Undersökning av innemiljöproblem Henånskolan, Orust

Undersökning av innemiljöproblem Henånskolan, Orust Ordernr: 21269 AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress Folke Bernadottes väg 445 256 57 Ramlösa Tel 042-20 19 00 Fax 042-20 19 30 E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249

Dokumenttyp Ordernummer Rapportdatum Rev nr. Antal sidor Antal bilagor Rapport 21269 2012-06-11 x 42 4 Uppdragsnamn Upprättad av 21269 Henånskolan Michael Nilsson & Kjell Wader Beställare Orust kommun Verksamheten för Samhällsutveckling 473 80 Henån Granskad av Mathias Lindskog Referens Undersökningsperiod Undersökningen utförd av Perolof Melin 2012-05-25-2012-05-28 Michael Nilsson & Kjell Wader Sammanfattning Yttervägg och golv Utförd undersökning har visat att det förekommer fuktiga områden i golv, både på mellanbjälklag och på platta på mark. Dessa områden är lokala och förekommer vid yttervägg där det finns avvattningar från tak samt utvändiga mjukfogar mellan prefabricerade betongelement. De fuktiga betonggolven har sedan gett upphov till fuktoch mikrobiella skador i organiska material monterade i kontakt med dessa t.ex. linoleummattor, parkett, träpartier, gipsskivor och golvsocklar i trä. Vid områden med högst indikerade fuktnivåer, förekommer mikrobiella skador. Det förekommer dock lika många partier med något förhöjda fuktindikeringar på golv. Provpunkt 1 är ett sådant ställe och även här har mikrobiella skador indikerats under linoleummattan. De mikrobiellt skadade materialen bedöms kunna påverka innemiljön negativt. Alla mikrobiellt skadade material bör tas bort. Behandling med fungicider (mögelgifter) eller dylikt rekommenderas inte. Av erfarenhet vet vi att även äldre, nu torra skador riskerar påverka innemiljön negativt. Orsaken till att betonggolven fuktats upp i dessa områden är inte fastställd vid den nu utförda undersökningen men kan bero på inläckage i ytterväggar via otäta anslutningar av takavvattning. En annan möjlighet är att mjukfogar mellan betongelement inte är täta alternativt att fuktig inomhusluft läcker ut i dessa skarvar och kondens uppstår mot den kalla mjukfogens baksida. Det förekommer även utvändiga tecken på att ytterväggen tillförs fukt i ovan nämnda områden. Kalk och saltavlagringar finns på utsida fasad beklädd med klinkers och fog.

Det förekommer även tecken på fuktpåverkan i ovankant fönstersmygar i vissa områden, vilket tyder på inläckage i yttervägg. Utvändiga fogar är enstegstätade och inläckande vatten förs ej ut på ett kontrollerat sätt, vilket i sig är svårt att justera i efterhand. Vattenskador Det förekommer även andra lokala fuktskador orsakade av utströmmande vatten, vilket givit upphov till fukt- och mikrobiella skador som bör åtgärdas genom utrivning av de skadade materialen. T.ex. utrivning av mikrobiellt skadade gipsskivor på vägg i anslutning till nödduschar där läckage skett. Ventilation Det noterades vissa risker med det sätt man tar in friskluft i byggnaden. Dessa risker är bland annat risk för överläckage av luft från avloppssystemet till tilluftsintag. Risk att schakt för avluft periodvis fungerar som tilluftsschakt. Att ta in friskluft via en kulvert i mark bedöms också vara förenat med risker om denna inte hålls ren. Miljön i kulverten kommer periodvis vara så fuktig att mikrobiell tillväxt riskerar ske. Luften passerar delvis i undertaken och risk finns att det med tiden ansamlas damm som förorenar luften. Ventilationskanaler skall kunna rengöras och man kan undra hur man skall göra rent där luften passerar i undertaken. Det är ej heller lämpligt att ha mineralull fritt exponerat mot inomhusmiljön. Mineralullsfibrer kan frigöras och irritera andningsvägarna. Kulvertluftens kemiska status är avvikande och här finns spår av diesel och liknade produkter. Huruvida man uppnår en tillräckligt god luftomsättning med det aktuella systemet är inte kontrollerat eller känt. Före vår utredning hölls ett möte i det stora konferensrummet. Ca 10 personer var närvarande vid mötet som varade ca 1 timme. Uppdragsgivaren kunde sedan gå in och kontrollera koldioxidhalten loggat i datorn som sköter driften av ventilationssystemet. Trots att konferensrummet var närmast halvfullt var koncentrationen uppe på 1300 ppm. Enligt arbetsmiljöverket bör koldioxidhalten ej överstiga 1000 ppm under längre perioder.

Innehållsförteckning YTTERVÄGG OCH GOLV... 2 VATTENSKADOR... 3 VENTILATION... 3 UPPDRAG... 7 BAKGRUND... 7 TILLGÄNGLIGA HANDLINGAR... 7 METODER... 8 BEDÖMNINGSGRUNDER... 8 LUKTKARAKTÄRISERING... 8 FUKT I MATERIAL... 8 SP:S RAPPORT 2005:11... 8 RÖTANGREPP... 8 LINOLEUMMATTOR... 9 FUKTINDIKERING... 9 MIKROBIOLOGISKA ANALYSER... 9 Normala värden... 9 Något förhöjda värden... 9 Förhöjda värden... 9 Kraftigt förhöjda värden... 9 OMFATTNING... 10 KORTFATTAD BYGGNADSBESKRIVNING... 11 BEGRÄNSNINGAR... 12 LUKTBEDÖMNING... 12 OKULÄRBESIKTNING... 12 UTVÄNDIGT... 12 Tak... 14 Kulvert... 16 INVÄNDIGT... 17 Vån 2... 17 Vån 1... 18 Ventilationsprincip... 19 FUKTINDIKERING... 19 FUKTTILLSKOTT... 22 KONSTRUKTIONSINGREPP... 23

PROVPUNKT 1, VÅNING 2... 24 Mikrobiell analys... 24 PROVPUNKT 2, VÅNING 2... 25 Mikrobiell analys... 25 PROVPUNKT 3, VÅNING 2... 25 Mikrobiell analys... 26 PROVPUNKT 4, VÅNING 2... 26 Mikrobiell analys... 26 PROVPUNKT 5, VÅNING 2... 26 Mikrobiell analys... 26 PROVPUNKT 6, VÅNING 2... 27 Mikrobiell analys... 27 PROVPUNKT 7, VÅNING 2... 27 Mikrobiell analys... 28 PROVPUNKT 8, VÅNING 2... 28 Mikrobiell analys... 28 PROVPUNKT 9, VÅNING 1... 29 Mikrobiell analys... 29 PROVPUNKT 10, VÅNING 1... 29 Mikrobiell analys... 30 PROVPUNKT 11, VÅNING 1... 30 Mikrobiell analys... 30 PROVPUNKT 12, VÅNING 1... 31 Mikrobiell analys... 31 PROVPUNKT 13, VÅNING 1... 31 PROVPUNKT 14, VÅNING 1... 32 PROVPUNKT 15, VÅNING 1... 32 Mikrobiell analys... 32 PROVPUNKT 16, UTE... 33 LUFTPROVTAGNINGAR... 34 METODER... 34 BEDÖMNINGSGRUNDER... 34 Luftanalys... 34 RESULTAT... 34 Egna kommentarer... 35 NYA PROVTAGNINGAR... 35 Kemiska analyser... 35 ScreenAir... 36 RESULTAT... 38

YTTERVÄGG OCH GOLV... 38 VATTENSKADOR... 38 VENTILATION... 39 ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 39 YTTERVÄGG OCH GOLV... 39 VATTENSKADOR... 40 VENTILATION... 40 UPPFÖLJANDE KONTROLL... 40 BILAGOR... 40 FUKTTEORI... 41 FUKT I LUFT... 41 Begrepp... 41 Fukttillskott... 41 Kondens... 41 Transportmekanismer för fukt i luft... 41 FUKT I MATERIAL... 42

Uppdrag I uppdraget ingår att utreda innemiljöproblem i byggnad 1-2 samt att redovisa resultatet i en skriftlig rapport. Undersökningen utförs genom stickprovsmässiga provtagningar, mätningar och analyser, varför en utökad undersökning kan leda till andra resultat, slutsatser och åtgärdsförslag. Bakgrund Henåns gamla skola revs på grund av innemiljöproblem orsakade av fukt- och mikrobiella skador. Den nu undersökta nya skolan uppfördes 2009-2010. Den nya skolan är uppförd mestadels med betong då man ville undvika nya innemiljöproblem. Det har ända sedan byggnaden var tagen i drift, förekommit problem med inläckage via genomföringar för avvattning i taksarg. Enligt uppgift från beställaren är dessa nu åtgärdade och täta. Det har även förekommit enstaka invändiga läckage från installationer och dylikt. Ca 15 personer i personalen samt vissa elever i skolan, upplever problem med innemiljön och klagar på slemhinneproblem, stickningar och svidande ögon, huvudvärk och trötthet och liknande. Man upplever att problemen minskar eller försvinner helt när man ej vistas i skolan, vilket tyder på byggnadsrelaterade problem. Andra bekymmer som framförts är problem med ljud utifrån när vädringsfönster är öppna samt kallras och drag vintertid från desamma. Man upplever även att motorer som öppnar fönster har hög ljudnivå. Invändigt anser man vidare att akustiken inte är bra och även här upplevs höga ljudnivåer. Dessa problem kommer inte att utredas vid den nu utförda undersökningen. Företagshälsan och sjukvården är inkopplade och man har låtit utföra luftprovtagningar vilka tyder på problem med innemiljön. En Örebroenkät är även utförd men vi har inget resultat från denna i skrivande stund. AK-konsult kontaktades för att göra en inledande kontroll av byggnaden för att se om det förekommer några avvikelser som bedöms kunna påverka innemiljön negativt. Tillgängliga handlingar Diverse plan och sektionsritningar. 7(42)

Metoder Fuktkvot i trä har bestämts med hjälp av resistiv fuktkvotsmätare av fabrikat Protimeter och Bollman. Fuktindikering mot ytor har utförts med hjälp av fuktindikator GANN Hygromette Uni1 med tillhörande elektrostatisk givare B50 samt teleskopgivare LB70. Relativa fuktigheten (RF) i luft har bestämts via mätning på plats med Vaisala Luftprovtagning har utförts med pumpar som kalibrerats på laboratoriet före och efter mätning. Bedömningsgrunder Luktkaraktärisering Luktkaraktärisering innebär en högst individuell bedömning av luktupplevelsen i skadade konstruktioner och inomhusmiljöer. Som utgångspunkt använder skadeutredaren i hög grad sina tidigare erfarenheter vid skadeutredning i fuktskadade konstruktioner. Olika individer karaktäriserar luktupplevelser olika, varför dessa får tas för den subjektiva bedömning de är. Fukt i material Riskbedömningen avseende mikrobiell tillväxt sker enligt SP:s Rapport 2005:11, se tabell 1 nedan. SP:s Rapport 2005:11 Tabell 1. Kritiskt fukttillstånd för mikrobiell tillväxt på byggmaterial kunskapssammanfattning SP Energiteknik SP. rapport 2005:11 Materialgrupp Smutsade material 75-80 Trä och träbaserade material 75-80* Gipsskivor med papp 80-85 Mineralullsisolering 90-95 Cellplastisolering 90-95 Betong 90-95 *Motsvarar ca 16-18 % fuktkvot, (%FK) i furuvirke. Rötangrepp Fuktkrav: FK > 25 %, Temperaturområde ±0 till ca 35 C Kritiskt fukttillstånd [% RF] 8(42)

Linoleummattor Kritiskt fukttillstånd för linoleummatta avseende risk för mikrobiell påväxt i juteväv är 75 % RF. I nyproduktion kan limning av linoleummatta på betong utföras vid max 90 % RF på ekvivalent mätdjup. Fuktindikering Vid fuktindikering med ytavkännande elektrostatisk mätutrustning, erhålls mätvärden som i första hand används komparativt, dvs jämförs med motsvarande torra konstruktioner. Både fukthalt och densitet påverkar mätvärdet, varför olika material har sin specifika skala. Exempelvis gäller följande värden såsom normala, dvs torra med Gann: Betong 50 70 Puts 30 50 Gips 10 20 Mikrobiologiska analyser Materialprov har tagits och skickats till Pegasus Lab för mikrobiologiska analyser. Man bedömer totalmängden av mögel och bakterier, både levande och döda. Följande intervall tillämpas: Normala värden Mängden mikroorganismer överrensstämmer med normalfallet för oskadade byggnader. Materialprov med denna nivå, bedöms ej vara skadat. Något förhöjda värden Mängden mikroorganismer överstiger normalfallet med faktor 1.1 till 9.9. Materialprov med denna nivå, bedöms normalt ej vara skadat. Förhöjda värden Mängden mikroorganismer överstiger normalfallet med faktor 10 till 100. Materialprov med denna nivå, bedöms vara skadat. Kraftigt förhöjda värden Provet innehåller mer än 100 gånger fler mikroorganismer än normalt. Materialprov med denna nivå, bedöms vara skadat. 9(42)

Omfattning Undersökningen omfattar nedan markerad byggnad i två plan. Undersökt område Figur 1, planskiss plan 1 med markerat undersökt område Figur 2, planskiss plan 2 med markerat undersökt område 10(42)

Kortfattad byggnadsbeskrivning 2-plans skolbyggnad som är uppförd 2009-2010. Grundläggningen är utförd med platta på mark med underliggande värmeisolering samt en mindre del med källare. Väggstommen är utförd med prefabricerade betongelement med mellanliggande cellplastisolering samt stålbalkar. Bjälklag till plan 2 och takbjälklag är utfört med HDF-betongbjälklag. Golvbeläggning består mestadels av linoleummattor samt i vissa rum parkett. I våtutrymmen finns PVC-fria plastmattor. I entréer och vissa rum finns klinkerplattor. Figur 3, principskiss över konstruktion Ventilationen är utförd som s.k. naturlig ventilation (WindowMaster som bygger på självdragsprincip) via frånluftsschakt samt fönster som öppnas automatiskt och styrs av temperatur och koldioxidhalt i rum. Vissa rum som ej har kontakt med yttervägg har mekanisk tilluft. Denna tilluft tas in genom en kulvert under mark. I andra rum som ej har kontakt med ytterväggar, trycks uteluft ned i schakt genom specialhuvar. Evakuering med hjälp av mekanisk frånluft sker på wc, förråd och liknande utrymmen. Uppvärmning sker via ett vattenburet värmesystem och vägghängda radiatorer. 11(42)

Begränsningar Då utförd undersökning har varit begränsad tidsmässigt till ca två arbetsdagar har vi inte haft möjlighet att utföra någon kontroll av ventilationssystemets funktion och dess effektivitet. Vi har ej heller kunnat verifiera vilka av olika möjliga brister som leder till fuktpåverkade områden i yttervägg och golv. Man får se denna undersökning som ett första steg varför verifierande och uppföljande kontroller kan behöva utföras i ett senare skede. Luktbedömning I det stora konferensrummet på plan 2 känns en svag avvikande kemisk lukt. Luktar man på tyget på stolarna känns en liknande lukt. Liknande har även noterats i andra rum. I rum där man vanligtvis trycker in luft från kulvert, känns en innestängd lukt. Fläktsystemet med tilluft är ej igång vid undersökningstillfället. Okulärbesiktning Utvändigt Sockelhöjden är 0-20 cm och det finns mestadels betongplattor invid huset. Mindre skada finns i sockel mot norr, vilken bör lagas. Klinkerplattorna som finns på ytterväggarna på bottenvåningen, har lossnat på några ställen och bom förekommer. Vissa partier där plattorna har lossnat har kompletterats med ny klinker. Det finns omfattande områden med vita missfärgningar på klinkerplattor och fogar. I ett antal fall sammanfaller dessa områden rakt under utvändiga fogar mellan betongelement. Utfällningarna uppstår sannolikt när vatten i bakomvarande material avdunstar och kvarlämnar salter och kalk på klinker och fogytan. 12(42)

Foto 1, vita utfällningar Foto 2, vita utfällningar Foto 3, klinker som lossnat Foto 4, por i fog med vita utfällningar under Tecken på fuktpåverkan finns även på ett flertal ställen vid ovankant fönster. Foto 5, tecken på fuktpåverkan, ovandel fönster Foto 6, tecken på fuktpåverkan, ovandel fönster 13(42)

Foto 7, tecken på fuktpåverkan, ovandel fönster Foto 8, vita utfällningar under fog under element Det finns ett stort antal fogar både vertikala och horisontella. Vissa av fogarna ser ut att vara lagade. Tak Taket är låglutande och belagt med takpapp. Avvattning sker genom nederdel taksarg via rostfria insatser som takpappen vikts in i och anslutits mot, se foto nedan. Foto 9, Takavvattning genom taksarg Foto 10, utanpåliggande låda med stuprör Den rostfria insatsen släpper sedan vattnet i en utanpåliggande rostfri låda där stuprör är anslutet på, se foto ovan. Det förekommer en del löv och skräp i denna låda vilket efter tid kan sätta igen stupröret. Det förekommer mycket lagningar och mindre bitar takpapp vid anslutningen till takavvattningarna, se foto nedan. 14(42)

Foto 11, lagningar i takpapp vid avvattning Foto 12, tveksam täthet på lagning Vissa av dessa lagningar har synbart en tveksam täthet, se foto ovan. Schakten som skall ventilera ut avluft från byggnaden sticker upp ett par m ovan taket. Det finns även tilluftshuvar som skall leda ner friskluft i byggnaden, se foto nedan. Avlufts schakt Friskluftsintag Avlopps luftning Foto 13, översikt ventilation på tak Det förekommer risk för att man får in både förbrukad avluft samt luft från avloppsluftningarna i friskluftsintagen vid vissa vindriktningar. Det finns även en viss risk att avluftsschakten kan fungera som tilluftsschakt vid kraftig vind. 15(42)

Foto 14, avloppsluftare markerade Kulvert Kulverten används som luftintag för friskluft. Kulverten har storleken av en källarkorridor. Det finns träspill och smuts på golvet. Damm finns på ytor, typ rörisolering mm. Foto 15, friskluftsintag Foto 16, kulvert där friskluft passerar Foto 17, skräp på golv i kulvert 16(42)

Invändigt Vån 2 Det förekommer partier där taket är fuktpåverkat och partier där vattenrinningar finns på ovandel ytterväggar. Dessa partier överensstämmer mestadels med stuprörens genomföring i taksarg. Foto 18, rum 2217, rinnmärken på vägg Foto 19, rum 1273, fuktpåverkan i tak Foto 20, rum 1255 fuktpåverkad ytter-/innervägg Foto 21, rum 1255 fuktpåverkad ytter-/innervägg Vid wc 1293 har det varit stopp i vasken varvid vatten läckt ut på linoleumgolvet utanför. Kraftigt avvikande lukt känns under linoleummattan. Mikrobiella skador finns på linoleummatta, väggips och golvlist mellan korridor och wc. I personalrummet har läckage förekommit vid diskmaskinen. Inga missfärgningar kan iakttas bakom golvlisten och inga förhöjda fuktnivåer indikeras på parkettgolv. 17(42)

Foto 22, kraftig mikrobiell lukt under linoleummatta Foto 23, mikrobiella skador på gips och golvlist Vån 1 Även på våning 1 förekommer tecken på fuktpåverkan och missfärgningar i anslutning till tak. I sal för hemkunskap finns kylar och frysar och under dessa noterades kondensvatten. Risken är stor att det finns mikrobiella skador på linoleummattorna här. Det finns ett parti i sal Fk A där man misstänker att vatten trängt in via utvändig fog. Linoleummattan är lokalt uppriven och utvändigt är omfogning utförd. 18(42)

Ventilationsprincip Uteluften kommer in via vädringsfönster. Förbrukad luft (frånluft) strömmar upp i ett innertak där mineralullskivor ses och därefter vidare ut i korridoren. Från korridoren skall luften gå upp mot högre placerade vädringsfönster där luften är tänkt att lämna byggnaden. Foto 24, vädringsfönster för friskluft Foto 25, luft skall passera in under innertaket Foto 26, luft skall passera ut i korridoren Foto 27, frånluft ut i högre belägna fönster Fuktindikering En översiktlig fuktindikering av tillgängliga golvytor utfördes med nedan visade resultat. Generellt indikeras normala fuktnivåer mot golv med en tendens till något högre nivåer mot yttervägg. Fuktkvoter i golvlister uppmättes här till ca 9 %, vilket är ett lågt och normalt värde. Det förekommer dock ställvis kraftigt förhöjda fuktnivåer i golv på båda våningsplanen. Se figurer nedan. Fuktkvot i golvlister uppmättes här punktvis till 17-30 %, vilket ligger över kritisk nivå. 19(42)

Det förekommer även många områden vid ytterväggarna där fuktnivåerna ligger mellan normal och förhöjd. Fuktkvoter i golvlister uppmättes här till ca 10 %, vilket är ett lågt och normalt värde. Kraftigt förhöjd fuktnivå golv Förhöjd fuktnivå vägg Rum där personal upplever innemiljöproblem Figur 4, resultat fuktindikering golv plan 1 20(42)

Kraftigt förhöjd fuktnivå golv Förhöjd fuktnivå vägg Rum där personal upplever innemiljöproblem Figur 5, resultat fuktindikering golv plan 2 Kraftigt förhöjda fuktnivåer i golv överensstämmer väl med utvändiga skarvar mellan betongelement samt genomföringar i taksarg för avvattning av tak. Ovanstående innebär sannolikt att skarvarna inte är täta och eller att kondensering av fuktig inneluft sker mot insida utvändig fog. Vatten rinner sedan ner i yttervägg mellan cellplast och betong för att fångas upp på mellanbjälklag och betongplatta på mark och därmed fukta upp dessa. Uppfuktningen kan i även bero på direkta läckage vid takavvattningar men det förekommer fuktiga områden även där sådana ej förekommer men där det finns fogar mellan betongelement. Vid den nu utförda undersökningen har det inte verifierats vilket av ovanstående som är orsak eller om det är en kombination av dessa. 21(42)

Fukttillskott Följande värden på RF, (relativ fuktighet) och temperatur uppmättes, varefter ånghalt och fukttillskott beräknades: Tabell 2, uppmätta RF och temperaturer Mätpunkt Relativ fuktighet Temperatur Ånghalt Fukttillskott Utomhus 35 %RF 24,7 C 7,9 g/m 3 Plan 2, konferens 47 %RF 24,0 C 10,2 g/m 3 2,3 g/m 3 Kulvert 66 %RF 17,0 C 9,6 g/m 3 1,7 g/m 3 PP1 linoleum/betong 83 %RF 22,1 C 16,2 g/m 3 8,3 g/m 3 PP2 linoleum /betong 92 %RF 21,6 C 17,5 g/m 3 9,6 g/m 3 PP4 linoleum /betong 65 %RF 22,2 C 12,8 g/m 3 4,9 g/m 3 PP5 linoleum /betong 100 %RF 22,2 C 19,6 g/m 3 11,7 g/m 3 PP6 linoleum /betong 92 %RF 21,7 C 17,6 g/m 3 9,7 g/m 3 PP7 linoleum /betong 93 %RF 22,0 C 18,0 g/m 3 10,1 g/m 3 PP8 linoleum /betong 92 %RF 21,8 C 17,8 g/m 3 9,9 g/m 3 PP9 linoleum /betong 100 %RF 22,7 C 20,2 g/m 3 12,3 g/m 3 PP11 linoleum /betong 70 %RF 22,0 C 13,6 g/m 3 5,7 g/m 3 PP12 linoleum /betong 95 %RF 21,5 C 17,9 g/m 3 10,0 g/m 3 PP13 linoleum /betong 96,3 %RF 21,0 C 17,6 g/m 3 9,7 g/m 3 PP15 linoleum /betong 74 %RF 21,8 C 14,2 g/m 3 6,3 g/m 3 Höga fukttillskott inomhus orsakas av fuktproduktionen inomhus i relation till ventilationens förmåga att undanföra den fuktiga luften. Erhållet fukttillskott inomhus är att betrakta som normalhögt då huset är självdragsventilerat om det varit verksamhet i lokalerna. Vid undersökningen är det dock ingen verksamhet i lokalerna och en sannolik orsak är att betongkonstruktionerna håller på att torka ut mot inomhusluften. Under linoleummattorna är fukttillskottet högt även vid mellanbjälklaget vid en torr provpunkt, PP4, detta innebär att betongbjälklagen håller på att torka. Kulverten ligger under mark och har därför sommartid låg temperatur i förhållande till uteluften. Detta medför att nedströmmande uteluft kyls ner varvid RF ökar. Tidvis kommer 75 % RF att överskridas, vilket är kritisk gräns för mikrobiell tillväxt. 22(42)

Konstruktionsingrepp Placeringen av konstruktionsingrepp framgår av markering på ritning i figur 6 och 7. Syftet var att kontrollera konstruktionen, fuktförhållanden samt förekomst av mikrobiella skador. 12 9 13 14 10 Provpunkter i vägg Provpunkter i golv 11 Figur 6, planskiss plan 1 med markerade provpunkter 23(42)

1 7 6 8 5 4 2 3 Figur 7, planskiss plan 2 med markerade provpunkter Provpunkt 1, våning 2 Provpunkten är tagen i golvet vid ytterväggen i rum 2221. På linoleummattan indikeras lokalt Gann 78 invid ytterväggen dvs något förhöjt. Det finns rinnmärken på ovandel yttervägg och en del bubblor i takfärgen. Fuktkvot i golvlister mot yttervägg uppmättes till 10 %, vilket är ett normalt värde. På utsidan finns stuprör. Prov togs av linoleummattan. Svag avvikande mikrobiell lukt kan förnimmas från undersida matta. Mellan linoleummatta och betong uppmättes 83 % RF. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på förhöjda värden av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador indikerats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. 24(42)

Provpunkt 2, våning 2 Provpunkten är tagen i golvet vid ytterväggen i rum 1255, Internationella gruppen. På linoleummattan indikeras lokalt Gann 100 mot ytterväggen, dvs förhöjt. Det finns tydliga tecken på inläckage i tak och på yttervägg. Även anslutande innervägg med träbaserade material har mikrobiella skador med fuktkvoter på ca 35 % i trä mot yttervägg. Fuktkvot i golvlister mot yttervägg uppmättes till 14 %, vilket är ett något förhöjt värde men dock ej över kritisk nivå. Inga mikrobiella skador kan ses bakom yttereller innerväggens golvlister. Dammlöss, små skalbaggar, finns bakom golvlisterna, vilka livnär sig bl.a. på mögelsvampar. På utsidan finns stuprör. Prov togs av linoleummattan. Kraftigt avvikande mikrobiell lukt kan kännas från undersida matta. Missfärgningar syns på linoleummattan. RF mellan linoleummatta och betong uppmättes till 92 %, vilket överskrider kritisk fuktnivå. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på kraftigt förhöjda värden av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 3, våning 2 Provpunkten är tagen vid takets rörinklädnad vid ytterväggen i rum 1255, Internationella gruppen. Rörinklädnaden består av en träregel och en botten av fabriksmålad MDF-skiva. Träregeln är missfärgad och ser fuktpåverkad ut, se foto nedan. Fuktkvoten i träregeln uppmättes till 12 %, vilket är ett normalt värde. Foto 28, fuktpåverkad regel Foto 29, uttagna provbitar av träregel 25(42)

Mikrobiell analys Uttaget prov på träregel skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på träregel visar på kraftigt förhöjda värden av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 4, våning 2 Provpunkten är tagen i golvmitt i rum 1255, Internationella gruppen. På linoleummattan indikeras Gann 68 och provpunkten kan sägas representera ytor med låga fuktnivåer. Prov togs av linoleummattan. Ingen avvikande lukt kan kännas från provbiten, det luktar linoleummatta och lim. RF mellan linoleummatta och betong uppmättes till 65 %, vilket underskrider kritisk fuktnivå. Mikrobiell analys Uttaget prov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret av linoleummatta visar på något förhöjda värden av svampar, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 5, våning 2 Provpunkten är tagen i golvet vid ytterväggen i rum 1289, Språk. På linoleummattan indikeras lokalt Gann 100 mot ytterväggen, dvs förhöjt. Det finns tecken på inläckage i tak och rinnmärken på yttervägg. Fuktkvot i golvlister mot yttervägg uppmättes till 12 %, vilket är under kritisk nivå. På utsidan finns stuprör. Prov togs av linoleummattan. Avvikande mikrobiell lukt kan kännas från undersida matta. RF mellan linoleummatta och betong uppmättes till 100 %, vilket överskrider kritisk fuktnivå. Mikrobiell analys Uttaget prov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på kraftigt förhöjda värden av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. 26(42)

Provpunkt 6, våning 2 Provpunkten är tagen i golvet vid ytterväggen i rum 1216. På linoleummattan indikeras lokalt Gann 90-100 mot ytterväggen, vilket är förhöjt. Direkt mot spackel under matta, indikeras Gann 125. Linoleummattan skars upp. På mattans undersida av juteväv förekommer kraftig mikrobiell påväxt och det känns en tydlig mikrobiell lukt från uttaget materialprov. RF mellan linoleummatta och betong uppmättes till 92 %, vilket överskrider kritisk fuktnivå. Fuktkvoten i linoleummattan indikeras till 20 %, vilket överstiger gränsvärdet för mikrobiell tillväxt. Foto 30, kraftig mikrobiell påväxt under matta Foto 31, kraftig mikrobiell påväxt i limrester Mikrobiell analys Uttaget prov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på kraftigt förhöjda värden av mikroorganismer, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 7, våning 2 Provpunkten är tagen i golvet vid ytterväggen i rum 1206. På linoleummattan indikeras lokalt Gann 100 mot ytterväggen, vilket är förhöjt. Direkt mot spackel under matta, indikeras Gann 130. Linoleummattan skars upp. På mattans undersida av juteväv förekommer kraftig mikrobiell påväxt och det känns en tydlig mikrobiell lukt från uttaget materialprov. 27(42)

RF mellan linoleummatta och betong uppmättes till 93 %, vilket överskrider kritisk fuktnivå. Fuktkvoten i linoleummatta indikeras till 26 %, vilket vida överstiger gränsvärdet för mikrobiell tillväxt. Mikrobiell analys Uttaget prov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret av linoleummatta visar på förhöjda till kraftigt förhöjda värden av mikroorganismer, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 8, våning 2 Provpunkten är tagen i golvet vid ytterväggen i rum 1243. På linoleummattan indikeras lokalt Gann 90 mot ytterväggen, vilket är förhöjt. Direkt mot spackel under matta, indikeras Gann 105. Linoleummattan skars upp. På mattans undersida av juteväv förekommer kraftig mikrobiell påväxt och det känns en tydlig mikrobiell lukt från uttaget materialprov. RF mellan linoleummatta och betong uppmättes till 92 %, vilket överskrider kritisk fuktnivå. Fuktkvoten i linoleummatta indikeras till 20 %, vilket överstiger gränsvärdet för mikrobiell tillväxt. Mikrobiell analys Uttaget prov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret av linoleummatta visar på förhöjda till kraftigt förhöjda värden av mikroorganismer, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. 28(42)

Provpunkt 9, våning 1 Provpunkten är tagen i golvet vid ytterväggen i rum för Hemkunskap. På linoleummattan indikeras lokalt Gann 120 mot ytterväggen, vilket är förhöjt. Det fuktiga partiet sträcker sig ca 0,5 m in från ytterväggen. Fuktkvot i golvlister mot yttervägg uppmättes lokalt till 30 %, vilket är långt över kritisk nivå. Färg bakom golvlist uppvisar blåsor. Mikrobiella skador syns bakom golvlisten och mikrobiell lukt känns. Prov togs av linoleummattan. Mattan lossnar lätt och är missfärgad på baksidan. Kraftigt avvikande mikrobiell lukt kan kännas från undersida matta. RF mellan linoleummatta och betong uppmättes till 100 %, vilket överskrider kritisk fuktnivå. På utsidan finns stuprör och vertikal elementskarv. Foto 32, mikrobiellt skadad golvlist Foto 33, mikrobiella skador på linoleummatta Mikrobiell analys Uttaget prov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på kraftigt förhöjda värden av bakterier och svampar, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 10, våning 1 Provpunkten är tagen i golvet vid ytterväggen i rum för Trä-M slöjd. Som golvbeläggning finns på betongen limmad parkett. Fuktkvoten i golvlisten uppmättes lokalt till 25 %, vilket är långt över kritisk nivå. På utsidan finns en vertikal elementskarv men inget stuprör. Färg bakom golvlist flagnar. Mikrobiella skador syns bakom golvlisten och mikrobiell lukt känns. Fuktkvot i parketten ut mot ytterväggen uppmättes till 25 %, vilket är långt över kritisk nivå. Prov togs av ytterkanten av parkettgolvet vid ytterväggen. 29(42)

Foto 34, mikrobiellt skadad golvlist Foto 35, mikrobiella skador på parkett Mikrobiell analys Uttaget prov på parkett skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på parkett visar på kraftigt förhöjda värden av bakterier och svampar, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 11, våning 1 Provpunkten är tagen i golvmitt i rum 2A i det mindre rummet. På linoleummattan indikeras Gann 66 och provpunkten kan sägas representera ytor med låga fuktnivåer. Prov togs av linoleummattan. Ingen avvikande lukt kan kännas från provbiten, det luktar linoleummatta och lim. RF mellan linoleummatta och betong uppmättes till 70 %, vilket underskrider kritisk fuktnivå. Mikrobiell analys Uttaget prov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret av linoleummatta visar på normala värden av bakterier och svampar, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. 30(42)

Provpunkt 12, våning 1 Provpunkten är tagen i golvet vid ytterväggen i rum 2127 A, Bild. På linoleummattan indikeras lokalt Gann 120 mot ytterväggen, vilket är förhöjt. Direkt mot spackel under matta, indikeras Gann 140. Linoleummattan skars upp. Det förekommer kraftig mikrobiell påväxt i mattans undersida av juteväv och det känns en kraftig mikrobiell lukt från uttaget materialprov. RF mellan linoleummatta och betong uppmättes till 95 %, vilket överskrider kritisk fuktnivå. Fuktkvoten i linoleummatta indikeras till 50 %, vilket vida överstiger gränsvärdet för mikrobiell tillväxt. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på kraftigt förhöjda värden av mikroorganismer, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 13, våning 1 Provpunkten är tagen i golvet vid ytterväggen i rum 1110. På linoleummattan indikeras lokalt Gann 115 mot ytterväggen, vilket är förhöjt. Direkt mot spackel under matta, indikeras Gann 130. Linoleummattan skars upp. Det förekommer mikrobiell påväxt i mattans undersida av juteväv och det känns en mikrobiell lukt från uttaget materialprov. Delvis är lim under matta fuktpåverkat. RF mellan linoleummatta och betong uppmättes till 96 %, vilket överskrider kritisk fuktnivå. Fuktkvoten i linoleummatta indikeras till 30 %, vilket vida överstiger gränsvärdet för mikrobiell tillväxt. 31(42)

Provpunkt 14, våning 1 Provpunkten är tagen i mellanvägg strax intill provpunkt 13. Konstruktionen är utförd enligt nedan, inifrån och ut: 2 x 13 mm gipsskiva ca 70 mm stålregelstomme gipsskiva Fuktkvoten i gipsskiva indikeras till 20 %, vilket ligger över gränsvärdet för mikrobiell tillväxt i papper. Mindre områden med mikrobiell påväxt förekommer på gipsskivan. Gipsskruvar är rostiga, vilket tyder på en längre tid i fuktig miljö. I provpunkten ser man att flytspackel på golv är flutet upp emot gipsskivan ca 25 mm utan mellanliggande fuktskydd. Detta innebär en risk för mikrobiella skador i papper på gipsskivan. Provpunkt 15, våning 1 Provpunkten är tagen i golv i hall 1112. Provpunkten är tagen mitt i golvyta där en något förhöjd fuktnivå indikerats mot golv och kan sägas representera indikerade värden som är något förhöjda. Linoleummattan skars upp. Det syns ingen mikrobiell påväxt på mattans undersida. Det känns ej heller någon avvikande lukt på uttaget materialprov på mattan. RF mellan linoleummatta och betong uppmättes till 74 %, vilket ligger strax under kritisk fuktnivå. Fuktkvoten i linoleummatta indikeras till 14 %, vilket understiger gränsvärdet för mikrobiell tillväxt. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på normala till något förhöjda värden av mikroorganismer, vilket innebär att mikrobiella skador inte påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. 32(42)

Provpunkt 16, ute Kontroll av vertikal och horisontell fog gjordes vid entrén under tak mellan våningsplanen. Den horisontella fogen är 20x20 mm. Bakom fogen ca 20 mm in finns en bottningslist. Bottningslisten kläms dock ej fast och har en otät skarv vid den vertikala elementskarven. Den vertikala fogen är utförd på ett liknande sätt. Fogbredden är dock 10 mm och bottningslisten ligger direkt bakom fogen. Bottningslisten kläms fast av elementen. Fogmassan ligger väl an mot betongelementen. Innanför bottningslisten är det håltomt och ett sågblad kan föras ca 30 cm in. Foto 36, provpunkt 16 Foto 37, fog Foto 38, ej heltäckande horisontell bottningslist Foto 39, vertikal bottningslist 33(42)

Luftprovtagningar 2012-03-02 togs tre stycken ScreenAir luftprovtagningar. Dessa prover togs av Bengt Zetterström, Kinnekullahälsa AB. Metoder Analysmetoden ScreenAir, går ut på att placera en luftpump i det rum, (luftvolym) som skall analyseras. Luftpumpen suger den undersökta luften genom ett antal olika absorbenter samt genom ett filter. De absorberade ämnena undersöks därefter kvalitativt och kvantitativt med hjälp av gaskromatografi och masspektrometri. Filtret undersöks bl.a. genom direktmikroskopering och odling. Analysmetoden mäter sex parametrar: 1. Mikrobiell status 2. Fuktpåverkat material 3. Kemiska emissioner 4. Trafikavgaser 5. Lukt från träskyddsmedel 6. Effekten av ventilation Foto 40, analyspump Bedömningsgrunder Luftanalys Som bedömningsgrund ligger laboratoriets referensbyggnader/miljöer. Resultat 34(42)

Egna kommentarer I kompletteringsrapport till ScreenAir anges att total-voc i toluenekvivalenter är mellan 390-770 mikrogram per m 3 i provtagna rum. Ett normalvärde i bostäder där man ej upplever problem är 30-200 mikrogram per m 3. De förhöjda total-voc värdena beror mestadels på en förhöjd halt av terpener men även om man tar bort terpenerna är halterna förhöjda. Terpener kan avges från nya eller fuktiga trämaterial. Nya provtagningar Kemiska analyser Prov togs av fuktig linoleummatta med mikrobiella problem (PP2), torrare linoleummatta utan mikrobiella problem (PP4) och av fuktigt spackelskikt under linoleummatta (PP9). Proverna skickades till Pegasus lab för kontroll av Emissioner och/eller lukter från byggnadsmaterial Pegasus undersöker vilka ämnen som emitteras eller orsakar lukt från ett material. Resultat 35(42)

Egna kommentarer Följande framkom vid samtal med Joakim Honkanen, Pegasus lab: Cyklohexanon och oktometylcyklotetrasiloxan kommer sannolikt från rengöringsprodukter eller ämnen använda vid tillverkningsprocessen av linoleummatta. Den fuktiga linoleummattan och den fuktiga avjämningsmassan innehåller terpener. Det sannolika är att terpener avges från den fuktiga linoleummattan och har transporterats ned i avjämningsmassan. Det är troligt att dessa terpener påverkar inomhusluften. ScreenAir Luftprovtagning utfördes i den kulvert där tilluft tas in. Vid provtagningstillfället var luftintag och tilluftsfläkt avstängd. Resultat 36(42)

Egen kommentar Följande framkom vid samtal med Joakim Honkanen, Pegasus lab: Total VOC- halten är 110 mikrogram/m 3. Detta värde är förhöjt om man jämför med utomhusluft. Även halten 1-butanol som är en fuktmarkör är något hög. 37(42)

Resultat Yttervägg och golv Utförd undersökning har visat att det förekommer fuktiga områden i golv, både på mellanbjälklag och på platta på mark. Dessa områden är lokala och förekommer vid yttervägg där det finns avvattningar från tak samt utvändiga mjukfogar mellan prefabricerade betongelement. De fuktiga betonggolven har sedan gett upphov till fuktoch mikrobiella skador i organiska material monterade i kontakt med dessa t.ex. linoleummattor, parkett, träpartier, gipsskivor och golvsocklar i trä. Vid områden med högst indikerade fuktnivåer, förekommer mikrobiella skador. Det förekommer dock lika många partier med något förhöjda fuktindikeringar på golv. Provpunkt 1 är ett sådant ställe och även här har mikrobiella skador indikerats under linoleummattan. De mikrobiellt skadade materialen bedöms kunna påverka innemiljön negativt. Alla mikrobiellt skadade material bör tas bort. Behandling med fungicider (mögelgifter) eller dylikt rekommenderas inte. Av erfarenhet vet vi att även äldre, nu torra skador riskerar påverka innemiljön negativt. Orsaken till att betonggolven fuktats upp i dessa områden är inte fastställd vid den nu utförda undersökningen men kan bero på inläckage i ytterväggar via otäta anslutningar av takavvattning. En annan möjlighet är att mjukfogar mellan betongelement inte är täta alternativt att fuktig inomhusluft läcker ut i dessa skarvar och kondens uppstår mot den kalla mjukfogens baksida. Det förekommer även utvändiga tecken på att ytterväggen tillförs fukt i ovan nämnda områden. Kalk och saltavlagringar finns på utsida fasad beklädd med klinkers och fog. Det förekommer även tecken på fuktpåverkan i ovankant fönstersmygar i vissa områden, vilket tyder på inläckage i yttervägg. Utvändiga fogar är enstegstätade och inläckande vatten förs ej ut på ett kontrollerat sätt, vilket i sig är svårt att justera i efterhand. Vattenskador Det förekommer även andra lokala fuktskador orsakade av utströmmande vatten, vilket givit upphov till fukt- och mikrobiella skador som bör åtgärdas genom utrivning av de skadade materialen. T.ex. utrivning av mikrobiellt skadade gipsskivor på vägg i anslutning till nödduschar där läckage skett. 38(42)

Ventilation Det noterades vissa risker med det sätt man tar in friskluft i byggnaden. Dessa risker är bland annat risk för överläckage av luft från avloppssystemet till tilluftsintag. Risk att schakt för avluft periodvis fungerar som tilluftsschakt. Att ta in friskluft via en kulvert i mark bedöms också vara förenat med risker om denna inte hålls ren. Miljön i kulverten kommer periodvis vara så fuktig att mikrobiell tillväxt riskerar ske. Luften passerar delvis i undertaken och risk finns att det med tiden ansamlas damm som förorenar luften. Ventilationskanaler skall kunna rengöras och man kan undra hur man skall göra rent där luften passerar i undertaken. Det är ej heller lämpligt att ha mineralull fritt exponerat mot inomhusmiljön. Mineralullsfibrer kan frigöras och irritera andningsvägarna. Kulvertluftens kemiska status är avvikande och här finns spår av diesel och liknade produkter. Huruvida man uppnår en tillräckligt god luftomsättning med det aktuella systemet är inte kontrollerat eller känt. Före vår utredning hölls ett möte i det stora konferensrummet. Ca 10 personer var närvarande vid mötet som varade ca 1 timme. Uppdragsgivaren kunde sedan gå in och kontrollera koldioxidhalten loggat i datorn som sköter driften av ventilationssystemet. Trots att konferensrummet var närmast halvfullt var koncentrationen uppe på 1300 ppm. Enligt arbetsmiljöverket bör koldioxidhalten ej överstiga 1000 ppm under längre perioder. Åtgärdsförslag Yttervägg och golv Då fukt och mikrobiella skador förekommer lokalt vid yttervägg, är ett tänkbart åtgärdsförslag att efter utrivning av de fuktskadade materialen ersätta dessa med nya fukttåliga material som t.ex. klinker. Denna skulle kunna läggas som en fris längst samtliga ytterväggar. I de flesta fallen är golven fuktiga ca 0,5-1,0 m ut från yttervägg. Denna åtgärd är också lämplig då man i framtiden ej kan utesluta inläckage vid stuprör och fogar. Erforderlig demontering av installationer utförs. Fuktskadade material som linoleummattor, träsocklar mm rivs ut och kasseras. Spackelskikt på golv rivs ner till betong. Spackelskiktet på vägg bakom golvlister tas bort. Anslutande mellanväggar utförda med stålregelstomme och gipsskivor inspekteras avseende fukt- och mikrobiella skador. Vid innerväggen vid provpunkt 2 finns mikrobiella skador och skadat material demonteras och kasseras. Nytt material fuktspärras från ytterväggen. Golv avjämnas med ny fuktskadestabil avjämningsmassa enligt tillverkarens anvisningar. Fuktkänsliga material skall fuktskyddas gentemot ny avjämningsmassa. Nytt golv av klinker monteras enligt tillverkarens anvisningar. Borttagen golvsockel ersätts med nytt uppvik av klinker. 39(42)

Träregeln till rörinklädnad kontrolleras och byts ut vid tecken på fuktpåverkan. Det bästa vore att ha en rörinklädnad av icke mögelkänsliga material. Vattenskador I område där vattenskador skett tas ett flertal nya provhål upp i alla mellanväggar som varit påverkade för att bestämma omfattning av eventuella skador. Även golv undersöks noggrant enligt ovan. Uppenbara mikrobiella skador finns i linoleumgolv utanför wc på plan 2 och att mattorna rivs bort mot anslutande skarvar och väggar. Generellt bör det finnas fuktskydd under kylar och frysar på linoleummattor och parkett. Efter bedömning av sakkunnig tas ett lämpligt åtgärdsförslag fram av denne. Ventilation Orsaken till ämnen påminnande om diesel i kulverten där tilluften tas in utreds. Det får dock anses osäkert att ta luft genom kulverten varför andra alternativ bör övervägas. Ventilationens funktion bör kontrolleras, speciellt i utrymmen där många personer vistas. Uppföljande kontroll Ca 6 månader efter åtgärder bör en förnyad ScreenAir luftprovtagning utföras i rum där mätning tidigare utförts med avvikande resultat. Helsingborg 2012-06-11 AK-konsult Indoor Air AB Granskad av Michael Nilsson Kjell Wader Mathias Lindskog 070-622 70 01 michael.nilsson@akkonsult.com Bilagor Titel Antal sidor 21269 Mikrobiell analys vån 1.pdf 12 21269 Mikrobiell analys vån 2.pdf 13 21269 Kemiska analyser.pdf 7 21269 ScreenAir kulvert.pdf 2 40(42)

Fuktteori Fukt i luft Begrepp Relativa fuktigheten (% RF) i luft talar om hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla vid den aktuella temperaturen. Mättnadsånghalten ökar med ökande temperatur. Detta innebär att luftens relativa fuktighet minskar om temperaturen höjs och ökar om temperaturen minskar. Fukttillskott RF inomhus styrs av vatteninnehållet utomhus och fuktproduktionen inomhus. Då vatteninnehållet utomhus i stort följer temperaturen utomhus innebär det att relativa fuktigheten inomhus är låg under vintern, då utomhusluften är kall och innehåller lite vattenånga, och hög under sommaren då utomhusluften innehåller mer vattenånga. Skillnaden i vatteninnehåll utomhus och inomhus benämns fukttillskottet. Fukttillskottet ökar med ökande fuktproduktion inomhus och med minskande ventilation. Risken för skador i vägg och takkonstruktioner ökar med ökande fukttillskott, beroende på konstruktionens utförande. Kondens Om temperaturen sänks tillräckligt mycket nås en temperatur där dimma uppstår i luften, som då håller 100 % RF. Denna temperatur kallas daggpunkten, d.v.s. all vattenånga kan ej bäras av luften. Kyls luften till en temperatur under daggpunkten kommer kondens, vattendroppar, att bildas. I byggnader är ofta det praktiska problemet att luften kommer i kontakt med en yta vilken har en temperatur lägre än luftens daggpunkt varvid kondens uppstår. Transportmekanismer för fukt i luft För att skador skall uppstå måste inomhusluften innehålla mer vattenånga än utomhusluften. Det finns två transportmekanismer som kan medföra sådana skador: Ångdiffusion, d.v.s. fuktvandring p.g.a. ånghaltskillnad över en konstruktion. Diffusionsskador är ovanliga i ytterväggar och tak uppkommer normalt endast om man monterat ett diffusionstätt material i den yttre, kalla delen av konstruktionen. Diffusionsskador är vanligare i betongplatta på mark, värmeisolerade källarväggar av trä samt i badrum mot ytterväggar. Ångtransport Diffusion transporterar dessutom långsamt relativt små mängder fukt. Diffusionsskador förhindras med en ångtät plastfolie på den varma sidan av konstruktionen. 41(42)

Konvektion, d.v.s. läckage av inomhusluft ut till en kallare del av konstruktionen. Om konvektion föreligger innebär det att fuktig luft relativt snabbt når kalla ytor ute i konstruktionen, vintertid bildas kondens. Detta förhindras genom att göra konstruktionen helt lufttät, t.ex. med plastfolie, eftersom även mindre luftläckage kan medföra skador. Lufttransport Konvektionsskador är den vanliga orsaken till fuktproblem på vindar eftersom den termiska stigkraften medför ett svagt övertryck uppe vid innertaket som medför att fuktig inomhusluft läcker upp på vinden. Skadorna visar sig som mögelpåväxt på undersidan av takets råspont och är ofta lätta att skilja från läckageskador. Kondens Fukt i material Fuktinnehållet i ett material anges ofta som fuktkvot eller relativ fuktighet. Fuktkvoten i ett material talar om hur mycket förångningsbart vatten det finns i materialet i förhållande till torrvikten. För alla material finns ett samband mellan fuktkvoten och relativa fuktigheten i materialet vilket kan utläsas ur sorptionskurvan för respektive material. Detta innebär att t.ex. en träbit som befinner sig i jämnvikt med luft med relativ fuktighet på 75 % får en fuktkvot på ca 17 %. Träbitens relativa fuktighet är då 75 %. Kritiskt fukttillstånd avseende risk för mikrobiell påväxt på trä är >17 % FK respektive >75 % RF. Kritiskt fukttillstånd för icke tryckimpregnerat trä med avseende på rötangrepp är >25 % FK respektive >95 % RF. Kritiskt fukttillstånd avseende risk för mikrobiell påväxt i mineralull uppges ej i litteraturen, men är sannolikt högre än för trä d.v.s. >85 % RF. 42(42)