Marknadsinsikt Kvartal 2 2016 Inflationen uppvisar livstecken. Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker. Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare samtidigt som Europa uppvisar styrka. Marknadsutsikter Aktier vs Räntor/Alternativa placeringar neutral Efter turbulensen under januari vände marknaderna upp från mitten av februari. Det var återigen centralbankernas agerande som gjöt mod bland investerarna. Den europeiska centralbanken (ECB) trappade än en gång upp stimulansåtgärderna genom att dels sänka styrräntan från 0,05 till 0,00 % och dels depositräntan från -0,3 till -0,4 % efter att tillväxt- och inflationsutsikterna justerats ned. ECB utvidgade dessutom sina obligationsköp med ytterligare 20 miljarder euro till 80 miljarder euro per månad. Utöver att ECB erbjuder bankerna likviditetslån inkluderades företagsobligationer till de instrument som banken kan förvärva. Upptrappningen var något kraftigare än förväntat vilket ledde till att kreditmarknaderna reagerade positivt. Vidare meddelade Federal Reserve att man lämnar styrräntan oförändrad i intervallet 0,25 till 0,5 %. Dessutom ändrar man prognosen från fyra till två räntehöjningar under 2016. Starkast gick tillväxtmarknaderna som gick upp 6,4 % från sista januari till utgången av april. Stockholmsbörsen noterar en uppgång om 3,0 % samtidigt som den globala aktiemarknaden steg med mer måttliga 0,7 %. Oljepriset fortsatte uppvisa stora svängningar under perioden och noterades som lägst under 28 USD per fat i mitten av februari. Vid utgången av april handlades oljan till 47,5 USD per fat vilket är en uppgång på nästan 70 % från bottennoteringen. Vi är glada att vi behöll vår aktieandel när det blåste som värst i mitten av februari och behåller även nu vår rekommendation neutral till aktier. Svenska aktier neutral Stockholmsbörsen steg 3,0 % februari till april och påverkades positivt av ett stigande oljepris och avtagande oro kring Kina. När en majoritet av bolag på Stockholmsbörsen lämnat rapport för årets första kvartal är det hela 59 % av bolagen som landar över analytikernas prognoser. Dock faller vinsterna med 6 % mycket hänförligt till bankerna. Exkluderas emellertid bankerna får vi den omvända bilden en vinstökning på 4 %. Vi behåller vår rekommendation neutral. Amerikanska aktier neutral Den amerikanska marknaden steg några tiondels procent under perioden. En svag industriproduktion hänförligt till en stark amerikansk dollar gör det allt svårare för USA att upprätthålla en god tillväxt. I skrivande stund ser vi dock en viss dollarförsvagning. FEDs tålmodighet med gradvis normalisering har bidragit till avtagande marknadsoro. Vi behåller vår rekommendation neutral. Europeiska aktier neutral Den europeiska marknaden går starkt där detaljhandeln och industriproduktionen ligger på historiskt höga nivåer. Samtidigt som ECB ger ytterligare stimulanser vilket bidragit till avtagande marknadsoro. Vi behåller vår rekommendation neutral. Tillväxtmarknader neutral Tillväxtmarknaderna har sedan vändpunkten för oljepriset och dollarnivån utvecklats klart starkare än de utvecklade marknaderna. Uppgången summeras till 6,4 % under perioden. Avtagande oro kring Kina har bidragit till den positiva utvecklingen. Likt tidigare ser vi ett större intresse för tillväxtmarknader där förvaltarna hittar allt fler välskötta och attraktivt prissatta bolag. Vi har en generell övervikt via vår globalförvaltare men på tillgångsnivå behåller vi vår rekommendation neutral. Svenska obligationer undervikt Svenska statsobligationer backade med 0,2 % februari till april. Inflationstalen under perioden har kommit in allt högre och rensar man för energi- och ränteeffekter, uppgår inflationen till historiskt höga 1,9 %. Den starka svenska kronan gör att Riksbanken fortsätter med sina kvantitativa lättnader som har utökats med 45 miljarder för det andra halvåret 2016. Vi behåller vår rekommendation undervikt. Svenska krediter övervikt Kreditspreadarna snävade in betydligt under perioden och är nu tillbaka på nivåerna från juli i fjol. ECBs beslut att utvidga sina obligationsköp till att inkludera företagsobligationer med tryckta pengar är klart positivt. Vi behåller vår rekommendation övervikt.
Marknadsutsikter forts. Alternativa placeringar övervikt Hedgefonder som grupp har tagit tillbaka delar av tappet under inledningen av året. Bästa strategin februari april är Long/Short förvaltare samtidigt som räntearbitrage förvaltare haft det svårt. Vi överviktar framförallt förvaltare med låg korrelation till aktieoch räntemarknad. Vi behåller vår rekommendation övervikt. Inflationen lever Sverige inflation, delsektorer Inflationen uppvisar livstecken Riksbankens senaste uteblivna ränteförändring var ingen överraskning, men så som inflationen utvecklar sig just nu i Sverige borde Riksbanken egentligen ha diskuterat en höjning. Tre månader i rad har Sverige trotsat den internationella trenden och registrerat tydligt stigande inflation om 0,8 %. Rensar man för energi- och ränteeffekter som hittills tyngt inflationen kraftigt (se diagrammet ovan) uppgår inflationen till historiskt höga 1,9 %. Granskar vi serviceinflationen (restaurang, bilservice, fastighetsservice) i Sverige och i de större industriländerna kan konstateras att den ligger på drygt 2 % i Sverige, USA, UK, Tyskland och Spanien, medan Frankrike och Italien ligger på ungefär 1 %. Att det importerade pristrycket är lågt beror på svaga valutor i de flesta tillväxtländer. Tillväxtekonomierna är viktiga importländer, inte minst av kläder och skor. Svaga valutor i dessa länder ger västländerna billig import, men ger länderna själva hög inflation. Den globala inflationen är följaktligen omfördelad, från utvecklade industriländer till en stor samling tillväxtländer. Inflationen stiger
Svenska aktiemarknaden Vinstförändring, årstakt % Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker Vinsttrenden försämras något, vilket till stor del beror på bankerna. Övriga bolag visar vinsttillväxt, samtidigt som utfallet överträffar analytikernas prognoser. När en majoritet av bolag på Stockholmsbörsen lämnat rapport för årets första kvartal är det hela 59 % av bolagen som landar över analytikernas prognoser. Dock faller vinsterna med 6 % mycket hänförligt till bankerna. Exkluderas emellertid bankerna får vi den omvända bilden en vinstökning på 4 %, samtidigt som 57 % av bolagen ökar vinsten. Bankernas vinst faller däremot med hela 19 %. Eftersom de utgör nästan en tredjedel av den samlade vinstsumman, blir effekten betydande. En stigande vinsttrend styrks dock av medianvärdet (mittföretaget i populationen) som blev 5 %. Totalt sett är vinsttrenden något sämre än förra kvartalet och något sämre än den långsiktiga utvecklingen de senaste åren. Något överraskande faller försäljningen 4 %, vilket är ett tydligt trendbrott med stabil tillväxt. Mätt som median redovisas nolltillväxt, vilket visar att medelstora bolag utvecklas bättre än de största bolagen. Sammantaget var rapportperioden godkänd och något över de lågt ställda förväntningarna.
Globala tillväxtindikatorn Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare samtidigt som Europa uppvisar styrka Tillväxtindikatorn som åskådliggör den aggregerade utvecklingen för den globala industriproduktionen, detaljhandeln och bilförsäljningen i det sju största utvecklade ekonomierna samt Kina backar från 3,1 % i årstakt till 2,7 % vilket sammanfaller med den globala BNP tillväxten. Den amerikanska tillväxtindikatorn fortsätter ner. Den starka dollarn slår med full kraft mot Industriproduktionen som faller till minus 1 % vilket vi inte sett sedan finanskrisen 2008. Detaljhandeln backar svagt från 1,8 till 1,5 %. Bilförsäljningen uppvisar fortsatt goda siffror och ligger kvar runt 6 %. I Europa går både detaljhandeln och industriproduktionen starkt. Detaljhandeln biter sig kvar på 3,1 % vilket är den högsta tillväxttakten sedan 1996. Industriproduktionen ligger nära 2 % i årstakt. Bilförsäljningen går från starka 5,8 % till urstarka 10 % i årstakt. Vidare uppvisar den svenska ekonomin styrka. Industriproduktionen ligger kvar på 5,1 % samtidigt som detaljhandeln stannar på höga 5 %. Bilförsäljningen biter sig fast på 14 %. USA Eurozonen
Sydportföljerna God utveckling för samtliga portföljer Perioden februari - april 2016 var en bra period för samtliga portföljer. Alla portföljer gick plus och slog även sitt jämförelseindex. Portföljerna som gick bäst relativt index var portföljerna 9, 11 och 13 som under perioden steg med 5,5 % och gick 3,5 procentenheter bättre än sitt jämförelseindex. Nästan alla underliggande fonder i portföljerna har slagit sitt jämförelseindex, de underliggande fonder som presterade bäst under perioden var Lannebo Sverige Plus och Didner & Gerge Global som steg med 10,1 respektive 6,6 %. Den främsta anledningen varför dessa två fonder har gått bättre än index är att de har lyckats väldigt bra med sitt aktieurval bland de mindre bolagen. I början av perioden sålde vi Robur Global till förmån för Didner & Gerge Global som har gett en högre riskjusterad avkastning på lång sikt. Vi har även gjort en förändring i tillgångsfördelningen i portföljerna genom att minska andelen tillväxtmarknadsfonder till fördel för global- och sverigefonder. Vi kommer att göra ett byte i samtliga portföljer som innehåller Sverigefonder som kommer innebära att dessa portföljer innehåller både Carnegie Sverige och Lannebo Sverige Plus. Detta gör vi för att kombinationen av fonderna ger en lägre risk och därav en högre förväntad riskjusterad avkastning. Portföljernas avkastning Vår rekommendation Som långsiktig investerare bör du hålla fast vid den investeringsstrategi som du valt. Det är inte en självklarhet att göra ändringar baserade på kortsiktiga prognoser. Vi rekommenderar en balanserad portfölj med olika tillgångsklasser, sektorer och geografiska regioner. Figuren visar vår rekommendation för långsiktiga investerare med en medelhög riskprofil baserat på de tillgångsslag som vi menar bör ingå i en investeringsportfölj. Aktier 50%, Räntor 40%, Alternativa investeringar 10%. Normalportfölj Aktuell portfölj
RÄNTEINSIKT Bottenkänning? Boräntorna har sannolikt nått botten. En fortsatt låg inflation gör dock att det kommer att dröja upp till ett och ett halvt år innan rörliga boräntor börjar stiga. Mycket talar därför för att man kan avvakta ett litet tag med att binda boräntan. På de internationella finansmarknaderna har utvecklingen varit försiktigt stabil den senaste månaden. Svängningarna har varit mindre än tidigare och aktiebörserna har stigit med någon %. Råvarupriserna har fortsatt uppåt efter att ha nått bottennivåer i början av året. I linje med detta har också inflationsförväntningarna rört sig uppåt i de flesta länder, även om de fortfarande är låga. Även på valutamarknaden har det varit lugnt de senaste veckorna, US-dollarn har tappat något mot de flesta andra valutor. Ökad riskaptit och lite högre inflationsförväntningar har slagit igenom på räntemarknaden. Räntorna på säkra investeringar, som statsobligationer i stabila länder, har rört sig uppåt, i Sverige har exempelvis den tioåriga statsobligationsräntan stigit med 0,2 %enheter sedan början av april, trots Riksbankens beslut att utöka obligationsköpen. Även andra räntor har följt med uppåt. Mindre internationell osäkerhet Det globala ränteläget påverkas för närvarande starkt av osäkerhet kring vart den globala ekonomin och dess olika delar är på väg. Exempel på faktorer som spelar in är det ekonomiska och finansiella läget i Kina, risken för att britterna röstar för ett utträde ur EU, flyktingkrisen i Europa, oljeprisnedgångens effekter på oljeexporterande länder, det ihållande låga inflationstrycket och osäkerhet kring hur ekonomin ska reagera på de extremt låga räntorna (minusräntorna). Under april har en del av osäkerheten dämpats i och med att kinesiska konjunkturindikatorer pekat mer mot på stabilisering, en ökande majoritet verkat vara mot brexit i opinionsundersökningar, vissa politiska framsteg verkar ha gjorts när det gäller flyktingkrisen och, inte minst, att det gått att skymta några inflationssignaler. Dessutom har centralbankerna fortsatt stimulera och i vissa länder även ökat på stimulansen ytterligare. Riksbanken fortsätter spela sitt spel Konjunkturen fortsätter att vara stark i den svenska ekonomin. Det verkar dock som att tillväxten växlat ned något från att ha avslutat fjolåret i rekordfart. En naturlig utveckling av att stimulanseffekterna av tidigare räntesänkning, kronförsvagning och boprisuppgång börjat avta. Sannolikt kan en lite lugnare tillväxt stärka Riksbankens avsikter att fortsätta med den extremt låga styrräntan. Vid det senaste räntemötet den 20 april behöll Riksbanken visserligen styrräntan oförändrad på -0,5 %, men stimulanserna ökades ändå på i och med att man beslöt att öka obligationsköpen från 215 till 245 miljarder kronor. Köpen görs med avsikt att hålla nere de längre marknadsräntorna och därigenom sätta press nedåt på kronan. Att man valde att agera trots att senaste inflationsutfallet överraskade positivt, underliggande inflationen i mars var 1,5 %, och att inflationsförväntningarna tydligt tickat uppåt, visar att det finns en stark vilja hos Riksbanksdirektionen att motverka en kronförstärkning. I dagsläget ligger kronan i linje med Riksbankens prognos. Men med tanke på hur mycket prestige som Riksbankscheferna investerat i formuleringen av politiken så krävs det sannolikt inte mer än någon %s förstärkning för att de ska bli mer eller mindre tvingade att agera. Vårt huvudscenario är att detta inte kommer att ske men det går inte att utesluta att Riksbanken kan hamna i ett chickenrace med marknadsaktörerna. Oförändrade ränteutsikter Vår bedömning är fortfarande att den underliggande inflationen kommer att pendla kring 1,5 % under överskådlig framtid utan att nå upp till inflationsmålets två %. Det är lägre än vad Riksbanken prognostiserar och innebär att vi också tror att det kommer att längre tid innan det är dags för räntehöjningar än vad Riksbanken räknar med. Riksbanken tror det är dags för en första räntehöjning under sommaren 2017 medan vi räknar med att det dröjer till slutet av 2017. Under 2018 räknar vi sedan med att styrräntan successivt höjs till +0,5 %, ungefär samma nivå som Riksbanken räknar med. I våra prognoser ligger sedan ett antagande om att styrräntan stiger med omkring 1 % om året tills den når 3,50 %, som vi bedömer är en långsiktig jämviktsnivå. I och med att vi inte gjort några förändringar av hur vi bedömer utsikterna för omvärlden, tillväxten, inflationen eller Riksbankens agerande sedan förra Boräntenytt så har vi inte heller gjort några förändringar i våra boränteprognoser. Vi bedömer fortfarande att boräntorna sannolikt är på någon sorts bottennivå. Ytterligare stimulanser från Riksbanken eller internationella räntenedgångar lär inte slå igenom i boräntorna. Vi räknar också med att det fortsätter komma regelskärpningar som fördyrar finansieringen av bolån och bidrar till att långsiktigt pressa bolåneräntorna uppåt. Sammantaget ser vi att bolåneräntorna ligger kvar kring nuvarande nivåer i upp till ett och ett halvt år innan de börjar stiga. Den rörliga tremånadersräntan väntas inte passera 2 % förrän under 2018. Uppgången bör börja lite tidigare för de bundna boräntorna än för de rörliga. Vi räknar med att den femåriga listräntan passerar 3 % och att tvååringen passerar 2 % under slutet av nästa år. Vi antar att en långsiktig jämviktsnivå för räntorna nås om fem till sex år. Vi bedömer, som tidigare, att 5-5,5 % är en sådan nivå för tremånadersräntan. Marginell fördel bundet Om våra prognoser och antaganden slår in så kommer det, precis som vi bedömt i föregående Boräntenytt, att väga helt jämnt mellan olika räntebindningstider. Bundet har en liten fördel gentemot rörligt, en fördel som ökar med längden på bindningstiden. Den som har små marginaler och en försiktig inställning till ekonomiska risker kan överväga långa räntebindningstider. En bunden ränta kan visa sig bli en billig försäkring om ränteuppgången kommer tidigare än väntat. Sannolikt kan man dock avvakta ett tag med att binda boräntan. Det bör bli
RÄNTEINSIKT forts. mer fördelaktigt att binda räntan senare under 2016 och 2017. Det är osäkert hur bolånemarknaden kommer att utvecklas när det gäller listräntor, snitträntor och ränterabatter framöver. Än så länge utgår våra bedömningar från listräntor, men det kan behöva ändras. Prognos för SBAB Banks boräntor, olika bindningstider 4 maj 2016 Juni 2016 Dec 2016 Juni 2017 Dec 2017 Dec 2018 3 mån 1,69 1,69 1,69 1,69 1,90 2,70 2 år 1,72 1,72 1,72 1,72 2,10 3,20 5 år 2,44 2,44 2,44 2,70 3,20 4,40 Källa: SBAB Boräntenytt nr.4 2016 Aktuella marknadsnoteringar Räntor Instrument Senast 31/12 Reporänta - 0,50 % - 0,35 % STIBOR 3M - 0,48% - 0,29 % Stadsobl Sv 10 år 0,78 % 0,99 % Valutor Instrument Senast YTD % USD/SEK 8,34-1,15 EUR/SEK 9,33 + 1,73 GBP/SEK 12,17-2,23 NOK/SEK 0,99 + 4,46 Aktieindex Instrument Senast YTD % OMX 30 1 339-7,42 Dow Jones 17 492 + 0,39 DAX 30 9 916-7,68 Nikkei 225 16 498-13,31 DJ World 303,9-1,33 Råvaror Instrument Senast YTD % Olja Brent $ 48,35 + 28,51 Koppar 3M $ 4 562-2,96 Zink 3M $ 1 836 + 13,61 Guld $ 1 242 + 17,17 Noteringar per 2016-05-24 Denna rapport utgör ett informationsmaterial avsett för Sparbanken Syds kunder och andra intressenter. Rapporten gör inte anspråk på att vara fullständig och rapportens innehåll ska inte uppfattas som ett erbjudande om eller investeringsrådgivning att köpa, sälja eller behålla enskilda finansiella instrument. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning och referenser till historisk utveckling utgör inte en tillförlitlig indikator för framtida utveckling. Denna rapport utgör vid tidpunkten för dess upprättande Sparbanken Syds marknadssyn. Denna marknadssyn kan av skäl hänförliga till omvärldsfaktorer förändras. Sparbanken Syd ansvarar inte för direkta eller indirekta förluster eller kostnader relaterat till nyttjandet av denna rapport. Mer information återfinns på www.sparbankensyd.se. Genom inloggning har bankens kunder tillgång till hela bankens fondutbud med tillhörande faktablad.