördjupningskurs i ämnet har producerats av SKL under 2012. Dessa satsningar kommer inte att utvärderas inom ramen för detta projekt. 2. Fortsatt stöd via överenskommelser med 3 FoU-verksamheter Sveriges kommuner och landsting, (SKL) har som en del av utvecklingsarbetet Kunskap till praktik erbjudit ekonomiskt stöd till tre FoU-verksamheter som i en överenskommelse med SKL åtagit sig att stödja implementering av lokala uppföljningsmetoder inom missbruks- och beroendevården (Socialstyrelsen 2012). De tre FoU-verksamhe- - 2 -
terna kommer att under en treårsperiod 2011-2013 stödja, utbilda och handleda/ metodstödja implementering av tre metoder för lokal uppföljning av insatser till personer med missbruks- och/eller beroendeproblem. FoU Väst i Göteborg, fick ansvaret för UIV(Uppföljning av Insatser för Vuxna med missbruksproblem), FoU Umeå, UFFE, fick ansvaret för LOKE (Lokal utvärdering - Lokal evidens) och FoU Södertörn i Stockholms län fick ansvaret för Mångbesökarmodellen, samtliga avsedda för uppföljning av resultat för brukarna. Uppdraget var för var och en av de tre FoU-verksamheterna att handleda fem andra FoU-verksamheter/län. Dessa sammanlagt 15 FoU verksamheter har med ekonomiskt stöd från SKL haft som huvuduppgift att utbilda och handleda personal inom verksamheter inom missbruks- och beroendevård för att dessa skall börja använda en av de tre metoderna för lokal uppföljning. De verksamheter som valt att ta del av och börja använda en av de tre metoderna för uppföljning av insatser till personer med missbruks- och beroendeproblem, har då enligt överenskommelsen med SKL tillgång till stöd av länets FoU- verksamhet. Följande beskrivning gäller de tre modellerna: Utvärdering av insatser för vuxna (UIV) skall möjliggöra en analys av insatsernas effekter ur ett brukarperspektiv Frågeformuläret som utvecklades tillsammans med ett dataföretag innefattar uppgifter om klientens ålder, kön, primärt missbruk och eventuellt övrigt missbruk. Även övriga livsområden omfattas, där klienten har förändringsbehov och som vårdgivaren haft i uppgift att arbeta med enligt vårdplanen. Vidare framgår vem som är huvudman för insatsen, lagrum, vårdform, om vården var planerad eller akut och vårdtidens längd. UIV omfattar också frågan om avslutet av insatsen var planerad eller avbröts i förtid, s.k. drop out, därefter faktiska insatser klienten tagit del av under vårdtiden samt frågor om effekt av insatserna (Socialstyrelsen, 2007). Uppföljningen av UIV omfattar: 1. Personens missbrukproblem och övrigt som medfört förändringsbehov. 2. Vilka insatser personen har fått. 3. Brukarens skattning av resultatet av vården (brukarnytta) samt 4. Hur insatserna utfördes av vårdgivaren (kvalitet). Utvärderingen omfattar alla insatser som föregåtts av ett biståndsbeslut. - 3 -
Mångbesökarmodellen, identifierar systemhinder ur ett brukarperspektiv. Uppföljningen är en revisionsmetod som med utgångspunkt i befintliga journaler och registerdata beskriver brukare som har många vårdkontakter med olika aktörer, och som har ett stort omsorgs- och vårdbehov och får insatser utan sammantagen planering. Beroendecentrum i Stockholm prövade metoden (Norman, Ekh, Elfsson & Bowin, 2012) som togs från äldreomsorgen (Gurner, Noren, Bowin & Brinne, 2010) till missbruks- och beroendevården, i en uppföljning av Beroendeakuten. Initiativet till en uppföljning av mångbesökare inom missbruks och beroendevården togs av Sveriges Kommuner och Landsting, via utvecklingsarbetet Kunskap till Praktik. FoU Södertörn fick i uppdrag att under 2011-2013, dels utarbeta anvisningar för genomförandet av mångbesökarmodellen, dels att handleda och stödja de fem län som tackat ja till ekonomsikt stöd och gjort en överenskommelse med SKL om att göra en uppföljning. LOKE, Verksamhetsidé, dokumentation och återkoppling. Utveckling av modellen pågick under 2007-2010 vid socialtjänstens FoU-verksamhet UFFE i Umeå (Hjelte, J., Brännström, J & Engström, C (2010). Med lokal evidens menas lokalt genererad kunskap om förutsättningar, processer och utfall av klientinsatser i den egna organisationen. Modellen för lokal uppföljning av öppen- och heldygnsvård inom individ och familjeomsorgen inom socialtjänsten riktar sig till personer med missbruks och beroendeproblematik På ett övergripande plan består LOKE av tre kärnkomponenter; verksamhetside, dokumentation av målgrupp, insatser och resultat, samt återkoppling. Det övergripande syftet med LOKE är att skapa förutsättningar för ökade kunskaper om enskilda verksamheter i följande avseenden: Kunskaper om verksamhetens föreställningar om sina målgrupper, insatser resultat och förhållandet dem emellan Kunskaper om verksamhetens reella mål, inriktning och resultat samt relationen dem emellan Kunskaper om förhållandet mellan verksamhetside och realitet. SYFTE Delrapportens syfte är att beskriva insatser och resultat under 2012 års, gällande SKL:s stöd till implementering av Nationella riktlinjerna och tre lokala utvärderingsmodeller. - 4 -
METOD Utvärderingsarbetet har under 2012 fortsatt enligt samma modell som tidigare, dock med starkare fokus på användandet av s.k. evidensbaserade metoder och screeninginstrument, utvecklingen av samverkan mellan huvudmän samt utvecklingen av brukarinflytande. Det som tillkommit är utvärdering av SKL:s åtagande att stödja implementering av tre nya lokala uppföljningsmetoder inom missbruks- och beroendevården. Syftet med denna nya del av utvärderingen är att beskriva och kartlägga framgångsfaktorer och hinder i arbetet med implementering (Fixen, D.L., Naoom, S.F., Blasé, K.A., Friedman, R.M & Wallace, F, 2005) av tre nya modellerna för lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården. Undersökningsgrupper 1. Ansvariga FoU-enheter samt verksamheter i deltagande län Följande län har valt Mångbesökarmodellen, Ansvarig: Åsa Bringlöv, FoU Södertörn, Jämtland, Halland, Gotland, Uppsala, Skåne och Norrbotten. Följande län har valt LOKE, lokal utvärdering, Ansvarig: Jan Brännström, FoU Umeå Östergötland, Värmland, Jönköping, Örebro och Västernorrland. Följande län har valt UIV, Utvärdering av insatser för vuxna (Ansvarig: Marco Fredin, FoU Väst Göteborg), Västmanland, Örebro, Dalarna samt Västerbotten. Enstaka län har under 2012 tackat nej-lämnat återbud. Dessa har ersatts av andra. 2. Deltagare i webbenkätundersökningen. En panel bestående av personal inom missbruks- och beroendevården skapades genom att forskarna kontaktade samtliga landsting, sjukhus, beroendecentra och kommuner i landet under hösten 2009 och januari 2010. Forskarna erhöll namn på enheter och personal som arbetade med missbruk och beroende (mailadresser). Med denna metod identifierades 3287 adressater till vilka enkäter och informationsblad kunde sändas. I samma enkätutskick finns även svar från chefer inom missbruks- och beroendevården, men dessa resultat redovisas inte i delrapporten. - 5 -
Totalt fanns våren 2010 totalt 202 kommuner i 16 län representerade i den första stora enkäten våren 2010. Av adresserna var 2706 aktuella och korrekta, d v s personen jobbade kvar, hade inte bytt arbetsplats, o s v. Av dessa 2706 mailadresser var 345 adresser till chefer. Urvalet utgör stommen för enkätutskicken 2010, 2011, och 2012 samt kommande enkät 2013. I undersökningen år 2010 var andelen svarande i gruppen av personal 1528 av 2361 vilket motsvarar 65%. År 2011 sjönk svarsfrekvensen beräknat på intent-to-treat till 59% för behandlare. År 2012 genomfördes det tredje webb-enkätutskicket, varav de 2361 behandlarna besvarade 1177 webbenkäten. Jämfört med föregående års utskick sjönk svarsfrekvensen även denna gång och ligger nu på 50%. Bortfallet kommer att hanteras genom imputering av data i analyserna. Datainsamling Tabell 1. Översikt av aktiviteter i utvärderingen under 2012 Typ av datainsamling Aktiviteter 2012 Kommentar Enkäter till panelen av medarbetare och chefer inom missbruks- och beroendevården. Enkät stängdes i maj 2012, analys under HT12 Enkäten har förenklats och kompletterats med några mer specifika frågor om metodstöd/handledning. Intervjuer med processledare VT 12 och HT 12 Intervjuer genomfördes med representanter för samtliga län för att följa utvecklingen efter att stödet från SKL förändrats. Enkät/intervjuer med styrgrupper Påbörjats HT 12, fortsätter under VT13 Låg svarsfrekvens när denna rapport skrivs Brukarråd och brukarmedverkan Enkät till regionala brukarråd Låg svarsfrekvens när denna rapport skrivs - 6 -
Typ av datainsamling Aktiviteter 2012 Kommentar Start av utvärdering av SKL:s stöd till implementering av lokala uppföljningsmetoder Medverkan, deltagande observationer vid referensgrupper och nätverksträffar (9 tillfällen). Intervjuer och frågeformulär till de 3 FoU-enheterna Enkäter till de 15 deltagande länen Ny webbaserad enkät till användare av UIV utvecklas i samverkan med FoU väst. Denna enkät planeras gå ut till användare inom socialtjänsten i 4 olika stadsdelar 6 mån efter att de fått utbildning i UIV. Samtliga enkätsvar ej inkomna när denna rapport skrivs Ny webbaserad enkät till användare av UIV. Pilot prövas under februari, första stora utskicket planeras till maj 2013 kvalitativa intervjuer genomförs med personal som har börjat använda någon av tre nya uppföljningsmodeller i sin verksamhet. Frågor om lärande, nytta, framgångsfaktorer och hinder i implementerings-arbetet kommer att ställas. - 7 -
RESULTAT I resultatdelen redovisar vi olika kategorier av data: svar från webbenkäter som genomförts 2010, 2011 och 2012, enkätsvar från de deltagande FoU-enheterna som gjort en överenskommelse om implementering av tre modeller för lokal uppföljning, svar som framkommit i intervjuer och enkäter med processledare, styrgrupper och FoUenheter samt uppgifter från rapporter och sammanställningar från KtP t o m 2011. I analysen av uppföljningsmetoderna utgår vi från Rogers (2003) modell för att beskriva vilka kvaliteter hos en innovation som påverkar hur lätt den sprids och implementeras. För att identifiera framgångsfaktorer och hinder på ett systematiskt sätt utgår vi från Fixsens m.fl. (2005) modell med implementeringskomponenter. Intervjuguider, enkäter och dataanalys har utformats med stöd av dessa teoretiska ramverk. I de följande avsnitten redovisar de nedan beskrivna områden som under 2012 haft stöd från utvecklingsarbetet inom ramen för Kunskap till Praktik: Användning av screening- och bedömningsinstrument Användning av s.k. evidensbaserade behandlingsmetoder Samverkan mellan huvudmän Förekomst av brukarinflytande Implementering av lokala uppföljningsmetoder Användning av screening- och bedömningsinstrument Det tredje utskicket av webb-enkäten till panelen, bestående av medarbetare och chefer inom missbruks- och beroendevården, genomfördes under våren 2012, där användandet av följande screenings och bedömningsinstrument skattas: AUDIT, DUDIT, ASI, DOK samt ADAD. Tabell 2 visar sammanställningen av personalens svar i från undersökningarna åren 2012, men även 2010, 2011. Baseline 2008 är hämtad från Öppna Jämförelser (avseende socialtjänsten) och data har matchats så att uppgiftslämnare som uppgett en användning av minst 50% för olika instrument jämförs med data i enkäterna där frågan varit om man använder olika instru-ment som en integrerad del av sitt arbete. Samtliga instrument visar en ökad användning från 2008 fram t o m 2011. - 8 -
Tabell 2. Personalens användning av screening- och bedömningsinstrument 2008-2012. Baseline 2008 n=1733 2010 (n = 1528) 2011 (n=1397) 2012 (n=1177) n % N % N % n % AUDIT 183 12,9 657 43,0 876 62,7 781 66,4 DUDIT 123 9,9 508 33,2 724 51,8 639 54,3 ASI 436 33,6 694 45,4 813 58,2 720 61,2 DOK 59 4,2 62 4,1 148 10,6 141 12,0 ADAD 33 2,7 94 6,2 158 11,3 172 16,0 Vid mätningen 2012 har andelen som använder instrumenten AUDIT och ADAD förändrats något, ADAD visar på en signifikant ökning med 5% och AUDIT visar på en ökning med 4%. Användningen av övriga metoder är på en stabil nivå jämfört med föregående mätning. Tabell 3. Användning av screening- och bedömningsinstrument, 2011 och 2012. 2011 (n=1397) 2012 (n=1177) χ 2 p Förändring 2011-2012 N % N % (%) AUDIT 876 62,7 781 66,4 3,7.050 +3,7 DUDIT 724 51,8 639 54,3 1,5.245 +2,5 ASI 813 58,2 720 61,2 2,8.090 +3,0 DOK 148 10,6 141 12,0 1,1.292 +1,4 ADAD 158 11,3 172 16,0 11.1.000 +4,7 I tabell 4 presenteras förändringen mellan 2010 och 2011 samt 2011 och 2012. Vid mätningen 2011 fanns det en positiv förändring jämfört med 2010 avseende alla instrument. Enligt enkätsvaren finns 2012 en ökning i fråga om användandet av AUDIT och ADAD, men för övriga instrument kunde ingen signifikant förändring påvisas. Tabell 4. Personalens användning av screening- och bedömningsinstrument, 2010 och 2011 respektive 2011 och 2012. Förändring 2010-2011 (n=1397) Förändring 2011-2012 (n=1177) % χ 2 P % χ 2 P AUDIT +19,7 112,9.000 +3,7 3,7.050 DUDIT +18,6 102,6.000 +2,5 1,5.225 ASI +12,8 47,2.000 +3,0 2,8.090 DOK +6,1 45,8.000 +1,4 1.1.292 ADAD +5,1 24,9.000 +4,7 11,1.000-9 -
Användning av evidensbaserade behandlingsmetoder Personalen som besvarade webb-enkäten tillfrågades också om vilka behandlingsmetoder de använder. Tabell 5 innehåller data från webbenkäten från panelundersökningen åren 2010, 2011 och 2012. För att skapa en Baseline för 2008 har data använts från Öppna Jämförelser och matchats så att uppgiftslämnare som uppgett att 50% eller fler inom den egna enheten erbjuder olika behandlingsmetoder jämförs med data i enkäterna där frågan varit i om man använder olika behandlingsmetoder som en integrerad del av sitt arbete. Tidigare undersökning visar att användningen av samtliga behandlingsmetoder ökat sedan 2008. En jämförelse mellan åren 2008 och 2012 visar en ökning för flertalet behandlingsmetoder. Störst är ökningen för MI som totalt ökat med 47% sedan baseline 2008. Tabell 5. Personalens användning av behandlingsmetoder, 2008-2012. Baseline 2008 n=1733 2010 n=1528 2011 n=1397 2012 n=1177 n % n % n % n % Kort Intervent/MI 463 33,1 635 58,0 835 78,8 840 80,4 Återfallsprevention 284 22,1 407 37,2 637 60,1 662 63,5 Abstinens- el. substitutionsbehandling 130 9,3 292 26,7 407 38,4 441 42,3 KBT 223 19,8 270 24,7 446 42,1 461 44,2 Behandling av 199 14,2 157 14,3 272 25,7 308 29,5 anhöriga 12-stegs/Minnesota --- --- 106 9,7 175 16,5 160 15,3 Haschavvänjningsprogrammet 45 5,5 84 7,7 157 14,8 210 20,1 (HAP) Community Reinforcement --- --- 75 6,8 124 11,7 150 14,4 CRA Dynamisk terapi 137 16,8 63 5,8 115 10,8 111 10,6 Familjeterapi --- --- 59 5,4 101 9,5 125 12,0 Behandl av barn --- --- 51 4,7 93 8,8 96 9,2 En jämförelse av mätningarna åren 2011 och 2012 (tabell 6) visar att användandet av behandlingsmetoder ligger på en stabil nivå. Två metoder fortsätter att öka, HAP ökar med 5% följt av behandling av anhöriga som ökar med 4%. Tendenser till ökning finns också för abstinens/substitutionsbehandling (4%) och familjeterapi (4%). Fortsatt hög nivå för användningen av metoderna MI och ÅP. - 10 -
Tabell 6. Personalens användning av behandlingsmetoder, enkätsvar 2011 och 2012. 2011 (n=1397) 2012 (n=1177) χ 2 p Förändring 2011-2012 (%) n % n % Kort 835 78,8 840 80,4 0,9.656 +1,6 Intervention/MI Återfallsprevention 637 60,1 662 63,5 2,4.118 +3,4 Abstinens- el. substitutionsbehandling 407 38,4 441 42,3 3,1.070 +3,9 KBT 446 42,1 461 44,2 0,9.650 +2,1 Behandling av 272 25,7 308 29,5 3,8.005 +3,8 anhöriga 12-stegs/Minnesota 175 16,5 160 15,3 0,5.508-1,2 Haschavvänjningsprogrammet (HAP) 157 14,8 210 20,1 10,0.002 +5,3 Community Reinforcement 124 11,7 150 14,4 3,1.074 +2,7 CRA Dynamisk psykoter 115 10,8 111 10,6 0,0.432-0,2 Familjeterapi 101 9,5 125 12,0 3,1.077 +3,5 Behandl av barn 93 8,8 96 9,2 0,1.784 +0,4 Samverkan mellan huvudmän Personer med missbruks- och beroendeproblem har ibland en mycket komplex problematik och kan behöva hjälp från både hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Socialstyrelsen lyfter i sina Riktlinjer för missbruks och beroendevård (2007) fram att hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för klienter och patienter med missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom (samsjuklighet). Socialstyrelsen rekommenderar också att behandlingen för de olika problemen sker samtidigt och i samordnade former efter den första akuta insatsen. Det finns enligt Socialstyrelsen (2007) ännu ingen evidensbaserad specifik behandling vid samsjuklighet, men inget talar dock emot att använda de metoder som visat effekt vid behandling av missbruk och beroende respektive psykiatrisk störning och sjukdom. Kunskap till praktik lyfter i sin skrift Helhetssyn kräver samverkan (2010) fram vikten av att man utvecklar gemensamma överenskommelser, i vilka man tydliggör rollerna och hur samverkan kan organiseras. I denna inspirationsskrift presenteras några olika sätt att lösa/organisera samverkan. Genom utvecklingsarbetet inom Kunskap till praktik åtog sig huvudmännen på regional nivå att förtydliga ansvarsfördelningen mellan primärvård, beroendevård, psykiatri och socialtjänst i länet. På så sätt kan man utveckla vårdkedjan så att alternativa insatser kan erbjudas på lokal nivå. Genom regionala policys lägger huvudmännen grunden för en fungerande vårdkedja även lokalt. - 11 -
På lokal nivå är en av utmaningarna att hitta former för samordnade individuella planer. Enligt Kunskap till praktik håller flera län på att starta upp integrerade mottagningar. För de kommuner som inte har tillgång till detta, är tydliga lokala samverkansavtal ett sätt att förstärka samverkan. Kunskap till praktik beskriver att man stärker samverkan bland annat på följande sätt: Processtöd för att ta fram regionala policys, Processtöd för lokalt arbete samt Fördjupningskurser där personal från olika huvudmän deltar, vilket skapar bättre förståelse både mellan och inom huvudmän. Enligt SKL s sammanställning av länspolicy för de olika länen har 19 län hittills träffat överenskommelser ang Definition av samverkan/ansvar, Samsjuklighet, Individuell vårdplan och Brukarmedverkan.Endast ett län har utarbetat styrdokument men inte fattat beslut om dem ännu. Resterande två län har ännu inte utarbetat några styrdokument på länsnivå avseende dessa områden. Tabell 7. Län som vid 2012-års slut träffat överenskommelser mellan huvudmännen Län Definierat samverkan/ansvar Samsjuklighet Individuell vårdplan Brukarmedverkan Blekinge Ej fattat beslut Ej fattat beslut Ej fattat beslut Ej fattat beslut Dalarna Klart Klart Klart Klart Gotland Klart Klart Klart Klart Gävleborg Klart Klart Klart Klart Halland Klart Klart Klart Klart Jämtland Klart Klart Klart Klart Jönköping Klart Klart Klart Klart Kalmar Ej fattat beslut Ej fattat beslut Ej fattat beslut Ej fattat beslut Kronoberg Klart Klart Klart Klart Norrbotten Klart Klart Klart Klart Skåne Klart Klart Klart Klart Stockholm Klart Klart Klart Klart Södermanland Klart Klart Klart Klart Uppsala Klart Klart Klart Klart Värmland Klart Klart Klart Klart Västerbotten Klart Klart Klart Klart Västernorrland Ej utarbetat styrdokument Ej utarbetat styrdokument Ej utarbetat styrdokument Ej utarbetat styrdokument Västmanland Ja Ja Ja Ja Västra Götaland Ja Ja Ja Ja Örebro Ja Ja Ja Ja Östergötland Ej utarbetat styrdokument Ej utarbetat styrdokument Ej utarbetat styrdokument Ej utarbetat styrdokument Introduktion och genomförande av samverkan mellan huvudmän skiljer sig mellan de olika länen. I vissa län har man börjat med att ta fram en länspolicy för att sedan bryta ner denna på lokal nivå. Andra län har haft) lokala avtal, men blivit tvungna att börja - 12 -
om från början för att hitta ett länsgemensamt arbetssätt, eftersom det bara är landstingen som kan fatta beslut om insatser inom hälso- och sjukvården. Flera län rapporterar att man har avtal för samverkan på kommunal nivå klart i flera kommuner. Tabell 8. Våra lokala huvudmän har inte fått till stånd en samverkan, år 2012 jämfört med 2010 (n=889). Län 2010 2012 Diff 2010- P 2012 (%) M Sd M Sd Blekinge 1,86 0,845 2,19 1,050 +0,33.213 Dalarna 2,71 1,290 3,24 1,379 +0,53.062 Gotland 2,00 0,800 2,16 1,119 +0,16.755 Gävleborg 2,30 1,155 2,24 1,031-0,06.920 Halland 1,72 0,804 1,92 1,030 +0,20.659 Jämtland 2,03 0,799 2,47 1,074 +0,44.056 Jönköping 2,50 1,190 2,82 1,378 +0,32.143 Kalmar ----- ------ ----- ------ ----- ----- Kronoberg 1,63 0,727 2,09 0,952 +0,46.003 Norrbotten ----- ------ ----- ------ ----- ----- Skåne 2,16 1,029 2,15,975-0,01.700 Stockholm ----- ------ ----- ------ ----- ----- Sörmland 1,95 0,958 2,21 1,022 +0,26.175 Uppsala ----- ------ ----- ------ ----- ----- Värmland 1,79 0,849 2,26 1,163 +0,47.031 Västerbotten 3,14 1,235 3,46 1,242 +0,32.292 Västernorrland ----- ------ ----- ------ ----- ----- Västmanland 1,90 1,018 2,56 1,204 +0,66.003 Västra Götaland 1,98 0,967 2,30 1,172 +0,32.002 Örebro 2,42 1,064 2,42 1,029 0,00.116 Östergötland 2,59 1,208 2,50 1,174-0,09.944 Totalt 2,17 1,087 2,41 1,193 +0,24.000 I tabell 8 redovisas medelvärden för hur personalen i panelenkäten tagit ställning till påståendet Våra lokala huvudmän har inte fått till stånd en fungerande samverkan kring personer mer samsjuklighetsproblem Svarsalternativen är graderade på skala 1-5. Skalan är här vänd, så att höga värden i tabellen indikerar en bättre fungerande samverkan. I det här fallet är 1 = instämmer helt, 2 instämmer delvis, 3= osäker/vet ej, 4 = instämmer inte och 5 = instämmer inte alls. Resultaten en signifikant förbättring av samverkan i fyra län och en tendens till förbättring i två län år 2012 jämfört med 2010. I riket i sin helhet rapporterade personalen att man 2012 i något större utsträckning hade en fungerande samverkan kring personer med samsjuklighet (2,17 år 2010 jämfört med 2,41 år 2012) - 13 -
Brukarinflytande Brukarmedverkan har varit ett av Kunskap till Praktiks mest prioriterade utvecklingsområden sedan 2011. Målsättningen har, sedan KTP startade, att stödja insatser som leder till att brukarnas erfarenheter involverats, att uttala att kommunernas och landstingens behandlingsmetoder och stödinsatser bör matcha behoven som finns i länet. KTP menar att insatserna bör få genomslag i form av konkreta, relevanta och prioriterade förbättringar för brukarna. Kunskap till praktik tillsatte redan 2008/2009 ett brukarråd på nationell nivå, som sedan dess varit verksamma med att ta fram nationella strategier och skapa en bred kraftsamling kring ett stärkt brukarinflytande, över hela landet. Detta har hittills gjorts genom följande satsningar enl. nedan. - Ett nationellt brukarråd har knutits till Kunskap till praktiks nationella arbete. - Regionala Brukarråd har mobiliserats i de flesta län, genom en överenskommelse med RFHL. - En metod för brukarstyrda brukarrevisioner har tagits fram, genom en överenskommelse med Verdandi. - En konferens med syfte att sprida information om brukarstyrda brukarrevisioner har genomförts, med brukarråden som målgrupp och Verdandi som arrangör. - Brukarråden har under hösten 2011 och våren 2012 haft möten med politiker och chefer i länen, med syfte att få tillstånd stabil och långsiktigt hållbar dialog kring utvecklingen av missbruks- och beroendevården i länen. - En kartläggning av framgångsfaktorer och barriärer för brukarmedverkan inom missbruks- och beroendevården har genomförts, i enlighet med en överenskommelse med FoU Västernorrland. - Brukarmedverkan är ett av Kunskap till praktiks 4 prioriterade utvecklingsområden, och genomsyrar därmed fördjupningskurser, informationsmaterial, nyhetsbrev, webbplats, konferenser och möten. - Varje år följs arbetet i varje län upp med särskilt fokus på bland annat brukarmedverkan, tillsammans med utvecklingsarbetets övriga prioriterade frågor. Brukarråd Start av brukarråd på regional nivå har stimulerats, där RFHL har ansvarat för att mobilisera, utbilda och stötta brukarråden, genom en överenskommelse med Kunskap till praktik. Regionala utbildningar för brukarråd har hållits i nästan hela landet. Många kursdagar har hållits om juridik och lagstiftning, roll och representativitet, påverkansmetoder och opinionsbildning. - 14 -
Stöd till utveckling av nätverk och utbildning i metod för brukarrevision Nätverk mellan brukarråd, socialtjänst och hälso- och sjukvård har utvecklats i vissa län. Brukarråd har arrangerat regionala träffar med ledande tjänstemän i syfte att utveckla en mer långsiktigt hållbar samverkan. Brukarråd kommer under 2013 att få utbildning i en metod för brukarstyrda brukarrevisioner inom missbruks- och beroendevården, utvecklad av Verdandi med ekonomiskt stöd från och i överenskommelse med KtP (SENSUS och NBV). En kartläggning av Hinder och framgångsfaktorer för brukarmedverkan på kollektiv nivå har genomförts av FoU Västernorrland efter en överenskommelse med Kunskap till praktik. Rapporten Ett förtroendeuppdrag - kartläggning av hinder och framgångsfaktorer för brukarråd och brukarinflytande inom missbruks- och beroendevården (2012) Studien består av en enkätundersökning, intervjuer och en kunskapsöversikt. De brukarråd som studien omfattar har bildats inom ramen för Kunskap till praktiks utvecklingsarbete. I rapporten framkommer det att representanter från verksamheter och brukarråd uppfattar att politiker, chefer eller personal ibland har svårt att se värdet av brukarnas erfarenhetsbaserade kunskap. Exempel på förslag som läggs fram i rapporten: - Förändra maktrelationer: ta hänsyn till språkbruk, mötesrutiner, diskutera attityder. - Avsätt resurser t ex anställning av brukare, utbildning och information. - Förankra, även politiskt, samarbeta med brukarorganisationerna, arbeta fram tydliga roller och tydlig struktur kring samverkan och integrera brukarna i beslutsprocessen. - Skapa delaktighet: bjud in brukarna tidigt i besluts- och förändringsprocesser. - Långsiktigt perspektiv invest in user capacity, och skapa rimliga förväntningar. Under 2012 ansökte SKL om ytterligare medel för fortsatt utveckling av brukarmedverkan som utgick från FoU Västernorrlands rapport (2012). Medel erhölls för att en person skulle kunna stödja de nybildade brukarråden, för att studieförbunden NBV och SENSUS skulle kunna utbilda utbildare i brukarrevision. Regeringen avsatte 3,4 miljoner för detta fortsatta utvecklingsarbete. - 15 -
Tabell 9. Processledares skattning av förekomst av brukarråd, utbildning av brukarrevisorer samt brukarstyrd brukarrevision Län Brukarråd (länsnivå) Utbildat brukarrevisorer Genomfört brukarstyrd brukarrevision Blekinge Finns (endast ordförande) NEJ NEJ Dalarna Finns Planeras Gotland Finns JA Gävleborg Finns JA Halland Finns JA JA (PIVA, Varberg) Jämtland Finns Jönköping Finns JA Kalmar Finns Erbjuds 2013 NEJ Kronoberg Finns NEJ Norrbotten - - - Skåne Finns NEJ NEJ Stockholm Finns - - Södermanland Finns NEJ NEJ Uppsala Finns NEJ NEJ Värmland Finns sedan sept 2011 Start jan 2013 Planeras Västerbotten Finns (ordförande) NEJ NEJ Västernorrland Finns (sedan 2012-12-14) Har genomförts Västmanland Finns Vill genomföra detta Västra Götaland Finns (inte stabilt) Örebro I första hand knutet till - - Beroendecentrum Östergötland Finns (inte stabilt) - -.(-) innebär att svar saknas 130122. Resultat av intervjuer med processledarna under 2012 visar att det finns brukarråd i alla landets 21 län. Dessa fungerar på olika nivå och har kommit olika långt i sitt arbete. Problem som nämnts är att det kan vara svårt att få kontinuitet. Deltagandet i brukarråd bygger på eget engagemang och ideellt arbete. Detta innebär att deltagare i brukarråden som har arbeten på andra håll kanske inte har möjlighet att engagera sig till fullo i brukarfrågor. Enligt processledarna har brukarperspektivet uppmärksammats inom missbruksområdet och inom hälso- och sjukvården. Under dec 2012 sändes en enkät till de regionala brukarråden. Svarsfrekvensen är vid författandet av denna rapport låg, datainsamlingen fortsätter. En preliminär analys av svaren från de 6 län som hittills har svarat, indikerar att brukarråden har medfört positiva förväntningar på ökad delaktighet både i förhållande till hälso- sjukvården och till socialtjänsten. De som besvarat enkäten framhöll att bildandet av brukarråd är ett steg rätt riktning jämfört med hur det varit tidigare. Brukarrevisioner uppfattades positiva. Tabell 10-13 redovisar svar från webb-enkäten som årligen sänds till panelen bestående av personal inom missbruks- och beroendevård. Enkätfrågorna innefattade följande: i vilken utsträckning finnsfungerande samverkan med brukarorganisationer (tabell 10-16 -
och 11) och i vilken utsträckning finna rutiner för att ta tillvara synpunkter och erfarenheter från brukare (tabell 12 och 13). På riksplanet fanns det ingen förändring mellan år 2010 och 2012. Ett län rapporterade att man 2012 i större utsträckning hade rutiner för att ta tillvara på brukares synpunkter. Tabell 10. Skattning av samverkan med brukarorganisationer (2010-2011, n=989; 2011-2012, n=875). Län 2010 2011 Diff 2010-2011 2012 Diff 2011-2012 M Sd M Sd % P M Sd % P Blekinge 3,37 0,910 3,16 1,103-0,21.114 3,24 1,038 +0,08.530 Dalarna 2,58 1,074 2,93 0,981 +0,35.086 3,08 1,175 +0,15.467 Gotland 2,92 1,187 3,14 1,037 +0,22.749 2,79 1,134-0,35.523 Gävleborg 2,86 1,038 2,52 1,017-0,34.142 2,82 1,165 +0,30.254 Halland 3,06 1,170 3,30 1,197 +0,24.089 3,24 1,221-0,06 1.00 Jämtland 2,92 1,156 3,05 1,075 +0,13 1.00 3,14 1,125 +0,09.814 Jönköping 3,18 1,110 3,21 1,093 +0,03.878 3,28 1,138 +0,07.228 Kalmar ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ---- Kronoberg 3,20 0,948 3,32 1,013 +0,12 1.00 3,11 1,092-0,21.016 Norrbotten ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ---- Skåne 2,78 1,046 2,82 1,128 +0,04.728 2,89 1,150 +0,07.386 Stockholm ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ---- Sörmland 3,51 1,178 3,45 0,997-0,06.103 3,31 1,231-0,14.147 Uppsala ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ---- Värmland 2,96 1,144 2,75 1,168-0,21.620 2,79 1,171 +0,04.710 Västerbotten 3,00 1,069 2,92 1,158-0,08.052 2,96 1,173 +0,04.238 Västernorrland ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ---- Västmanland 2,98 1,120 3,01 1,045 +0,03.689 3,01 1,149 0,00.653 Västra 2,95 1,137 2,94 1,092-0,01.480 2,91 1,251-0,03.326 Götaland Örebro 3,60 1,198 3,67 1,187 +0,07.726 3,76 1,165 +0,09.893 Östergötland 2,98 1,121 2,70 1,100-0,28.043 2,78 1,088 +0,08.552 Totalt 3,03 1,126 3,01 1,123 +0,01.396 3,04 1,183 +0,23.603 I tabell 10 ovan redovisas vi medelvärden från personalens svar i panelundersökning. Svaren från mätningarna 2010, 2011 och 2012 och skillnaden mellan dessa finns presenterade. Påståendet man ska ta ställning till är Det finns en fungerande samverkan med brukarorganisationer. Svarsalternativen är graderade på skala 1-5, där 1 = instämmer inte alls, 2 = instämmer inte, 3 = osäker/vet ej, 4 = instämmer delvis och 5 = instämmer helt. Här redovisas år 2010 och år 2012 i tabell 13. - 17 -
Endast i ett län (Dalarna) går det att visa en skillnad. Från 2010 till 2012 har samverkan med brukarorganisationer ökat. Tabell 11. Det finns en fungerande samverkan med brukarorganisationer (n=877) Län 2010 2012 Diff 2010- p 2012 M Sd M Sd Blekinge 3,37 0,910 3,24 1,038-0,13.164 Dalarna 2,58 1,074 3,08 1,175 +0,50.022 Gotland 2,92 1,187 2,79 1,134-0,13.495 Gävleborg 2,86 1,038 2,82 1,165-0,04.854 Halland 3,06 1,170 3,24 1,221 +0,18.745 Jämtland 2,92 1,156 3,14 1,125 +0,22.575 Jönköping 3,18 1,110 3,28 1,138 +0,10.435 Kalmar ------ ------ ------ ------ ------ ----- Kronoberg 3,20 0,948 3,11 1,092-0,09.423 Norrbotten ------ ------ ------ ------ ------ ----- Skåne 2,78 1,046 2,89 1,150 +0,11.231 Stockholm ------ ------ ------ ------ ------ ----- Sörmland 3,51 1,178 3,31 1,231-0,20.429 Uppsala ------ ------ ------ ------ ------ ----- Värmland 2,96 1,144 2,79 1,171-0,17 1.000 Västerbotten 3,00 1,069 2,96 1,173-0,04.215 Västernorrland ------ ------ ------ ------ ------ ----- Västmanland 2,98 1,120 3,01 1,149 +0,03.722 Västra 2,95 1,137 2,91 1,251-0,04 1.000 Götaland Örebro 3,60 1,198 3,76 1,165 +0,16.653 Östergötland 2,98 1,121 2,78 1,088-0,20.162 Totalt 3,03 1,126 3,04 1,183 +0,01.907 I enkätundersökningen fick personalen även ta ställning till påståendet Det finns rutiner för att ta tillvara synpunkter och erfarenheter från brukare. svarsalternativen är graderade på samma skala 1-5 som föregående fråga där 1 = instämmer inte alls, 2 = instämmer inte, 3 = osäker/vet ej, 4 = instämmer delvis och 5 = instämmer helt. - 18 -
I följande tabell (12) presenteras medelvärden av personalens svar i panelundersökningen från de tre mättillfällena 2010, 2011 och 2012. Tabell 12. Rutiner för att ta tillvara synpunkter och erfarenheter från brukare (2010-2011,n=991; 2011-2012, n=879). Län 2010 2011 Diff 2010-2011 2012 Diff 2011-2012 M Sd M Sd % p M Sd % p Riksnivå 3,17 1,160 3,18 1,181 +0,01.767 3,27 1,217 +0,09.096 Blekinge 3,20 1,158 3,08 1,171-0,12.090 3,16 1,302 +0,08.893 Dalarna 2,67 0,969 2,98 1,024 +0,31.160 3,42 1,052 +0,44.113 Gotland 3,04 1,241 3,32 1,129 +0,28.635 2,89 1,329-0,43.453 Gävleborg 2,91 1,172 2,67 1,165-0,24 1.00 2,98 1,140 +0,31.189 Halland 2,95 1,208 3,30 1,204 +0,35.026 3,19 1,291-0,11.484 Jämtland 3,28 1,186 3,31 0,950 +0,03.704 3,31 1,168 0,00.478 Jönköping 3,37 1,252 3,47 1,149 +0,10.332 3,46 1,201-0,01.937 Kalmar ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ Kronoberg 3,27 0,962 2,97 1,197-0,30.205 3,40 1,074 +0,43.083 Norrbotten ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ Skåne 2,93 1,161 3,03 1,281 +0,10.767 3,15 1,187 +0,12.087 Stockholm ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ Sörmland 3,57 1,016 3,58 1,037 +0,01.571 3,50 1,080-0,08.114 Uppsala ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ Värmland 3,04 1,180 2,92 1,163-0,12.513 3,09 1,214 +0,17.917 Västerbotten 3,12 1,181 3,55 1,264 +0,43.084 3,02 1,220-0,53.033 Västernorrland ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ ------ Västmanland 3,41 1,157 3,49 1,083 +0,08.639 3,60 1,227 +0,11.616 Västra 3,04 1,137 2,88 1,146-0,16.073 3,08 1,278 +0,20.053 Götaland Örebro 3,75 0,959 3,36 1,103-0,39.012 3,64 1,055 +0,28.068 Östergötland 3,30 1,097 3,43 1,208 +0,13.212 3,40 1,264 0,03.582 I tabell 12 redovisas personalens skattningar gällande utvecklingen av rutiner för att ta tillvara synpunkter och erfarenheter från brukare, 2010 till 2011 och 2011 till 2012. - 19 -
Tabell 13. Finns rutiner för synpunkter och erfarenheter från brukare (n=880). Län 2010 2012 Diff 2010-2012 M Sd M Sd % p Blekinge 3,20 1,158 3,16 1,302-0,04.114 Dalarna 2,67 0,969 3,42 1,052 +0,75.006 Gotland 3,04 1,241 2,89 1,329 +0,15.868 Gävleborg 2,91 1,172 2,98 1,140 +0,07.583 Halland 2,95 1,208 3,19 1,291 +0,24.935 Jämtland 3,28 1,186 3,31 1,168 +0,03.765 Jönköping 3,37 1,252 3,46 1,201 +0,09.411 Kalmar ------ ------ ------ ------ ------ ----- Kronoberg 3,27 0,962 3,40 1,074 +0,13.620 Norrbotten ------ ------ ------ ------ ------ ----- Skåne 2,93 1,161 3,15 1,187 +0,22.020 Stockholm ------ ------ ------ ------ ------ ----- Sörmland 3,57 1,016 3,50 1,080-0,07.452 Uppsala ------ ------ ------ ------ ------ ----- Värmland 3,04 1,180 3,09 1,214 +0,05.931 Västerbotten 3,12 1,181 3,02 1,220-0,10.183 Västernorrland ------ ------ ------ ------ ------ ----- Västmanland 3,41 1,157 3,60 1,227 +0,19.605 Västra Götaland 3,04 1,137 3,08 1,278 +0,04.543 Örebro 3,75 0,959 3,64 1,055 -,011.806 Östergötland 3,30 1,097 3,40 1,264 +0,10.656 Riksnivå 3,17 1,160 3,27 1,217 +0,10.190 I tabell 13 åskådliggörs skillnaden mellan 2010-års mätning och 2012-års mätning. Endast i Dalarna och Skåne finns skillnader som visar på att utvecklingen gått mot att det 2012 i högre utsträckning finns rutiner för att ta tillvara synpunkter och erfarenheter från brukare jämfört med 2010. Implementering av uppföljningsmetoder I delstudien av uppföljningsmetoder utgår vi från en teoretisk referensram. I analysen av de olika metoderna som här uppfattas som exempel på innovationer, utgår vi från Rogers (2003) översikt av egenskaper hos innovationer som har betydelse för i vilken utsträckning de sprids och hur lätta de är att implementera. Implementeringsstrategierna som man använder analyseras med stöd i Fixsen m fl (2005) modell om komponenter i implementering. - 20 -
Tabell 14. Självvärdering av de tre uppföljningsmetoderna. Sammanfattning av de tre nationellt implementeringsansvariga enheternas uppfattning (intervjusvar). Faktorer som påverkar implementering LOKE UIV Mångbesökarmodellen Relativ fördel mot befintlig praxis Bottom-up perspektiv, (mätning av måluppfyllelse med standardiserade instrument bygger på mål som identifieras av personalen) stimulerar verksamhetsutveckling på flera nivåer, stark förankring hos personal kopplat till att använda standardiserade instrument, kombination av lokal förankring och jämförbarhet Ger systematisk information om värdet av insatser ur brukarperspektiv. Enkelt och användarvänligt datorstöd, resultat i realtid Mångbesökarmodellen väcker omedelbart intresse och engagemang. De flesta praktiker ser problemet och poängen. Den skiljer sig dock mycket från de andra modellerna genom att den inte vänder sig till EN verksamhet utan involverar hela systemet, hela länet. Mångbesökarmodellen är en form av revision av genomförda insatser för en grupp med mycket stort vårdbehov Kompatibilitet med arbetssätt attityder och värderingar i verksamheterna Beror på graden av öppenhet, de som arbetar med myndighetsutövning särskilt intresserade, relativt god överensstämmelse Stämmer med socialtjänstens grundläggande uppdrag. Mycket beror på hur ledningen ser på det. Kräver expertis om ekonomi, utvärdering/ utredning mm, Kan utmana vissa institutioners och gruppers antaganden om den egna verksamheten. Kan ställa ökade krav på lärprocesser som innebär aktivt ifrågasättande av egna antaganden. Prövbarhet Går att testa i mindre skala med motiverade enheter Går att testa i mindre skala med motiverade enheter Låg, behöver göras i fullskala Observerbarhet Umeå kommun finns som exempel Finns i två stadsdelar i Göteborg Finns erfarenhet från Beroendecentrum i Stockholm och äldrevård men tillgången till förebilder är begränsad - 21 -
SAMMANFATTNING Andelen personal som rapporterade att de regelbundet använde standardiserade bedömningsinstrument (AUDIT, DUDIT, ASI, DOK, ADAD) ökade signifikant mellan mätningen 2010 och 2011 för alla fem instrumenten, men mellan 2011 och 2012 var andelen oförändrad utom för ADAD, 5% samt AUDIT som ökade med 4%. Andelen personal som rapporterade att de regelbundet använde rekommenderade behandlingsmetoder ökade mellan 2010 och 2011 för de flesta metoder. I några fall fortsatte andelen användare att öka även under 2012: HAP ökade med 5% följt av behandling av anhöriga som ökade med 4%. Samverkan mellan huvudmän utvecklades mellan 2011 och 2012 genom att 18 län hade någon form av skriftlig policy på länsnivå för att reglera samverkan. I december 2011 var det endast 14 län som hade detta. I riket i sin helhet rapporterade personalen att man 2012 i något större utsträckning än 2010 hade en fungerande samverkan. Insatser för att stärka brukarinflytande har skett i form av bildandet av brukarråd i 19 län och fyra län hade genomfört brukarrevisioner. På frågorna om det fanns fungerande samverkan med brukarorganisationer och i vilken utsträckning det fanns rutiner för att ta tillvara synpunkter och erfarenheter från brukare fanns det inga skillnader på riksplanet i hur personalen svarade 2010 och 2012. I Skåne och Dalarna rapporterade personalen dock att man 2012 hade rutiner för detta. Den under 2012 påbörjade studien av de lokala uppföljningsmetoderna UIV, LOKE och mångbesökarmodellen indikerade att de tre uppföljningsmetoderna skiljer sig åt avseende syfte och metodologi. De skiljer sig också åt avseende hur lätta de är att sprida och implementera. De inledande interventionerna, d.v.s. att starta utbildningar i metod samt nätverk och metodstöd har de tre FoU verksamheterna lyckats väl med, vilket framkommit ur enkätsvar till de 15 län som deltar. Under 2012 har ett fåtal län avbrutit men dessa län har ersatts med andra. Sammanfattningsvis indikerar delrapporten att under 2012 är andelen instrumentanvändare oförändrad förutom när det gäller ADAD och AUDIT som ökar något. För två behandlingsmetoder, HAP samt Anhörigbehandling rapporterades en ökning. Personalen rapporterar en viss förbättring i samverkan mellan huvudmän vilket kan avspegla det nu fleråriga arbetet med att etablera samverkansgrupper och ta fram styrdokument. Betydligt långsammare går det inom området med brukarinflytande där det trots insatser i form av brukarråd och brukarrevisioner inte går att se några påtagliga förändringar i hur personalen rapporterar förekomsten av brukarinflytande i verksamheterna, vilket stärks från enkäten till de brukarråden. - 22 -
REFERENSER Fixen, D.L., Naoom, S.F., Blasé, K.A.; Friedman, R.M & Wallace, F (2005). Implementation research: A synthesis of the literature. Tampa, Florida: University of South Florida, Louise de la Parte Florida Mental Health Institute, the National Implementation Research Network. Rogers, E. (2003). Diffusion of innovations (4e uppl.).london: The Free Press. Gurner, Noren, Bowin & Brinne (2010). Äldreteam: vision och verklighet. Uppföljning av samverkansavtal för multisjuka/multisviktande äldre mellan primärvården, Gävle kommun och Gävle sjukhus. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, HCM, Landstinget Gävleborg och Gävle kommun. Hillborg, H & Rosenberg, D (2012). Ett förtroendeuppdrag - kartläggning av hinder och framgångsfaktorer för brukarråd och brukarinflytande inom missbruks- och beroen-devården. FoU Västernorrland, Rapport 2012:4. Hjelte, J., Brännström, J., & Engström, C (2010). Lokal Evidens (LOKE) En modell för lokal uppföljning av kommunal öppen och heldygnsvård som riktar sig till personer med missbruks- och beroendeproblem. Ett SKL-uppdrag. Norman, C., Ekh, M., Elfsson, B. & Bowin, R (2012). Mångbesökare inom landstingets specialicerade beroendevård i Stockholm. Beroendecentrum Stockholm, Rapport. Socialstyrelsen (2007). Nationella Riktlinjer för missbruks och beroendevård. Vägledning för socialtjänstens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem. Socialstyrelsen (2012) Om implementering. Västerås: Edita Västra Aros. - 23 -
BILAGA 1. Enkätfrågor om riktlinjerna och metodanvändning: 2010, 2011 och 2012 Följande områden har täckts i enkätfrågorna: 1. Bakgrundsdata för personalen; kön, ålder, yrke, inriktning på arbetet. 2. Attityd till Kunskap till praktik (utifrån erfarenheterna) 3. Attityder till standardiserade bedömningsinstrument, kunskap om, användning, tillgång till stöd och handledning i arbetet, problem med implementering av instrumenten, om användningen har förändrats. 4. Behandlingsmetoder (utbildad i, och vad man arbetar med), Om metodanvändningen förändrats 5. Samverkan mellan huvudmän och lokalt, om samarbetet har förändrats sedan f g år 6. Riktlinjer (attityd till, kunskap om, användning) 7. Hur mycket av förhållandena som ändrats sedan föregående år 8. Brukarinflytande, Kunskapsutveckling 9. Exponering för Kunskap till praktiska insatser 10. Om man deltagit i informationsdagar och utbildningar i SKL:s regi som rör instrument 11. Formuläret Organizational Readiness for Change (ORC) som möjligt tillägg. - 24 -
BILAGA 2. Intervjuguide mångbesökarmodellen länen okt 2012 1. Hur kommer det sig att ni valt att arbeta med just den här uppföljningsmodellen? 2. Vilka samarbetspartner ingår i projektet? 3. Har ni tidigare haft liknande uppdrag/arbetat med likartade modeller i länet? 4. Vilka insatser i form av utbildning, handledning, manualer/lathund, besök, har ni erhållit? 5. Vilka för- och nackdelar ser du med denna modell jämfört med andra metoder för lokal uppföljning som du känner till (exempel). På vilket sätt kommer mångbesökarmodellen, genomförd på rätt sätt, att innebära förbättringar i länet eller berörd kommun? 6. Vilka för- och nackdelar kan du se att metoden har för OLIKA intressenter (svara i tabellen nedan)? Intressent Fördelar Nackdelar Klient Behandlare Verksamhetens ledning Tillsynsmyndigheter Marknad (t ex för upphandling, utvärdering av prestationer etc) Forskning och utveckling 7. Hur stämmer arbetssättet och kartläggningen in med din bild av verksamheternas sätt att arbeta? 8. Finns det olika grupper som har särskilt svårt eller lätt för att arbeta med mångbesökarmodellen? I så fall vad tror du det beror på? - 25 -