2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig
2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen, minska förtryck, öka jämställdheten mellan män och kvinnor och öka människors egen förmåga till utveckling. För att kunna utrota fattigdomen krävs en ambitiös utvecklingspolitik. En rödgrön utvecklingspolitik kommer att sätta fattigdomsbekämpningen i centrum. Av världens bistånd går idag endast 30 % till fattigdomsbekämpning. Vi vill arbeta för att öka denna andel. Vår biståndspolitik ska ta sin utgångspunkt i människors egen initiativförmåga och kraft att skapa möjligheter. Centralt under kommande mandatperiod kommer vara arbetet för att uppnå FN:s millenniemål som ska vara uppfyllda 2015. Alla politikområden måste sträva åt samma håll för att skapa en hållbar global utveckling. Biståndet får aldrig utformas utifrån våra egna ekonomiska intressen. Enbart bistånd kan inte uppfylla FN:s millenniemål eller skapa demokrati, för det krävs också rättvisa handelsregler, en minskad vapenhandel, skuldavskrivningar, en avveckling av jordbrukssubventioner och en reformering av internationella finansiella institutioner. I samverkan med andra politikområden är biståndet en stark kraft för utveckling. Sverige gjorde sig till föregångsland genom att anta politiken för global utveckling 2003. Vi vill fortsätta utveckla och stärka denna politik. Konflikter och krig orsakar fattigdom och hindrar utveckling. Fred och säkerhet utgör förutsättningar för utveckling samtidigt som utvecklingssamarbetet är en del av stärkt säkerhet. Att förebygga konflikter minskar inte enbart det mänskliga lidandet utan stärker också länders möjlighet till politisk, social och ekonomisk utveckling. Vi vill därför stärka Sveriges kapacitet gällande medling, konflikthantering och förebyggande fredsarbete. Utveckling och säkerhet är ömsesidigt beroende, det ena förutsätter det andra. En rödgrön regering kommer inte använda biståndsmedel till militära insatser. Det är också viktigt att förhindra sammanblandning mellan utvecklingssamarbetet och militära insatser.
3 (8) En rödgrön regering ska avsätta minst en procent av BNI till bistånd. Sverige ska också vara pådrivande för att andra länder, inte minst EU-länderna, ska höja sitt bistånd upp till FN:s mål på 0,7 procent av BNI. Det är viktigt med ett brett rättighetsperspektiv. Fattigdom handlar förutom om hunger också om diskriminering och maktlöshet. Politiska rättigheter går hand i hand med de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Demokrati och respekt för mänskliga rättigheter är grundläggande i utvecklingssamarbetet. Stöd till fackliga organisationer och rättigheter är viktiga, inte minst för att motverka globaliseringens negativa effekter. Det partinära stödet ska fortsatt bidra till utvecklingen av demokratiska partier. Det civila samhället, inte minst organisationer som driver demokrati- och mänskliga rättighetsfrågor, utgör en viktig kraft för utveckling, demokratisering och främjandet av respekten för mänskliga rättigheter. Det är viktigt med en mångfald av röster och aktörer i utvecklingssamarbetet. Det civila samhällets aktörer är en viktig del i utvecklingssamarbetet både ute i världen och här hemma, vilket kommer att prägla en rödgrön regerings biståndspolitik. Utvecklingen i många länder hindras av utbredd korruption och svaga institutioner. Korruptionen finns hos både givare och mottagare. Svenskt bistånd måste bidra till att utveckla och stärka rättstatens institutioner samt motverka korruption. Givarländerna har ett ansvar att bättre anpassa och samordna biståndet. Mottagarländerna ska själva ta ett stort ansvar för sin utveckling, för oss är mottagarländerna jämlika partners. För att kunna göra det måste deras inflytande över biståndsprocesserna och de internationella institutionerna öka. Vi vill betona vikten av att utvecklingsländerna ges förutsättningarna för att kunna ta ansvaret för fattigdomsbekämpningen med demokratiskt förankrade egna strategier. Svenskt bistånd ska inte kopplas till krav på privatiseringar och avregleringar. De krav som ställs av exempelvis IMF eller Världsbanken i samband med bistånd, skuldavskrivningar eller lån ska inte motverka fattigdomsbekämpningen eller demokratiska processer i mottagarländerna. Det är också viktigt att sysselsättning blir en del i arbetet för ökad tillväxt och fattigdomsbekämpning. Vi vill mer aktivt stödja entreprenörskap och kooperativ i
4 (8) utvecklingsländer. Facklig organisering är centralt för ett lands utveckling. Vi kommer aktivt att stödja möjligheterna till facklig organisering i världen. Ett genusperspektiv måste genomsyra biståndspolitiken. Kvinnors rättigheter är en nyckel till utveckling och könsdiskriminering är en av orsakerna till fattigdom. Kvinnor har ofta det verkliga försörjningsansvaret för familjen, men saknar ofta rättigheter och förutsättningar till detta, samtidigt är kvinnor är underrepresenterade i politiken och samhällsbyggandet liksom när det gäller säkerhet och konflikthantering. För att effektivt bekämpa fattigdomen lägger vi vikt vid bistånd riktat till kvinnor. Att öka kvinnors möjligheter till utbildning och försörjning, exempelvis genom mikrolån, bidrar både till att förbättra den enskilda kvinnans ställning, främja jämställdhet i stort samt bidrar till hela samhällets utveckling. Kvinnor har fortfarande inte rätt att bestämma över sin egen kropp och därmed liv och hälsa. En rödgrön regering kommer att prioritera arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) för att driva utvecklingen åt rätt håll både gällande biståndet och på andra politikområden. För oss är rätten till abort grundläggande mänsklig rättighet. Det anser vi även gäller rätten att uttrycka sin sexualitet och därför kommer vi ta fram en handlingsplan för HBT-frågor i utvecklingssamarbetet samt öka biståndsinsatserna till stöd för arbetet med HBTpersoners rättigheter. Vi vill slå vakt om arbetet som görs i de multilaterala organen gällande jämställdhet och SRHR. En rödgrön regering kommer under mandatperioden att öka andelen bi- och multilateralt bistånd till SRHR-relaterad verksamhet med en inriktning mot 10 procent. De fattiga ländernas skuldsättning är ett av de större hindren för fattigdomsbekämpning och därigenom för millenniemålens uppfyllande. De fattiga ländernas skuldbörda måste minska. Alla rika länder delar ansvaret för att befria jordens fattigaste från ett växande skuldok. De minst utvecklade ländernas skulder måste skrivas av helt, dock inte på ett sådant sätt som urholkar biståndet. Inom regelverket i OECD:s biståndskommitté, DAC ryms vissa skuldavskrivningar. Dessa förhandlas i den så kallade Parisklubben. Om skuldavskrivningar i enlighet med dessa förutsättningar sker under mandatperioden kan vi komma att göra avräkningar från biståndet men enbart till det faktiska beloppet som är dagsvärdet på skulden, krona för krona, och inte på det sätt som skett under borgerliga regeringen då man räknat av hela ursprungssumman från biståndsramen.
5 (8) Från biståndsramen medger DAC-regelverket också avräkningar för flyktingmottagande. Vi kommer under mandatperioden arbeta för att minska dessa avräkningar. Avräkningar för biståndsadministration ska fortsatt göras men endast om den tydligt kan kopplas till utvecklingssamarbetet. Det internationella regelverket för biståndet medger som beskrivet ovan vissa avräkningar. Dock ligger avräkningar i vissa länder mycket högt och vi vill framhålla vikten både av ett gemensamt regelverk och av att det anger tydliga gränser för vad som får räknas som bistånd eller inte. En rödgrön regering ska verka för att DAC:s regelverk blir så klart och tydligt att ett överutnyttjande omöjliggörs. En rödgrön regering kommer att redovisa resultat för hela det belopp som avsätts till biståndet, inklusive avräkningarna, för att det ska framgå hur också dessa medel bidrar till att uppfylla målen för biståndet. Under den borgerliga regeringen har avräkningarna från biståndet legat mycket högt och en målsättning är att avräkningarna ska minska från dessa mycket höga nivåer. Redan fattiga länder hör till de mest utsatta när klimatförändringarnas effekter blir allt märkbarare. Som ett rikt land har vi både ett ansvar att stödja utvecklingsländerna i att utveckla förnybar energi och att bidra med resurser för anpassning till de konsekvenser av klimatförändringarna som vi vet kommer att ske. Biståndet till fattiga länder måste därför klimatsäkras. För en rödgrön regering är det otänkbart att finansiering av klimatåtgärder i fattiga länder går ut över fattigdomsbekämpning. Biståndet behövs mer än någonsin för att bekämpa fattigdom och skapa positiv utveckling i en värld som drabbas allt hårdare av ett förändrat klimat. Detta är ett avgörande ställningstagande för att skapa förtroende från de fattiga länderna i klimatförhandlingarna. En rödgrön regering kommer att verka internationellt för att få till stånd nya medel och finansieringsformer för internationella klimatåtgärder. Resurser kan exempelvis komma från en global handel med utsläppsrätter och/eller internationella avgifter på utsläpp från flyg och sjöfart. En rödgrön regering kommer att verka för att sådana lösningar kommer tillstånd. För att stärka finansieringen av klimatåtgärder i fattiga länder vill vi anslå 250 miljoner kronor 2012.
6 (8) Strategier för fattigdomsbekämpning ska ta hänsyn till både landsbygd och urbana områden. EU:s länder är tillsammans världens största biståndsgivare och unionen ska vara en pådrivande aktör för att uppnå FN:s millenniemål. För att det ska lyckas krävs att mer av EU-biståndet fokuseras på fattigdomsbekämpning och att EU:s olika politikområden bättre samordnas för hållbar utveckling. EU:s jordbrukspolitik är ett exempel på områden som måste reformeras i enlighet med detta. Det är angeläget att Sverige arbetar aktivt inom EU för att tydliggöra vad EU:s biståndsmedel används till. Ett starkare genderfokus i EU:s samlade bistånd är nödvändigt. En rödgrön regering kommer att vara en tydlig röst mot de konservativa krafter inom EU som vill inskränka SRHR- och HBT-rättigheter. Utvecklingsfrågorna står ständigt inför nya utmaningar och det behövs stimulans av dialog, fördjupning och studier kring hur vi bäst kan utforma den svenska utvecklingspolitiken. Biståndets folkliga förankring och legitimitet förutsätter en öppen debatt om utvecklingsfrågor. Vi rödgröna vill ge ökade resurser till de enskilda organisationernas arbete med information och opinionsbildning om utvecklingsfrågor. Egeninsatsen på informationsverksamheten ska avskaffas och egeninsatsen för biståndsprojekt ska inte öka jämfört med idag. Utvärderingar och undersökningar av biståndets olika metoder och resultat är viktiga och vi vill lägga mer kraft på det arbetet genom att öka kapaciteten hos SADEV, en statlig myndighet med uppdrag att utvärdera internationellt utvecklingssamarbete. En rödgrön regering kommer att göra skillnad även inom biståndspolitiken.
7 (8) En rödgrön regering kommer efter valet 2010 att: Prioritera fattigdomsbekämpning. Prioritera arbetet med att uppfylla millenniemålen. Avsätta minst en procent av BNI till bistånd. Utvärdera hela biståndsramen, inklusive avräkningar, för att se hur dessa medels användning svarar upp mot målsättningarna som gäller för Sveriges utvecklingssamarbete. Ha en målsättning om att avräkningarna ska minska och att verka för att DAC:s regelverk tydliggörs. Klimatsäkra biståndet och för att stärka finansieringen av klimatåtgärder i fattiga länder vill vi anslå 250 miljoner kronor 2012. Fortsätta utveckla en sammanhållen politik för hållbar global utveckling och verka för att också EU går i denna riktning. Utarbeta en strategi för det multilaterala biståndet som står i samklang med våra mål för övrigt bistånd. Genderperspektivet ska ges speciell vikt. Öka andelen av biståndet till SRHR med en inriktning mot 10 procent. Arbeta för att EU-biståndet i högre utsträckning fokuseras på fattigdomsbekämpning. Prioritera arbetet som görs av olika aktörer i utvecklingssamarbetet som det civila samhällets organisationer. Öka SADEV:s kapacitet för granskning av biståndets resultat och effektivitet.
Välkommen att läsa mer på våra respektive hemsidor: socialdemokraterna.se, mp.se och www.vansterpartiet.se