Dokumentation av kvalitetsarbete för Eldslösa förskola läsåret 2014 / 2015
Grundfakta en kort beskrivning av vår verksamhet Förskolechef: Rose-Marie Egnell rose-marie.egnell@mjolby.se Eldslösa förskola Gräsvägen 46 59554 Mjölby Presentation av verksamheten Eldslösa förskola tillhör Svartå rektorsområde. Förskolan ligger placerad i ett naturskönt villaområde. Förskolan har sex avdelningar. De flesta av våra barn kommer från närområdet, landsbygden och centrala Mjölby. Vi har för närvarande 124 barn inskrivna på förskolan. Våra avdelningar består av sex avdelningar; två 1-3 års avd. två 3-5 års avd. och två 1-5 års avd. På enheten arbetar 26 pedagoger, en förskolechef och en administratör samt resurspedagoger vid behov. Arbetet som bedrivs på enheten utgår från Läroplanen i förskolan LPFÖ och vår kvalitetsredovisning med analys och åtgärder. Grunden till mitt ledarskap *Att skapa tillit till mina medarbetare och vara delaktig i deras pedagogiska arbete men också ha höga förväntningar. *Att som ledare föregå med gott exempel och vara tydlig, öppen och prestigelös. *Att engagera och entusiasmera pedagogerna i barns utveckling och lärande genom att vara en ledare med varmt hjärta och fast hand och vara så mycket närvarande jag kan. *Tydlighet och våga och vilja samt allt är möjligt är några av mina ledarord. *Vardagen ska innehålla mycket humor, utmaning, uppmuntring och coaching. *På vår förskola ska Vi ha Roligt, Tryggt och Lärorikt. *Strävar också efter att ha högt till tak i min organisation, stor gemenskapskänsla samt att glädjas åt det vi gör som är bra i verksamheten.
Eldslösas Kvalitetsdeklaration Värdegrund *Alla som vistas på förskolan ska bemötas med vänlighet och respekt. *Genom att vara flexibla ser vi möjligheter. *Vi ska se och utgå från var varje barn befinner sig i sin utveckling. Pedagogisk grundsyn *Ser leken som ett verktyg för utveckling och lärande. *Ta tillvara på varje barns nyfikenhet, kreativitet och intresse. *Utgå från det enskilda barnet och barngruppens behov. Interna spelregler *Ärlig och tillåtande kommunikation. *En positiv vi-känsla i arbetslaget och på förskolan där vi är lojala mot varandra. *Viktigt med ett bra samarbete där alla har ett eget ansvar *Ett gott samarbete mellan förskolan och hemmet. *ALLA BARN ÄR ALLAS BARN
Prioriterade områden 2015/2016 Verksamhet Pedagogisk medvetenhet Vygotskij Barnen och jag Förbättringsområde Insats Föreläsningen Leif Standberg Pedagogerna är delaktiga i barnens lek. Utveckla leken genom samtal och att ställa frågor Förväntad effekt Ökad pedagogisk kunskap och närvaro som tilldelas barnen Ansvarig Fsk chef /pedagoger Förskolan ska vara en lustfylld lärandemiljö Kultur Ped. uppmuntrar baren att lära av varandra och ped. ger tillfällen till lek under dagen. Olika utbud av kultur barn 1-5 år Utökat lärande Barnen får bekanta sig med kulturella upplevelser Fsk chef /pedagoger Pedagoger Underlag och rutiner som vi använde för att ta fram vår kvalitetsredovisning För att få fram underlag till kvalitetsredovisningen har verksamhetsuppföljning skett genom arbetslagsledare, pedagoger, samverkansgrupp och ansvarig förskolechef samt genom: pedagogernas utvärdering barnintervjuer föräldraråd utvecklingssamtal med föräldrarna uppföljningssamtal med föräldrarna föräldrasamverkan och andra synpunkter från föräldrarna avslutningssamtal medarbetarsamtal / lönesamtal personalmöten med fokusgrupper för specifika mål, studiedagar
Språk Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar (Lpfö98): - sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar - ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar - sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner Vad har vi gjort? Vi utgår från våra strategier, (se bilaga 1). Vi tar tillvara på alla dagens aktiviteter/rutiner både ute och inne, för att tillsammans med barnen skapa bra förutsättningar för stimulerande språkutveckling. Vi delar barnen i mindre grupper under delar av dagen, för att alla barn ska få möjlighet att komma till tals. De äldre barnen har skrivit en egen saga tillsammans med pedagogen som handlade om att börja skolan där barnen fick fantisera fritt. Är närvarande i barnens lek i uteköket där vi fått se Sveriges mästerkockar tävla. Vi har en bokpåse, där barnen får ta med en bok hemifrån som vi läser och samtalar kring. Vi får även boklådor från biblioteket. Mycket av arbetet har utgått från filmen Frost. Därigenom har barnen lärt sig många nya ord som iskristall, istapp mm. Ritat och målat utifrån Frost där vi har samtalet om begrepp, färger mm. I dramaarbetet lär sig barnen nya ord, tränar på att prata inför andra och får språkstimulans på ett lekfullt sätt. Barnen har haft med sig ett troll till skogen. Genom det berikades språk med nya ord och begrepp och samtalet med barnen blir på ett annat sätt med en figur. Det hjälper barnen att öppna sina sinnen för en annan värld. Arbetat med olika teman t.ex. vintertema då vi pratade om istiden, sjöng vintersånger och gjorde snöstjärnor. Vi benämner saker i vardagen Vilka randiga strumpor du har. Sjunger tillsammans både inne och ute och hängt sångkort i skogen. Hur har det gått? / Hur vet vi det? Vi märker att barnen lär sig nya ord, genom att de använder orden efter vi har samtalat kring dem. Vi märker även att tystare barn pratar mer, när vi delar dem i mindre grupper. När det är små grupper hör vi pedagoger att barnen använder avancerade och nya ord. En 3-årig pojke har uppmärksammat ordet maila då han frågade om personalen mailade vid datorn. En förälder frågade om vi tränar på former eftersom hennes barn har börjat benämna former hemma. Barnen tar mer initiativ till samtal och vill gärna berätta och använda sitt språk. Som vuxna är vi mer närvarande och medvetna om vad vi säger, hur vi säger och hur mycket samtals-
utrymme vi ger barnen. Vi ser att barnen har fått ett större intresse för sagor, när vi läst mer för dem. De läser även sagor själva och för varandra. Hur går vi vidare? Vi kommer fortsätta att lägga stor vikt vid samtal och utveckla arbetet i mindre i grupper med barnen, då vi tycker att det är ett bra arbetssätt. Tankar om att starta en språkgrupp till hösten då några barn saknar vissa språkljud. Det blir stora förändringar i barn- och personalgruppen till nästa termin. Vi mjukstartar med att lära känna varandra och hoppas på många nya tips och idéer om hur man kan arbeta med språket. Vygotskij blir vår läromästare Pedagogiska miljöer inomhus Förskolans uppdrag: - Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden - Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet till lek och lärande såväl inomhus som utomhus Vad har vi gjort? Vi använder våra avdelningsplaneringar för att diskutera vår inomhusmiljö och utvecklar den utifrån våra strategier, (se bilaga 1) Vi möblerar om efter barnen behov och intressen. Tar bort leksaker och material som barnen inte leker med för tillfället och byter ut leksaker med jämna mellanrum för att utveckla leken. Köpt in nytt material som bricka med kakor och bullar, städmaterial mm. Vi har iordningställt en skrivhörna där det är skrivlek. Lånar material mellan olika avdelningar tex. duplo bord. Efter att några pedagoger varit på kurs om pedagogiska miljöer har vi ändrat rummen och minimerat färgintrycken för att skapa en lugnare miljö. Möblerar så man har flera rum i rummet som dock vrå, utklädningskläder, soffhörna mm. Vi har flyttat ut en del material för att använda i utelek som tex. klossar, matlagningsmaterial och vilda djur. Vi har även smyckat utemiljön genom att sätta upp vimplar i staketet och olika sångkort efter säsong. Skapat en naturmiljö med stubbe, tyg och växter efter att barnen visat stort intresse för plastdjur. Flyttat familjevrån och gjort ett Lillebo för mer rollek med nya gruppsammansättningar. Vi använder vår yta på ett bättre sätt och det blir en annan lek jämfört med tidigare. I Lillebo inredde vi med annat material och mer utklädningskläder. Byggt upp en fantasi stad där alla barnen på avdelningen har bidragit enligt deras önskan ex ett högkvarter för actionhjältar. Ett av
rummen är Frost inspirerat. Delar barnen mycket i mindre grupper så att barnen ska få mer lekutrymme. Skogen är en viktig plats och en pedagogisk utemiljö. Vi tar med material både dit och hem, bl.a. aktivitetskorgar från förskolan, sagan och rekvisita om Bockarna Bruse. Den sagan har barnen själva agerat i mellan stenar, granar och mossa i skogen. Hur har det gått? / Hur vet vi det? Det blir lugnare lek när vi delar gruppen. Vi märker att leken utvecklas då vi köper in nytt material tex. dukar barnen upp till fest med kakor och bullar och har picknick. Barnen tittar på vimplarna och bilderna på gården. De berättar vad de ser; den är röd. De går till sångerna i skogen och vill sjunga sångerna om djuren. Bättre fördelning av rummen barnen får vara ifred och leker bra. Många barn leker Frost hela dagarna med utklädningskläder på sig. Barnen har hittat nya kompisar och leken har berikats och utökats. Rummet Lillebo används i mycket större utsträckning och leken där har involverat andra barn som tidigare inte var intresserad av sådan typ av lek. Barnen har varit delaktiga på olika sätt. En del barn har varit konstruktiva och skapat, medan andra har utvecklat leken i det vi byggt upp. Hur går vi vidare? Vi anpassar den pedagogiska miljön efter åldersgruppen. Barnen kan få mer lekro och blir inte störda av de yngre barnen. Efter ett studiebesök på Skogslunds förskola fick vi flera idéer om hur vi kan utveckla vår miljö både inne och ute, bl.a. orkesterinstrument i staketet och dinosauriepark. Vi kommer att fortsätta förändra och anpassa vår miljö till den blivande barngruppen. Kultur Förskolans uppdrag: -Förskolan ska vara en levande, social och kulturell miljö, som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens Vad har vi gjort? Pedagogerna har spelat teater för barnen, Pettson och Findus. Barn och pedagoger har dramatiserat sagor tillsammans och vi har gjort en cirkusföreställning med olika cirkusnummer. Vi har även gjort en piratmusikal med rekvisita och musik. Vi har även haft besök av musik och sånggruppen Kan de kan vi, som hade en Astrid Lindgren konsert för oss. Vi har en grupp pedagoger som träffas i en kulturgrupp 1 gång/ termin och delger varandra tips och idéer. Vi har även gjort studiebesök på biblioteket, i kyrkan och på biografen.
Vi tycker att barnen får många kulturella upplevelser och att de tycker det är roligt att få uppträda själva. Det märker vi genom att de ofta pratar om vad vi gör och att de leker t.ex. cirkus. Vi ser att barnen tycker det är spännande att göra studiebesök, de frågar mycket när vi är där och visar stort intresse. Hur går vi vidare? Vi går in på vår gemensamma katalog på vår webbsida där alla kulturombud(1/förskola) personal från andra förskolor i kommunen och kulturstrategen lägger in tips och idéer. Vi låter barnen vara delaktiga och spinner vidare på deras lek och idéer. Vi håller oss uppdaterade om vilka evenemang som finns i kommunen och skapar nya kontakter. Vi fortsätter att göra studiebesök i vår närmiljö. Barn och hälsa Förskolan uppdrag: - Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder vistelsetid, väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt. Vad har vi gjort? Vi är ute på gården varje dag, går till skogen eller på promenader. De barn som sover middag ligger ute i vagnar. Eftersom vi delar barnen i små grupper under stora delar av dagen ser vi till att göra gemensamma aktiviteter tillsammans med hela barngruppen för att stärka vi-känslan, t.ex. gemensam maskerad. Vi har gemensamma utedagar med olika aktiviteter t.ex. tipspromenad, längdhopp, dansstopp och lunch ute. Vi har haft barnens vasalopp och vårruset. Hur har det gått? / Hur vet vi det? Vi märker att barnen hittar nya kompisar när vi gör roliga saker tillsammans. Barnen tycker det är roligt att äta lunch ute då de pratar om det efteråt. På barnens vasalopp och vårruset tycker barnen att det är roligt att få diplom och är stolta efter genomfört lopp. Hur går vi vidare? Vi fortsätter som tidigare med utedagar och gemensamma aktiviteter. Till hösten kommer inte barnen att bjuda på glass på sina födelsedagar, detta för att minska sockerintaget. Vi fortsätter att ha hälsa som en del i vår verksamhet.
Kompisgruppen 5 åringarna 25 barn var med i gruppen och 4 personal. Först och främst lades fokus på olika studiebesök och aktiviteter Samt naturligtvis förberedande kunskap inför skolan samt besök på skolan och 6 års gr fröknarna besökte förskolan. Barnen började gruppen med försiktighet och avslutade med utökad vi känsla och att våga. Helhetsbedömning av verksamheten i de fokuserade målen språk, pedagogiska miljöer och kultur som vi valde i år att arbeta med. En stor utökad kunskap av pedagogiska miljöers påverkan för barns utveckling och lärande har skett på Eldslösa förskola. Medvetenheten har ökat bland personalen om hur viktigt det är för oss att förändra utifrån barns intresse. Genom att pedagogerna tillsammans med barnen satt upp pjäser och spelat för varandra har lärandet i olika processer mellan barn och barn/ barn och personal, och föräldrar blivit känt. Allt ifrån att komma på vilken saga/pjäs man ska sätta upp, göra kulisser, skaffa rekvisita repetera och spela upp så som man gör på riktiga teatern. Alla månen är därmed nuddade på ett fantastiskt lärande sätt där barnens inflytande har nått fram. Slutord Jag ser fram emot nästa termin med entusiasm och många utmaningar och ett gott arbete med engagerade pedagoger. Tillsammans gör vi jobbet och allt är möjligt. Förskolechef Rose-Marie Egnell Eldslösa förskola Rose-Marie.Egnell@mjolby.se 0142/853 07