Pitekvarten En tidning för alla medarbetare på Piteå kommun Nr 3 2010 Visste du att det finns en boksnok på biblioteket? Ny personalchef på plats Sidan 16 3 Inspirationsdagar... 4 En väckarklocka! 10 21 22 oktober är alla antällda välkomna till Stadshuset Socialchefen beskriver hur han ser på den turbulenta hösten STOPP ett lyckat projekt för att minska fördomarna i Piteå
Ledare Ömsom vin, ömsom vatten och vikten av att fortsätta våga Så har vi då hunnit acklimatisera oss på jobbet efter en sommar med varierande väder och där Piteå, oavsett väderlek, som vanligt visat sig från sin bästa sida. Upptakten med Pite Summer Games är helt fantastisk, där invigningen utgör kronan på verket. Så fortsätter sommaren med festspelen, PDOL och i år också med Stora Nolia. Det är verkligen värt att reflektera över att så många stora arrangemang genomförs i Piteå. Inget av detta skulle gå att genomföra om det inte fanns eldsjälar och en mycket väl fungerande treudd mellan kommun, näringsliv och föreningsliv. Jag vill också passa på att tacka alla er som hjälpt till att göra Piteås monter till en både välbesökt och uppskattad attraktion under Nolia. Mitt i ett historiskt utvecklingsskeende När vi om några år tittar tillbaka på det som händer i Piteå just nu, är jag övertygad om att vi ser en, även i ett historiskt perspektiv, mycket positiv utveckling. Bara under hösten kan vi titta tillbaka på: Invigningen av tolv vindkraftverk uppe i Dragarliden, vilket utgör starten på den jättelika industrisatsningen i vad som har möjlighet att bli Europas största vindkraftpark med 1101 vindkraftsnurror uppe i Markbygden. Invigning av den s. k. DME-piloten vid Solander Science Park för framställning av biodiesel från svartlut. Vidare har ett viktigt steg tagits vid Acusticum i och med att Cirkus Cirkörs föreställning kunnat sändas ut över ett 40-tal biografer runt om i Sverige. Även Norrbotniabanan tar steg närmare ett byggande av en infrastruktur som kommer att vara grundläggande för en fortsatt tillväxt längs Bottenviksbågen. Ovanstående gör att vi har unika förutsättningar att utvecklas om vi vågar satsa. och omvärldsförändringar som utmanar. Allt detta händer samtidigt som det finns andra skeenden, bl. a. den demografiska situationen som vi i västvärlden står inför. Den kommer dels att ställa krav på att vi klarar av att sköta vår personalförsörjning på ett bra sätt, dels ställa krav på att klara finansieringen av kärnverksamhet som skola och omsorg och de behov av omprioriteringar i den kommunala verksamheten som tveklöst kommer att krävas. Här i Piteå blev vi bryskt påminda om detta i samband med att Sveriges televisions Uppdrag Granskning gjorde ett reportage om demensvården i Piteå. Det var ingen smickrande bild som kablades ut över Sverige. Jag har reflekterat och funderat mycket i kölvattnet av sagda tv-program. Framför allt är jag mycket imponerad över den omsorg och värme som personalen visade gentemot de boende. Jag känner också stor ödmjukhet inför den vardag som många av er har att möta och gör det på ett mycket bra sätt. Generellt tycker jag att man ska vara försiktig med att vara alltför tvärsäker, men jag är tvärsäker på att vi inte får bli rädda till följd av det som hänt; rädda för media, rädda för att satsa på samhällsbyggnad i vid mening, rädda för att prova nya saker i verksamheten, både vad gäller teknik och arbetsprocesser. Min poäng är att belysa vilken utmaning det är att bygga och utveckla ett samhälle. Och när man tittar tillbaka på Piteås utveckling är det just förmågan att se helheter, och modet och uthålligheten att våga satsa på allt det som gör en ort attraktiv att bo, leva och verka i, som varit framgångsrikt. Evenemang som Pite Summer Games, PDOL och Nolia skulle inte ha funnits om vi inte vågade satsa på det som ibland kan verka lite udda och som inte alltid passar in i våra mönster. Omstruktureringen av Piteås näringsliv skulle inte heller ha ägt rum om vi inte vågat satsa på det som vid första tanken inte tillhör den kommunala kompetensen. Vi i den kommunala organisationen ska även fortsättningsvis våga prova nya saker i syfte att utveckla verksamheten, vi ska fortsätta att se helheter, vi ska ta tillvara på de otroligt goda förutsättningar som vi har just nu. Allt kommer inte att bli bra, men den dag vi inte längre vågar prova och utmana nya gränser, den dagen kan siste man släcka lyset. Med dessa ord önskar jag er alla en härlig höst 2 Pitekvarten nr 3/2010 MATS BERG Kommunchef Innehåll: 3 Inspirationsdagar för alla anställda 4 Uppdrag granskning en väckarklocka 5 Vardagsmöte med P-vakten Johord 6 Vindkraften en ny industribrasch? 7 Personalklubben 8 Ny VD i Piteå Hamn 10 STOPP ett lyckat projekt 11 Hur behöriga är våra pedagoger? 12 Inventering av skärgårdsstugor 13 Vad händer med stickgrafittin? 14 Kristina Hansson i forskarskolan 16 Ny personalchef på plats 17 Klarspråk inom socialtjänsten 18 Hur tar vi emot ferieungdomar? 19 Boksnokens väg till biblioteket Omslagsbild: Stefan Larsson Foto: Susanne Jacobsson Både färglatt och grått... I varje nummer: 7 Konsumentrundan 19 Arkivhörnan 15 I mina tankar 20 Ungas tankar Ja, då var hösten äntligen här med sin klara luft och sprakande färgskala. Ömsom varm, ömsom kall och mörk, mysig och varm. Som livet i stort. Varierande. Och lite så är tanken med Pitekvarten. Att vi ska försöka bjuda på stort och smått från våra verksamheter. Det känns roligt att få presentera olika projekt och medarbetare, där vissa ibland gör det omöjliga möjligt medan andra pysslar med allt möjligt... Trevlig läsning och en färgglad höst. Tyck till. Kom med tips och önskemål på vad du vill läsa om i Pitekvarten. Kontakta Susanne Jacobsson på tel 0911-69 62 03, eller mejla: susanne.jacobsson@pitea.se. Pitekvarten är Piteå kommuns personaltidning. Den ges ut fyra gånger per år och produceras av kommunledningskontoret i samarbete med förvaltningsinformatörer och Skribenten i Piteå AB. Pitekvarten publiceras även på www.pitea.se/pitekvarten Ansvarig utgivare: Gerd Sävenstedt tel 0911-69 60 41, gerd.savenstedt@pitea.se Layout: Susanne Jacobsson, Piteå kommun. Tryck: Accidenstryckeriet Piteå. Detta är nr 3, årgång 11, oktober 2010. Nästa nummer kommer i december.
En inspirerande eftermiddag för alla anställda Om du inte redan gjort det så boka av eftermiddagen den 21 eller 22 oktober. Då bjuder nämligen Piteå kommun in alla anställda till en eftermiddag i Stadshuset där personal från olika verksamhetsområden presenterar utvecklingsoch förändringsarbeten för varandra. Ja, runt omkring oss i vår vardag pågår ständigt utvecklings- och förändringsarbeten, både i stort och smått. Med ett gemensamt att förbättra service och kvalitet för piteborna. Och från och med i höst ska vi också bli bättre på att dela med av goda exempel internt. Hos en attraktiv arbetsgivare ska alla anställda kunna känna arbetsglädje och yrkesstolthet i sitt arbete. Just därför vill vi synliggöra våra medarbetare och det arbete som sker ute i verksamheterna, säger Jenny Axelsson personalstrateg. För att så många som möjligt ska kunna delta kör man samma program under två eftermiddagar, och inbjudan kommer att gå ut från respektive förvaltningschef och man anmäler sig på Insidan. Vill sprida goda exempel internt Syftet med höstens inspirationsdag är att sprida goda exempel på utveckling och förbättringar över förvaltningsgränserna. Något som Anna-Lena Pogulis, kommunstrateg, och Jenny Axelsson precis gjort. De har nämligen inspirerats av äldreomsorgen som de senaste åren avsatt en halvdag per år för sin personalstyrka, där personal presenterat utvecklingsarbeten för varandra. Sprider gärna goda exempel. Det känns kul att vår personal har så mycket att ge säger Anna-Lena Pogulis och Jenny Axelsson som planerar och paketerar inspirationsdagarna den 21 och 22 oktober. Det är viktigt att piteborna får ta del av all utveckling som sker, men det är också viktigt att sprida de erfarenheter som utvecklingen leder till internt, så att medarbetare får ta del av utvecklingsarbeten och att vi kan lära av varandra, säger Anna-Lena Pogulis. Det kan vara allt från idéer i förslagsverksamheten, olika guldkantsprojekt, metodutveckling i jämställdhetsarbetet, klimatsmarta lösningar eller metodutveckling i våra verksamheter, eller kanske en utvärdering som gjorts och som visar på goda resultat, fortsätter Anna-Lena. Utvecklingsprojekt på webben Piteå kommuns olika utvecklingsarbeten har även fått en egen plats på webben. Så om du inte redan har gjort det, kika in på www.pitea.se/utveckling. Seminarier och utställning Nu har alla anställda en intressant eftermiddag att se fram emot, fylld med seminarier och inspirerande utställningar i Stadshuset. Förutom seminarier kommer det även att finnas en gemensam utställning i foajén. Om höstens inspirationsdag faller väl ut är tanken att en kommunövergripande inspirationsdag blir ett återkommande inslag, kanske redan till våren. Känner du till något arbete som du vet pågår och som du vill veta mer om, skicka in ditt förslag till någon av oss så kontaktar vi dem, säger Jenny Axelsson. Och har du ett utvecklingsarbete som du vill berätta om, skicka in en kort beskrivning till: anna-lena.pogulis@pitea.se eller jenny.axelsson@pitea.se TexT och foto: Susanne JacobssoN Pitekvarten nr 3/2010 3
En väckarklocka har ringt Den senaste tiden har varit minst sagt turbulent. Vi kan vara stolta över mycket men givetvis har vi brister som vi måste förbättra. Vi är inte bra på allt. Men vi har som mål att bli det. Mer än någonsin. Ett medialt fokus har under den senaste tiden varit påfrestande för de som bor i våra vård- och omsorgsboenden och deras anhöriga. All uppståndelse har skapat oro och stress som påverkat många i personalen. Kvalitet och bemanning är viktiga frågor i debatten. Socialtjänsten i Piteå har en låg bemanning, både på våra vård- och omsorgsboenden för äldre och i våra boendeformer för utvecklingsstörda. Det är ett faktum. Trots låg bemanning har verksamheten, i många stycken, en bra kvalitet. Detta beror på att vi har kompetent och engagerad personal, som under en lång tid, klarat av att göra ett fantastiskt bra jobb med små resurser. Samtidigt så sliter den låga bemanningen hårt på alla de som arbetar med våra äldre och funktionshindrade. Jag har aldrig, i något sammanhang, mött så engagerade och duktiga medarbetare som i Piteå. Äldreomsorgen engagerar och berör de allra flesta av oss. Jag tycker det är ledsamt att vår verksamhet beskrivs som vanvård i tv och tidningar, samtidigt så känner jag mig hoppfull och motiverad att fortsätta framåt. Socialstyrelsens tillsynsbeslut kommer att vara en viktig vägledning för oss i vårt arbete med att åtgärda brister och utveckla verksamheten. Det är en självklarhet att våra äldre ska ha en god omvårdnad. Lika självklart som att alla andra utsatta grupper ska få det stöd och den omsorg de behöver. Jag har arbetat som socialchef i flera kommuner och även som chef i privat verksamhet. Jag har aldrig, i något sammanhang, mött så engagerade och duktiga medarbetare som i Piteå. Det får mig att tro på att vi tillsammans kommer att göra Piteå till en kommun där det är tryggt att växa upp, leva och bli gammal i. Jag hoppas att alla ni, som varje dag gör ett bra jobb, känner likadant. En väckarklocka har ringt. Nu ska vi inte bara stänga av den och ligga kvar i sängen, vi ska lyssna, kliva upp och göra något bra av dagen. Jag hoppas den aldrig behöver ringa igen utan att vi vaknar av oss själva. Mikael Lekfalk Socialchef 4 Pitekvarten nr 3/2010
Ett av mina bästa jobb Namn: Johord Roslund Ålder: 61 år Där föddes jag: Klubbfors Bor idag: Öjebyn Yrke: Parkeringsvakt Kör: Saab 9:5 kombi Fritidsintressen: Musik och jakt Vill lära mig: Utvecklas inom musiken Yrkesdröm: Polis eller militär Drömresemål: Kreta (vill dit igen) Idrottsmerit: Ingen. Spelet korpfotboll Goda egenskaper: Social kompetens Uppskattad högtid: Jul Blir glad av: Att få spela för publik Det blir åtskilliga gångmeter varje dag för Johord Roslund, Piteå kommuns parkeringsvakt. Och det blir också många samtal, bland annat med bilförare som inte följer parkeringsföreskrifterna. I det här jobbet är social kompetens oerhört viktigt, konstaterar Johord som tillträdde tjänsten som kommunens P-vakt 2003. I unga år fanns drömmar om polisyrket eller möjligen en framtid som militär. Men riktigt så blev det inte. Efter grundskolan blev det yrkesskolan i Öjebyn och utbildning för arbete inom byggsektorn. Då skrevs slutet på 60-talet. Fast byggsektorn var inte särskilt het i Norrbotten. Liksom för många andra fanns jobben i Stockholm och jag hamnade i Upplands-Bro, berättar Johord som fick anställning hos det stora byggföretaget Siab. Vad han då inte visste var att kärleken fanns i det hus han inkvarterats i. Där väntade hans blivande fru Ingegerd och familjebilden kom så småningom att utökas med barnen Frank och Linda. Social kompetens är viktigt för den som ska jobba som parkeringsvakt, anser Johord Roslund. Hem till Piteå Med jämna mellanrum åkte familjen Roslund upp till Piteå. Och den stockholmsfödda frun i huset hade ingenting att invända mot dessa resor norrut. Så efter 35 år i kungliga huvudstaden flyttade familjen till Piteå. Året var 2003. Eftersom Johord lämnat byggsektorn och hunnit skaffa sig bred erfarenhet från bevakningssidan, var han naturligtvis hoppfull när Piteå kommun utannonserade en tjänst som P-vakt. Fast det blev en kille med bättre utbildning för arbetet som parkeringsvakt som anställdes, minns Johord som dock fick chansen ett år senare när tjänsten på nytt blev ledig. Kommunen kostade för övrigt på mig den utbildning som behövdes. Den utbildningen genomfördes i Göteborg. Bötfälla sista utvägen Idag konstaterar Johord att han hamnat alldeles rätt. Han talar om frihet under ansvar och att jobbet som parkeringsvakt är ett av de bästa jobb jag haft. Inte sällan ses parkeringsvakten med oblida ögon av bilisterna. Och det blir förstås inte bättre om det plötsligt finns en böteslapp på bilens vindruta. Men att bötfälla är faktiskt sista utvägen, förklarar Johord som hellre vill kommunicera vilka regler som gäller. Med social kompetens vinner man ofta terräng. Visst är det en och annan som börjar tjafsa, men mestadels blir det ett givande samtal som leder till en förståelse för parkeringsvaktens arbetsuppgift. En normaldag bötfälls 10 20 bilister, vilket Johord betraktar som mycket för en liten stad som Piteå. Boten ligger mellan 250 och 700 kronor för en förseelse. Ofta har man glömt att markera med P-skivan, säger Johord som gärna slår ett slag för bevarande att P-skivan. Den är en jättebra PR för kommunen och den ska vi absolut vara rädda om. Spelar i band Efter en dag med översyn och tömning av parkeringsautomater samt kontroll ute på parkeringsytorna, tar Johord gärna fram sin gitarr. Och gärna tillsammans med de övriga i bandet The Silvertones. Det startades av fyra ynglingar 1964 och tre av dessa finns fortfarande kvar vid träningar och speltillfällen. Nu har vi plockat in en kille som sjunger och även en tjej, och bandet består alltså numera av fem personer, berättar Johord som själv spelar kompgitarr och sjunger. Företrädesvis har vi spelningar runt Piteå, med den sista april varje år åker vi till Kåbdalis skidanläggning för att spela. Och just att spela för publik är skojigt. Musiken tröttnar jag aldrig på. Text och foto: Bo Staffan Johansson Pitekvarten nr 3/2010 5
vindkraft Vindkraftparken i Dragaliden starten på en ny industribransch i Piteå? Kan tolv vindkraftverk på en blåsig bergsknabbe i de inre delarna av Piteå kommun verkligen vara värt så mycket ståhej som vi sett i pressen på sistone? Svaret är ett otvetydigt JA vi som arbetar i projektet Vindkraftcentrum i Barentsregionen vill hävda det! Men vad är då skillnaden mot de andra parker som finns i kommunen och på annat håll? Det speciella är att Draglidenparken är ett första steg mot en av världens största vindkraftparker och ett av Europas största industriprojekt i nutid. Det är den stora skillnaden gentemot mindre vindkraftparker. Storskaligheten är det som skapar arbetstillfällen och tillväxt. Även om parker på 10 20 verk, som är en vanlig storlek i Sverige idag, innebär investeringar på flera hundra miljoner och levererar grön el till tusentals hushåll skapar det inte arbetstillfällen i någon större utsträckning. Hundratals nya arbetstillfällen Beräkningar för Markbygdenprojektet ger ungefär 250 jobb årligen med drift och underhåll när parken står klar, ytterligare ungefär 150 personer behövs i den betongtornfabrik som Enercon planerar att bygga på Haraholmen. Under en period på inte fullt tio år krävs det dessutom ungefär 500 personer som arbetar direkt med montering av verken. Till det kommer mängder med kringtjänster för olika företag i regionen. Det är storskaligheten som sätter Piteå på kartan som ett vindkraftcentrum. Det är den som ger oss skäl att bygga upp andra verksamheter, som forsknings- och utbildningscentrum och att arbeta för etablering av fler tillverkare av vindkraftkomponenter. Hur ser då planen ut för Markbygdenprojektet? Den park som invigdes i Dragaliden den 27:e augusti är ett så kallat pilotprojekt; projektören Svevind och delägaren och tillika vindkrafttillverkaren Enercon uppför denna park för att skaffa sig värdefull information inför den riktigt stora utbyggnaden. Dragaliden tillsammans med pilotprojekt två, Stor-Blåliden (strax norr om Dragaliden) som byggs 2011 2012, har ett par viktiga syften. Dels ska de ge viktiga svar på frågor runt byggnation och planering: Hur snabbt gick det att bygga parken, hur inverkade väder och vind på driften, ger verken så mycket ström som man beräknat m.m. Dels ska det ge folk som bor och vistas i området en uppfattning om vindkraftverkens inverkan på omgivningen hur de syns i landskapet, hur de låter och vilka markytor som tas i anspråk exempelvis. Över tusen vindsnurror på tio år Samtidigt som dessa uppgifter samlas in planerar Svevind för den så kallade etapp 1. Med start sommaren 2013 skall över tusen vindkraftverk resas fram till 2020 då hela Markbygdenparken ska stå klar. Arbetet med att skapa denna enorma vindkraftpark går hela tiden framåt och för varje litet steg ser det hela ljusare ut. Regeringens godkännande av tillåtlighetsprövningen i våras var förstås ett viktigt steg. Nästa steg kom med invigningen av Dragaliden nu är det första steget taget. Jobbar för att hitta bra lösningar Hinder på vägen som måste lösas är bland annat ersättningsfrågor till rennäring och andra berörda, något som det förhandlas om i skrivande stund. Vidare skall även finansieringen av den stora utbyggnaden lösas. Det arbetas intensivt på alla fronter just nu för att detta ska lösas på ett bra sätt. Resultatet blir förhoppningsvis att vi år 2020 har en vindkraftpark i Piteå som levererar miljövänlig och förnyelsebar el i storlek med två kärnkraftsreaktorer! Text: Jonas Lundmark Foto: Anna Marklund 6 Pitekvarten nr 3/2010
Direktflyg Luleå London Den 6 november öppnar SAS en ny direktlinje från Luleå. Varje lördag flyger de ett plan med 120 säten mellan Luleå Airport och London Heathrow en av världens största flygplatser. Priser börjar från 695 kronor, inklusive alla skatter och avgifter. Luleå Airport har ett upptagningsområde som gör att det är intressant med en internationell direktlinje och Swedish Lapland är ett känt varumärke som med bland annat den exotiska vintern ska locka brittiska resenärer till veckolånga vistelser. Den nya linjen är ett resultat av partnerskapet mellan det regionala samarbetsprojektet City Break to Swedish Lapland (bestående av Piteå, Luleå, Boden och Älvsbyn), Swedavia, Visit Sweden samt länsturismorganisationen Swedish Lapland. personalklubben renen Rolig höstfest! Personalklubben Renens aktivitet Kommun-Nappet 2010 blev ett lågvattenmärke. I våras ställdes det in på grund av regn och nu i höst var det alldeles för kallt. Men vi återkommer med nya friska tag på fiskefronten till våren. Svampplockning är nästa aktivitet på programmet, och så fort datum är bestämt så läggs det ut på Insidan och via mejl till alla medlemmar, meddelar personalklubbens sekreterare Lena Sturk. Datum för höstens roligaste fest är dock fastställt fredag den 19 november. Temat för kvällen kommer att vara Flower Power och vi ser fram emot fria tolkningar av temat. Pris för bästa och mest kreativa tolkning kommer att delas ut Alla medlemmar är hjärtligt välkomna och vi ser fram emot en tillströmning av nya medlemmar inför festen. För att bli medlem i klubben skickar du ett mejl till Lena Sturk, lena.sturk@pitea.se och då får du uppgifter om betalningen. Konsumentrundan Siv Öhlund Konsumentvägledare Bluffakturor/faktura på vara som du inte beställt Har du fått en faktura på vara eller tjänst som du inte beställt? Betala inte. Betala bara för varor du uttryckligen har beställt. Om du krävs på betalning trots att du inte har gjort en beställning så finns det några riktlinjer att följa. Så här går du till väga för att bestrida en faktura: Meddela företaget skriftligt att du inte tänker betala. I brevet ska du uppge ditt namn, adress, telefonnummer och e-postadress om du har en sådan. Dessutom ska du ange numret, beloppet och datumet på den faktura som du inte tänker betala och förstås anledningen till varför du inte betalar. Använd gärna brevmallen som du hittar på: www.konsumentverket.se/klaga/vara-du-inte-har-bestallt/ Spara en kopia på brevet. En extra trygghet är också att skicka brevet rekommenderat. Du är inte skyldig att betala porto för att skicka tillbaka varor du inte har beställt. Om företaget vill ha tillbaka varorna får de antingen hämta dem eller skicka returporto. Om du får en påminnelse på den första fakturan behöver du inte skriva ett nytt brev. Det är tillräckligt att invända mot det första betalningskravet. Trots att du har invänt mot en faktura kan det hända att företaget har tagit ärendet vidare till ett inkassobolag. Då får du ett nytt krav, denna gång från inkassobolaget. Det är viktigt att du bestrider även detta krav skriftligen. Brevet kan utformas på samma sätt som brevet till företaget som hade det ursprungliga kravet på dig. Skicka även med det brev du skrev till företaget. Återigen är det bra att spara en kopia på brevet du skickar. Bara för att ett inkassobolag kräver dig på pengar är du inte skyldig att betala. Många inkassobolag undersöker inte om kravet är korrekt förrän en konsument bestrider det. Det är upp till företaget som kräver dig på pengar att bevisa att du är skyldig att betala. Du riskerar inte en betalningsanmärkning bara för att du bestrider ett krav från ett inkassobolag. En betalningsanmärkning får du först när tingsrätten har dömt att du är skyldig att betala och du trots detta väljer att inte betala. Bestrid alla krav som du inte anser att du ska betala. Konsumentverket och Konsumentombudsmannen sätter extra stort fokus på företag som ägnar sig åt den här typen av marknadsföringsmetoder och avtalskonstruktioner. Därför uppmanar vi drabbade konsumenter att anmäla företag som agerar oetiskt. Skicka din anmälan med det bifogade materialet till: Konsumentverket, Box 48, 651 02 Karlstad eller via: www.konsumentverket.se/klaga/anmala-till-konsumentverket Pitekvarten nr 3/2010 7
Ny VD i hamn För fjorton år sedan var hon nybliven ekonom. Idag är hon den första kvinnliga VD:n i ett av Piteås kommunala bolag. Ulrika Nilsson är en ledare som gillar utmaningar, har glimten i ögat och är redo när det blåser. Och hon är övertygad om att projektet i Markbygden kommer att ge ringar på Piteås vatten. Kort bakgrund. När Ulrika Nilsson avslutade ekonomistudierna 1996 började hon hos Länsstyrelsen i Luleå, två år senare anställdes hon av Piteå kommun som förvaltningsekonom på kultur och fritid. 2001 2004 var hon verksamhetsansvarig för Aqua Upplevelsecentrum, som då ägdes och drevs av Piteå kommun. Det var en turbulent tid och det blåste ganska hårda vindar i Piteå. Men helt klart kul och lärorikt, säger Ulrika. När det kapitlet tog slut anställdes hon som ekonom på Teknik- och gatukontoret, med controlleransvar för Piteå Hamn på deltid. Mitt hjärta har alltid klappat lite extra för hamnverksamheten, säger Ulrika som tycker om att analysera siffror och vara med i utvecklings- och förändringsarbeten. Det känns lite pirrigt ibland 2008 blev det Piteå Hamn på heltid, som controller och med visst ansvar för Piteå Näringsfastigheter (PNF). Och den 1 juni i år tog hon över VD-posten efter Tony Olofsson. Tony hade flaggat att han skulle sluta, och Ulrika hade fått frågan från olika håll om hon var intresserad. Jag var lockad av utmaningen, men att det skulle bli redan nu var inte riktigt väntat. Men nu blev det så och det gäller ju att ta vara på chanserna när de kommer, säger Ulrika som tycker att det är skönt att få ägna sig helhjärtat åt ett bolag. Även om det känns lite pirrigt ibland. Jag har ett helhetsansvar och befinner mig i en betydligt mer utsatt position än tidigare. Piteå Hamn med globala kunder inom främst skogsindustrin, har ju liksom många andra känt av den globala lågkonjunkturen. 2009 redoivisade bolaget ett resultat på under två miljoner, vilket är mindre än hälften av bolagets normala resultatnivå. Men nu är det historia, Ulrika fokuserar på framtiden och vet vad hon vill utveckla. Vi måste se över vår infrastruktur så att Piteå Hamn blir ett komplett logistikcentrum (goda förbindelser sjöfart-järnväg-väg) och på så sätt öka konkurrenskraften. Detta gynnar våra viktiga skogsindustrikunder och gör hamnen mer attraktiv för andra etableringar. Vad krävs för att ni ska lyckas? Att vi förvaltar den relation vi har med befintliga kunder och försöker tillgodose deras behov på kort och lång sikt. Och att vi håller oss framme och är aktiva i de nyetableringar som sker. Vi har ju verksamheter, som exempelvis vindkraften, som genererar jobb ute på Haraholmen. Betongtornsfabriken kommer, om den förverkligas, inte bara att leverera torn till Markbygden utan även exportera till andra länder, med skeppning via Haraholmen, säger Ulrika. Bolaget ska också ta väl avvägda investeringsbeslut vad gäller expansion av hamninfrastrukturen för att trygga den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. Värdefulla mentorer och medarbetare Att vara kvinna i en mansdominerad bransch är inget problem för Ulrika. Nej, jag trivs att jobba med män, det är raka rör. Och min kollega Leif Öhman, som är hamnchef och har jobbat i verksamheten sedan 70-talet, är en otrolig kunskapskälla. Ulrika berättar också att hon har två mentorer. Den ene är hennes företrädare Tony Olofsson, och den andre är Jan Jonsson, VD för PNF. Tony är en underbar människa som man blir glad av. Han besitter stor kunskap, har varm humor och alltid glimten i ögat. Och Janne är enkel och prestigelös. Han har bred erfarenhet från många olika verksamheter och är en person som kan jag fråga om precis allt. Hur går det att kombinera familjeliv och yrkesliv? För att det ska fungera i vår familj, med tre aktiva barn och en sambo som är egenföretagare och befinner sig på resande fot ibland, så krävs det en faster och en mormor som ställer upp. Utan dem hade det här inte varit möjligt, säger 8 Pitekvarten nr 3/2010
Ulrika och tillägger att hon tycker att det är viktigt att hitta en balans mellan det yrkesmässiga och det privata så man inte bränner stubinen från två håll. Det är mycket tack vare barnen som jag kan koppla bort jobbet. Med dem är det här och nu som gäller. Någon har dansuppvisning, en annan vill berätta vad som hänt på dagis medan en tredje planerar sitt livs första, och hittills största hamsteruppfödning. Blir inte vår yngsta tjej säljare då vet jag inte, säger Ulrika och skrattar. Hur kan hamnen bidra till att göra Piteå attraktivt och uthålligt? Genom att se till att det finns miljövänliga transporter och att vi skapar goda förutsättningar för näringslivet. Näringslivets konkurrenskraft bidrar till Piteås attraktionskraft, säger Ulrika som tycker att det känns positivt med allt som händer, både inom miljövänlig energi och vindkraft. Markbygden är ett världsunikt projekt och Ulrika är övertygad om att det kommer att generera ringar på vattnet. När Markbygdsprojektet invigdes var Ulrika med och skålade i champagne med både miljöminister Andreas Carlgren, Tomas Abrahamsson, VD Enercon, Svevinds Wolfgang Kropp och kommunalrådet Peter Roslund. Det kändes faktiskt stort att stå där och få delta i invigningen av detta gigantiska projekt som kommer att bli så otroligt viktigt för den här regionen, säger Ulrika. Stort intresse för hamnen Ulrika känner även att piteborna ser hamnen som en viktig länk. Så när de stora bitarna fallit på plats ute i hamnområdet finns planer att arrangera en Hamnens dag för allmänheten men inte riktigt än. Nej, det är så mycket på gång här och jag kan inte riktigt berätta allt, säger hon smått hemlighetsfullt. Det är bara att konstatera att Piteå Hamns nya VD vet vad hon vill och gör det hon ska precis som sin företrädare med glimten i ögat. Text och foto: Susanne Jacobsson Namn: Ulrika Nilsson Ålder: 41 år Familj: sambo, tre barn, bonusbarn, hund och hamster Fritidsintressen: Gillar att träna och hålla igång det ger energi. Och att fjällvandra. Titel: VD på Piteå Hamn AB Beskriv dig själv som ledare: orädd, nyfiken och gillar utmaningar Ledare du beundrar: Antonia A:xon Jonsson Ledarskapets uppsida: Att jag får vara med och påverka, lära mig nya saker och vara en del i en jättespännande utveckling Ledarskapets största nedsida/ utmaning: Att få ihop andras och egna förväntningarna på mig själv vad gäller engagemang på jobbet och privat helt enkelt hitta en bra balans i livet. Några goda råd till andra i yrkeskarriären: Våga satsa, var envis och jobba målmedvetet mot det du vill förbered dig så att du är redo när tillfälle ges. Pitekvarten nr 3/2010 9
STOPP ett projekt som gav fler feriejobb och färre fördomar Den farligaste av våra fördomar är tron att vi inte har några. Ja, det och mycket annat har de ungdomar som jobbat i STOPP i sommar kunnat konstatera. Och John Lindgren tycker att han haft sitt det bästa sommarjobb hittills. Det känns att man är med och gör skillnad och att man gör något som räcker länge. STOPP är ett projekt som drivs av Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Och i somras fick 18 ungdomar i åldern 16-18 år tre veckors sommarjobb i projektet. Till hjälp fanns handledarna Emma Söderberg, socionom, och Elina Hortlund som läser till psykolog. Det var tre olika perioder och varje period inleddes med en introduktionsvecka där ungdomarna fick diskutera fördomar, normer, könsroller, makt, kultur, mångfald och integration. Det handlade om att skapa ett intresse och ge ungdomarna en grund att utgå ifrån. Vi ville ju att de skulle börja fundera över hur de själva ställer sig till den här typen av frågor och hur deras egna fördomar och värderingar ser ut innan de försökte nå ut till andra, säger Emma Söderberg. Sedan fick varje grupp i uppdrag göra en utåtriktad verksamhet, en attitydundersökning och minst en aktivitet med de ensamkommande flyktingbarnen. Fler fördomar än väntat Första gruppen tog fram en logga, fixade sponsring till tröjtryck, gjorde en enkät och bjöd förbipasserande på Byxtorget på fika och information. Andra gänget arrangerade en konsert med lokala band och föreläsare från RFSL och gjorde en enkät bland Piteås handlare. Sista gruppen spelade in en kortfilm och spred Stopp-information en dag under Noliamässan. Anna Johansson, 17 år, tycker att hon haft en intressant och lärorik sommar. Jag har lärt mig en massa saker om normer och oskrivna regler. Och att det fanns så mycket Nöjda STOPP-deltagare. John Lindgren, Elina Hortlund, Anna Johansson, Frida Sundström och Emma Söderberg. fördomar här i Piteå, det trodde jag inte, säger Anna. Viktigt med personliga relationer Tillsammans med de ensamkommande flyktingbarnen blev det både bad, fotboll, kubbspel, pingis, volleyboll, bowling, skratt och fika. Det var enkelt att umgås. Och har man skrattat och pratat med någon så blir man ju ihågkommen. Det här gör ju att vi kommer att hälsa på varandra när vi ses, säger Anna. Det är jätteviktigt att Anna, 17 år skapa personliga relationer. Då blir det på riktig och man får något att förhålla sig till, säger handledaren Elina Hortlund. Handledarna Emma och Elina medger att det varit en utmaning att hålla motivationen och intresset uppe bland ungdomarna som inte själva valt att jobba med den här typen av frågor. Och i utvärderingen som deltagarna fick göra efter Att det fanns så mycket fördomar här i Piteå, det trodde jag inte. avslutad ferieperiod framgår det att en del inte tycker att den här typen av feriejobb ska lottas ut, utan att man ska kunna välja det själv. Men vi ser också i utvärderingen att alla som varit med i STOPP tycker att de har lärt sig något. Och om de här Piteåungdomarna och de ensamkommande flyktingbarnen börjar hälsa på varandra har vi en bra början, säger Emma. Lyckades påveka attityder Inga Johansson, integrationssamordnare och upphovsman till Stopp hoppas att projektet ska fortsätta nästa år och att det ska utvecklas. Projektet blev ännu bättre än vad vi hade kunnat hoppas på och hade stor betydelse, både för ungdomarna som deltog och för de personer ungdomarna nådde med sitt arbete. Projektet lyckades påverka attityder och skapade givande möten med de ensamkommande flyktingsbarnen. Det ser jag som de största vinsterna med projektet, säger Inga. Vill veta mer om projektet, kontakta Inga Johansson eller Emma Söderberg på Nav. Text och foto: Susanne jacobsson 10 Pitekvarten nr 3/2010