OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 4 2009-10-13

Relevanta dokument
OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Engelska Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Slöjd...

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi...

Kursplaner för Montessoriskolan Växthuset

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3

Kursplaner. Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen.

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Södervångskolans mål i matematik

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

natur och miljö Syfte

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Engelska

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Broskolans röda tråd i Musik

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Moderna språk Musik Biologi...

Garda skolas lokalt uppsatta mål i alla ämnen

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

ÅRSKURS 2 LOKALA KURSPLANER ENGELSKA SKOLAN NORR

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Kursplan för Matematik

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Mina omdömen och IUP skolår 4 6

Naturorienterande ämnen

Att välja sin framtid entreprenörskap

Underlag för skriftligt omdöme Alla elever på Eketånga Montessoriskola ska varje termin ha ett skriftligt omdöme i relation till målen i varje ämne

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Underlag för skriftligt omdöme Innehåll mål

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Västerhejde skola. Namn:

MSPR Moderna språk, steg poäng inrättad SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Lärande & utveckling.

ARBETSPLAN MATEMATIK

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Individuella utvecklingsplaner IUP

Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

Lärande & utveckling.

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Broskolans röda tråd i Bild

Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Biologi Kunskapens användning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

K U L L T O R P S S K O L A

Arbetsplan

KÄRNÄMNES- OCH PROGRAMÖVERSKRIDANDE KURSER

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan

Bild Förskoleklass

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Subtraktion. Udda och jämnt. Volym. Pengar och enheten kronor. Taluppfattning Klockans halva och hela timmar Talen Geometriska objekt

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript:

OCKELBO KOMMUN Kunskapsstege År 4 2009-10-13 1

Kunskapsstege år 4 Samhällsorienterande ämnen HISTORIA Syftet med de samhällsorienterande ämnena är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten, samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald. Syftet med utbildningen i historia är att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och dess kultur. Dessutom finns ett flertal strävansmål för elevernas maximala utveckling. Våra nedbrutna mål för att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen är följande: Känna till något om vikingatiden och medeltiden. Samhällsorienterande ämnen RELIGIONSKUNSKAP Ett syfte med religionskunskap är att främja en öppen diskussion om frågor som rör tro och livsåskådning samt att skapa nyfikenhet och intresse före religion. Fördjupande kunskaper om religion och livsåskådning möjliggör detta. Dessutom finns ett flertal strävansmål för elevernas maximala utveckling. Våra nedbrutna mål för att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen är följande. Kan och förstår innebörden av den Gyllene regeln. Deltar aktivt i etiska samtal om t ex rätt och fel. Kan motivera sina ställningstaganden och reflektera över konsekvenserna. Känna till asatron. Samhällsorienterande ämnen SAMHÄLLSKUNSKAP Samhällskunskap syftar till att utveckla sådana kunskaper att eleverna ska kunna ta ställning i frågor som uppkommer i ett samhälle präglat av ömsesidigt beroende och kulturell mångfald. Utbildningen ger möjlighet att göra observationer och att använda olika informationskällor. Syftet är att utveckla förmågan att söka, granska, strukturera och värdera fakta samt att integrera, redovisa och gestalta den nya kunskapen. Dessutom finns ett flertal strävansmål för elevernas maximala utveckling. Våra nedbrutna mål för att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen är följande: Har förståelse för att människor i vårt land kan leva på olika sätt t ex beroende på etnisk Bakgrund. Kan ge exempel på hur livsvillkoren varierar hos människor i olika kulturer. 2

Samhällsorienterande ämnen GEOGRAFI Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Syftet är också att utveckla förmågan att se samband, sammanhang och helheter vad gäller överlevnad, resursanvändning och miljöpåverkan och förmåga att uppfatta möjligheter och bedöma konsekvenser åt olika handlingsalternativ. Dessutom finns ett flertal strävansmål för elevernas maximala utveckling. Våra nedbrutna mål för att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen är följande: Engelska Syfte Kan hitta med hjälp av en enkel karta t ex på skolgården. Kan använda en atlas och förstår skillnaden mellan jordglob och karta. Har kunskap om olika platsers namn och lägen t ex landskap, städer, vatten. Kan olika landskapstyper i Sverige. Har inblick i de förändringar som det innebar att gå från bondesamhälle till industrisamhälle. Känner till skillnaden mellan väder och klimat Utbildningen i engelska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och sådana språkkunskaper som är nödvändiga för internationella kontakter, för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utveckling som sker genom informations- och kommunikationsteknik samt för framtida studier. Har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Tala Kan namnge månader och årstider. Kan berätta om sin familj. Kan framföra en enkel text. Kan berätta om en dag. Kan berätta om egna intressen. Kan beskriva en person, ett djur eller en sak. Kan räkna till 100. Kan klockan och olika tidsbegrepp. Lyssna Kan lyssna på en berättelse och förstå innehållet. Förstår när andra berättar. Läsa Läser enkla berättelser skrivna för barn. Kan läsa korta meddelanden med känt vokabulär. Läser och förstår enkla instruktioner. 3

Skriva Kan skriva enkla ord. (ex. cat, dog, have, and, boy, girl, black) Kan skriva korta meddelanden. Kan skriva några meningar om sig själv. Svenska Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva, samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Ämnet skall ge läs-, film- och teaterupplevelser och tillfällen att utbyta erfarenheter kring dessa. Svenskämnet syftar till att stärka elevernas identitet och förståelse för människor med olika kulturell bakgrund. Tal och samtal Kan redogöra för något, begripligt för mottagaren. Kan återberätta med hjälp av stödord och tankekarta. Kan lyssna utan att avbryta. Kan ta emot ett meddelande och föra det vidare. Läsa Kan läsa högt, tydligt och göra paus vid punkt. Kan samtala om en läst text. Kan använda en enkel ordlista. Kan ta till sig kunskap i en faktatext. Skriva Kan alfabetet och alfabetisk ordning. Kan stav ljudenligt. Kan producera egna texter, fakta och fantasi samt skriva brev. Matematik Utbildningen i matematik syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer. Den skall också ge eleven möjlighet att upptäcka estetiska värden matematiska mönster, former och samband samt att uppleva den tillfredsställelse och glädje som ligger i att kunna förstå och lösa problem. Dessutom finns ett flertal strävansmål för elevernas maximala utveckling. Våra nedbrutna mål för att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen är följande: 4

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Målen uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta eleverna kan och ska komma längre i sin kunskapsutveckling än vad denna nivå anger. Eleverna ska ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att Kunna tolka elevnära information med matematiskt innehåll. Kunna uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk, grundläggande matematiska begrepp och symboler, tabeller och bilder. Kunna undersöka elevnära matematiska problem, pröva och välja lösningsmetoder och räknesätt samt uppskatta och reflektera över lösningar och deras rimlighet. Inom denna ram ska eleven Kunna läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-1000, Kunna jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet 0-1000. Kunna dela upp helheter i olika antal delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Kunna beskriva mönster i enkla talföljder. Kunna hantera matematiska likheter inom heltalsområdet 0-20. Kunna förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av t e x konkret material eller bilder. Kunna räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 samt med enkla tal inom ett utvidgat talområde. Kunna addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0-200. Kunna beskriva föremåls och objekts placering med hjälp av vanliga och enkla lägesbestämningar. Kunna beskriva, jämföra och namnge vanliga två- och tredimensionella geometriska objekt. Kunna rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer samt utifrån instruktion bygga enkla tredimensionella figurer. Kunna fortsätta och konstruera enkla geometriska mönster. Kunna göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider. Kunna uppskatta och mäta längder, massor, volymer och tid med vanliga måttenheter. Kunna tolka och presentera enkel och elevnära information i tabeller och diagram. Aritmetik Behörska talområdet 0-10000. Behärskar de begrepp som tillhör multiplikation och division. Behärskar addition med och utan tiotalsövergångar. Behärskar taluppfattning, platsvärde, tallinje (ex: 953=900+50+3). Behärskar avrundning (ex: 87~90). Behärskar subtraktion med och utan tiotalsövergångar. Behärskar multiplikationstabellerna 1, 2, 3, 4, 5 och 10. Behärskar multiplikation med 10, 100 och 1000 huvudräkning. Kan beräkning med minnessiffra (ex: 40x500= ). Behärskar division som omvänd multiplikation (ex: 15/3= ). Behärskar kort division (ex:612/8= ). Kan namnge olika "bråktalsdelar" (ex: en åttondel =1/8, halva hälften). Förstår antal delar på "en hel" (ex: 1= 3/3 = 4/4 = 100/100). 5

Behärskar tidsbegreppen morgon - kväll, dygn - timme minut, 1 dygn = 24 h, 1 h = 60 min. Behärskar digital tid och tidsberäkning. Kan beräkna temperaturskillnader. Geometri Behärskar sträckorna m, dm, cm, mm. Kan omvandla 1 m = 10 dm, 1 cm = 10 mm. Behärskar volymerna l, dl, cl. Kan omvandla 1l = 10 dl, 1 dl = 10 cl. Behärskar vikterna kg, hg, g, kilo = tusen. Kan rita kvadrat, rektangel, triangel och cirkel. Kan beräkna omketsen för kvadrat, rektangel och triangel. Känner till rät vinkel. Statistik Kan göra prisjämförelser med hjälp av prislistor. Kan rita och avläsa stapeldiagram. Problemlösning Kan lösa problem ovanstående områden. Naturorienterande ämnen Syftet med utbildning i de naturorienterande ämnena är att göra naturvetenskapens resultat och arbetssätt tillgängliga. Samtidigt syftar utbildningen till ett förhållningssätt till kunskaps- och åsiktsbildning som står i samklang med naturvetenskapens och demokratins gemensamma ideal om öppenhet, respekt för systematiska undersökningar och välgrundande argument. Kemi Kemiämnet syftar till att beskriva och förklara omvärlden ur ett kemiskt perspektiv. Ämnet syftar vidare till att belysa och bearbeta frågor om hälsa, miljö och jordens resurser. De nationella kursplanerna slår fast. Eleven bör känna till Begreppen kokning, avdunstning, kondensering och stelning, samt ge exempel från verkligheten. Fördelar med kompostering och källsortering, hur den går till i kommunen. Fysik Fysikämnet syftar till att beskriva och förklara naturen ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Ämnet syftar vidare till förståelse av människans relation till naturen, särskilt sådant som handlar om energiförsörjning och strålning. 6

Eleven ska känna till Big Bang, solsystemets uppbyggnad och dess påverkan på vår tideräkning. Fakta om månen och fenomenet ebb/flod. Orsaken till årstidsväxlingarna samt begreppen låg- och högtryck. Lyssnat till och själv läst sagor om svenska naturfenomen. Hur man genomför enkla laborationer och fältobservationer,ex med is, snö, vatten, ånga. Biologi Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Utbildningen syftar också till att göra kunskaper och erfarenheter användbara för att främja omsorgen om och respekten för naturen och medmänniskorna. Eleven ska känna till Sveriges olika naturtyper samt namnge några för området typiska djur och växter, våra vanligaste trädslag, 5-6 arter. Livscykler hos några växter och djur och deras olika stadier, t ex en myras. Har lyssnat till och själv läst sagor och sägner om den svenska naturen. Kan med stöd genomföra enkla laborationer, fältobservationer och experiment. Olika åtgärder som främjar mångfalden av djur och växter i naturen. Vattnets kretslopp. Några vanliga djur och växter i och vid vattnet. Enkla näringskedjor. Samtala om enklare nedbrytningsprocesser i naturen. Känner till allemansrätten. Teknik Den nationella kursplanen i teknik anger att skolan skall sträva efter att eleven i sin undervisning i teknik: Utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling och om hur tekniken påverkat och påverkar människan, samhället och naturen. Utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande redskap och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt omger oss. Utvecklar förmågan att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av olika teknikval. Utvecklar förmågan att omsätta sin tekniska kunskap i egna ställningstaganden och praktisk handling. Utvecklar intresset för teknik och sin förmåga och sitt omdöme vad gäller att hantera tekniska frågor Tillverkar en enkel elektrisk konstruktion. ex. ficklampa eller ett larm. Bygger en tredimensionell konstruktion utifrån en ritning eller instruktion, tex. av LEGO, byggklossar, sugrör, blompinnar eller liknande. 7

Bild Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven Utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom datoroch videoteknik. Blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder. Utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande. Tillägnar sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning som kunskaper om arkitekturens och formgivningens betydelse för den egna miljön. Blir förtrogen med kulturverksamhet inom bildens område samt dess professionella yrkesutövare. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall Kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker. Kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara. Ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former. Känna till några bildkonstnärer och deras verk. Teknik och material Skall ha kunskap i hur man sköter verktyg och material. Kan framställa personliga bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker. Genom att prova olika tekniker få utveckla sin skapande förmåga. Har provat på att arbeta med hantverksbaserade metoder och tekniker, ex. färger från naturen, tovning, färgtryck, stöpa ljus m.m. Har provat på att arbeta med kamera, videokamera och dator. Konsthistoria Känner till några bildkonstnärer i historien samt i nutid och deras verk. Känner till något om olika konstnärers sätt att måla. Bild och form Kan med hjälp av olika former och färger göra egna mönster och modeller. Har arbetat med att avbilda enklare föremål. Tolka, analysera och kommunicera Kan granska och tolka bilder och former. Har arbetat med enklare bildanalys. Genom att kritiskt granska bilder bli medvetna om bildens budskap. Kan använda egna och andra bilder för att berätta, beskriva eller förklara. Ges utrymme att uttrycka känslor, tankar och upplevelser i bild. 8

Färglära Arbetar med grundfärgerna och har viss kunskap i hur man blandar färgerna i färgcirkeln. Musik Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och omedelbart sätt. Musik påverkar individen samtidigt på flera olika medvetandenivåer och utgör ett viktigt redskap för lärande, rekreation, bearbetning av medvetna och omedvetna intryck samt för gestaltning och förmedling av idéer och tankar. Utbildningen i musikämnet syftar till att ge varje elev lust och möjlighet att utveckla sin musikalitet och få uppleva att kunskaper i musik bottnar i, frigör och förstärker den egna identiteten både socialt, kognitivt och emotionellt. Musik är en del av kulturarvet. Musikämnet främjar en musikalisk allmänbildning och lägger en grund för delaktighet i skolans och samhällets kulturliv. Utbildningen syftar även till att ge ett historiskt perspektiv på musik. Musik är också ett gränsöverskridande språk som främjar förståelse och tolerans samt underlättar integration och samverkan i skola och samhälle. Känner till enkla notvärden. Har provat att spela C-durskalan på klaviatur. Känner till dur och moll. Känner till melodi och ackord. Lyssnar aktivt på olika musikstilar och kan samtala om dem. Kan några sånger på andra språk. Idrott och hälsa Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Ämnet ska även väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga, samt förståelse och respekt för andra. De nationella kursplanerna fastslår Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall Behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll. Kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik, Ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg. Hantera nödsituationer vid vatten. Ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Kunna orientera sig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel. Ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för allemansrätten. Känna till något om och kunna ge synpunkter på arbetsmiljön i skolan, Ha erfarenheter av några vanliga idrottsaktiviteter samt veta något om skaderisker och om hur skador kan undvikas. 9

Motorik, lek, dans och rörelse Har vidareutvecklat leken. Har utvecklat sina grundmotoriska kvaliteter. Har genomfört enklare danser och rörelser till musik. Hälsofrämjande Aktivt deltagande i alla idrottsaktiviteter. Har kännedom om och kunna ge synpunkter på arbetsmiljö i skolan. Har förståelse för hälsa med betoning på betydelsen av goda matvanor, sömn och förståelse av sambandet mellan fysisk aktivitet och god hälsa. Idrottsaktiviteter och skaderisker Har vidareutvecklats i bollsporter, racketsporter och friidrott. Har förståelse för vikten av att följa regler och säkerhetsföreskrifter. Utför olika aktiviteter för att träna samarbete, taktiskt tänkande och hänsynstagande till allas olika förutsättningar. Ledarskap Kan ensam eller tillsammans med andra ansvara för och leda en enkel aktivitet. Har insikt i att alla är olika och att alla ska kunna vara med oberoende av förutsättning. Orientering och friluftsliv Har kännedom om kartkunskap och kan orientera i närmiljön. Har grundläggande kunskaper i friluftsliv samt har provat på och upplevt friluftsliv, under olika årstider. Har kännedom om allemansrätten. Simning och första hjälpen Kan simma 200 m, varav 50 m ryggsim. Har utvecklat kunskap om nödsituationer i och vid vatten. Har grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Uppnåendemål i textil-, trä- och metallslöjd Kan de vanligaste slöjdbegreppen. Kan använda de vanligaste verktygen. Kan följa enkla instruktioner och ta ansvar för sitt arbete. Med handledning utforma och prova en egen idé. Känner till några vanliga slöjdmaterial och dess egenskaper. 10