FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet
Värt att notera Forskning pågår professioner ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning om professioner, som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren 2005-2008. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna texter om sin forskning, som de använt vid ansökan till Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning. I denna serie Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn. Den finns att beställa via Vetenskapsrådets webbplats. Stockholm, 31 mars 2009 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén
Innehållsförteckning Professionell kompetens i utbildningspraktiker: Kritikgenomgångens pedagogik PROFESSIONELL KUNSKAP INOM SKOLA OCH VÅRD:Omstrukturering av yrkesverksamhet mellan stat och medborgare i Europa Jonas Ivarsson 1 Sverker Lindblad 3 Nätverket Karriärval och vägledning Lisbeth Lundahl 5 Lärarkompetens i förändring - En studie om lärarkompetens i förskolan Medierande redskap i vetenskapliga texter: hur kunskap byggs och förmedlas inom olika akademiska discipliner Sonja Sheridan 6 Hans Strand 8
Professionell kompetens i utbildningspraktiker: Kritikgenomgångens pedagogik I projektet kommer vi att studera lärande och undervisning av visuella, språkliga samt praktiska kompetenser i arkitektur. Vårt huvudsakliga studieobjekt utgörs av så kallade kritikgenomgångar. I dessa situationer vilka utgör en viktig del av den studerade utbildningen bedöms och diskuteras olika studentprojekt av professionella arkitekter, såväl yrkesverksamma som lärare. Genom att studera just dessa situationer ges vi som forskare möjlighet att utveckla en djupare förståelse kring professionell kompetens. Den centrala frågan är hur studenters arbeten, i praktiken, blir offentligt betraktade ur professionens synvinkel och hur de därigenom ges möjlighet att själva lära sig se som en arkitekt. Inom forskningen kring design har det sedan länge pågått en diskussion om designkunskap. Diskussioner om relationen mellan teori och praktik har bland annat förts med begrepp som den reflektiva praktiken (Schön, 1983) och tyst kunskap (Polanyi, 1962). Huvudsökande Jonas Ivarsson Medsökanden Oskar Lindwall Gustav Lymer Inga Malmqvist Chalmers tekniska högskola Bidragsform Projektbidrag Period 2007-2009 Dessa diskussioner har haft en djupgående inverkan på den rådande bilden av vad professionell och praktisk kompetens sägs vara. Exempelvis har begreppen reflektion och den reflektive praktikern blivit grundläggande komponenter i nuvarande lärarutbildningar och återkommer ständigt i den vetenskapliga diskussionen kring dessa utbildningar. Det teoretiska debatten kring designkunskap är väl etablerad och har också tydligt influerat (lärar)utbildningens praktik och retorik. Detta inflytande till trots, så finns en lucka i forskningslitteraturen. I dag saknas i stor utsträckning systematiska empiriska studier med fokus på just det praktiska arbetet i denna typ av utbildningspraktiker. Genom det gängse förfarandet att beskriva utbildning, som exempelvis kritikgenomgångar, med hjälp av en fördefinierad teoretisk terminologi, så kommer själva praktiken med all dess rikedom av unika detaljer att undgå analys. Vad som fortfarande återstår att systematiskt granska och beskriva är exakt vad en given utbildningspraktik faktiskt är. Resultaten av detta projekt har potentialen att erbjuda både en teoretisk utveckling på området såväl som praktiskt användbar återkoppling till utbildningen. Med avseende på den teoretiska delen kommer studierna att kunna erbjuda re-specifikationer av teoretiska begrepp, så som reflektiv praktik, tyst kunskap och uppdelningen mellan teori och praktik, och därigenom förfina förståelsen av professionell kompetens. Denna typ av resultat kommer i första hand att kommuniceras genom publikationer i 1
vetenskapliga tidskrifter och böcker. Med avseende på den praktiska nyttan kommer projektets resultat att direkt kunna användas i arkitekt- och designutbildningar samt att kunna överföras till annan högre utbildning. Detta genom projektets fokus på frågor kring hur praktisk professionell kunskap kan transformeras till en verkningsfull utbildningssituation. Projektets mer tillämpade del går även ut på att bidra till en förändring av den praktik som studeras. Därigenom får också resultaten en direkt återverkande effekt på utbildningen. Här tillkommer uppgiften att dokumentera och kommunicera denna del av projektet i lämpliga fora så som exempelvis utbildningskonferenser och facktidskrifter. 2
PROFESSIONELL KUNSKAP INOM SKOLA OCH VÅRD:Omstrukturering av yrkesverksamhet mellan stat och medborgare i Europa I fokus för denna ansökan är den kompetens som utnyttjas och den verksamhet som lärare och sjuksköterskor bedriver i mötet med olika samhällsgrupper. Projektet bygger på internationellt samarbete mellan olika forskargrupper vilket gör det möjligt att nu genomföra detaljerade jämförelser mellan utbildning av lärare och sjuksköterskor i olika europeiska länder samt den kunskap som används i den praktiska yrkesverksamheten. Vi undersöker därvid hur omstruktureringen av skola och vård inverkar på det arbete som professionella aktörerna och på deras position inom primärskola respektive vårdcentral eller motsvarande mötesplats med olika samhällsgrupper. Vi kommer att publicera forskningsöversikter, nationella fallstudier, genomgångar av nationell och internationell statistik samt olika typer av komparativa analyser. Av särskilt intresse är här vad avreglering, decentralisering och andra omstrukturerande åtgärder innebär för olika generationer av lärare och sjuksköterskor och vilka skillnader och likheter av omstrukturering som finns i skola och vård utifrån de professionella aktörernas perspektiv. Huvudsökande Sverker Lindblad Medsökanden Gun-Britt Wärvik Bidragsform Projektbidrag Period 2006-2008 Projektet bygger på internationellt jämförande undersökningar i sju länder: England, Finland, Grekland, Irland, Portgual, Spanien och Sverige. En viktig poäng i vår forskning är att vi försöker fånga pågående förändringar ur ett underifrån-perspektiv. Vi avser att fånga omstrukturering av skola och vård utifrån praktiskt verksamma lärares och sjuksköterskor erfarenheter och knyta detta till olika generationers livshistorier. Detta vill vi i sin tur relatera till strukturella förändringar i europeiska välfärdsstater. Vi kommer att genomföra etnografiska studier av skolor och vårdcentraler i kombination med survey-undersökningar riktade till 8 800 sjuksköterskor och lärare. I etnografierna är också institutionernas klienter (föräldrar och elever, respektive klienter) av särskild vikt.våra undersökningar kommer att ge bidrag till diskussioner om skola och vård i omvandling och om livslångt lärande för professionella aktörer i dessa institutioner. Genom de internationellt komparativa studierna kommer vi också att kunna jämföra olika alternativa vägar för omstrukturering och yrkesverksamhet. Projektet kommer att innebära ny kunskap om relationen mellan kunskapssamhälle, professionsutbildningar och arbetet i institutioner hos ett välfärdssamhälle under omvandling. 3
Inom projektet har vi arbetat fram vägar att föra ut och diskutera vår forskning genom publikationer, seminarier och andra försök att utveckla arenor för konkreta diskussioner av såväl omstrukturering och professionell kompetens som kunskapssamhälle och livslångt lärande. Ett enkelt sätt att komma i kontakt med oss är att gå till vår hemsida www.profknow.net eller till projektets hemsida inom EU: www.pjb.co.uk/npl/bp67.htm. En genomgång av forskning inom området samt nationella fallstudier kommer att presenteras oktober 2005. En bok med internationella jämförelser beräknas vara färdig 2008. Ansökan gäller de direkta kostnader som är för handen i ett forskningsprojekt som i övrigt finansieras av EU och som koordineras från Sverige. 4
Nätverket Karriärval och vägledning Arbetslivets och samhällslivets snabba omvandling har lett till att valet av väg och karriär inte längre är engångsföreteelse utan en återkommande process, och begreppet livslångt lärande har blivit en realitet. Karriärvägledning avser insatser till stöd för individens kontinuerliga utbildnings-, yrkes- och karriärval och kan vara förlagd till skola och högre utbildning, till kommuner, arbetsförmedlingar och näringsliv. I Sverige har villkoren för skolans och kommunernas vägledning förändrats när välfärdssystemet decentraliserats och avreglerats. Idag kan kommuners och skolors vägledning variera åtskilligt. Vägledarfunktionen genomgår också en förändring mot mer individuella lösningar. Huvudsökande Lisbeth Lundahl Umeå universitet Medsökanden Gunnel.B Lindh Uppsala universitet Anders Lovén Malmö Högskola Bidragsform Nätverk Karriärval och karriärvägledning är med andra ord ett viktigt område under stark förändring. Trots det är det ett relativt lite utforskat område i Sverige, i synnerhet senare års utveckling. Endast ett fåtal av universitetslärarna som är verksamma inom området och knappast någon praktiskt verksam vägledare har bedrivit forskning med tydlig inriktning mot dessa frågor. Mot denna bakgrund vill vi bilda ett nätverk där verksamma vid de tre studie- och yrkessvägledarutbildningarna i Malmö, Stockholm och Umeå utvecklar ett nära samarbete i forskningsfrågor. Till nätverket knytas också forskningsgruppen STEP vid Uppsala universitet, eftersom man där bedriver forskning med relevans för vägledningsområdet. Period 2006-2008 Nätverkets syfte är att (a) analysera forskningsbehov och bidra till att forskning om val och vägledning startas (b) stimulera till ökat intresse för och samarbete kring vägledningsforskning (c) lägga grunden för en gemensam forskarskola (d) medverka till att Sverige blir mer aktivt i internationellt forsknings- och utvecklingsarbete på området. 5
Lärarkompetens i förändring - En studie om lärarkompetens i förskolan Begreppet lärarkompetens är någonting som alla förväntar sig veta vad det är samtidigt som det är svårt att förklara innebörden i begreppet. Det har dock alltid ställts stora krav på kompetens hos lärare i förskolan. Vilken kompetens som eftersträvats har emellertid skiftat beroende på hur det svenska samhället utformats, rådande villkor och förväntningar på förskolan, på barns lärande samt intentioner i de styrdokument som varit rådande. Trots detta finns många frågetecken kring vilka lärarkompetenser som krävs för yngre barns lärande och om högskoleutbildning krävs. Då samhället är föränderligt ändras också betydelsen av lärarkompetens, vilket får till följd att innebörden i begreppet förändras över tid i relation till förändringar inom samhället och föreställningar om vad barn behöver kunna i dagens och framtidens samhälle. Då vi existerar i ett givet samhälle och i ett givet socialt fält - i detta sammanhang förskolan som arbetsplats är det denna som utgör betingelserna för och begränsningar av den enskilda lärarens handlingsmöjligheter. Det är därför viktigt att ha kunskap om under vilka betingelser som arbetet utförs. Huvudsökande Sonja Sheridan Medsökanden Hillevi Lenz Taguchi Lärarhögskolan i Stockholm Anette Sandberg Mälardalens Högskola Bidragsform Projektbidrag Period 2008-2010 Nya tankesätt paradigmskiften - sker mot bakgrund av att ny kunskap blir tillgänglig och att samtliga berörda ställer nya och uppfodrande krav på förskolan som organisation. Vi rör oss från ett traditionsbundet samhälle till ett samhälle som hela tiden skapar nya ordningar. För att skapa ökad kunskap och förståelse kring den specifika kompetens lärare i förskolan förväntas besitta och hur denna kommer till uttryck genomförs i denna studie ett antal delstudier i tre skilda regioner. Deltagare är lärare i förskolan, chefer, lärarutbildare, lärarstuderande och föräldrar som kommer att observeras, intervjuas och besvara enkäter. Projektet kommer att uppmärksamma vad lärarkompetens innebär i förskolan generellt och inom ett urval av specifika innehållsområden utifrån olika aktörers perspektiv. Dessutom kommer fokuseringen vara på vilka relationer som finns mellan den mening chefer, lärare i förskolan, lärarutbildare, lärarstuderande och föräldrar tilldelat lärarkompetens i förskolan. Projektet kommer därtill att uppmärksamma vilka lärarkompetenser lärarna själva lyfter fram som väsentliga och hur kommer dessa till uttryck i arbetet med barnen. En central aspekt är också vilka genus kring lärarkompetens som etableras i den svenska förskolan. 6
Projektet söker kunskap om; vilka dimensioner som ingår i lärarkompetens, vilka mönster som framträder utifrån innehåll, situationer, miljö, attityder, vilka färdigheter och kunskaper lärare använder och ger uttryck för i sitt yrke och vad som ligger i den situationella kompetensen i mötet med föräldrar, barn (pojkar/flickor), chefer. Fokuseringen är därmed på vad och hur lärare förväntas agera, vad de gör och varför de gör som de gör. Det här föreslagna projektet möter behovet av för det första, en studie som på ett mångdimensionellt sätt granskar lärares kompetens i relation till barns lärande i förskolan. För det andra behovet av en studie där kompetens relateras till gemensamma mål, intersubjektiva processer och perspektiv som är av vikt för utveckling av förskolans kvalitet, barns lärande, utbildning och forskning inom det barnpedagogiska fältet. Att studera vilken kompetens lärare behöver och hur den används är väsentligt då forskning visar att lärarens kompetens är en av de viktigaste aspekterna för förskolans kvalitet, där pedagogiskt förhållningssätt, lärstil och attityder har en avgörande betydelse. Den förväntade kunskapsökningen har hög grad av relevans för förskolan och lärare i förskolans uppdrag. Genom denna studie möjliggörs för blivande och verksmamma lärare i förskolan, att problematisera och utveckla lärares kompetens samt chefer och föräldrar blir därtill medaktörer i denna utveckling. Resultatet förväntas vara användbart både hos praktiker och forskare samt för lärarutbildningen då den ger ny kännedom om lärarkompetens. 7
Medierande redskap i vetenskapliga texter: hur kunskap byggs och förmedlas inom olika akademiska discipliner Denna undersökning handlar om de verktyg som forskare använder för att tänka, skriva och prata om sina ämnen. Vi kallar de här verktygen medierande redskap, och enkelt uttryckt handlar det om intellektuella och sociala, dvs. gemensamma, resurser som forskarna använder för att hantera (ta fram, presentera, diskutera, värdera osv.) kunskap inom sitt ämne. Liksom snickaren använder hammare och tumstock så använder forskaren sådant som tabeller, modeller, begrepp, teorier och resonemang. Vissa av dessa redskap kan även finnas i allmänspråket och i vardagliga sammanhang (liksom inom flera olika akademiska ämnen), men användningen av ett visst redskap är alltid mer eller mindre specifik och anpassad för ett visst ämne. Citat förekommer till exempel både i vardagsspråket och i vetenskapliga texter, men att citera någon kan knappast betraktas som ett och samma redskap i dessa båda sammanhang. Varför är då detta intressant och viktigt att undersöka? För det första säger de medierande redskapen något om hur kunskap hanteras inom ett visst ämne. Tidigare forskning har visat att akademiska ämnen skiljer sig åt i en mängd olika avseenden. Genom att studera hur dessa språkliga redskap används inom olika ämnen kommer vi därför att kunna tränga djupare in i dessa ämnens sätt att producera och konstruera kunskap, och vi kommer också att kunna få en djupare förståelse av språkets roll i denna process. Vad vi ytterst vill komma åt är förstås hur kunskap produceras och konstrueras inom vetenskaplig verksamhet över huvud taget. Huvudsökande Hans Strand Stockholms universitet Medsökanden Mona Blåsjö Stockholms universitet Åsa Mäkitalo Christine Räisänen Chalmers tekniska högskola Bidragsform Projektbidrag Period 2006-2008 För det andra säger de medierande redskapen också något om den genrekunskap som forskarna inom ett visst ämne har, dvs. de kunskaper och färdigheter som forskarna använder när de till exempel skriva en vetenskaplig uppsats inom sitt ämne. Och det är alltså här som de medierande redskapen kommer in. Problemet är dock att detta i hög grad är en så kallad tyst kunskap, dvs. forskarna är i regel inte medvetna om att de har dessa kunskaper och färdigheter, vilket ställer till problem när de till exempel ska undervisa sina studenter i hur man forskar och skriver vetenskapliga uppsatser. Som det nu är tvingas de flesta studenter att lära sig att skriva uppsats på egen hand, dvs. genom trial and error. Vår ambition är därför att synliggöra användningen av dessa redskap inom ett antal olika ämnen, och målet är förstås att undervisningen i akademiskt skrivande vid våra universitet och 8
högskolor ska kunna bedrivas på ett mer effektivt sätt än nu. Vi kan av naturliga skäl inte studera alla ämnen inom detta projekt, även om det i och för sig vore önskvärt. För att ändå få en viss variation och bredd i våra resultat kommer vi att undersöka ämnen från flera olika fakulteter. Närmare bestämt har vi valt att studera följande ämnen och fakulteter: väg och vatten med fokus på byggmanagement och maskinteknik med fokus på teknisk design inom teknisk fakultet, nordiska språk och medie- och kommunikationsvetenskap inom humanistisk fakultet samt juridik inom juridisk fakultet. Rent konkret så kommer vi att intervjua forskare från dessa olika ämnen, samla in de vetenskapliga texter som vi ska studera samt analysera texterna för att få syn på de medierande redskapen och förstå hur de används. Därefter (dvs. med början hösten 2008) författar vi rapporter och artiklar för att på så sätt sprida våra forskningsresultat till våra kolleger i dessa och andra ämnen, men en viktig målgrupp i detta sammanhang är också alla studenter som ska skriva uppsats inom något av de ämnen vi kommer att ha undersökt. 9