Europeiska unionen Regionalpolitik och sammanhållning Årsrapporten i sammandrag 17.12.1998 - SV Strukturfondernas Vid utgången av 1997 hade praktiskt taget alla de program som medfinansieras via strukturfonderna kommit igång. Totalt har 1026 program genomförts sedan 1994: 580 under olika utvecklingsmål och 446 under gemenskapsinitiativ. inforegio Under året antogs de flesta nya program för ekonomisk omställning i industriområden med vikande sysselsättning (mål 2) som föreslogs för perioden 1997-1999. Vissa program i Spanien utgjorde undantagen. När det gäller de spanska programmen, visade utvärderingar att åtgärderna inom program för andra utvecklingsmål varit effektiva och att förvaltningssystemen för dessa hållit hög kvalitet. Det finansiella genomförandet har på det hela taget varit tillfredsställande, särskilt beträffande de program som tillkommit på initiativ av medlemslandet. Inom dessa har utvecklingen påskyndats så mycket att det den 31 december 1997 hade gjorts åtaganden för 62% av gemenskapens stöd för hela perioden, och att 46% av dem hade betalats ut. Bara under 1997 hade åtaganden gjorts för omkring 99% av de tillgängliga anslagen, och för första gången under den här perioden hade 100% av anslagen betalats ut. Denna översikt innehåller följande information: - uppgifter om nya program som antagits - en utvärdering av strukturfondernas budgetgenomförande - uppdaterad information om gemenskapsinitiativen och de nyskapande åtgärderna - huvuddragen i strukturfondernas verksamhet inom varje medlemsstat - exempel på åtgärder för att stödja små och medelstora företag. Belgien...s. 6 Danmark...s. 7 Tyskland...s. 7 Grekland...s. 8 Spanien...s. 9 Frankrike...s. 10 Irland...s. 11 Italien...s. 12 Luxemburg...s. 13 Nederländerna...s. 14 Österrike...s. 14 Portugal...s. 15 Finland...s. 16 Sverige...s. 17 Förenade Kungariket...s. 18
Strukturfonderna Europeiska unionen har följande fyra strukturfonder: - Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF): stöd till mindre gynnade områden (infrastrukturer, produktiva investeringar, stöd till små och medelstora företag, lokal utveckling, etc). - Europeiska socialfonden (ESF): främjande av sysselsättning (yrkesutbildning, stöd till nyanställningar, etc). - Utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ): anpassning av jordbruksstrukturerna, landsbygdens utveckling. - Fonden för fiskets utveckling (FFU): strukturanpassning inom fiskerisektorn. Under perioden 1994-1999 vill strukturfonderna uppnå sex prioriterade mål: - Mål 1: strukturanpassning i regioner med långsam utveckling - Mål 2: ekonomisk omställning i områden med vikande industrisysselsättning - Mål 3: kamp mot långtidsarbetslöshet, strävan efter att ungdomar och personer som riskerar att stängas ute från arbetsmarknaden skall kunna komma ut i arbetslivet - Mål 4: anpassning av anställda till förändringar inom industrin och i produktionssystemen - Mål 5a: strukturanpassning inom jordbruk och fiske - Mål 5b: ekonomisk diversifiering i sårbara landsbygdsområden - Mål 6 (Finland och Sverige): strukturanpassning i mycket glest befolkade områden Mål 1, 2, 5b och 6 är geografiskt avgränsade, medan mål 3, 4 och 5a gäller för hela unionen. I praktisk handling genomförs målen genom program som medlemsstaternas myndigheter utarbetar. Det är därför man pratar om "program som tillkommit på nationellt initiativ". Dessa program kan antingen antas av kommissionen efter en i förväg träffad överenskommelse om gemenskapens stödram (GSR), eller också finns de redan från början med i ett samlat programplaneringsdokument (SPD) som kommissionen fattar ett enda gemensamt beslut om. Gemenskapen medfinansierar också andra program för vilka Europeiska kommissionen har föreslagit en viss inriktning. Då används begreppet gemenskapsinitiativ. Nya program Under 1997 antog kommissionen 88 nya program under de olika målen, varav de flesta under mål 2 för perioden 1997-1999. Europeiska unionens stöd till samtliga program under mål 2 uppgår till totalt 8 515 miljoner ecu. Att bevara och främja sysselsättning har högsta prioritet i dessa program. Finansiellt genomförande Under 1997 närmade sig budgetgenomförandet ytterligare de prognoser som presenterades vid Europeiska rådets möte i Edinburgh 1992. I de program som tillkommit på initiativ av medlemslandet uppgick därmed åtagandena för första gången under perioden 1994-1999 till 100% under samtliga mål utom mål 5a (åtaganden till endast 36 % i programmet Pesca). I gemenskapsinitiativen låg åtagandena på en mycket lägre nivå (61%), vilket drar ner genomsnittet till 95% för hela året. Totalt uppgår anslagen för vilka åtaganden gjorts sedan 1994 till 62% av gemenskapens stöd under perioden. Nya program har även antagits under olika gemenskapsinitiativ (33 stycken). Det rör sig dels om de sista programmen för den ursprungliga tilldelningen och fem program för tekniskt stöd, dels om de första program som finansieras genom fördelning av den reserv som kommissionen fattade beslut om 1996, bl.a. 14 Urban-program för att hjälpa krisdrabbade stadsdelar, samt sex Interreg II C-program för transnationellt samarbete. Vad beträffar utbetalningarna innebär 1997 en klar förbättring jämfört med 1996. I klartext betyder detta att det praktiska genomförandet av åtgärderna sker i allt snabbare takt. För alla program under utvecklingsmålen har utbetalningarna gjorts till 100% (föregående år var det endast två mål som nådde upp till denna siffra); utbetalningarna under gemenskapsinitiativen uppgick till 90% (gentemot 80% under 1996). Vid utgången av 1997 uppgick de ackumulerade utbetalningarna till 46% av stödet under perioden. Över en miljard ecu, dvs. 5% av de utbetalningar som gjordes under året, avsåg åtaganden som gjorts före 1994. Av dessa gick 40% till insatser i Italien. Fördelning per fond av de belopp för vilka åtaganden gjordes under 1997 ESF: 31 % EUGFJ: 15 % FFU: 1 % ERUF: 53 % 2 Strukturfondernas
Åtaganden och betalningar under 1997 (i miljoner ecu) Utnyttjande av anslagen Budgetrubriker Åtaganden % Betalningar % Mål 1 17 015,65 100,00 14 102,62 100,00 Mål 2 2 901,88 100,00 3 177,19 100,00 Mål 3 2 202,91 100,00 1 784,01 100,00 Mål 4 476,92 100,00 375,23 100,00 Mål 5a 1 033,74 91,00 1 153,25 100,00 Mål 5b 1 248,40 100,00 1 029,77 100,00 Mål 6 137,82 100,00 109,65 100,00 TOTALT 25 017,31 99,00 21 731,73 100,00 Gemenskapsinitiativ 1 949,12 61,00 1 677,32 90,00 Åtgärder under en övergångsperiod och nyskapande åtgärder 257,40 87,00 172,10 65,00 De nya tyska delstaterna - - 30,36 52 GSR/SPD: Genomförande 1994-1997 (i miljoner ecu), alla mål sammanlagt 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Åtaganden/stöd totalt % per år % ackumulerat 44% 62% 27% 13% 13% 14% 17% 18% 1994 1995 1996 1997 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Betalningar/stöd totalt % per år % ackumulerat 46% 31% 17% 7% 7% 10% 14% 15% 1994 1995 1996 1997 Tilldelning av anslag För programperioden 1994-1999 fördelas det totala anslaget till strukturfonderna, dvs. 154,5 miljarder ecu (i 1994 års priser) mellan de olika målen, medlemsstaterna, regionerna och programmen. Åtaganden Strukturfondernas budgetåtaganden görs allteftersom programmen antas och genomförs. För varje program finns det en finansieringsplan som säger att de finansiella åtagandena skall göras i form av delbetalningar: den första görs när programmet antas, och därefter följer årliga delbetalningar. För program som löper på mindre än två år eller har en budget som understiger 40 miljoner ecu kan ett åtagande för hela gemenskapens stöd göras redan när programmet antas. Betalningar Betalningarna sker i enlighet med budgetåtagandena allteftersom programmen genomförs. I detta avseende utgör de ett intressant utvärderingsinstrument som visar hur långt programmen verkligen har kommit. Andra finansieringsorgan Utvärdering Generellt försöker man vid alla utvärderingar att på ett tillförlitligt och jämförbart sätt mäta insatsernas effekt på sysselsättningen. Utvärderingar har gjorts av programmen under mål 1, 3, 4, 5a, 5b och 6. Syftet var att mäta insatsernas effektivitet och förvaltningssystemens kvalitet för att vid behov föreslå korrigeringar eller justeringar i programmen. Utvärderingarna är ett första steg i förberedelserna av kommande utvecklingsplaner och ger en fingervisning om vilka förvaltningsmetoder som fungerar bäst i sammanhanget. Utvärderingar i efterhand har gjorts av mål 2-programmen för perioden 1994-1996. En rapport är under utarbetande. Tematiska utvärderingar var 1997 års nyhet. Syftet med dessa är att ta fram underlag för en kritisk bedömning på tre olika områden: små och medelstora företag, FoU och innovation samt miljö. Utöver dessa finns ett övergripande tema, nämligen partnerskapet. Vid sidan av strukturfonderna ger Sammanhållningsfonden (16 miljarder ecu 1993-1999) stöd till Grekland, Portugal, Spanien och Irland, för att dessa länder skall kunna förbereda sig för den ekonomiska och monetära unionen. Detta sker i form av stöd för projekt på miljöområdet och de transeuropeiska transportnäten. För utvecklingsprojekt av olika slag kan lån beviljas av Europeiska investeringsbanken (EIB). Dessa lån kan finansiera infrastrukturprojekt eller räntesubventioner för nya eller löpande lån. Under 1996 investerades 12,239 miljarder ecu, dvs. mer än två tredjedelar av EIB:s utlåning, i områden som omfattas av strukturfondernas mål 1, 2, 5b och 6. 3 Strukturfondernas
I slutet av 1997 hade 84 av de 89 projekt som initierats i landsbygds- och stadsområden i unionens 15 medlemsstater fått ett första tekniskt stöd från gemenskapen på 200 000 ecu för att utarbeta en handlingsplan för ökad sysselsättning: 22 projekt hör hemma under artikel 6 i ESF, 8 under artikel 8 EUGFJ (utvecklingssektionen), och 54 under artikel 7 i ERUF. De första handlingsplanerna utarbetades under första halvåret 1998. Fram till utgången av 1998 kommer pakterna att få stöd från strukturfonderna via de program som redan är under genomförande. Gemenskapsinitiativ Sammanlagt fanns det 446 operativa program under genomförande i slutet av 1997. För första gången kan man konstatera att alla de gemenskapsinitiativ som var planerade för perioden 1994-1999 verkligen hade påbörjats under 1997, låt vara att de hade hunnit olika långt. Den försening som uppstod i genomförandet av vissa gemenskapsinitiativ föranledde kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna överväga om inte de finansiella resurserna borde kunna omfördelas, antingen inom programmen eller mellan olika program inom samma initiativ. Förhandlingar om detta pågår. Fördelning av de stöd som beviljades inom gemenskapsinitiativen 1994-1999 (i miljoner ecu, 1997 års priser) Adapt Territoriella sysselsättningspakter Sysselsättning Leader Pesca SMF Regis Rechar Konver Resider Retex* Urban Interreg** Totalt B 38,63 45,79 10,31 2,51 12,40-15,68 114,45 27,71 4,40 10,45-179,33 DK 31,73 14,10 8,16 16,40 2,55 - - 2,38 - - 1,52-76,84 D 256,70 200,99 182,18 23,00 189,12-178,54 302,51 206,58 77,39 115,21-1732,23 EL 33,53 70,69 148,00 31,11 83,33-3,05 12,91 4,69 87,52 45,20-520,02 E 293,16 450,13 373,48 41,50 251,74 216,93 34,21 23,76 73,64 90,39 162,60-2011,55 F 278,44 191,20 228,54 28,30 58,49 266,08 33,54 86,16 62,30 39,54 80,52-1353,10 IRL 27,84 88,61 69,49 7,84 28,81 - - - - 11,47 20,78-254,85 I 219,69 401,39 314,72 34,17 192,53-1,89 64,79 92,35 82,99 136,02-1540,53 L 0,30 0,30 1,01-0,35 - - 0,36 13,25-0,51-16,08 NL 69,67 62,62 8,50 10,63 10,34 - - 12,05 23,54 1,01 22,30-220,64 A 11,57 23,01 23,39-8,98-1,85-5,24 2,59 13,36-89,98 P 21,43 45,47 130,91 29,26 125,36 126,53 2,26 13,99 9,08 204,90 50,00-759,17 FIN 23,56 33,16 28,34 3,41 11,09 - - - - - 7,89-107,45 S 13,07 24,01 16,35 3,97 17,21 - - 3,35 - - 4,97-82,94 UK 316,81 193,77 66,20 37,42 68,67-184,75 136,91 52,15 41,76 121,43-1219,88 EU - - 16,00 0,69 - - - - - - - 3591,66 3608,36 Totalt 1636,13 1845,24 1625,59 270,21 1060,97 609,54 455,77 670,61 570,51 643,96 792,75 3591,66 13772,95 * Inklusive 1993 ** Inklusive Peace Nyskapande åtgärder Under året startades 49 nya pilotprojekt eller nyskapande åtgärder. Totalt 100 miljoner ecu anslogs till dessa i enlighet med artikel 10 i ERUF-förordningen. Det rör sig om tre typer av åtgärder: pilotprojekt i städer, pilotprojekt inom den regionala utvecklingsplaneringen och Terra-projekt för interregionalt samarbete i vissa speciella frågor på området regional utvecklingsplanering. Dessutom finansierar ERUF närmare 200 nyskapande projekt på andra områden: - nya outnyttjade möjligheter att skapa sysselsättning - kultur och kulturarv - regionala innovationsstrategier (RIS) - tekniköverföring (RTT) - informationssamhället (RISI) - externt (ECOS-Ouverture) och internt (Recite II) interregionalt samarbete. 4 Strukturfondernas
Ett huvudtema: stöd till små och medelstora företag (SMF) Stöd till små och medelstora företag är ett nytt och genomgående tema i strukturfondernas årsrapport 1997. Att de små och medelstora företagen måste tillmätas större vikt är något som ofta betonats av Europeiska rådet under de senaste mötena. Dessa företag sysselsätter 66% av arbetskraften inom den privata sektorn och svarar för 60% av omsättningen för samtliga företag i EU. Att dessa företag kan utvecklas är alltså av avgörande betydelse för att man skall kunna öka sysselsättningen och uppnå en högre grad av ekonomisk och social sammanhållning i unionen. Utvärdering av strukturfondernas insatser för att utveckla de små och medelstora företagen Medlemsstaterna Under innevarande programperiod (1994-1999) anslås 15% till 20% av strukturfondernas resurser särskilt till stöd för små och medelstora företag. Totalt motsvarar detta ett belopp på mellan 23 och 30 miljarder ecu. De åtgärder som finansieras är av varierande slag. Bland de viktigaste märks följande: - investeringsstöd i form av direktstöd eller åtgärder för att finna nya finansieringslösningar (t.ex. riskkapitalfonder), - medfinansiering av företagsbyar, - utbildningsinsatser (mål 4 och gemenskapsinitiativet Adapt), - rådgivnings- och informationstjänster, - åtgärder för att utveckla forskning och teknisk utveckling samt integrering i informationssamhället, - stöd för internationalisering. Totalbelopp % per regionalt må l (i miljoner ecu) Mål. 1 Mål. 2 Mål. 5b Mål. 6 Belgien 766 63 32 5 - Danmark 223-43 57 - Tyskland 6900 86 7 7 - Grekland 3240 100 - - - Spanien 2300 43 28 29 - Frankrike 1300 13 55 32 - Irland 975 100 - - - Italien 4700 88 7,5 4,5 - Luxemburg 6,5-85 15 - Nederländerna 418,6 9 80 11 - Österrike 89,3-58 42 - Portugal 2700 100 - - - Finland 93-33 - 67 Sverige 400-34 21 45 Förenade Kungariket 2400 25 56 19 - Gemenskapsinitiativet Små och medelstora företag (SMF) Med ett anslag på 1,1 miljarder ecu är gemenskapsinitiativet SMF avsett för sådana områden som omfattas av mål 1 (stöd på 800 miljoner ecu), 2, 5b och 6. I Irland är programmet inriktat på att finna nya finansieringslösningar (räntesubventioner) för de små företagen. I Frankrike har man vid två tillfällen gått ut med en inbjudan att lämna in förslag på projekt för att företagen skall kunna samarbeta i frågor som rör modernisering, nyskapande och transnationella partnerskap. I Italien finns det också ett antal exempel på att man har gått ut med en sådan här inbjudan. I Spanien och Portugal är det däremot fortfarande svårt att komma igång med programmen. Det grekiska programmet koncentrerar sig på att samla ihop olika verksamheter för att kunna göra besparingar i stor skala, samt på stöd till små och medelstora företag, så att de skall kunna modernisera produktionsmetoder och organisation. I Sachsen (Tyskland) syftar programmet till att ge stöd för produktutveckling och främja saluföringen av dessa produkter. I Österrike innehåller programmen åtgärder för miljörevisioner, rådgivning och yrkesutbildning på områdena telematik och miljöteknik. I Sverige tycks man satsa mer på förbättring av yrkesutbildningar och förvaltning, sitt tillträde till den inre marknaden, den nya informationstekniken och miljön i egenskap av konkurrensmedel. I Finland slutligen, syftar programmen till att stärka banden mellan forskning och yrkesutbildning, se till att de tekniska föreskrifter kring den inre marknaden tillämpas på ett bättre sätt samt att samla ihop olika verksamheter. 5 Strukturfondernas
Godkända program och beviljade stöd 1997 Programmens genomförande i medlemsstaterna Belgien Mål 2. Fyra SPD antogs för 1997-1999: Aubange, Liège, Limburg och Turnhout. Gemenskapsinitiativ: följande program antogs: - 4 Leader-program - 1 transnationellt Interreg II C- program (översvämningar i Rhen-Meuse/Maas) - 1 SMF-program (omvänd IBEX-mässa) Belgien Mål 1.Under 1997 höjdes stödet för att starta nya företag med mer än 20 anställda. Detta koncentrerades samtidigt till tillväxtsektorer och sådana sektorer där mervärdet befanns vara högt. Flera viktiga projekt godkändes, vetenskapscentret Crachet är ett av många exempel. En översyn gjordes av åtgärden "ekonomisk stimulans" så att den bättre skulle svara mot behoven i de små och medelstora företagen i regionen Hainaut. I fråga om mänskliga resurser gavs 36 500 av invånarna antingen en yrkesutbildning (i första hand ute på företagen) eller en möjlighet att åter komma in på arbetsmarknaden. Mål 2. De omställningsstrategier som fanns för perioden 1994-1996 finns med även under perioden 1997-1999. Vissa viktiga förändringar tillkom emellertid: i Liège ökade stödet för produktiva investeringar; i Aubange gällde det att på ett bättre sätt integrera de stora nyetablerade företagen i den lokala ekonomin, vilket skedde genom att främja relationerna mellan olika företag i fråga om underleverantörer, FoTU och logistik; i Limburg och i Turnhout antogs en ny åtgärd, "lokala sysselsättningsinitiativ". Mål 3 och 4. Under mål 3 fick 65 000 personer yrkesutbildning, yrkesvägledning eller en möjlighet att åter komma ut på arbetsmarknaden. Mål 4- programmen kom inte igång förrän under 1996, eftersom flera myndigheter var inblandade och detta föranledde förseningar. Trots de svårigheter som uppstod i framförallt det flamländska programmet kunde i omkring 11 000 anställda i små och medelstora företag få en yrkesutbildning. Mål 5a. Med tanke på utvecklingen på jordbruksmarknaderna gavs stöden för bearbetning och saluföring av produkter en ny inriktning, och många projekt kom att genomsyras av ett miljötänkande. Beträffande de åtgärder som avser jordbruksstrukturerna införde regionen Vallonien kompensationsbidrag för naturbetingade nackdelar. Programmet Pesca innebar att investeringarna åter tog fart, särskilt i fråga om beredning och saluföring. Mål 5b. I Vallonien gjordes ansträngningar under 1997 för att förbättra genomförandet av programmen. Detta ledde till att åtagandena ökade och kom upp i 47% av anslagen. I Flandern (Meetjesland och Westhoek) var ökningen relativt långsam, utom när det gällde rena jordbruksprojekt. Gemenskapsinitiativ. Leader-programmen godkändes under året, och initiativen för industriell omställning (Konver, Resider, Retex och Rechar) fortskred på det hela taget tillfredsställande. I Westhoek antogs de första Retex-projekten i slutet av 1997. I fråga om SMF och Urban uppstod det däremot svårigheter i genomförandet, vilket ledde till omprogrammeringar i Vallonien i samband med att reserven delades upp. En andra omgång av projekt under Sysselsättning och Adapt valdes ut. Slutligen fick de Pesca-projekt som kom igång under 1996 en fastare form. I Hainaut (mål 1) finns det tre riskkapitalfonder som medfinansieras av ERUF och som ger små och medelstora företag stöd i form av kapitaltillskott för delägarskap, lån och konvertibler. Det är den sysselsättningsskapande potentialen som är avgörande när företag väljs ut. I det industriella omställningsområdet Turnhout är 700 företag involverade i en verksamhet där stora företag har åtagit sig rollen som ett slags fadder för små och medelstora företag, vilket har resulterat i att 1 670 nya jobb kunnat skapas. I Limburg har ett nyöppnat multimediacenter fått kontrakt på researchuppdrag för små och medelstora företag. Ute på landsbygden i Flandern har man inrättat ett samordningscenter, och små och medelstora företag har fått stöd i 6 Strukturfondernas
miljöfrågor, och i Vallonien har stöd för produktiva investeringar redan lett till att nästan 180 nya sysselsättningstillfällen skapats på landsbygden. Danmark Mål 2. På Lolland antogs under året ett program för perioden 1997-1999. Syftet är att bredda basen för företagens utveckling samt att öka sysselsättningen och de totala inkomsterna i regionen. På Nordjylland satsade man på att genom innovation, kompetensutveckling och satsningar på utbildning och infrastruktur höja företagens konkurrenskraft. Mål 3 och 4. Mot bakgrund av resultaten från de nationella insatser som lett till en högre sysselsättningsgrad bland ungdomar, förespråkade utvärderarna att prioriteringarna under mål 3 skulle justeras och i större utsträckning även omfatta personer över 25 år. För övrigt rekommenderade man att yrkesutbildningarna skulle förlängas. Beträffande mål 4 pekade man på den allt större betydelse som yrkesutbildningen har, och i synnerhet en bättre strukturerad sådan, när vi nu står inför omvälvningar av organisatorisk och teknisk art. Mål 5a. För första gången presenterade Danmark under 1997 en förteckning över mindre gynnade områden. Jordbrukarna på 30 små öar kommer därmed att få kompensationsbidrag. Vid årets utgång uppgick åtagandena beträffande EUGFJ:s anslag till 70% i fråga om bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter. En åtgärd för förtidspensionering integrerades i programmet Pesca. Mål 5b. Utvärderingen efter halva tiden visar att programmen fortskrider tillfredsställande med tanke på att de kom igång så sent. Gemenskapsinitiativ. Två Interreg II C- program godkändes i slutet av 1997. Det enda programmet för industriell omställning, Konver, avslutades. En andra omgång projekt under Sysselsättning och Adapt valdes ut. De godkända investeringarna för Pesca har genomförts till 70%. På Nordjylland genomför vetenskapscentret NOVI tillsammans med Ålborgs universitet och två centrum för teknisk information projektet "Nordjysk Innovation". Syftet är att stimulera industriell omställning samtidigt som man vill skapa bättre relationer mellan å ena sidan de små och medelstora företagen och å den andra sidan forskarna på universitetet. Ett sekretariat skall inrättas och tjäna som en länk mellan företag och universitet, och en databank kommer att täcka de små och medelstora företagens behov i fråga om forskning och forskningsresultat. Gemenskapsinitiativet SMF riktar in sig på företagarnas kompetensutveckling, vilket i förlängningen kommer att ge dessa företag bättre möjligheter att överleva (den procentuella andelen företag som måste slå igen vill man sänka från 10% till 6%) såväl i industriella områden som i landsbygdsområden landet runt. Tyskland Mål 1. Sedan 1994 har strukturfonderna gett stöd till 22 000 projekt i de nya delstaterna och på så sätt bidragit till att skapa 107 000 jobb och behålla ytterligare 23 000, i första hand genom produktiva investeringar och stöd till små och medelstora företag. På landsbygden fortsatte byggandet av moderna jordbruksanläggningar under 1997. Genom stöden ville man också hitta alternativ sysselsättning, huvudsakligen inom "direkt saluföring" och landsbygdsturism. Mål 2. Prioriteringarna för 1994-1996 bibehölls för perioden 1997-1999. I Niedersachsen antogs ett nytt delprojekt för att kunna hjälpa små och medelstora företag att införa "renare" produktionssystem. Mål 3 och 4. Antalet deltagare i yrkesutbildningsinsatser var under 1997 klart högre än beräknat. Reformen av den nationella sysselsättningsplanen (Arbeitsförderungsgestz) trädde i kraft och gjorde det möjligt att stödja yrkesutbildning Danmark Mål 2. Två SPD antogs för 1997-1999: - Lolland och Nordjylland. Mål 5a: tack vare indexeringen ökade FFU:s anslag för att täcka förtidspensionering för fiskare till 142,5 miljoner ecu. Gemenskapsinitiativ. Två transnationella Interreg II C- program antogs: Östersjön och Nordsjön. Tyskland Mål 2: Nio SPD antogs för 1997-1999: Niedersachsen, Bayern, Berlin, Bremen, Hessen, Nordrhein- Westfalen, Rheinland-Pfalz, Saarland, Schleswig-Holstein. Gemenskapsinitiativ: - 2 Urban-program (Zwickau och Kiel), - 1 SMF-program (omvänd IBEXmässa), - 4 transnationella Interreg II C- program (Rhen-Meuse/Maas, Östersjön, Adriatiska havet- Donau, Nordsjön). 7 Strukturfondernas
Godkända program och beviljade stöd 1997 Grekland - En "klumpsumma" (s.k. globalt stöd) till Industri: 15 miljoner från strukturfonderna. - Stora huvudvägar: ytterligare 234,9 miljoner ecu (offentliga utgifter) varav 141 miljoner från ERUF. - Industri: ytterligare 229,7 miljoner (offentliga utgifter) varav 136 miljoner från ERUF. - Turism: en minskning med 120 miljoner (offentliga utgifter) varav 30 miljoner från ERUF. Gemenskapsinitiativ: Interreg II A-programmet Grekland-Italien och det transnationella Interreg II C- programmet CADSES antogs. och åter få in arbetslösa på arbetsmarknaden. Under mål 4 behölls den föregående programplaneringen för perioden 1997-1999, och man fattade beslut om att personer som startar nya företag skulle få hjälp av olika slag. Mål 5a. I fråga om jordbruksstrukturerna gick cirka 55% av anslagen till kompensationsbidrag för mindre gynnade områden (50% av den brukade jordbruksarealen). Eftersom de särskilda villkoren för investeringsstöd i de nya delstaterna upphörde att gälla den 1 januari 1997, infördes ett nytt nationellt program för jordbruksinvesteringar (Agrarinvestitionsförderprogramm 1997-2000). På fiskeområdet genomfördes alla planerade investeringar. Mål 5b. De flesta program har kommit en bra bit på väg, även om vissa förseningar har uppstått i Nordrhein-Westfalen och i Saarland. Gemenskapsinitiativ. Sju nya program antogs (se här intill). När det gäller Adapt och Sysselsättning var antalet personer som fick yrkesutbildning högre än i prognoserna. Leader II-programmet fortsatte och var framgångsrikt, främst tack vare nyskapande projekt för kompetensutveckling. Genomförandet av Pesca gick i stort sett bra, utom i Schleswig-Holstein. man får tillträde till för en billig penning (Schleswig-Holstein); ett centrum för utprövning av prototyper som tagits fram av små och medelstora företag som drabbats av krisen i stålindustrin (Nordrhein-Westfalen); lån för att anställa innovationsassistenter (Hessen); stöd från initiativet SMF för att 50 företag skall kunna delta i ett certifieringssystem (Saarland). Stöden till små och medelstora företag på landsbygden är i första hand inriktade på telekommunikationer och kombinationen marknadsföring/fou, vilket gett konkreta resultat: i Bayern uppskattar man att 7 400 jobb redan har skapats eller kunnat räddas tack vare investeringsstöden. Grekland Mål 1. Under 1997 inrättades de sista förvaltningsorganen för insatserna (Byrån för utländska investeringar i Grekland, Byrån för bättre förvaltning i regioner och ministerier,...). Programmen är långt framskridna, med undantag för det nationella programmet för modernisering av postväsendet som inte påbörjades förrän 1998. Viktiga beslut har emellertid fattats för att å ena sidan förstärka ERUF:s insatser i vissa program (bättre vägnät, industri) och å andra sidan minska dem i andra (turism och kultur): se här intill. I de nya delstaterna är stödet till små och medelstora företag tänkt att skapa 62 000 jobb mellan 1994 och 1999. I Brandenburg skall detta ske genom ett mångsektoriellt teknikcentrum; i östra Berlin har man sett till att företag kunnat etablera sig i det gamla industriområdet Schöneweide, och dessutom har ett annat industriområde, Wilhelminehofstrasse, rustats upp; i Thüringen har man satsat på ett yrkesutbildningscenter som kan ta emot funktionshindrade personer; i Sachsen- Anhalt har man lanserat en helt ny tillverkningsprocess för material till blöjor. När det gäller omställningsområdena i västra Tyskland kan följande insatser framhållas: ett verksamhetscentrum som Programmen för mänskliga resurser har reviderats: den utbildningsreform som regeringen antog under 1997 måste nämligen integreras i skolutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen; i fråga om fortbildning och sysselsättningsskapande åtgärder gjordes en omprogrammering som medförde nya åtgärder. När det gäller utvecklingen inom jordbruket är genomförandet av det nationella programmet i högsta grad tillfredsställande. För fiskets del blev det genom en omprogrammering möjligt att betala ut 1996 års delbetalning i sin helhet och dessutom 80% av delbetalningen för 1997. Gemenskapsinitiativ. Omställningsprogrammen Resider, Rechar, Konver och Retex har kommit långt, under 8 Strukturfondernas
det att Urban har blivit ordentligt försenat, i synnerhet när det gäller att få till stånd partnerskap. Programmet för att avsluta utbyggnaden av energinäten, Interreg- Regen, är nästan helt genomfört. I fas 1 av initiativen Sysselsättning och Adapt har åtagandena kommit upp i 90%, och återstående 10% har förts över till fas 2. De små och medelstora företagen har i större utsträckning än tidigare deltagit i fas 2 av Adapt. Vad beträffar Leader kom de mest framgångsrika lokala aktionsgrupperna igång med sin verksamhet under 1997. Slutligen kan nämnas att åtaganden gjorts för 98% av anslagen till Pesca. I det nationella programmet för industriell modernisering finns det stöd till små och medelstora företag, bl.a. den "klumpsumma" (s.k. globalt stöd) som beviljades under 1997 för industriell utveckling i de norra delarna av landet och för att öppna marknaderna i Central- och Östeuropa. I fråga om FoU ger ERUF sedan 1993 stöd för att bygga upp ett nytt vetenskaps- och teknikcentrum, STEP-C, i Heraklion (Kreta). Syftet är att vid sidan av jordbruket och turismen skapa en tredje verksamhet med utvecklingsmöjligheter. Detta centrum ger stöd till ett stort antal företag inom IT, laser, medicinsk utrustning, keramik och plast. Stödet till landsbygdsutveckling är främst inriktat på jordbrukets livsmedelsindustri. Detta sker genom 421 projekt för bearbetning eller saluföring som lanserats av små och medelstora företag mellan 1994 och 1997. Spanien Mål 1. Utan att räkna in tre nya åtgärder som antogs under årets gång (se här intill) gjordes under 1997 åtaganden för omkring 85% av de stöd som fanns med i planeringen för Mål 1. I en ändring i finansieringsplanen föreslogs det att man skulle dra ner på åtgärder inom turismnäringen för att i stället kunna satsa mera på "att utveckla den lokala ekonomin". Vidare föreslogs det att man skulle eftersträva en fastare struktur för arbetslöshetsförebyggande åtgärder som ett led i att bryta isoleringen för avlägset belägna områden. I samband med det skulle en integrerad arbetslivsintroduktion kunna utformas. På jordbruksområdet var den viktigaste förändringen ett högre stöd till jordbrukets livsmedelsindustri och till jordbruksstrukturerna (se här intill). Mål 2. Gemenskapens stödram för perioden 1997-1999 antogs under året (se här intill) liksom de flesta av de program som följer därav. I dessa är prioriteringarna avsevärt annorlunda än tidigare. Det absolut viktigaste nu (nästan 45% av stödet från fonderna) är det stöd som företagen får för att få fram nya jobb. FoTU och nyskapande åtgärder har nu fått en egen självständigare prioriterad ställning (över 17%), och 12% satsas på miljöåtgärder jämfört med 4% under perioden 1994-1996. Mål 3 och 4. Elva mål 3-program har kommit igång av vilka fyra (71% av totalbeloppet) administreras av nationella organ och sju (29%) av de autonoma regionerna. Tonvikten ligger på att få ut ungdomar i arbetslivet, i första hand genom att ge dem teknisk yrkesutbildning. Utvärderingen visade att det var nödvändigt att i större utsträckning koncentrera sig på de mest utsatta grupperna. Beträffande mål 4 trädde överenskommelsen om fortbildning i kraft i början av 1997, och detta ledde till ett antal omprogrammeringar, bl.a. för att kunna få med alla egenföretagare och anställda inom jordbrukssektorn. Det visade sig också nödvändigt att se över förteckningen över de yrken som är mest utsatta för industriella förändringar. De små och medelstora företagens deltagande är nu uppe i 50%, vilket är en klar ökning även om det inte når upp till målet på 80%. Mål 5a. Ytterligare anslag har förts över till bearbetning och saluföring av jordbruksoch skogsprodukter (se här intill). När det gäller fisket hade 54% av de totala anslagen betalats ut vid utgången av 1997; för 1997 års delbetalning är siffran 80%. Mål 5b. Den höga takten i genomförandet av programmen håller i sig: vid årets slut Spanien Mål 1. Tre nya åtgärder: - Ett globalt stöd till små och medelstora företag i Kastilien- León (56,2 miljoner ecu från ERUF). - Ett stort projekt för en gemensam samlingsledning i Bahía de Santander (17,7 miljoner). - Ett stort projekt för en pipeline Cartagena-Puertollona (62,9 miljoner). Ytterligare 57 miljoner ecu till programmet "jordbrukets livsmedelsindustri och strukturåtgärder inom jordbruket". Mål 2: gemenskapens stödram (GSR) för 1997-1999 antogs (stöd på 851,9 miljoner ecu, till vilket skall läggas 145,5 miljoner som förts över från föregående period); programmen inom denna GSR antogs också, med undantag för Madrid, Baskien och det flerregionala ESF-programmet. Mål 5a: 50 miljoner ecu från stödet till jordbruksstrukturerna fördes över till stöd för bearbetning och saluföring. Gemenskapsinitiativ: programmet Konver II 1997-1999 (utgifter enligt prognoserna på 49,5 miljoner ecu varav 23,8 miljoner från ERUF) och ett program för små och medelstora företag (omvänd IBEX-mässa) antogs. 9 Strukturfondernas
Godkända program och beviljade stöd 1997 Frankrike Mål 2: SPD 1997-1999 för de 19 områden som berörs antogs, likaså ett program för tekniskt stöd (totalt stöd från gemenskapen på cirka 2,2 miljarder ecu). Mål 5b: ett program för tekniskt stöd antogs. - Gemenskapsinitiativ: fem nya Urban-program (Châlons-sur- Saône, Bastia, Clichy- Montfermeil, Mantes-la-Jolie och Saint-Etienne), ett Leader IIprogram för tekniskt stöd och ett transnationellt Interreg II C- program (översvämningar Rhen- Meuse/Maas) antogs. hade åtaganden gjorts för cirka 63% av stöden och 49% hade betalats ut, vilket är ett klart bättre resultat än genomsnittet i gemenskapen för Mål 5b. Beslut har fattas om överföringar mellan olika strukturfonder och mellan olika prioriteringar: en minskning för satsningarna på "ekonomisk diversifiering" och "miljöskydd", en ökning för "infrastrukturer" och "upprustning av byar". Gemenskapsinitiativ. Programmet Konver II antogs (se här intill). Generellt sett är det finansiella genomförandet av initiativen fortfarande otillfredsställande, särskilt beträffande Urban, Interreg II Spanien- Portugal och SMF. Genomförandet av Leader II-programmen kommer säkert att bli bättre när de 105 lokala aktionsgrupperna (LAG-grupper) kommer igång med sina projekt. När det gäller Pesca bör omprogrammeringen leda till att det otillfredsställande genomförandet förbättras. Slutligen har man efter en anbudsinfordran, för andra och sista gången, avseende projekt under Adapt och Sysselsättning, kunnat välja ut 492 respektive 1 319 projekt. I teknikbyn i Málaga (Andalusien, mål 1) finns det cirka 40 små och medelstora företag samt vetenskapliga centrum som Andalusiska institutet för avancerad automatisering och robotstyrning. Genom tekniköverföring och deltagande i europeiska forskningsprogram och nätverkssamarbete når det långt utanför regionens gränser och utgör också en grund för framtida teknikutbyte med Maghreb-länderna. I Murcia finansierar unionen en yrkesutbildning inom sektorn ny teknik som är avsedd för små och medelstora företag i möbel- och träbranschen. Här ägnas särskild uppmärksamhet åt personer utan särskilda kvalifikationer. Inom jordbruket inriktar sig ett omfattande flerregionalt program på en modernisering av produktionen och förbättringar inom jordbrukets livsmedelsindustri. Bland projekten för industriell omställning har bilbranschens test- och certifieringscentrum, IDIADA, i Tarragona (Katalonien) cirka 250 företag som kunder. Många av dessa är små och medelstora företag som fungerar som underleverantörer. Frankrike Mål 1. På grund av ofullständiga utgiftsdeklarationer kunde kommissionen inte göra några åtaganden för anslag på 190 miljoner ecu i fråga om fyra programplaneringsdokument: Korsika, Martinique, Réunion och Hainaut. På jordbruksområdet finns det fortfarande problem på Martinique och i Guyana. På Guadeloupe, Réunion och kanske allra mest på Korsika går programmen framåt på ett tillfredsställande sätt. När det gäller fisket har Frankrike ännu inte uppfyllt målen i den fleråriga utvecklingsplanen, och därför utbetalades inget stöd för bygge av fiskefartyg. Mål 2. Nästan alla program för 1997-1999 godkändes (se här intill). 13% av anslagen till programmen under föregående period, för vilka räkenskaperna inte hade avslutats, fördes över till den här perioden. Efter en ganska långsam start i början av perioden 1994-1999 har genomförandet av nu kommit upp i den genomsnittliga takten för hela gemenskapen. Mål 3 och 4. Mål 3 har omprogrammerats i enlighet med de franska myndigheternas nya prioriteringar: åtgärder för att integrera personer som riskerar att stängas ute från arbetsmarknaden fick ökade anslag (+36%), medan man satsade mindre på att åter få in långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden (30%). Budgetgenomförandet ligger under genomsnittet för gemenskapen under mål 3. Under mål 4 har det däremot blivit klart bättre under 1997, och tack vare beslutet att ändra inriktning på det tekniska stödet kommer man framför allt att kunna stärka de lokala stödstrukturerna och skapa bättre projekt för små och medelstora företag. Mål 5a. Jämfört med 1996 minskade stödet för att modernisera jordbruksföretag med 10% (8 300 företag fick detta stöd), etableringsstödet för unga jordbrukare (9 030 godkända ansökningar) ökade med 7% medan kompensationsbidragen (130 000 personer) låg kvar på samma nivå. 10 Strukturfondernas
Beträffande stödet för bearbetning och saluföring av jordbruks- och skogsprodukter fortsatte den höga genomförandetakten. För fiskets del hade betalningarna vid utgången av 1997 kommit upp i 35%, vilket skall jämföras med genomsnittet för gemenskapen som ligger på 41%. Utgifterna för utrustning i hamnar och för vattenbruk är fortfarande mycket låga. Mål 5b. Det nationella programmet för tekniskt stöd som startades i början av 1997 bör leda till att programmens förvaltning blir bättre i de regioner som inte är så vana vid gemenskapens rutiner i finansiella frågor. Beträffande de projekt som får stöd från EUGFJ konstateras ofta svårigheter med att få fart på insatser av ekonomisk art, särskilt inom jordbrukets livsmedelsindustri, vilket beror på att så få personer ute på landsbygden lämnar in projektförslag. Vissa regioner som Bourgogne, Limousin eller Franche-Comté har med framgång dragit igång projekt för att tillvarata de lokala skogsresurserna. Gemenskapsinitiativ. Kommissionen godkände fem nya Urban-program (se här intill). Det var fortfarande svårt att komma igång med programmet Regis i de fyra utomeuropeiska regionerna. De nya projekten under Sysselsättning och Adapt har nu valts ut, vilket för Adapt innebar att de små och medelstora företagen blev mycket väl representerade och att den tekniska utvecklingen gavs högre prioritet (informationssamhället). Under Leader, där programplaneringen gick ganska långsamt, har de första lokala aktionsgrupperna utsetts, men genomförandet har inte kommit tillräckligt långt. En omprogrammering av programmet Pesca har påbörjats, och olika ERUF-projekt får nu större betydelse. Genom ett nätverkssamarbete på allt från lokal till internationell nivå arbetar det europeiska företags- och innovationscentret i Valenciennes (Nord Pas-de-Calais, mål 1) för bättre relationer mellan små och medelstora företag inom tjänstesektorn och forskare. Bland åtgärder för industriell omställning kan nämnas att man i Eure (Haute- Normandie) har byggt upp en företagsby där verksamheten består i förpackning av läkemedel. På ett år har fem små och medelstora företag med sammanlagt 120 anställda etablerat sig där. När IBM i Alès (Languedoc-Roussillon), som då var den i särklass största kunden för ett mindre företag på orten, flyttade över en stor del av sin verksamhet till USA, fick detta mindre företag hjälp med att skaffa sig ett system för utbyte av data, som gör att det är uppkopplat både till IBM och till de egna lokala underleverantörerna. Ute på landsbygden, och detta är bara ett exempel bland många andra, har ett litet företag i Bourgogne tack vare stöd kunnat ta steget från en hantverksmässig till en industriell tillverkning. Idag tillverkar det plastkomponenter med hög precision. En grundläggande yrkesutbildning ges nu över hela landet för de 50 000 anställda inom jordbrukets livsmedelsindustri som har de allra lägsta yrkeskvalifikationerna (särskilt i små och medelstora företag). I uppläggningen ingår såväl multimedia som distansutbildning, och stort utrymme ges för egna initiativ. Irland Mål 1. Överföringar gjordes från den produktiva sektorn till mänskliga resurser och infrastrukturer för vägar (se här intill). Ytterligare medel tillfördes FoTU. Vissa miljöåtgärder började genomföras: kontroll av föroreningar från jordbruket och av hygienen i hanteringen av mjölk. Till detta utgick stöd på 28,5 miljoner ecu. För första gången beviljades stöd för att öppna daghem. När det gäller mänskliga resurser visade det sig nödvändigt att satsa mer på åtgärder till förmån för långtidsarbetslösa, för de mest utsatta grupperna och för ungdomar som avbrutit sin skolgång. I erbjudandena om utbildning ansågs det nödvändigt att ta till marknadsföringsmetoder. På jordbrukssidan fattades beslut om att ändra kompensationsbidragen. Fiskeprogrammet går framåt i tillfredsställande takt. Gemenskapsinitiativ. Även om utvärderingen efter halva tiden inte ledde till några större omfördelningar blev det lättare Irland Mål 1: - 163 miljoner ecu, huvudsakligen från programmet "den produktiva sektorn", fördes över till mänskliga resurser och infrastrukturer för vägar; - två nya åtgärder finansierades (kontroll av föroreningar från jordbruket och hygienkrav för mjölksektorn; stöd från gemenskapen på 28,5 miljoner ecu); - ytterligare 20 miljoner ecu till stöd till ungdomar utan avgångsbetyg. Gemenskapsinitiativ: - Retex förlängdes med ett år; - ytterligare 100 miljoner ecu till Peace under 1998; - Leader II-programmet för tekniskt stöd antogs. 11 Strukturfondernas
Godkända program och beviljade stöd 1997 Italien Mål 1: - från områden och program som inte hade utnyttjat de finansiella resurserna på ett effektivt sätt fördes 698 miljoner ecu över (i början av 1998) till andra områden och program där genomförandet blev bättre; - ett nytt multiregionalt program antogs som syftar till att bilda producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker och stödja deras verksamhet; - programmet Pianura antogs, likaså ett globalt stöd till det krisdrabbade Brindisi-området, fyra flerregionala program (miljö, infrastrukturer för flygplatser, projektbyar, civilskydd) samt ett globalt, flerregionalt stöd, "Litterära parker". Mål 2: Elva SPD för perioden 1997-1999 antogs (stöd från gemenskapen på 798 miljoner ecu, till vilket skall läggas 170 miljoner som förts över från föregående period). Mål 5a "jordbruk": ett flerregionalt program antogs (totalkostnad 714 miljoner ecu, varav 185,6 miljoner från strukturfonderna). Gemenskapsinitiativ: - Tre gränsöverskridande Interreg II A-program antogs: Italien/Grekland (169,2 miljoner ecu från strukturfonderna), Italien/Österrike (11,8 miljoner) och Italien/Slovenien (15,6 miljoner); - ett Interreg II C-program för att bekämpa torkan antogs (15,2 miljoner ecu från ERUF); - programmet Urban vidgades till att omfatta ytterligare tre städer (Trieste, Lecce, Catanzaro), vilket gör att strukturfondernas stöd till Urban uppgår till 136 miljoner ecu. att styra programmens inriktning. Programmet Retex förlängdes och de nya projekten under Sysselsättning och Adapt valdes ut. Initiativet Peace fortsatte, men i långsammare takt än planerat i och med att de ansvariga organen och de som lämnade in projektförslag måste kunna styrka sina ansökningar om ytterligare finansiella medel för 1998 (se här intill) och 1999. Eftersom praktiskt taget alla irländska företag tillhör kategorin små och medelstora företag är dessa i allra högsta grad involverade i de program som får stöd från strukturfonderna. Programmet Industri innehåller t.ex. nya risk- och startkapitalfonder, som de små och medelstora företagen inte hade tillgång till på den privata marknaden, allt i syfte att öka takten i deras tillväxt och på samma gång konsolidera deras balansräkningar. Det finns också ett nytt projekt för forskning, tekniköverföring och innovation som ger små och medelstora företag en möjlighet att få räntesubventioner. Räntesubventionerade lån för små och medelstora företag har också med framgång kommit till användning i gemenskapsinitiativen SMF och Peace. Italien Mål 1. Takten i det finansiella genomförandet ökade under 1997. I praktiken uppnåddes målet i fråga om utgifterna (38%), även om det finns stora skillnader mellan fonderna och mellan olika åtgärder. Utvärderingen efter halva tiden ledde till stora omfördelningar mellan program och regioner (se här intill). Goda resultat uppnåddes i fråga om mänskliga resurser yrkesutbildning för ungdomar och för personer med akademisk grundexamen samt på områdena industri, miljö och turism. Ett nytt flerregionalt program antogs för jordbrukets del (se här intill). När det gäller fiske ledde den kris som sektorn drabbades av under 1997 (mindre fångster, högre kostnader och större import) till att programmen genomfördes endast i begränsad omfattning. Mål 2. Programmen för 1997-1999 antogs (se här intill). De stödberättigande områdena har inte ändrats förutom en utvidgning i Emilia-Romagna och i Lombardiet. Strategierna och målen är också i stort sett oförändrade, dock med en förskjutning av tonvikten dels mot små och medelstora företag, som skall få tillgång till ny teknik, dels mot integrerade projekt för lokal utveckling samt mot miljö och lika möjligheter för kvinnor och män. Sysselsättningsstöd finns med i planerna överallt. Mål 3 och 4. Under mål 3 visade utvärderingen att det var nödvändigt att förbättra samordningen mellan skolutbildning och yrkesutbildning. Deltagandet ökade både från de små och medelstora företagens sida och i fråga om sammanslutningar utan vinstsyfte. Dessutom tillkom ett nytt prioriterat mål för lokal utveckling. I enlighet med den nya lagen på sysselsättningsområdet (juni 1997) beslutade man att överföra resurser till stöd för ungdomar, kvinnor och grupper som står utanför samhället. Efter en långsam start under mål 4 ökade takten betydligt under 1997, dock inte tillräckligt för att kompensera förseningen. Mål 5a. Genomförandetakten för åtgärderna inom jordbruket varierar avsevärt från ett program till ett annat; betalningarna ligger kvar på en för låg nivå (31%) trots en betydande förbättring jämfört med 1996. Ett flerregionalt program antogs (se här intill). Beträffande fisket har endast 19% av betalningarna gjorts på grund av den kris som drabbat hela sektorn. Mål 5b. Utvärderingen kunde generellt sett bekräfta att rätt strategier valts, men det visade sig finnas vissa enskilda omständigheter som förklarar det långsamma genomförandet (komplexa anbudsförfaranden, en mängd mikroprojekt,...). Nya åtgärder för sysselsättningen integrerades i redan befintliga åtgärder. Gemenskapsinitiativ. Fyra program antogs och initiativet Urban utvidgades (se här intill). Övriga program uppvisade begränsade framsteg under 1997. Nya projekt under 12 Strukturfondernas
Adapt och Sysselsättning valdes ut. Beträffande Leader II har nästan alla regioner nu sina lokala aktionsgrupper klara, och verksamheten har kommit igång. Vid årets slut hade inga uppgifter om styrkta utgifter kommit in under programmet Pesca. I hela södra Italien stöder ERUF ett nationellt stödsystem för små och medelstora företag på områdena transport, miljö, FoTU och industri. Framgångarna är särskilt märkbara i de två sistnämnda fallen. Ett annat exempel på stöd till små och medelstora företag i södra Italien är projektet "Tarí" i Caserta (Kampanien), där man samlat alla led i hela den napoletanska juvelerarbranschen, inklusive forskning och yrkesutbildning, i ett ultramodernt mångfunktionellt centrum. Detta har resulterat i en tredubbling av antalet anställda. På jordbruksområdet får 33 små och medelstora företag inom jordbrukets livsmedelsindustri ett stöd som syftar till att säkra 400 befintliga jobb och skapa 90 nya. Stödet för industriell omställning kan illustreras med "Teknikbyn" i Piemonte som hyser ett femtontal små och medelstora nyskapande företag med stor tillväxtpotential och två huvudinriktningar: komponenter på områdena ny teknik för hushållen och automatisering samt bioteknik. Företagen erbjuds såväl gemensam service av olika slag som laboratorier och tekniköverföring mellan varandra och med omvärlden, särskilt genom gemenskapens forskningsprogram. Luxemburg Mål 2. Utvärderingen visade att de nya företagsbyarna ZARE och PAFEWE har blivit en framgång. Åtgärderna förlängdes för perioden 1997-1999, med större uppmärksamhet riktad mot kvaliteten på miljöområdet. möjligheter som finns på arbetsmarknaden, erbjuder kompletterande yrkesutbildning och följer upp hur det går för de personer som fått arbete. Fonden har också gett stöd till yrkesutbildningsinstitut och stimulerat nya arbetsformer för att hitta nya jobb och ge ungdomar vägledning. Mål 5a. Luxemburg har begärt att åtgärderna för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter även skall omfatta frukt, grönsaker och potatis. När det gäller fisket är syftet med stödet att kunna behålla den odlingsanläggning som är programmets enda stödmottagare. Mål 5b. Utvärderarna förespråkade att de åtgärder som inte var genomförbara under perioden skulle avföras från dagordningen (telecentret i Alsdorf, skifferbrotten i Martelange) och att man skulle satsa mer på åtgärder för kulturarvet på landsbygden. En ny finansieringsplan fastställdes. Gemenskapsinitiativ. Programmen Resider och Konver antogs. Det uppstod administrativa problem när man skulle bevilja tillstånd för att rusta upp vissa stadsdelar, vilket ledde till förseningar för Urbanprojekten. Programmen Interreg, Leader, Sysselsättning och Adapt gick framåt i god takt. Där det förr fanns en slagghög hyser nu industriområdet PAFEWE olika verksamheter utan något direkt samband med den gamla stålindustrin, som är på tillbakagång. Exempelvis finns det nu återvinningsföretag, tillverkningsföretag och små och medelstora hantverksföretag. I projektet ZARED erbjuder man sådana företag som inte direkt berörs av lagen om ekonomisk diversifiering bebyggda tomter för att därigenom kunna locka regionens små och medelstora företag inom industri, hantverk och handel att etablera sig där. I de här två projekten har effekterna inte låtit vänta på sig: cirka 370 nya jobb brutto har skapats. Luxemburg Gemenskapsinitiativ: Resideroch Konver-programmen och ett transnationellt Interreg II C- program (översvämningar Rhen- Meuse/Maas) antogs. Mål 3 och 4. ESF har medfinansierat en ny arbetsförmedling som undersöker alla 13 Strukturfondernas
Godkända program och beviljade stöd 1997 Nederländerna Mål 1: - budgeten för åtgärden "industriområden och affärscentrum" minskades med 100,5 miljoner ecu; huvudprojektet (hamnen i Almere) kunde inte genomföras inom den planerade tidsramen; - ESF avsatte 5 miljoner ecu till en budget för åtgärden "Sysselsättning". Mål 2: från projekt som inte avslutats under föregående period fördes 80,1 miljoner ecu över till perioden 1997-1999. Gemenskapsinitiativ: - två nya Urban-program antogs: Utrecht och Rotterdam (6,5 miljoner ecu från ERUF till vardera); - Leader II-programmet för tekniskt stöd antogs; - två transnationella Interreg II C- program antogs: översvämningar Rhen-Meuse/Maas (137,1 miljoner ecu från ERUF) och Nordsjön (14,5 miljoner); - Resider förlängdes till slutet av 1999; - 2 miljoner ecu föreslogs föras över från Adapt till Sysselsättning. Österrike Gemenskapsinitiativ. Två Interreg-program antogs: - 1 gränsöverskridande Interreg II A-program antogs: Österrike/Italien; - 1 transnationellt Interreg II C- program antogs: CADSES (Centraleuropa, Donau, Adriatiska havet och Sydösteuropa). Nederländerna Mål 1. De omorienteringar som Flevoland föreslagit syftar särskilt till att minska budgeten för industriområden och affärscentrum (se här intill). När det gäller mänskliga resurser noterar man framförallt att medel nu har avsatts för att skapa nya jobb. Genom en annan omorientering vill man kunna minska minimiantalet deltagare i ESF:s åtgärder, så att fler små och medelstora företag kan komma med. När det gäller fisket anses insatser från andra fonder än FFU nödvändiga. Mål 2. De program som antogs för perioden 1997-1999 har samma prioriteringar som tidigare, men särskild vikt fästs nu vid lokala sysselsättningsinitiativ, infrastrukturer för FoTU, tekniköverföring till små och medelstora företag samt vid transporter. Mål 3 och 4. Mål 3-programmet gick framåt enligt planerna: 85% av medlen i årets budget har betalats ut, resten skall överföras till kommande år. Mål 4-programmet kom upp i normal genomförandetakt, och det finansiella genomförandet gick bra. De flesta projekt går ut på att företag inom en viss sektor skall kunna slå sig samman, och finansieringsansökningarna har vuxit alltmer i omfång. Mål 5a. Under 1997 startade dels nya projekt inom jordbruket för att förbättra konkurrenskraften och den kommersiella kapaciteten, dels projekt som gällde trädgårdsodling. Genomförandetakten ökade för de åtgärder som avser bearbetning och saluföring. På fiskeområdet är den däremot alltför långsam. Mål 5b. Olika överföringar mellan prioriteringar och åtgärder övervägdes. I provinserna Friesland, Groningen-Drenthe, Overijssel och Limburg var åtgärderna inriktade på startande av nya företag och på turism och landskapsvård; i Zeeland låg tonvikten på diversifiering inom jordbruket. Programmen har generellt sett gått bra, och i samtliga fall har miljön fått en framträdande plats. Gemenskapsinitiativ. De nya Urban- och Interreg II C-programmen (se här intill ) antogs. Genomförandet av Retex, Resider och Konver går enligt planerna. Programmet Resider förlängdes, och möjligheten för företag att få stöd från Konver finns nu även på andra håll än inom försvarssektorn. Det nationella Leader II-nätet godkändes och det finansiella genomförandet gick enligt prognoserna. De nya Adapt-projekten tog inte hela budgeten i anspråk, och därför föreslogs en överföring till Sysselsättning. Genom att ge stöd för att anställa yngre personer med akademisk grundexamen eller andra välutbildade personer vill man i projektet KIM främja ett nyskapande i små och medelstora företag i Flevoland (mål 1). Stödet är förknippat med vissa villkor för att se till att det inte bara blir billig arbetskraft som anställs. I det industriella omställningsområdet Arnhem-Nijmegen har ett projekt för att förbättra logistiken på små och medelstora transport- och distributionsföretag gjort det möjligt att skapa 94 jobb, och 280 anställda på 20 företag har fått en specialiserad yrkesutbildning. I Twente får de små och medelstora företag "som bara flyter med" (som inte är med och går i spetsen i fråga om nyskapande) experthjälp och råd utifrån, men även lån och stöd för nyskapande investeringar. Ute på landsbygden i Friesland kan de små och medelstora företagen utvecklas tack vare projekt som industribyn i Drachten och Heereveen eller nya industriområden med anknytning till vattensporter. Österrike Mål 1. Genomförandet har fortsatt i god takt i Burgenland. De flesta investeringsprojekt för industri, infrastrukturer för företagen och för turism har genomförts, men det visade sig nödvändigt att påskynda yrkesutbildningsinsatserna. Målet för antalet nya jobb har justerats neråt, så att det hamnar på en mer realistisk nivå. I utvärderingen befanns den valda strategin vara riktig, men en arbetsgrupp inrättades för att få fram fler nya företag i regionens centrala och södra delar. 14 Strukturfondernas
Mål 2. Med de cirka 2 070 nya jobb som skapats, jämfört med de 3 940 som man totalt räknade med, är genomförandet tillfredsställande. Beslut har emellertid fattats om att korrigera skillnaderna i genomförandet mellan olika åtgärder. När det gäller stödet för produktiva investeringar och de direkta stöden till företagen har man kommit längre än i satsningarna på turism och FoTU. Mål 3 och 4. Vad gäller mål 3 framgår det av översynen efter halva tiden att 88 500 personer har fått en yrkesutbildning; 80% av resurserna gick till kompetensutvecklingsprojekt, 10% till sysselsättningsstöd och resten till rådgivning och övervakning. Ungefär hälften av de som fick utbildning blev sedan anställda inom sex månader. Programmet ändrades under 1997 för att man skulle kunna satsa mer på ungdomar. Under mål 4 har genomförandesystemet setts över, så att åtgärderna i större utsträckning leder till att man når anställda i små och medelstora företag som står inför industriella förändringar. För storföretagen gäller mycket strikta villkor. Mål 5a. De mindre gynnade jordbruksområdena har utvidgats och täcker nu 69,4% av den brukade jordbruksarealen; kompensationsbidrag utgår till mer än 99 000 jordbrukare. Produkterna har tagits med i programmet för bearbetning och saluföring. Efter en inkörningsperiod på hela två år gick programmet Pesca framåt i god takt under 1997. Mål 5b. Med tanke på den korta perioden för att genomföra programmen har en fullständig utvärdering för de sju områden som täcks (60% av landets yta och 30% av befolkningen) inte kunnat göras. Gemenskapsinitiativ. Två Interreg-program (se här intill) antogs under 1997, och det finansiella genomförandet har redan visat sig tillfredsställande. Beträffande de tidigare gränsöverskridande programmen visade översynen efter halva tiden att det trots projektens kvalitet är önskvärt att anslagen tas i anspråk i snabbare takt, särskilt i fråga om åtgärder vid unionens yttre gränser. Initiativet SMF går fortfarande endast långsamt framåt, men ett stort antal pilotprojekt (informationsteknik, miljö) har kommit igång. Beträffande Adapt och Sysselsättning gick det decentraliserade urvalet bra, även om de administrativa rutinerna inte alltid var de bästa. Genomförandet under Leader anses ligga på en tillfredsställande nivå. Det nät som drivs av det regionala informationscentret i Wiener-Neustadt, i Niederösterreich, är uppkopplat till kommissionens nät, BC-Net, och till de Euro-Info-Centres som finns över hela unionen. Härifrån ges stöd och råd till nystartade små och medelstora företag, och kontakt förmedlas med tekniska institut och med eventuella partners i andra länder. I Steiermark finns det idag fem verksamhetscentrum ("idékläckarcentrum") i anslutning till olika industriområden. Dessa samordnas via Internet och har infrastrukturer och utrustning som är anpassade till de nystartade företagens behov. I Vorarlberg har ett offentligt/privat partnerskap tagit fram en plan för hur företagen skall kunna göra "eko-vinster". Syftet är att i samband med nyinvesteringar åstadkomma en bättre resursanvändning och en begränsning av föroreningarna för små och medelstora företag, samtidigt som de skall få hjälp med att minska sina kostnader. Portugal Mål 1. Bland de större förändringar som man beslutade om under 1997 kan man framhålla ökade satsningar på regionala program och på åtgärder för industri, transporter, yrkesutbildning och sysselsättning. Detta blev möjligt tack vare överföringar av anslag från andra sektorer (se här intill). Utvärderingen visar å andra sidan att genomförandetakten ofta är högre än beräknat. Byggandet av motorvägar och andra större vägar hade till exempel vid utgången av 1996 kommit upp i 74% av det mål som sattes upp för 1999. När det gäller telekommunikationer nådde man redan i slutet av 1996 målet att under 1999 nå upp till den genomsnittliga telefontätheten i EU (42 abonnemang per 100 invånare). Portugal Mål 1. Finansiella överföringar till ett antal program, t.ex. följande: - de regionala programmen (+133 miljoner ecu från ERUF varav 44% till miljön); - delprogrammen "Industri" (+46 miljoner ecu) och "Transporter" (+34 miljoner ecu för förbindelsen nord/syd och en utbyggnad av tunnelbanenätet i Lissabon); - yrkesutbildning och sysselsättning (35,7 miljoner ecu från ESF). Överföringarna sker från sektorerna energi (-13,8 miljoner ecu), yrkesutbildning inom jordbruket (-30,5 miljoner), handel (-50 miljoner) och lokal utveckling inom jordbruket (-15 miljoner). - Ett integrerat utvecklingsprogram (PEDIZA) antogs för området Alqueva i Alentejo (en offentlig investering på totalt 376,7 miljoner ecu, varav ett särskilt stöd från strukturfonderna på 203,1 miljoner). Gemenskapsinitiativ: ett nytt Interreg II C-program för att bekämpa torkan antogs (6,247 miljoner ecu från ERUF). 15 Strukturfondernas
Godkända program och beviljade stöd 1997 Finland Mål 2: - SPD för 1997-1999 antogs. Gemenskapsinitiativ: - ett transnationellt Interreg II C- program antogs (Östersjön) - ett andra Urban-program antogs (Helsingfors-Vantaa) - Leader II-programmet för tekniskt stöd antogs Beträffande programmet för yrkesutbildning och sysselsättning nåddes en överenskommelse om att prioritera den grundläggande yrkesutbildningen, lärlingssystemet och en fortsatt utbildning för de ungdomar som avbrutit sin skolgång i förtid. Övriga program för mänskliga resurser syftar till att göra det lättare för anställda på små och medelstora företag att få yrkesutbildning. Ett integrerat utvecklingsprogram (PEDIZA) för Alquevaområdet (Alentejo) antogs under 1997 (se här intill), där bl.a. byggandet av en damm i floden Guadiana ingår. Gemenskapsinitiativ. Ett nytt Interreg II C- program för kamp mot torkan antogs under 1997 (se här intill). Genom programmet Interreg II B (energinät), som startade samma år, kunde man för första gången leda naturgas till Portugal. De fyra omställningsinitiativen (Retex, Rechar, Resider och Konver) fick ytterligare resurser och förlängdes fram till 1999. Nya projekt under Sysselsättning och Adapt valdes ut, och alla lokala aktionsgrupper i Leader har nu utsetts. Efter en långsam start på Pesca har de tre involverade fonderna gjort ett åtagande för en enda delbetalning. Syftet med projektet FACAP, som med stöd från ERUF drivs av ett konsortium där i första hand 11 små och medelstora företag i skomakarbranschen ingår, är att utveckla skosektorn med hjälp av 56 nya maskiner och tekniska tillämpningar (tillskärning med hjälp av vattenstråle, CAD-system, införande av robotar ). Tack vare industriprogrammet PEDIP II har till exempel ett litet företag som tillverkar tekniskt glas kunnat behålla ett hundratal jobb genom att använda sig av ett kvalitetsgarantisystem och genom att få ISO 9002-certifiering för hela sitt produktsortiment på 1 200 hälsovårdsoch undervisningsartiklar, varav upp till 40% är avsett för export. Ett annat exempel är ett företag som färgar och tvättar trikåer, som genom att automatisera sin produktion och datorisera administrationen kunde öka produktiviteten med 10% samtidigt som kvaliteten på servicen blev bättre. Finland Mål 2. Åtgärderna har lett till att cirka 5 000 jobb kunde skapas under 1995 och 1996. Erfarenheterna från denna period har tillsammans med förenklingarna i det nya programmets struktur fått till följd att åtagandena vid utgången av 1997 uppgick till 44% av budgeten för 1997-1999. För hela perioden 1995-1999 hade åtagandena kommit upp i 58% av stöden vid utgången av 1997. På området mänskliga resurser visade det sig att man i stöden från ESF alltför ofta utgår från utbudet, när man hellre borde inrikta sig på de små och medelstora företagens verkliga behov. Mål 3 och 4. Under mål 3 deltog 68 000 personer i en yrkesutbildning under 1997, vilket motsvarar 75% av det beräknade antalet för perioden 1995-1999. Insatserna under mål 4 omfattade mer än 20 000 små och medelstora företag, och cirka 69 000 personer fick yrkesutbildning och vägledning; detta motsvarar 85% av vad man räknade med för perioden. Yrkesutbildningarnas längd per deltagare var emellertid kortare än beräknat. Utvärderingen efter halva tiden gav inte upphov till några nämnvärda förändringar. Mål 5a. Under 1997 utgjorde kompensationsbidragen till 1 200 jordbrukare 90% av utgifterna för jordbruksstrukturerna. Emellertid antogs även 133 projekt med stöd för bearbetning och saluföring av produkterna. Med cirka 700 godkända projekt ökade genomförandetakten för Pesca. Åtaganden har gjorts för 100% av anslagen för perioden och 80% har betalats ut. Mål 5b. Utvärderingen visade att det var nödvändigt att förbättra den administrativa organisationen för programmen. Det framgick också att de regionala skillnaderna har en tendens att bli större mellan landsbygdsområden, där befolkningen minskar alltmer, och övriga områden. Syftet med programmen är att de små och medelstora företagen skall kunna diversifieras och bli starkare, att utveckla servicen på landsbygden, att göra landsbygdsområdena attraktivare och anpassa dem till den gemensamma 16 Strukturfondernas
jordbrukspolitiken. Miljötänkandet är en gemensam nämnare för alla åtgärder. Mål 6. Beslut fattades om finansiella överföringar till de åtgärder som hade tagit alla disponibla medel i anspråk, särskilt i fråga om företagsklimatet, yrkesutbildningen (21 000 deltagare sedan 1995) och kampen mot arbetslösheten. ESF:s insatser för informationssamhället fick också mer resurser. En ny sorts lån för mycket små företag infördes. I fråga om jordbruksstrukturerna och landsbygdens utveckling har förseningen i starten nu hämtats in. Gemenskapsinitiativ. Ett Interreg II C- program godkändes (se här intill). De första utvärderingarna av Interreg kom fram till att projekturvalet måste bli bättre. Skillnaderna i förfaranden mellan Interreg och Tacis gjorde det svårt att finansiera projekt som verkligen var gränsöverskridande med Ryssland. Området Helsingfors/Vantaa fick stöd från Urban, och i Joensuu har åtaganden gjorts för 100% anslagen och 50% betalats ut. Programmet SMF går framåt fortare, och åtagandena har kommit upp i 100% av anslagen. Cirka 5 000 personer har fram till 1997 deltagit i projekt under Adapt och Sysselsättning, och för de nya projekten ligger planerna på 6 000 deltagare under Sysselsättning och 4 000 under Adapt. Slutligen har tio lokala aktionsgrupper under Leader utsetts och kommit igång med sitt arbete. Ett mycket framgångsrikt centrum för plast- och metallindustrin har byggts upp i den glest befolkade regionen Nordkarelen (mål 6). I Uleåborg i norra Österbotten har det nya centrumet Micropolis slagit upp sina portar för små och medelstora företag i mikroelektronikbranschen. Projektet "möbeltillverkning och design" i det industriella omställningsområdet Päïjät-Häme (Lahtis) har gett konkreta resultat: man har byggt upp ett nätverk för tillverkare, råvaruproducenter och yrkesutbildningsinstitut, lagt upp yrkesutbildningar för 55 företag, och slutligen skapat 160 jobb och bevarat ytterligare 840. I Kymenlaakso har 36 små och medelstora företag slagit sig ihop om att erbjuda logistiktjänster för utländska företag som vill ha handelsutbyte med Ryssland. Tack vare mål 5b-stöd i många olika former till små och medelstora företag i landsbygdsområden har 1 200 nya företag startats, varav 350 inom jordbruket. Sverige Mål 2. De resultat som uppnåddes redan under 1997 i fråga om sysselsättningen tydde på att den effekt man förväntat sig av programmen (21 000 nya jobb) skulle kunna bli en realitet. Åtgärderna koncentrerades till att förbättra det ekonomiska klimatet, stödja lokala små och medelstora företag och utveckla turismen. Mål 3 och 4. Sedan 1996 har stora framsteg gjorts i genomförandet av mål 3. Vid utgången av 1997 hade man kommit upp i cirka 1 190 projekt med 90 000 deltagare. Utbildningscentrum som erbjöd IT-utbildning för ungdomar fick en oväntat stor respons. Mål 4-programmets effekter på sysselsättningen och på de små och medelstora företagens interna utveckling blev positiva. Mål 5a. Kompensationsbidragen utgör den största delen av de anslag som går till jordbruksstrukturerna. Beträffande investeringsstöden för jordbruksföretag, som godkändes i slutet av 1996, har endast 87 jordbrukare fått detta stöd under perioden fram till utvärderingen. Stöden utgår framför allt för miljöskydd, djurens välbefinnande och diversifierade verksamheter. Stöden till produktion och saluföring avser främst produkter som kött och mjölkprodukter. En överföring gjordes från de åtgärder som inte genomförts under mål 5a till andra insatser (se här intill). Beträffande fisket går investeringarna i första hand till beredning av fisk och modernisering av flottan. Mål 5b. Efter en långsam start 1996 är takten i genomförandet nu betydligt högre, med undantag för vissa åtgärder. De anslag som fördes över från mål 5a används Sverige Beträffande strukturfonderna fördes 56 miljoner ecu från ej genomförda åtgärder under mål 5a över till program under mål 6 (43,3 miljoner), 5b (7,7 miljoner) och till en nyskapande åtgärd i enlighet med artikel 10 i ERUF. Gemenskapsinitiativ: - Två transnationella Interreg II C- program antogs (Östersjön och Nordsjön); - Leader-programmet "Ett nationellt nät" antogs". 17 Strukturfondernas
Godkända program och beviljade stöd 1997 Förenade kungariket Mål 1: ytterligare 28 miljoner ecu till kollektivtrafiken i Nordirland. Mål 2: de 13 programmen för 1997-1999 antogs. Mål 3: ett SPD för 1997-1999 antogs (i slutet av 1996). Mål 4: det första brittiska SPD för 1998-1999 antogs i mars 1998 (stöd från gemenskapen på 247,4 miljoner ecu). Mål 5a: efter det att England fått tillstånd att begränsa genomförandet av åtgärderna för jordbruksprodukter minskades stödet från EUGFJ från 227 till 51 miljoner ecu. Gemenskapsinitiativ: - 3 SMF-program (England mål 2, England mål 5b, Merseyside), - 4 Urban-program (Brighton, Bristol, Coventry, Leeds), - 1 transnationellt Interreg II C- program (Nordsjön); - Rechar, Resider, Retex och Konver förlängdes och fick ytterligare finansiella resurser från reserven; - 16 miljoner ecu fördes över från Adapt till Sysselsättning. framför allt till lån för unga företagare och för att kompensera nedläggningen av ett sockerbruk på Gotland. Mål 6. Utvärderingen visade att det finns goda möjligheter att nå upp till prognoserna på 9 500 nya jobb och 900 nya företag. Antalet åtgärder har emellertid dragits ner från 30 till 25, under det att gemenskapens medfinansieringsgrad höjdes från 50% till 75% för utvecklingsåtgärder på landsbygden och på lokal nivå samt för samernas renskötsel. Ett nytt projekt, "Regionalt utvecklingsstöd", som är avsett att främja små och medelstora företag, påbörjades. Gemenskapsinitiativ. Två Interreg II C- program godkändes. Genomförandetakten för de åtta andra Interreg-programmen ökade, även om utbetalningarna till stödmottagarna fortfarande ligger på en låg nivå. För SMF-initiativets del gjordes åtaganden för alla anslag. Ett av målen är att skapa ett nät för ett tusental små och medelstora företag. Beträffande anslagen till det Leader-program som antogs under 1997 har åtaganden redan gjorts till 100%. De nya projekten under Adapt och Sysselsättning valdes ut, och dessutom påbörjades ett nordiskt samarbetsprojekt för utbyte av god praxis. Beslut fattades om en informationskampanj för att bättre kunna utnyttja anslagen till Pesca. Detta initiativ finansieras nu också nationellt och inte bara regionalt. Bland de projekt som avser mänskliga resurser i små och medelstora företag i industriella omställningsområden kan Högskolan i Karlskrona visa upp ett "virtuellt forum", Högskolan i Luleå ett nytt kommunikationssystem, biblioteken i Värmland en satsning på ekonomisk information. I området längs Ångermanlandskusten har man satsat på personalutbildning. Samarbetet mellan små och medelstora företag och forskare ägnas stor uppmärksamhet i landsbygdsområden under mål 5b och i glest befolkade områden (mål 6), där det för övrigt rör sig om att uppmuntra samerna till att starta egna företag. Initiativet SMF ger stöd till ett nät för integrerad produktion via Internet som testas av ett trettiotal små och medelstora företag i syfte att påvisa fördelarna med IT och att uppmuntra samarbetet mellan små och medelstora företag. I ett annat projekt vill man i Värmland stimulera innovationsandan i 15 små och medelstora företag med stor tillväxtpotential. Förenade kungariket Arbetsmarknadens parter och lokalpolitiker har på ett systematiskt sätt deltagit i programmens övervakningskommittéer, vilket inte varit fallet tidigare. Mål 1. I Merseyside höjdes stödet till den ekonomiska utvecklingen i kommunerna, och man införde en ny åtgärd på området informations- och kommunikationsteknik. I Highlands & Islands beslutade man att i framtiden bli tydligare i fråga om att rikta åtgärderna till de personer som verkligen står utanför samhället. I Nordirland lades tonvikten på att förbättra kollektivtrafiken. Under hela mål 1 utbetalades inget investeringsstöd till jordbruket, i första hand beroende på en otillräcklig nationell medfinansiering. Precis som i övriga landet blev dessa investeringar försenade på grund av "galna ko-krisen". På fiskeområdet har däremot genomförandet gått allt snabbare. Mål 2. Större uppmärksamhet måste ägnas åt att få fram nya jobb. Detta kan ske via stöd till små och medelstora företag, men också via ett stöd som mer generellt styrs mot investeringar. I de flesta program har man speciellt prioriterat projekt som avser den ekonomiska utvecklingen på kommunal nivå i de minst gynnade områdena, särskilt i städerna. Mål 3 och 4. Sedan 1997 organiseras genomförandet av mål 3 på ett nytt sätt. Detta innebär att varje region klart och tydligt kan lägga fast sina egna prioriteringar 18 Strukturfondernas
och välja sin egen strategi, med angivande av kvantifierade data. De brittiska myndigheterna lade i slutet av året fram det första mål 4-programmet för Förenade kungariket. Mål 5a. Av de 138 miljoner ecu som satsades på att förbättra jordbruksstrukturerna gick omkring 95% till kompensationsbidrag. Cirka 58 000 jordbruksföretag erhöll detta bidrag. Resterande 5% gick till att finansiera investeringar. Beträffande fisket godkändes över 33% av investeringarna, vilka avsåg en minskning och modernisering av flottan, beredning och saluföring, anläggningar i hamnarna etc. Förenade kungariket skall minska sin flotta med 108 fartyg, och då bör man kunna närma sig de mål som sattes upp för perioden fram till 1997. Mål 5b. De preliminära resultaten från den mellanliggande utvärderingen visade att de planerade strategierna och finansieringarna höll måttet. Överallt där det var möjligt kopplades utvecklingen för de små och medelstora företagen till jordbruket. Gemenskapsinitiativ. Programplaneringen för initiativen kompletterades i slutet av 1997 (se här intill). Nya projekt under Adapt och Sysselsättning valdes ut. En betydande del av stöden under Adapt har ännu inte utnyttjats, vilket föranlett myndigheterna att under 1998 gå ut med en inbjudan att lämna in förslag på projekt under det nationella programmet "Industriuniversitetet". I fallet Nordirland bör det påpekas att man i Urbanprogrammet även satsar på samarbete mellan de två befolkningsgrupperna och inte bara på sedvanliga upprustningsåtgärder i eftersatta stadsdelar i Belfast och Londonderry. Genomförandet av Leader äventyrades i början av att man inte kunde nå en överenskommelse om den nationella finansieringen. Därför fanns det ingen nationell verksamhet för EU att medfinansiera. Inom fisket ställde man sig först skeptisk till Pesca för att därefter bli mycket entusiastisk inför ett stort antal åtgärder. I Merseyside riktar sig åtgärden "Företagsuniversitet" till 5 000 små och medelstora företag av vilka 75% har stor tillväxtpotential. Detta kommer att bli en verklig vitamininjektion för utvecklingen i den här mindre gynnade regionen. Målet är att personer med akademisk utbildning från universitetet i Liverpool skall kunna få en arbetslivsintroduktion ute på de små och medelstora lokala företagen. Där skall de genomgå en intensiv yrkesutbildning inom ekonomi och handel och få möjlighet att bli anställda efter att ha prövat sig fram under en period på sex månader. De 1 200 projekt som redan finansierats har resulterat i att 2 000 akademiker fått anställning. Av dessa rör det sig om nya jobb i 550 fall. För att stimulera industriell omställning i nordöstra England har man inom projektet "En ny företagsstrategi" öppnat rådgivning för personer som startar nya företag. Detta sker genom ett nät av lokala partners, och de nya företagarna får tillgång till en riskkapitalfond bara de förbinder sig att anställa minst en person. Av de 1 800 små och medelstora företag som redan startats (en stor del av dem lever vidare) har 560 startats av kvinnor. Av de 3 200 personer som anställts var 200 långtidsarbetslösa och 600 ungdomar under 25 år. I landsbygdsområdena är stödet anpassat till de många små och mycket små företagen. I sydvästra England består det till exempel av riktade yrkesutbildningar, rådgivning i ekonomi och handel eller finansiering av ekonomiska infrastrukturer. 19 Strukturfondernas
Rapporten Strukturfondernas årsrapport för 1997 antogs av Europeiska kommissionen den 14 oktober 1998 och lades därefter fram för Europaparlamentet. Den fullständiga rapporten finna att köpa (pris: 30 ecu) på de officiella försäljningsställena för Europeiska unionens publikationsbyrå. BTJ AB Traktorvägen 11 S-221 82 Lund Tfn (46-46) 18 00 00 Fax (46-46) 30 79 47 E-post: btjeu-pub@btj.se URL: http://www.btj.se En elektronisk version finns på adressen: <http://inforegio.cec.eu.int/wbdoc/docoffic/official/repor_en.htm> Information om de olika strukturfonderna finns också på Europa-servern: <http://europa.eu.int> Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för regionalpolitik och sammanhållning Ansvarig utgivare: J.-P. Berg, EK GD XVI/F.2. Kommissionen ansvarar inte för texterna i denna skrift. För övriga upplysningar, kontakta L. Nigri. Fax:+32 2 296 60 03. E-postadress för GD XVI på Internet: <http://inforegio.cec.eu.int> Detta informationsblad publiceras på de elva officiella EU-språken. Tryckt på återvunnet papper. CX-17-98-451-SV-C