ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ SAMRÅDSUNDERLAG MAJ 2014

ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ SAMRÅDSUNDERLAG MAJ 2014 1

Innehåll Synpunkter Förord 3 Sammanfattning 4 Stadsbyggnadsvision 7 Planområdets värden och mål 8 Planens huvuddrag 10 Planeringsriktlinjer 16 Bostadsbyggande 17 Arkitektur och stadsmiljö 18 Samhällsservice 20 Plats för näringsliv och handel 22 Grön stad 24 Naturmiljöer 26 Vatten 27 Kultur- och fritidsaktiviteter 28 Trafikkopplingar och prioritering mellan olika trafikslag 30 Lokal och regional kollektivtrafik 32 Hållbar avfallshantering 34 Resurseffektivt byggande och lokalt producerad förnybar energi 35 Risk, säkerhet och markföreningar 36 Buller och luftföroreningar 38 Riksintressen 39 Utblickar bortom översiktsplanens tidshorisont 41 Genomförande 43 Konsekvenser 47 Planförutsättningar 52 Området i ett regionalt perspektiv 54 Historik och kulturhistoriska värden 55 Planprocessen och fortsatt arbete 58 Det finns möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till Översiktsplan för del av Kirseberg. Synpunkterna ska vara stadsbyggnadskontoret till handa senast 2014-xx-xx. Hit kan du vända dig för att dem framförda. hemsida: www.malmo.se/fopkirseberg e-post: stadsbyggnadskontoret@malmo.se. Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" i mejlets rubrik. postadress: Malmö stadsbyggnadskontor 205 80 Malmö Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" på kuvertet eller synligt i brevet. Översiktsplan för del av Kirseberg och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning finns att hämta på stadsbyggnadskontoret, kan laddas ner på hemsidan eller beställas från stadsbyggnadskontoret. Kontaktpersonen är Lotta Hansson. e-post: lotta.hansson@malmo.se telefon: 040-341000 LÄSANVISNING Rapporten inleds med planens visioner, mål och planområdets värden. Själva planförslaget presenteras på sidorna 10-51 inklusive riksintressen, genomförandefrågor och konsekvensbeskrivning). Planförutsättningarna har samlats i slutet av rapporten (sidorna 52-57). Där finns bakgrundsinformation om planområdets historia och nuläge. Vad är en fördjupning av översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Översiktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling. Det innebär att delar av det som redovisas i översiktsplanen kan komma att realiseras relativt långt in i framtiden. Översiktplanen ska säkerställa en handlingsberedskap men är inte juridiskt bindande. Fördjupningar av översiktsplanen tas fram när det finns behov av mer ingående utredningar av ett geografiskt eller tematiskt avgränsat område. Denna översiktsplan analyserar, med utgångspunkt i den kommuntäckande översiktsplanen, planeringsförutsättningarna för delar av Kirsebergstaden, Östervärn, Ellstorp och Johanneslust (se planområdets avgränsning på sidan 3). Avsikten är att sätta ramarna för planområdets långsiktiga utveckling och bygga vidare på de ställningstaganden som redovisas i den kommuntäckande översiktsplanen.

Förord Kommunstyrelsen gav den 8 maj 2013 stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att påbörja arbetet med Översiktsplan för del av Kirseberg. Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens inriktning, att skapa förutsättningar för en mera nära, tät, grön och funktionsblandad stad innanför Yttre Ringvägen. Planområdet kännetecknas idag av ett ineffektivt markutnyttjande med oanvänd industrimark, breda trafikleder och järnvägar. När Östervärns station tas i bruk är det möjligt att skapa förutsättningar för en hållbar och attraktiv stadsdel i centralt läge med goda gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har visat att det finns hälsomässiga skillnader mellan befolkningen i stadens västra och östra delar. Utvecklingen av planområdet är ett steg på vägen i att läka samman staden genom att göra det enkelt och tryggt att röra sig mellan områden, skapa nya mötesplatser och en mer funktionsblandad stad med liv och rörelse. Genom att investera i infrastruktur och bebyggelse i ett stationsnära läge i Malmös nordöstra delar, skapas goda förutsättningar för fler verksamhetsetableringar, handel, bostäder, skolor och förskolor längs tillväxtaxeln Köpenhamn- Malmö-Lund. Utvecklingen av planområdet är en viktig pusselbit i att göra Malmö till en ännu mer attraktiv, nära och hållbar stad. Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör Geografisk avgränsning 3

SAMMANFATTNING Sammanfattning STADSBYGGNADSVISION I början av 2030-talet är området runt Östervärns station en central nod för nordöstra Malmö med flera tusen fler boende, besökare och verksamma. Många fler har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen har bidragit till att läka samman stadens östra och västra delar till en mer sammanhängande och integrerad stad. PLANOMRÅDETS VÄRDEN OCH MÅL Områdets värden idag är, bland annat, dess varierade och funktionsblandade karaktär, kvarterskänslan, småskaligheten, engagemanget och den relativt goda tillgången till servicefunktioner i form av bibliotek, koloniområden och lokaler för förenings- och idrottsutövning. Målen är att integrera planområdet med den övriga staden genom att förbättra gång, cykel och kollektivtrafikförbindelser och lokalisering av servicefunktioner, att utveckla områdets gröna kvalitéer samt att bevara och utveckla områdets särdrag och identiteter i den tillkommande bebyggelsen. PLANENS HUVUDDRAG Planförlaget innebär att Kirsebergsstaden växer ihop med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av området norr om Hornsgatan. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och kontor, med fördel vid Östervärns station samt längs områdets huvudstråk. Området har kapacitet att rymma minst 4200 nya bostäder och lika många arbetsplatser. När planen är genomförd skulle det betyda att antalet boende och arbetande ökar till mer än 40 000 inom gångsavstånd från Östervärns station. RIKTLINJER Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer. Riktlinjerna går ett steg vidare i att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen utifrån planområdets specifika förutsättningar. Jämlikhets- hälso- och barnperspektiven har integrerats i planeringsriktlinjerna. GENOMFÖRANDE Genomförandet kräver en intensifierad samverkan med markägare, fastighetsutvecklare, regionen och myndigheter för att prioriteringar och investeringar ska samord- Attraktiv och hållbar stad Plats för kommunal service Fler bostäder med olika upplåtelseformer Attraktiva mötesplatser Fler arbetsplatser Överbrygga barriärer socialt ekonomiskt Förbättra och förstora innerstaden ekologiskt Nya parker och plats för biologisk mångfald Samverka med näringslivet Stationnära förtätning Hushålla med jordbruksmarken Främja miljöanpassade transporter FAKTARUTA Planområdets areal: ca 15 ha Tillkommande bebyggelse (preliminär bedömning). Bostäder 420 000 m² BTA Kontor 85 000 m² BTA Handel 35 000 m² BTA Förskola 10 000 m² BTA Skola 15 000 m² BTA Totalt: ca 4200 nya bostäder ca 4300 nya arbetsplatser 4

SAMMANFATTNING nas på ett strategiskt, målinriktat och långsiktigt sätt. Utbyggnadstakt och utbyggnadsordning är svår att bedöma på grund av markägoförhållanden. Kvarteren närmast Östervärns station bör dock prioriteras för att vara i fas med öppnande av Malmöringen, som beräknas tas i bruk under 2015/2016. RIKSINTRESSEN Planområdet sammanfaller geografiskt med riksintresseområden för järnväg, bangård, Östervärns tågstation, kulturmiljö och kustzon. Planförslaget bedöms inte påverka syftet med riksintressena negativt. KONSEKVENSER En analys av planförslagets konsekvenser har genomförts för att undersöka hur det bidrar till de övergripande målen om en attraktiv och hållbar stad socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Planförslaget, som bygger på funktionsblandad förtätning i stationsnära läge, skapar förutsättningar för ett mer hållbart resande, en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik, en förbättrad tillgång till stadens utbud för fotgängare, cyklister och kollektivtrafiksresenärer, ett ökat utbud av service och verksamheter vid kollektivtrafiksnoder och samlande stråk, en bättre hälsa, fler arbetstillfällen och bostäder. Förekomst av markföroreningar behöver undersökas och ökad trafik kan påverka luftkvalitén och bullernivåer negativt. Effekterna kan dock minimeras om planering, byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärder erfordras för att klara exempelvis miljökvalitetsnormerna för luft. STRATEGIER FÖR FORTSATT ARBETE Placera mötesplatser så att utbyggnadsområden tillgängliggörs och nya rörelsemönster skapas. Öka utbudet av servicefunktioner i närheten av Östervärns station för att underlätta resande med kollektivtrafik. Skapa nya kopplingar för att integrera området med den övriga staden och utnyttja service och infrastruktur så effektivt som möjlig på båda sidor av järnvägen. Hitta nya användningar och kreativa lösningar för att bevara värden i kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader och utemiljöer i Järnvägsverkstäderna. Skapa innovativa lösningar för samutnyttjande av byggnader och ytor för service, rekreation och idrott. Utveckla området kring Östervärns station i tidigt skede för att skapa områdets viktigaste mötesplats först och samtidigt höja kollektivtrafikens status. ÖVERGRIPANDE STRUKTUR Östervärns station blir en viktig mötesplats. Tillkommande bebyggelse, två nya huvudaxlar och många kopplingar förbi Kontinental- och den kommande Simrishamnsbana läker samman staden. Grön- och fritidsområden ska alltid finnas i närheten. 5

6 VISION OCH MÅL

VISION OCH MÅL Stadsbyggnadsvision I början av 2030-talet är området runt Östervärns station en central nod för nordöstra Malmö med flera tusen fler boende, besökare och verksamma. Ytterligare många fler har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen har bidragit till att läka samman stadens östra och västra delar som förut präglats av socioekonomiska och hälsomässiga skillnader. ÖSTRA MALMÖS NYA HOTSPOT När man kliver av tåget vid Östervärns station i början av 2030-talet möts man av ett myller av människor från olika delar av Malmö och regionen. Vissa ska till kontoren vid stationen, andra ska handla vid någon av de närbelägna butikerna innan de går hem till lägenheten, radhuset eller gatuhuset. Några ska promenera till Järnvägsverkstäderna, som med sina spännande verksamheter, arkitektur och historia blivit en ny målpunkt Malmö. Andra ska byta till spårvagn för att åka till Segevång eller kliva på tåget för att åka till Rosengård. Nu när det blivit enklare att gå, cykla och åka kollektivt väljer fler bort bilen vilket gjort stadsrummet livligare och tryggare med fler platser där människor möts. Utvecklingen har gett underlag till ett större utbud av butiker och verksamheter kring Östervärns station. Simrishamnsbanan är återigen i bruk och Kirseberg har blivit Malmös port till Österlen. Nya, grönskande stadsgator och broar förbinder områdena längs järnvägen och det är naturligt att ta cykelvägen från Johanneslust till Östervärn genom Järnvägsverkstädernas trivsamma kvarter. Innan Pågatågen började köra igen var området längs med Simrishamnsbanan ett temporärt grönt attraktionsstråk som löpte från Östervärns station till Beijers Park och knöt ihop Johanneslust med Järnvägsstaden. Ett smalt grönstråk finns fortfarande kvar, kantat av små gröna platser för till exempel odling. SMÅSTADEN I STORSTADEN Öster om Kontinentalbanan finns småstadskänslan kvar trots närheten till centrala Malmö. Den nya bebyggelsen är tät och har inspirerats av Kirsebergsstadens variationsrikedom. För de boende är vardagslivet enklare. Resvägen till jobbet har förkortats och på vägen hem ligger förskolan, mataffären och lekplatsen inom gångavstånd. Grannarna samlas vid odlingslotterna, i den nya grannskapsparken eller vid återbrukscentralerna där föremål kan återanvändas av dem som behöver dem. Många umgås på de nya kaféerna eller på det aktivitetsstråk som går genom området. Det finns möjlighet att leva och trivas här hela livet. Tack vare det centrala läget och det breda utbudet av bostäder, service, stadskaraktärer och kommunikationer är detta ett område för såväl tonåringar som barnfamiljer och pensionärer. Det som förenar hela planområdet är närvaro av grönska. En varm sommardag skuggar trädens kronor, en blåsig vinterdag lindrar de vindbyarna. Gatuträd, klätterväxter på väggar, stadsodling och trädgårdar, allt gör att denna del av Malmö, inklämd mellan vägar och järnvägar, ändå känns behaglig och mänsklig. 7

VISION OCH MÅL Planområdets värden och mål Målen för planområdets utveckling utgår från de värden som finns idag och som identifierats under dialog med bland annat boende, verksamma och fastighetsägare. Guidningar som den om det historiska Kirseberg är mycket populära. INTEGRERAD OCH SAMMANHÅLLEN STAD Den befintliga bebyggelsen inom planområdet präglas av en kvarterskänsla och av människornas engagemang, vilket skapat förutsättningar för en god sammanhållning och välfungerande mötesplatser. Detta har i sin tur gett området en stark identitet. Kirsebergstadens och Johanneslusts intima skala skapar lugna boendemiljöer som uppmuntrar till möten. I det fortsatta arbetet är målet att bättre integrera alla delar av planområdet med den övriga staden. Det ska bland annat ske genom att minska biltrafikens och järnvägarnas barriäreffekter. Det ska vara enkelt och tryggt att passera Hornsgatan, Sallerupsvägen, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan till fots, med cykel och med kollektivtrafik. Nya kopplingar ska binda ihop planområdet med den övriga staden och på så sätt skapa förutsättningar för nya möten och rörelsemönster, samtidigt som folkhälsan främjas. Med satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik ska planområdet göras tillgängligt för fler, vilket också är en viktig jämlikhetsfråga. Målet är att Östervärns station blir en trygg och viktig möteplats. LIVSKVALITÉ GENOM NÄRHET Den förhållandevis goda tillgången till servicefunktioner, i form av exempelvis livsmedelsbutiker, bibliotek, motionslokaler och skolor är av stort värde. Målet är att förenkla för människors vardagsrörelser till och från arbetsplatsen, skolan, affären och fritidsaktiviteterna. Det sker genom att lokalisera nya servicefunktioner i närheten av Östervärns station, längs kollektivtrafiks- och andra huvudstråk. Samtidigt som närhetsprincipen vid lokalisering av service förenklar vardagslivet så belastas miljön i mindre utsträckning och folkhälsan främjas. Beijers Park är den mest populära mötesplatsen för Kirsebergsborna. DEN GRÖNA STADSDELEN De gröna värdena består bland annat av närheten till Ellstorpsparken, Beijers park och koloniområdena, gröna platser som alla är viktiga för möjlighet till rekreation, motion, lek och möten. Att göra grönskan mer framträdande inte bara genom fler gröningar och grannskapsparker utan även genom att utveckla de gröna kvaliteterna på torg, i gaturum och på fasader är ett mål för utvecklingen av planområdet. Stadsodling är ett populärt inslag i området idag och nya innovativa former av urban odling ska främjas. Ett samnyttjande av grönytorna för flera olika ändamål eftersträvas. Det ger en effektiv markanvändning och livfullare mötesplatser. Grönskan kommer också att bli ett allt viktigare inslag i kombination med hanteringen av dagvatten, dels för att ta hänsyn till klimatförändringarna och dels för att kompensera för en ökad mängd hårdgjorda ytor. Stadsodling i form av odlingslotter. 8

VISION OCH MÅL KULTURELL IDENTITET I VARIERADE MILJÖ Den varierade och funktionsblandade karaktären som finns inom och kring planområdet är värdefull att ta till vara. Här återfinns många olika funktioner, bostadstyper och arkitektoniska stilar. Människor med olika bakgrunder och socioekonomiska förutsättningar har bosatt sig här vilket ger förutsättningar för ett varierat utbud och uttryck. Målet är att bevara - och utveckla Järnvägsverkstädernas, Kirsebergsstadens, Johanneslusts, Ellstorps och Östervärns arkitektoniska särdrag och identiteter i den tillkommande bebyggelsen, möjliggöra ett varierat utbud av service och funktioner och att skapa användbara och trivsamma miljöer som bidrar till ett gott stadsliv. Många befintliga byggnader i planområdet är unika och har högt kulturhistoriskt värde. Dessa värden ska tas tillvara för att öka planområdets attraktivitet och stärka dess kulturella identitet. Ny bebyggelse ska utformas så att det finns en variation i karaktär och funktion. En blandning av bostadstyper och upplåtelseformer ska göra det enklare att flytta inom området när livssituationen förändras. Mötet mellan byggnad och det offentliga rummet ska utformas varsamt och ske på platsens villkor. Generellt inom planområdet ska fasadlängder vara korta och där förgårdsmarken planeras ska dess bredd och karaktär variera beroende på byggnadernas funktion och typ av gata. Kulturhistoriska minnen inom området Järnvärksverkstäderna idag. ROBUST STRUKTUR SOM TÅL OLIKA FRAMTIDSSCENARIER Ett av planområdets värden består av den variation som uppstått genom dess successiva framväxt under lång tid. Översiktsplanens mål är att skapa en robust struktur för områdets fortsatta framväxt som kan hantera flera scenarier under områdets utbyggnad. Även tillfällig användning av marken ska välkomnas så länge den inte äventyrar översiktplanens intentioner. Oklarheter kring satsningarna på spårburen kollektivtrafik och kommunens begränsade markinnehav förutsätter att funktioner kan utvecklas och förändras över tid. Vagnhallens tegelfasad och storskalighet är identitetsskapande för området. Brokighet i skala och stil är ett kännetecken för Östervärns befintliga bebyggelse. Lummiga gröna gårdar vid Österhagsgatan Funktionalistisk arkitektur vid Ellstorpsparken. 9

PLANENS HUVUDDRAG Planens huvuddrag Denna översiktplan bygger vidare på de prioriterade inriktningar som lagts fast i den kommuntäckande översiktsplanen. Planen tar fasta på planområdets värden, i form av dess blandade och kontrastrika bebyggelse, Kirsebergsstadens småstadskaraktär, samt det aktiva föreningsliv som präglar delar av området. Nyhamnen Malmö C mot Lund Sjölunda Segepark Planområdet PLANOMRÅDET I ETT REGIONALT PERSPEKTIV En fortsatt utveckling av den så kallade tillväxtaxeln Köpenhamn - Malmö - Lund är av stor betydelse för hela regionen. Planområdet utgör tillsammans med Nyhamnen ett av stadens största omvandlingsområden med potential att ytterligare stärka denna axel. Planområdets centrala läge och närhet till Östervärns station, samt på sikt möjligheten till ytterligare en station vid Sjölundaviadukten, bidrar till att planområdet blir intressant ur ett regionalt perspektiv. Triangeln Norra Sorgenfri Rosengård mot Hyllie Planområdet utgör tillsammans med Nyhamnen strategiska omvandlingsområden längs tillväxtaxeln Köpenhamn - Malmö - Lund. ÖSTERVÄRNS STATION - EN NYCKEL FÖR UTVECKLINGEN Utgångpunkt för planområdets omvandling är införandet av tåglinjen Malmöringen, med stationer i Hyllie, Triangeln, Malmö C, Persborg, Svågertorp, Rosengård och Östervärn. Dessutom kan Simrishamnsbanan på sikt stärka Östernvärns ÖVERGRIPANDE STRUKTURKARTA Läkning av staden sker genom förtätning. Möjliga alternativ se även sida 41. 10

PLANENS HUVUDDRAG station ytterligare. När stationen tas i bruk möjliggörs ett ökat utbyte mellan de östra och västra delarna av Malmö och området kring stationen kan, tillsammans med Värnhem, bli nordöstra Malmös nya "hot spot" med handel, kontor och nöjesutbud. En hög exploatering runt stationen, även på höjden, ska vara identitetsskapande för området. Värdet av att utnyttja marken effektivt i det stationsnära läget har mycket hög prioritet. UTBYGGNAD AV PLANOMRÅDET Planförslaget medför att Kirsebergsstaden växer ihop med centrala Malmö och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station och norr och söder om Simrishamnsbanan. Utgångspunkten för förtätningen är att på bästa sätt utnyttja de goda kollektivtrafikförbindelserna som finns vid Östervärns station och Värnhemstorget men även framtida spårvagnslinjer på Södra Bulltoftavägen och Sallerupsvägen. I ett framtidsscenario kan även förtätning och nya strukturer i området mellan Hornsgatan och Byggmästaregatan bli möjliga. Utvecklingen av planområde innebär främst ett tillskott av bostäder men även handel och kontor, framför allt kring Östervärns station och längs planområdets huvudstråk. Ny infrastruktur och vistelseytor i form av mötesplatser, torg, parker, gator, gång- och cykelstråk ska också tillkomma. Grönska som signum för området Nästan hela planområdet ligger inom 1000m avstånd från Östervärns station. Två av stadens befintliga/planerade tågstationer, vid Östervärn och Sjölundaviadukten, bidrar till att knyta planområdet till övriga regionen. 11

PLANENS HUVUDDRAG STRATEGIER FÖR FORTSATT ARBETE Placera mötesplatser så att nybyggnadsområdena tillgängliggörs och nya rörelsemönster skapas. Öka utbudet av servicefunktioner i närheten av Östervärns station för att underlätta resande med kollektivtrafik. Skapa nya kopplingar för att integrera området med den övriga staden och utnyttja service och infrastruktur så effektivt som möjlig på båda sidor av järnvägen. ska uppnås genom träd längs gator, ett nät av stråk och gröningar, plats för stadsodling och en större grannskapspark centralt inom Järnvägsverkstäderna. Planförslaget innebär ett tillskott av minst 4300 arbetsplatser och 4200 nya bostäder som genererar ett behov av två nya grundskolor för sammanlagt 1050 elever och flera förskolor med plats för totalt ca 850 platser och annan samhällsservice. När översiktsplanen är genomförd har ca 40 000 boende och verksamma gångavstånd till Östervärns station. Gång- och cykeltrafik ska vara prioriterad inom boendekvarteren. För att undvika att en hög belastning av biltrafik går genom planområdet ska parkering i huvudsak lösas i parkeringshus, som genom en lokalisering nära järnvägar och längs huvudgator samtidigt kan fungera bullerdämpande. Den befintliga bebyggelsen och stadsstrukturen i och kring planområdet är i högsta grad diversifierad och brokig avseende till exempel skala, typologi, graden av detaljering och material. Karaktären i den tillkommande strukturen och bebyggelsen behöver därför anpassas till respektive närområde. Det är viktigt att de olika delområdenas arkitektoniska och stadsbyggnadsmässiga karaktärer förvaltas och utvecklas vidare så att inte goda kvaliteter går förlorade i processen. Detta gäller särskilt för de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöerna som finns inom planområdet. Samtidigt ska det finnas utrymme för nyskapande arkitektoniska tillägg och nya funktioner, väl anpassande till kontexten. Den nya bebyggelsen i Järnvägsverkstäderna ska ha en likartad skala och utformning som Kirsebergsstaden, med en stigande täthetsgrad mot Östervärns Vy från Södra Bulltoftavägen mot Östergården. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 12

PLANENS HUVUDDRAG station, Södra Bulltoftavägen och runt den befintliga vagnhallen. Längs Sallerupsvägen ska tätheten gradvis öka från Johanneslust i öst till Ellstorp i väst. Det nordvästra planområdet skall i skala och täthet efterlikna bebyggelsen kring Värnhem, Östervärn och Ellstorp. NYA KOPPLINGAR SOM LÄKER STADEN Planförslaget innebär en utbyggnad som kan förenkla människors vardagsrörelser. Det sker genom att bryta de barriärer som omgärdar området i form av järnvägar, trafikleder, överbliven mark och nedlagda industriområden. Barriärbrytande infrastruktursatsningar skapar förutsättningar för en mer integrerad, hållbar och yteffektiv exploatering i stationsnära läge. En ny huvudgata ska länka ihop Södra Bulltoftavägen i norr med Sallerupsvägen i söder. En gång- och cykelkoppling något längre österut ska främja möjligheten att röra sig mellan Johanneslust och Kirseberg via Järnvägsverkstäderna. En andra gång- och cykelkoppling ska anläggas under Kontinentalbanan söder om Södra Bulltoftavägen för att förenkla möjligheten att röra sig mellan Ellstorp och Järnvägsverkstäderna och bland annat tillgängliggöra Ellstorpsparken för de boende inom Järnvägsverkstäderna. När Simrishamnsbanan öppnar igen förespråkar Malmö stad att den grävs ner i schakt med stödmur för att minska dess barriäreffekter. En nedgrävning av Simrishamnsbanan skulle innebära behov av ett antal broar för att bevara kopplingarna mellan de södra och norra delarna av planområdet. När Simrishamnsbanan tas i bruk ska möjligheten att skapa ännu en ny gång och cykelkoppling, parallellt med spåret under Kontinentalbanan, som förbinder Ellstorpsparken med Johanneslust, ses över. STRATEGIER FÖR FORTSATT ARBETE Hitta nya användningar och kreativa lösningar för att bevara värdena i kulturhistorisk betydelsefulla byggnader och utemiljöer i Järnvägsverkstäderna. Skapa innovativa lösningar för samutnyttjande av byggnader och ytor för service, rekreation och idrott. Utveckla området kring Östervärns station i tidigt skede för att skapa områdets viktigaste mötesplats först och samtidigt höja kollektivtrafikens status. Planförslaget innebär två nya kopplingar under Kontinentalbanan och tre nya kopplingar över Simrishamnsbanan UTBLICKAR BORTOM ÖVERSIKTSPLANENS TIDSHORISONT Området mellan Hornsgatan, Stockholmsvägen och Byggmästaregatan har potential att på lång sikt utvecklas till en del av centrala Malmö, samtidigt som de miljöoch barriäreffekter som trafiken ger upphov till kan minimeras. Det goda kommunikationsläget nära Malmö Centralstation och Östervärns station samt närheten till Nyhamnen kommer att innebära ett stort flöde av människor som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. En sådan utveckling skulle betyda stora infrastrukturförändringar och därför behövs djupgående studier i framtiden. Norr om Hornsgatan och Stockholmsvägen finns det potential att skapa en stadsmässig struktur på lång sikt. 13

PLANENS HUVUDDRAG NORR OM HORNSGATAN Bortom översiktsplanens tidshorisont har detta delområde potential att bli en del av centrala Malmö med en liknande stadbyggnadsstruktur som den kring Värnhemstorget. Mot bangården ska verksamheter lokaliseras som avskärmar den blandade stadsbebyggelsen från bland annat buller och luftföroreningar. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. ÖSTERVÄRNS STATION Östervärns station ska vara en identitetsskapande och arkitektonisk attraktiv knutpunkt som är lättillgänglig, trygg och välintegrerad i stadsbilden. Ett intensivt markutnyttjande runt det stationsnära läget, även på höjden, ska tydligt signalera förändringen från en baksida till en livfull mötesplats med innerstadskänsla. Den nya bebyggelsen ska utvecklas nära och integreras med stationen. STADSKARAKTÄR OCH BEBYGGELSETÄTHET Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. ÖSTERVÄRN OCH ELLSTORP Norr om Östervärn och Ellstorp ska den tillkommande bebyggelsen anpassas till den befintliga när det gäller täthet och struktur. I norr innebär det sluten kvartersstad som i Östervärn och i söder kommer bebyggelsen inspireras av Ellstorps funktionalistiska stil. JOHANNESLUST OCH SALLERUPSVÄGEN Dagens verksamhetsområde ska successivt utvecklas till blandad stadsbebyggelse. Mellan Singelgatan och Kontinentalbanan ska karaktär och täthet likna Ellstorp medan de östliga delarna ska anpassas till den intilliggande bebyggelsen mellan Sallerupsvägen och Singelgatan. 14

PLANENS HUVUDDRAG Visionsbild: Fojab Arkitekter på uppdrag av Jernhusen. JÄRNVÄGSVERKSTÄDERNAS CENTRUM Järnvägsverkstädernas centrala delar med sina karaktärsfulla industrilokaler ska kompletteras med ny bebyggelse och struktureras om så att de kulturhistorisk värdefulla miljöerna lyfts fram och blir tillgängliga. Här möts planområdets nordsydliga och öst-västliga huvudaxlar vilket innebär en något högre exploateringsgrad än den närmaste omgivningen. Det ska finnas utrymme för att skapa spännande kontraster mellan den småskaligare bebyggelsen och industrilokalernas storskalighet. SÖDRA OCH ÖSTRA JÄRNVÄGSVERKSTÄDERNA Järnvägsverkstädernas södra och östra delområden ska i likhet med Kirsebergsstaden präglas av brokighet i skala och arkitektur och ha en liknande täthetsgrad. Här ska det förekomma olika upplåtelseformer med skalskillnader mellan 1 och 5 våningsplan. Liksom i Kirsebergsstaden är heterogenitet prioriterad med en något högre täthetgrad mot Södra Bulltoftavägen, Singelgatan och närmare Östervärns staten. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 15

PLANERINGSRIKTLINJER Planeringsriktlinjer Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer. De planeringsriktlinjer som redovisas här går ett steg vidare i att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen, utifrån planområdets specifika förutsättningar. ANVÄNDANDET AV PLANERINGSVERKTYGEN För att kunna uppnå den samlade målbilden måste planeringen inom och mellan olika sektorsområden och dess aktörer samverka. För att tydliggöra hur varje sektorsområde kan bidra till att uppnå målbilden redovisas planeringsriktlinjer för varje område. I vissa fall är riktlinjerna av svepande karaktär medan de i andra är mer pre- cisa. Avsikten är att inte ange riktlinjer som är mer detaljerade än vad som anses nödvändingt för att kunna uppnå planens intentioner. Planeringsriktlinjer inom jämlikhets- hälso- och barnperspektiven spänner över flera sektorsområden och har därför integrerats i planeringsriktlinjerna för dessa. Vy från Singelgatan norrut mot Järnvägsverkstäderna. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 16

PLANERINGSRIKTLINJER Bostadsbyggande Planområdets nuvarande bostadsbestånd kännetecknas av en blandning av upplåtelseformer och hustyper, med en relativt jämn fördelning mellan hyresrätter och bostadsrätter. Men det finns ett behov av fler stora hyresrätts- och bostadsrättslägenheter och en större andel markbostäder för att fler ska ha möjlighet att stanna kvar i området även när bostadsbehoven förändras. Ett allsidigt bostadsutbud främjar kontinuitet, trygghet och stabilitet i området och motverkar boendesegregation. Planområdet kan rymma cirka 4200 nya bostäder när det är fullt utbyggt. Den tätaste och mest funktionsblandade bebyggelsen ska lokaliseras till området kring Östervärns station, väster om Kontinentalbanan och det nord- sydliga stråket som skär igenom Järnvägsverkstäderna. På sikt kan områdena vid Östervärns station erbjuda fler urbana kvalitéer för dem som vill bo i en tätare stadsmiljö med goda kommunikationer, såväl regionalt som inom staden. Utbyggnaden och omvandlingen av Järnvägsverkstäderna kännetecknas av en bostadsbebyggelse med lägre täthetsgrad och med verksamheter i bottenvåningarna längs större stråk. Området kan bli attraktivt för, bland annat, de barnfamiljer som vill bo i centralt placerade markbostäder i lugna kvarter med plats för lek, rekreation och avkoppling. PLANERINGSRIKTLINJER Befintligt bostadsbestånd ska kompletteras med en större andel stora hyresoch bostadsrättslägenheter och med ett större inslag av markbostäder. Markbostäderna kan utföras i form av radhus, parhus och gatuhus, eller genom att skapa trädgårdar för dem som bor i flerfamiljshusens bottenvåningar. Förtätning ska ske med en blandad stadsbebyggelse avseende funktioner, upplåtelseformer, bostadsstorlekar och hustyper. Blandningen ska förekomma både på områdes- och kvartersnivå. Barnvänliga bostadsmiljöer ska skapas genom att ta hänsyn till barns och andra oskyddade trafikanters rörelsebehov och behov av trygghet. Olika former av verksamhetsetableringar ska möjliggöras i flerfamiljshusens bottenvåningar längs större stråk och noder. A Läs mer i Förslag till handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande i Malmö (antaget av Kommunstyrelsen i oktober 2009). www.malmo.se 17

Arkitektur och stadsmiljö PLANERINGSRIKTLINJER Den industriella historian ska kunna lämna sitt avtryck inom området. A Läs mer om stadens gestaltning i den kommuntäckande översiktsplanen på www.malmo.se/op Östervärns station kommer bli motorn för utvecklingen av planområdet och har potential att vara identitetsskapande för omgivningen. En samlad upprustning och utveckling av såväl stationen som dess närområde, likande den som skett vid Anna Lindhs plats och Hyllie station behövs med ambitionen att skapa en attraktiv och livfull mötesplats med innerstadskänsla. De betydande samhällsvinsterna som kan uppnås genom att utnyttja marken så effektivt som möjligt i detta stationsnära läge väger tyngre än bevarandet av koloniområdet Lundavägen, trots att det har kulturhistoriska värden. Planområdets delområden har potential att utveckla sina identiteter och uttryck genom att ta utgångpunkt i det befintliga och föra det vidare till morgondagens kontext. Tillkommande bebyggelse behöver anpassas till den befintliga i täthet och karaktär. Värnhem med dess variationsrikedom, Östervärn med dess kvartersstruktur och det funktionalistiska Ellstorp kan växa österut mot Kontinentalbanan. Ljus och grönska är vägledande principer för det offentliga rummet norr om Ellstorp medan gestaltningen av området intill Östervärn kan utgå från angränsande kvartersstruktur. Längs Sallerupsvägen möts Ellstorps och Johannslusts stilar och skalor vid Singelsgatan som blir den samlande gatan. Kirsebergsstaden kan växa söderut mot järnvägsverkstäderna med dagens tomma ytor, sin storskaliga tegelarkitektur och industriella prägel. Järnvägsverkstädernas delvis tomma byggnader, som saknar skydd idag, och utemiljöerna har kulturhistoriska värden som måste bevaras och utvecklas kreativt i en ny arkitektonisk kontext. Att etablera Kirsebergsstadens småstadskänsla här innebär en varierad utformning av byggnaderna från 1 till 5 våningar. Utemiljöernas utformning ska också kunna anknyta till omgivningen. Det kan göras genom att exempelvis lämna kvar spåren i marken eller bevara traverserna i området Järnvägsverkstäderna. Gröna men även stadsmässiga mötesplatser länkas samman med smala gaturum som främst är till fotgängare och cyklister där barn även kan leka tryggt. Vagnhallen, Järnvägsverkstäderna. Visionsbild: Fojab Arkitekter på uppdrag av Jernhusen. 18

PLANERINGSRIKTLINJER PLANERINGSRIKTLINJER Med utgångspunkt i befintliga strukturer ska en tät och funktionsblandad stadsdel byggas. Grundläggande kvaliteter som främjar trygghet och gemenskap såsom funktionsblandning, gångvänlighet, livfulla bottenvåningar, en mänsklig skala och detaljrikedom ska vara vägledande vid planeringen. Att koppla ihop områdets offentliga rum så att de blir tillgängliga för de boende är väsentligt. Längs viktiga och prioriterade rörelsestråk ska kantande funktioner bidra till ökat folkliv och trygghet. Dessa stråk ska erbjuda den säkra vägen som komplement till andra mindre aktiva stråk. Med tanke på den långa genomförandetiden ska tillfälliga lösningar kunna utvecklas inom området, till exempel i de befintliga storskaliga lokalerna, i avvaktan på mer permanenta projekt. Särskild hänsyn ska tas till befintliga kulturhistoriska värden i samband med framtida detaljplanering och bygglovsbeslut. Hänsyn ska tas till såväl helhetsmiljön som de enskilda byggnadernas kulturhistoriska värden. Industriella inslag i form av till exempel traverser, ledningsstolpar, stoppbockar, grönytor och järnvägsspår, ska förvaltas och utvecklas så att området får karaktär. Ett program för bebyggelsens karaktär i områdets olika delar ska utarbetas. Olika former för samutnyttjande av ytor och byggnader ska prioriteras och utvecklas. Det finns en stor potential att finna innovativa lösningar och synergieffekter vid samutnyttjande. Förståelse för och tolkning av platsens karaktär ska alltid vara utgångspunkten när nya tillägg och förändringar görs i Malmö" En tematisk översiktsplan för Arkitekturstaden Malmö som ska förmedla visioner och ambitioner för Malmös arkitektur tas fram under 2014. Arbetet ska fungera som ett verktyg som kan väcka intresse och engagemang för den arkitektur som vi förvaltar och bygger i Malmö. Södra Bulltoftavägen vid Östervärns station. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 19

PLANERINGSRIKTLINJER Samhällsservice Som ett steg på vägen mot en bättre strategisk planering av den offentliga servicen håller ett brett, förvaltningsövergripande samarbete under ledning av stadsbyggnadskontoret på att ta fram Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö. Beträffande samhällsservice har planen flera syften, däribland att finna en gemensam struktur för planeringsprocesserna, att förtydliga behovet av olika serviceslag, att erbjuda riktlinjer för planering i tät stadsmiljö, samt att upplysa om hanteringen av mark- och avtalsfrågor. Arbetet med Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö har delvis legat till grund för detta avsnitt om offentlig service. Dagens utbud av samhällsservice är en del av planområdets attraktionskraft och det är av stor betydelse att dessa kvalitéer bibehålls när områdets byggs ut. I planområdets östra delar är balansen mellan tillgång och efterfrågan på för- och grundskoleplatser god. I de västra delarna är utbudet av platser dock sämre. Behovet av särskilda boendeformer för äldre bedöms på sikt öka kraftigt vilket planeringen behöver ta höjd för. Staden behöver även kontinuerligt planera för att nya LSS-bostäder ska finnas tillgängliga i alla delar av staden. Det finns två vårdcentraler i området vilket för närvarande ger ett bra utbud. För att kunna möta det ökade behovet av samhällsservice som det planerade befolkningstillskottet ger, och då särskilt behovet av för- och grundskoleplatser, är det viktigt att utbyggnaden av servicen löper parallellt med eller före bostadsbyggandet. Planområdets läge på gränsen till Malmös centrum, där brist av förskoleplatser råder, gör att det finns ett ansvar att ligga i överkant avseende kapaciteten. Förutom barnomsorg, LSS- bostäder och särskilda bostäder för äldre genererar planförslaget även behov av ytterligare en vårdcentral som bör placeras nära annan offentlig - och kommersiell service. Närheten till servicefunktioner är en viktig jämlikhetsfråga för att alla, oavsett ålder, funktionsnedsättning och kön, ska kunna ta del av dem på ett enkelt och tryggt sätt. Därför är goda kollektivtrafikförbindelser samt närhet till gång och cykelstråk så viktiga. Yteffektiva lösningar, till exempel samutnyttjande av utemiljö och placering av samhällsservice i bostadskvarter, bör prioriteras i den allt tätare staden. När planområdet är fullt utbyggt bedöms servicebehovet uppgå till ca 850 förskoleplatser och ca 1050 grundskoleplatser. Utöver detta tillkommer ett beräknat samlat behov av ca 200 LSS-bostäder, samt ytterligare några hundra boendeplatser för äldre och för sociala ändamål samt en vårdcentral. Till dessa behov tillkommer de underskott som finns i Malmös centralare delar, vilka inte inkluderats i beräkningarna ovan. PLANERINGSRIKTLINJER För att inte förlora sin attraktivitet ska planområdet kunna bära sina egna behov av samhällsservice och ha en viss överkapacitet för att avlasta närliggande områden, där bebyggelsestrukturen begränsar möjligheterna till utbyggnad av samhällsservice. Byggs fler bostäder än vad som från början planerats ska platsbehovet i för- och grundskola öka på motsvarande sätt. För att undvika bristsituationer i samband med utbyggnaden av planområdet ska mark i ett tidigt skede reserveras för samhällsservice. I utbyggnadsskedet ska etapper med dessa funktioner prioriteras. Markutnyttjandet ska vara effektivt, exempelvis genom integrerade lösningar och genom att bedriva samhällsservice i planområdets befintliga bebyggelse. Integrerade, innovativa lösningar ska prioriteras vad det gäller placering av förskolor och dess uteytor. För att effektivisera markutnyttjandet ska solitära byggnader och enplanslösningar undvikas så långt det är möjligt. Möjligheterna att skapa spännande utformningar av gårdarna och att i verksamheten nyttja närliggande grönstrukturer ska beaktas, liksom möjligheten för boende i närområdet att använda gårdarna under tider då verksamheten inte pågår. 20

PLANERINGSRIKTLINJER Grundskolor ska gestaltas så att de lyfts fram som centrala funktioner och smälter samman med övrig bebyggelse. De 1050 grundskoleplatserna föreslås fördelas på två skolor om cirka 525 elever. Ett samutnyttjande av grundskolornas gårdar och lokaler, när skolverksamhet inte pågår, ska eftersträvas. För- och grundskolor ska lokaliseras till lägen med goda förbindelser för framförallt gång- och cykeltrafik. Om en lokalisering nära biltrafikleder inte kan undvikas ska byggnaden och gården utformas med hänsyn till hälsooch säkerhetsperspektiv. Bostäder, LSS-bostäder och bostäder för äldre ska vara integrerade med den övriga bebyggelsen. Samhällsservice kan även samlokaliseras men då med extra fokus på gestaltning så att de smälter in väl med annan bebyggelse. Kollektivtrafik ska kunna nyttjas för att enkelt nå samhällsservice i området. Ytterligare en vårdcentral ska möjliggöras inom planområdet. Så som övrig service ska vårdcentralen lokaliseras med goda gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser och vara välintegrerad i övrig bebyggelse. SAMHÄLLSSERVICE Tänkbara placeringar av grundskolorna, vars ytbehov skalenligt visas i rött. De 1 050 grundskoleplatserna föreslås fördelas på två skolor om ca 525 elever. Majoriteten av planområdets bostadsbebyggelse finns i den östra delen, och därför föreslås också de två grundskolorna förläggas dit. Förskolornas och idrottsplatsens ytbehov visas skalenligt och är placerade på kartan på ett schematiskt sätt. Nya gång- och cykelkopplingar förbi järnvägsspåren är nödvändiga för att göra skolorna tillgängliga på ett säkert sätt. 21

PLANERINGSRIKTLINJER Plats för näringsliv och handel A Läs mer i Näring till näringslivet! Näringslivspolitisk strategi för Malmö stad (antagen av Kommunfullmäktige 2009-06-16). www.malmo.se/op Med sin placering i nordöstra Malmö utgör planområdet en del av den starka tillväxtaxeln mellan Malmö och Lund. Det sker en betydande pendling mellan städerna, något som kan inverka positivt på företagsetableringar i området. När Malmöringen invigs får särskilt delarna vid Östervärns station ett bra läge ur handels och näringslivssynpunkt. Stationens närområde trafikeras idag av många busslinjer och på sikt kanske även med spårväg. Även närheten till det stora utbudet av busslinjer vid Värnhemstorget är en styrka. Stationsområdet är också enkelt att nå med bil men det är inte bara områdets goda tillgänglighet som är av vikt, även det rika serviceutbudet och dess centrumsnära läge utgör en stor kvalitet. I huvudsak bedöms området vid Östervärns station attrahera kunskapsintensiva tjänsteföretag som går att integrera med andra funktioner i den blandade staden och efterfrågar kontorslägen i en spännande, central, stadsmässig och stationsnära miljö. En ökande befolkning och det ökade antalet sysselsatta, som de nya verksamheterna bidrar till, kommer att stärka såväl ny som befintlig handel. Även utbudet av restauranger, frisersalonger och annan service förväntas öka. Detta sammantaget bidrar till att utvidga den centrala staden och tydligare knyta den samman med Kirseberg. Handel och annan service förväntas kunna sprida sig längs med Södra Bulltoftavägen i Kirseberg, där den kan fånga upp kundunderlag både från närområdet och den genomgående trafiken. I området närmast bangården, vid byggmästaregatan, ligger idag bland annat Trafikverkets trafikledningscentral, en transformatorstation och Rosendals avloppspumpstation. Området har ett ineffektivt markutnyttjande och kan på sikt utgöra en resurs för framtida förtätning. Mot Sallerupsvägen finns möjlighet för betydligt fler arbetsplatser och där finns redan idag inslag av handel som kan spela en värdefull roll för de som kommer att bosätta sig söder om Södra Bulltoftavägen. Även i övriga planområdet ska det finnas möjligheter för verksamheter i bottenvåningarna. Järnvägsverkstädernas gamla verkstadslokaler kan i framtiden utgöra en resurs för verksamheter som söker en spännande och kreativ miljö. Det finns en flexibilitet i de stora byggnadsvolymerna som skulle kunna rymma såväl små specialiserade företag som större evenemang, sport och kulturfunktioner. Det är dock viktigt att framtida verksamheter och aktiviteter är förenliga med bostadsbebyggelse. 22

PLANERINGSRIKTLINJER PLANERINGSRIKTLINJER Den nya bebyggelsen kring Östervärns station ska rymma ett flertal olika funktioner som till exempel kontor, handel och annan utåtriktad service. För att Kirsebergstaden och det centrala Malmö ska kunna växa samman ska bottenvåningar mot Hornsgatan, Lundavägen och Södra Bulltoftavägen rymma handel och service, med fördel med korta avstånd mellan entréerna. Vid Östervärns station ska stads- och gaturummet ges en attraktiv, säker och stadsmässig utformning som uppmanar till ett sansat trafiktempo, så att handeln kan tillgodogöra sig de många trafikrörelserna. Dessutom är det allt fler som vill arbeta ute i stadsrummet, om detta då är varierat och tillåtande utgör det en konkurrensfördel gentemot andra lokaliseringsalternativ. Verksamheter som medför störningar eller som utgör en säkerhetsrisk för omgivningen ska inte lokaliseras inom planområdet. Kontor och andra verksamhetslokaler ska med fördel lokaliseras som skydd mot Kontinentalbanan. Området närmast bangården, vid Byggmästaregatan, ska på sikt utvecklas till blandad stad och rymma ett flertal olika sorters arbetstillfällen. Längs Södra Bulltoftavägen i Kirseberg ska bottenvåningarna i den nya bebyggelsen kunna rymma utåtriktade verksamheter. Järnvägsverkstädernas stora vagnsverkstad ska utformas så att den ges flexibilitet och anpassningsförmåga att kunna rymma ett föränderligt antal funktioner. Nya arbetsplatser och ett utbud av handel och servicefunktioner ska ges etableringsmöjligheter vid Singelgatans koppling till Sallerupsvägen. NÄRINGSLIV OCH HANDEL 23

PLANERINGSRIKTLINJER Grön stad Principiell bild av ett nätverka av parker och gröna stråk. Stora parker är ett självklart stadsbyggnadselement i blandad stadsbebyggelse och ska finnas strategiskt placerade i stadsstrukturen. Inom och angränsande till planområdet finns det gröna kvalitéer att bygga vidare på. Stadsdelsparken Beijers park och Östra Sommarstadens koloniområde är attraktiva och nära planområdets östra delar och Ellstorpsparken är en viktig grannskapspark väster om Kontinentalbanan. Det finns även ett litet antal gröningar av olika kvaliteter, koloninområden, odlingslotter och överbliven ruderatmark med delvis höga naturvärden. Inom Järnvägsverkstäderna är de gröna kvaliteterna dock begränsade. Ett nätverk av parker och gröna stråk är tillsammans med grönska i gaturummen det viktigaste och mest synliga redskapen för att ge planområdet en grön profil. Inom Järnvägsverkstäderna finns det god potential att komplettera den befintliga grönskan med nya gröningar och en grannskapspark så att de boende i området får tillgång till de mindre parkrummen som används till vardags. Eftersom grönområdena inte blir särskilt stora i jämförelse med dem i andra stadsdelar bli det viktigt att åstadkomma nya kopplingar över/under Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan som underlättar tillgänglighet till större grönområden som Beijers park, Segepark, Flygfältsparken och Ellstorpsparken. Områdets koloniområden är vackra, varierade, aktiva och hälsofrämjande mötesplatser men är också värdefulla platser för den biologiska mångfalden i staden. Odling på ett sätt som fortsatt ger dessa kvalitéer skulle därför kunna ges utrymme inom planområdet även i framtiden. Eftersom marken närmast Östervärns station behöver utnyttjas för bebyggelse kommer inte koloniområdena Lundavägen och Hagstorpsgatan att kunna finnas kvar i sina nuvarande lägen. Koloniområdet inom Järnvägsverkstäderna intill Simrishamnsbanan kommer också att beröras av förändringarna inom planområdet, antingen genom delvis nedläggning eller flytt. Samtidigt kommer det finnas nya platser, inom och utanför planområdet där odling kan fortsätta bedrivas. MÖTESPLATSER, GRÖN- OCH FRITIDOMRÅDEN 24

PLANERINGSRIKTLINJER Gatuplanteringar blir mer betydelsefulla i den täta staden. Grönskande förgårdsmarker, gårdar och fickparker är tillsammans med trädplanteringar i befintliga och nya gaturum åtgärder som ger grönska efter principen alltid något grönt i sikte. Inom planområdet finns det stor potential att skapa detta, inte bara av arkitektoniska skäl, det bidrar även till att förbättra människors hälsa och därmed sänka de långsiktiga samhällskostnaderna. För att ge plats för grönska i gaturummen behövs dock ett nytänkande vid till exempel ledningsdragningar och vid ledningsunderhåll. Marken inom planområdet är begränsad samtidigt som den ska utnyttjas effektivt i det stationsnära läget. Olika gröna miljöer och funktioner kan därför med fördel samlas till större sammanhängande ytor. Det finns goda möjligheter till en utformning av framtida dagvattenlösningar inom planområdet, som också skapar förutsättningar för biologisk mångfald och stora upplevelsevärden. Om öppna dagvattenlösningar och samhällsservice samlokaliseras med grönstruktur ökar även invånarnas möjlighet till möten och rekreation. PLANERINGSRIKTLINJER Den fysiska strukturen med stråk, kopplingar och funktioner ska underlätta för invånarna i området att mötas och vara fysiskt aktiva. Ett brett utbud av exempelvis torg, grannskapsparker och gröningar ska lokaliseras maximalt 300 meter från bostaden, utan att huvudgator eller liknande barriärer behöver korsas. Gröningar ska ligga väl integrerat med bebyggelsen. Planområdet ska innehålla en grannskapspark om cirka 1 hektar. Parken ska placeras centralt inom Järnvägsverkstäderna. Ett grönt aktivitetsstråk i Östergårdsgatans förlängning ska ge plats för rekreation, fritidsaktiviteter och möten. I gator som i plankartan utpekas som gröna, ska utrymme ges för trädplantering. Övriga gator ska planeras enligt principen alltid något grönt i sikte. Öppen dagvattenhantering och samhällsservice ska där det är möjligt samlokaliseras med den rekreativa grönstrukturen. Odling ska fortsatt ges utrymme inom planområdet. Koloniområden som på sikt kommer att försvinna ska under utbyggnadstiden bibehållas så länge som möjligt. A Läs mer i Grönplan för Malmö (antagen av Kommunfullmäktige 2003-05-15). www.malmo.se/op Längs Spångatan i Malmö finns alltid något grönt i sikte. Principen "alltid något grönt i sikte". 25