Swedish Seminar Papers in Archaeology 2000-2003

Swedish Seminar Papers in Archaeology 2000-2003 Mattias Asplund Marjatta Puurunen 2006 Mattias Asplund & Marjatta Puurunen

Table of Contents Table of Contents.. 2 Compilers Notes 4 Trends of Undergraduate Research Themes.. 6 1. Northern Europe.. 8 1.1 The Stone Age. 8 1.1.1 General or Multi-Period (1-10) 8 1.1.2 The Mesolithic (11-23) 10 1.1.3 The Neolithic (24-72).. 11 1.2 The Bronze Age (73-161) 16 1.3 The Iron Age 24 1.3.1 General or Multi-Period (162-220). 24 1.3.2 The Early Iron Age (221-252) 29 1.3.3 The Late Iron Age (253-411). 32 1.4 The Middle Ages (412-521).. 45 1.5 Medieval Art and Ecclesiastical Architecture (522-576).. 54 1.6 Saami-Germanic Studies (577-596).. 59 1.7 Later Times (597-608).. 61 1.8 Multi-Period (609-670).. 62 1.9 Philology (671-688).. 68 1.10 Miscellaneous (689-783) 70 1.11 Human Geography and Agricultural Studies (784-797) 77 2 The Mediterranean Area and the Near East (798-1070) 79 3 Beyond Europe (1071-1098). 99 4 The Paleolithic (1099-1103).. 101 5 Numismatics (1104-1120).. 102 6 Maritime Archaeology (1121-1130) 104 7 Osteology and Odontology (1131-1158). 105 8 Philosophy of Science (1159-1181). 108 9 History of Scholarship (1182-1206) 110 10 Managing the Remains 113 10.1 Methods of Archaeological Surveying, Fieldwork, Laboratory Analysis and Experimental Archaeology (1207-1283).. 113 10.2 Heritage Management (1284-1325). 120 10.3 Museology and Popularization (1326-1382) 124 Author Index. 129

Acronyms and Adresses 142

Compilers notes This is the seventh volume of Swedish Seminar Papers in Archaeology, a bibliographical series listing mainly unprinted seminar papers in archaeology and adjacent disciplines with archaeological relevance. The period covered is 2000-2003. Seminar papers are written in the third and fourth terms of undergraduate studies in Sweden, and are often considered to contain solid archaeological researchwork and interesting conclusions. Consequently the purpose of this bibliographical series is to make these efforts and results more known and easily accessible. Previous volumes of Swedish Seminar Papers in Archaeology have been issued in the Swedish Archaeological Bibliography (SAB) and Stockholm Archaeological Reports (SAR) series. These are available from the Department of Archaeology, Stockholm University, as follows: Period Reference 1939-1970 SAB vol. 5 (1966-1970). Stockholm 1972. 1971-1975 SAB vol. 6 (1971-1980). Stockholm 1978. 1976-1980 SAR #16. Stockholm 1984. 1981-1990 SAR #28. Stockholm 1994. 1991-1996 SAR #34. Stockholm 1998 1997-1999 SAR #38. Stockholm 2000 This volume will, however, only be available as a pdf-file. The bibliography has been compiled from lists forwarded by 46 university departments. The addresses to these departments are found at the end of the document. In addition to these, a number of contacted departments had produced no unpublished seminar papers of interest to archaeology. The present volume is organized according to the same principles as its forerunner. In each reference the original title of the paper is given in italics, followed by a translation into English. Alphabetization follows the Swedish standard, where the diacritic vowels (Å, Ä and Ö) are placed last in the alphabet after Z. The sectional division is also similar to the previous volume. The papers have been sorted geographically to begin with and subsequently chronologically, except for a number of clearlydefined subdivisions (i.e Medieval Art and Ecclesiastical Architecture, Saami-Germanic Studies, Philology, Numismatics, Maritime Archaeology, Osteology and Odontology, Philosophy of Science, History of Scholarship and Managing the Remains) which have received sections of their own. Due to the fact that the categorization is based on the titles, there may be a small number of misplaced papers. Most of the papers with enigmatic titles have been placed in the miscellaneous section, though. The chronological terms follow the Scandinavian division of periods. The absolute dates are as follows: The Paleolithic: The Mesolithic: The Neolithic: The Bronze Age: The Early Iron Age: The Late Iron Age: The Middle Ages: c. 15000-8300 BC c. 8300-4200 BC c. 4200-1800 BC c. 1800-500 BC c. 500 BC-400 AD c. 400-1066 AD c. 1066-1523 AD The easiest way to get hold of copies of the papers listed in this bibliography is to order them from the university departments at which they have been marked. The departments are indicated with an

acronym at the end of each reference. An index of these acronyms, including addresses to the departments, is found at the end of the book. The Library of the Royal Academy of Letters, History and Antiquities (Vitterhetsakademiens bibliotek), situated at Storgatan 41 in Stockholm, maintains an extensive collection of seminar papers in archaeology. Copies may also be found in the libraries of the universities at which the papers have been marked and in the libraries of other universities departments of the same discipline. This bibliography has been compiled with generous support from the Helge Ax:son Johnson Foundation. Stockholm, 18 June 2006 Mattias Asplund & Marjatta Puurunen

Trends of undergraduate research themes The table below, based upon the previous one in SAR #38 and the content of this volume, shows the mean number of papers of interest to archaeology per annum in each category during different periods from 1951 up to 2003. The data from the different periods are not fully comparable due to various collection practices (i.e. the number of university departments contacted) and differing categorization techniques. Nevertheless, some interesting trends can be crystallized. The number of papers per annum in North European archaeology has decreased significantly since the previous volume of Swedish Seminar Papers in Archaeology. The decrease is noticeable in all categories except for the Bronze Age, Human Geography and Agricultural Studies (which didn t get a separate section in the previous volume of this bibliography) and Saami-Germanic Studies. The increased number of papers in the categories of Laboratory Analysis, Heritage Management and Museology is partly explained by the fact that more university departments in these areas were contacted than in the previous volumes, but it may also reflect a bigger interest in these subjects. Classical archaeology, however, has by far the biggest increase of papers per annum. This is a trend that has become stronger in recent years. Other trend breaks are either haphazard (some of the contacted departments didn t write back) or to small to mention. Overall, the table and the graph below show an immense increase of graduate studies in archaeology during the 1990s. Particularly Iron Age studies rose sharply in popularity. In recent years this trend has become weaker, which partly is due to the decreased number of students in North European archaeology. Classical archaeology keeps getting more popular, though. Category Mean number of papers per annum 1951-1956- 1961-1966- 1971-1976- 1981-1991- 1997-2000- 55 60 65 70 75 80 90 96 99 2003 Stone Age 0,6 1,6 2,4 3,0 7,0 7,2 10,8 41,3 30,3 18,0 Bronze Age 1,4 0,4 0,4 1,2 3,8 2,0 6,5 25,2 21,3 22,3 Iron Age 3,4 3,6 5,6 6,8 21,0 12,8 19,1 94,5 72,3 62,5 Misc. 1,0 2,2 2,2 4,2 12,2 8,2 11,1 52,2 86,7 23,8 Medieval arch 1,2 7,3 29,3 32,3 27,5 Lab-arch 0,2 1,1 8,8 16,7 19,3 Maritime arch 0,8 7,5 13,7 2,5 Heritage mng 0,2 1,3 9,3 3,7 10,5 Classical arch 0,8 1,2 0,8 1,6 11,8 15,2 18,8 31,0 46,0 68,3 History of art 1,6 2,6 7,8 11,0 6,0 5,6 17,3 22,7 13,8 Philology 0,2 1,4 1,4 1,0 1,2 0,4 1,1 4,2 5,0 4,5 Human geog 0,2 0,2 2,0 0,8 0,2 3,3 10,2 0,0 3,5 Osteo & odont 0,2 3,0 3,7 4,7 6,7 7,0

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Iron Age Stone Age Classical arch Bronze Age History of art Maritime arch 1951-55 1956-60 1961-65 1966-70 1971-75 1976-80 1981-90 1991-96 1997-99 2000-03

1. Northern Europe 1.1 The Stone Age 1.1.1 General or Multi-Period 1. Ahlbäck, Helena. 2001. Art, context and tradition in the Palaeolithic-Mesolithic transition in northen Europe. STARC. 2. Altner, Anders. 2001. Sundbornsån. En studie i östra Dalarnas vattensystem under stenåldern. The Sundborn stream. A study of the waterways in eastern Dalarna during the Stone Age. STARC. 3. Johansson, Katarina. 2002. Rudolf och Eian Hanssons privatsamling av stenålders- Föremål i Rössön. En studie av värdet av en amatörarkeologisk samling i Rössön, Bodums sn, Ångermanland. Rudolf and Eian Hansson s private collection of Stone Age artefacts at Rössön. A study of the value of an amateur archaeological collection at Rössön, Bodum parish, Ångermanland. UMARC. 37 pp. 4. Kveiborg, Jacob. 2003. Er fundkonteksten vigtig? En analyse af det formodede knoglemateriale fra en stenalderboplads i Södra Lindveds mosse. Is the context of the finds important? An analysis of the presumed bone assemblage from a Stone Age settlement at the bog of Södra Lindved. LUARC. 56 pp. 5. Lundgren, Petra. 2001. Flurkmarksboplatsens redskap och avslag. Horisontell stratigrafi och kronologisk ställning. The tools and chips of the Flurkmark settlement. Horisontal stratigraphy and cronological position. UMARC. 48 pp. 6. Nilsson, Björn. 2001. Bland Leoparder, 302:or och kungliga 50-årspresenter. Stenålder och militärt markutnyttjande på pansarövningsfältet Revingehed, Lunds kommun, Skåne län. Among Leopards, 302 s and royal 50 th birthday presents. The Stone Age and military land exploitation at the armour training ground at Revingehed, the Lund district, county Scania. UMARC. 80 pp. 7. Nilsson, Johan. 2001. Funktion och stil i Skånes flinthantverk. Function and style in Scanian flint crafts. UPARC. 8. Robertson, Anna. 2000. Bosättningsmönster i förhållande till strandförskjutning i Västerbotten under stenåldern. Settlement patterns in relation to shore-displacement in Västerbotten during the Stone Age. UMARC. 35 pp. 9. Söderlind, Annika. 2000. Lämningar av stenålderskaraktär längs Gideälven och Husån. En studie av lösfynd och boplatser. Stone Age type remains along the Gide river and the Hus stream. A study of stray finds and settlements. UMARC. 83 pp. 10. Uhrberg, Stina. 2001. Rödockran i Flurkmark. En studie i rött och andra färger under forntiden. Red ochre at Flurkmark. A study of red and other colours in prehistoric times. UMARC. 64 pp.

11. Ågren, Birgitta. 2002. Barngravar från gotländsk stenålder. Children s graves in the Gotland Stone Age. VIARC.

1.1.2 The Mesolithic 12. Andersson, Hol Mats. 2001. Trindyxans plats. Om Folkarebygdens mesolitiska landskap. The place of the round-sectioned axe. On the Mesolithic landscape of the Folkarebygden district. STARC. 13. Balknäs, Nina. 2003. En hel del halvor västsvenska spetshackor under mesolitikum. Plenty of halves pickaxes during the Mesolithic in western Sweden. STARC. 14. Broström, Magnus. 2002. Ertebøllekulturen mer än bara en bakgrund till TRB. The Ertebølle Culture more than just a background to the Funnel Beaker Culture. KALARC. 46 pp. 15. Hodin, Lars. 2003. Förhistoriska boplatser på hög nivå södra fjällvärldens fångstkultur. Prehistoric settlements at high altitudes the hunting culture of the southern Scandinavian mountains. OSARC. 16. Hodin, Lars. 2003. Spåren efter pionjärerna. Kolonisation efter inlandsisens avsmältning i Långfjället-Rogenområdet, nordvästra Dalarna. Traces of the pioneers. Colonization after the melting away of the inland ice in the Långfjället-Rogen area, northwestern Dalarna. OSARC 17. Karlsson, Maria. 2003. Närhet och struktur om fysiska och tematiska grupperingar på gravfältet i Skateholm I. Nearness and structure on physical and thematic groupings in the Skateholm I cemetery. STARC. 18. Larsson, Ingela. 2000. Garaselet. En mesolitisk attraktion. Garaselet. A Mesolithic attraction. UMARC. 58 pp. 19. Möller, Åsa. 2000. Skateholm I och Skateholm II. Gravarnas betydelse på jakt efter tankar kring liv och död under senmesolitikum i södra Skandinavien. Skateholm I and Skateholm II. The meaning of the graves in pursuit of ideas of life and death during the late Neolithic in southern Scandinavia. GBARC. 20. Nordin, Mikael. 2003. Mesolitikum vid Limsjön. En rumslig analys av en arkeologisk lokal. The Mesolithic at Limsjön. A spatial analysis of an archaeological site. UPARC. 21. Norin, Per. 2000. Mesolitiska kustbosättningar i Umeåregionen. Mesolithic coastal settlements in the Umeå region. UMARC. 60 pp. 22. Olausson, Kaija. 2002. De första söderkisarna. Om liv och leverne på Södertörn under mesolitikum. The first Södertörn inhabitants. On life and way of living in the Södertörn district during the Mesolithic. STARC. 23. Olausson, Kaija. 2003. Fullt ös hedenhös. Om liv och leverne på och runt Södertörn under mesolitikum. On life and and way of living in and around the Södertörn district during the Mesolithic. STARC. 24. Sjödin Runeborg, Barbro. 2002. Fångstfolkets hällbilder och heliga platser. Manus. The rock art and sacred places of the hunters. Script. OSARC.

1.1.3 The Neolithic 25. Ajneborn, Britt. 2001. Stridsyxekulturen. The Battle Axe Culture. KALARC. 40 pp. 26. Almlöv, Helena. 2001. Genusstruktur i stridsyxekulturen. En studie av kvinnors och mäns gravar som statusmarkörer. Gender structure in the Battle Axe Culture. A study of graves of women and men as status markers. UMARC. 48 pp. 27. Alriksson, Linda. 2001. Tidigneolitiska boplatser i södra Skandinavien. Early Neolithic settlements in southern Scandinavia. KALARC. 34 pp. 28. Altner, Anders. 2002. Gropkeramik i Dalarna. Mellan hällristningar och megalitgravar. Pitted Ware in Dalarna. Between rock-carvings and megalithic tombs. STARC. 29. Arrhenius, Christina. 2000. Falbygdens gånggrifter. En studie om varför det byggs så många gånggrifter på falbygden under mellanneolitikum. The passage graves of Falbygden. A study of the reasons why so many passage graves were built in the Falbygden area during the Middle Neolithic. STARC. 30. Arrhenius, Christina. 2001. Gånggrifterna i Gökhem socken, Västergötland. Betydelsen av deras placering i landskapet under mellanneolitikum. The passage graves in Gökhem parish, Västergötland. The meaning of their placing in the landscpae during the middle Neolithic. STARC. 31. Backman, Malin. 2002. Megalitmonument på Irland. Om gravskick, symboler och idévärld. Megalithic monuments in Ireland. On burial customs, symbols and world of ideas. UMARC. 44 pp. 32. Borrie, Emma. 2000. De gropkeramiska boplatserna Jonstorp M2 & M3. Förhållandet mellan människan och hennes miljö. The Pitted Ware sites Jonstorp M2 & M3. The relationship between man and environment. LUARC. 37 pp. 33. Chakroun, Tony Nawfel. 2001. En arkeologisk analys av den ekonomiska bakgrunden för fyra mellanneolitiska gropkeramiska boplatser i Dalarna. An archaeological analysis of the economic background of four middle Neolithic Pitted Ware settlements in Dalarna. OSARC 34. Creutz, Gunnar. 2001. Parvisa gånggrifter på Falbygden. En tolkning av sammanfallande kammarriktningar. Passage graves in pairs in the Falbygden district. An interpretation of coincidental chamber directions. GBARC. 35. Danelius, Susanne. 2002. Älgens betydelse vid Nämforsen. The significance of the elk at Nämforsen. STARC. 36. Danielsson, Thomas. 2000. Norr om neoliticum? Neolitiska lösfynd i Dalarna. North of the Neolithic? Neolithic stray finds in Dalarna. OSARC.

37. Degerfeldt, Jonas & Cadei, Daniel. 2001. Sociala mönster under neolitikum. En komparativ studie av två neolitiska boplatser och två gravplatser. Social patterns during the Neolithic. A comparative study of two Neolithic settlements and two cemeteries. UMARC. 95 pp. 38. Fornander, Elin. 2000. Transformationens tröskel. En analys av de nordsvenska jägarhällristningarna ur ett shamaniskt perspektiv med utgångspunkt från Nämforsen. The threshold of transformation. An analysis of rock-carvings with hunting motifs in northern Sweden from a shamanistic perspective and with Nämforsen as a point of departure. STARC. 39. Fornander, Elin. 2001. Forsens förfäder om stenen, vattnet och den ristade älgen i det neolitiska Norrland. The ancestors of the rapids on stones, water and carved elks in Neolithic Norrland. STARC. 40. Färjare, Anette. 2000. Variationer på ett tema. En studie av keramiska uttrycksformer och depositionsstruktur på den kamkeramiska boplatsen Lillberget. Variations of a theme. A study of ceramic expressions and deposit structure at the Comb Ware settlement Lillberget. UMARC. 43 pp. 41. Grusmark, Cecilia. 2000. Människorna vid Lillberget. Kamkeramik och fornlämningars betydelse i östra Norrbotten under stenåldern. The people at Lillberget. Comb Ware and the significance of ancient monuments in eastern Norrbotten during the Stone Age. STARC. 42. Grusmark, Cecilia. 2001. Heligt, profant eller både och? Boplatsvallarnas funktion och betydelse med utgångspunkt i lokalen vid Lillberget, Överkalix sn. Sacred, secular or both? The function and meaning of the settlement banks with the Lillberget site in Överkalix parish as a point of departure. STARC. 43. Gustafsson, Emilie. 2000. Djurben i mellanneolitiska gravar på Gotland. En studie med utgångspunkt från Ajvidematerialet. Animal bones in middle Neolithic Gotland graves. A study based on the Ajvide material. VIARC. 44. Ingmansson, Anneli. 2000. Keramiken i det mellanneolitiska samhället. Pottery in Middle Neolithic society. KALARC. 25 pp. 45. Jansson Holmberg, Ylva. 2002. Människornas hällkistor. En jämförande studie av fem senneolitiska hällkistors innehåll. The stone cists of the people. A comparative study of the contents of five late Neolithic stone cists. SHARC. 46. Johansson, Camilla. 2000. Stenåldern i Gästrikland. Relationen mellan kust och inland under mellanneolotikum. The Stone Age in Gästrikland. The relationship between coast and inland during the middle Neolithic. STARC. 47. Johansson, Ulrika. 2000. Den leende älgyxan. En diskussion kring Alundaälgen från Upplands stenålder. The smiling elk axe. A discussion about the Alunda elk from the Stone Age of Uppland. STARC.

48. Johansson, Ulrika. 2001. Alundaälgen och Kiukaiskulturen. En studie om Kiukaiskulturens spår i östra Mellansverige. The Alunda elk and the Kiukais culture. A study of the traces of the Kiukais culture in eastern Middle Sweden. STARC. 49. Klange, Johan. 2001. Mälardalsyxorna. The axes of the Lake Mälaren area. STARC. 50. Kristiansson, Margareta. 2000. En gropkeramisk aktivitetsyta. En studie av en rituell yta på den gotländska stenåldersboplatsen Ajvide, Ekstra sn, Gotland. A Pitted Ware Culture work surface. A study of a ritual surface at the Gotland Stone Age settlement Ajvide, Ekstra sn, Gotland. VIARC. 51. Larsson, Frigga. 2000. En jämförande studie av gravskicket i östersjöområdet under mellan- och senneolitikum. A comparative study of burial customs in the Baltic area in the middle and late Neolithic. VIARC. 52. Mellbo, Karin. 2002. Föreställningar om död, offer och ritualer. Utvecklingsförlopp av gravar och riter under tidig- och mellanneolitikum. Ideas of death, sacrifice and rituals. The evolution of graves and rites during the Early and Middle Neolithic. KALARC. 47 pp. 53. Månsson, Anna. 2001. Början och slutet senneolitikum. The beginning and the end the late Neolithic. LUARC. 44 pp. 54. Nilsson, Josefin. 2001. De fattiga och rika. Skånes rituella landskapsrum under perioden TN-MNA. The poor and the rich. The ritual landscape of Scania from the Early Neolithic to the Middle Neolithic A. LUARC. 34 pp. 55. Nordin, Mikael. 2002. Den gropkeramiska kulturen. Religion vid kust och inland. The Pitted Ware culture. Coastal and inland religion. UPARC. 56. Nylund, Ann. 2003. Lösfynd och kontext. En jämförande studie av kulturlandskap från yngre stenåldern. Stray finds and context. A comparative study of the late Neolithic cultural landscape. UPARC. 57. Ohlsson, Gunilla. 2001. Krig och fred. Det rituella rummet under MNB/Stridsyxetid. War and peace. The ritual ritual space during the Middle Neolithic B/the Battle Axe Culture. LUARC. 47 pp. 58. Olsson, Maria. 2000. Skånes tidiga metalltid grunddrag i det senneolitiska metallbeståndet i Skåne. The early metal age of Scania an outline of the metal stock in Scania during the late Neolithic. LUARC. 44 pp. 59. Petersson, Louise & Kreuzer, Jessica. 2000. Senneolitikum en studie kring social identitet och gravritualer utifrån hällkistor och jordgravar. The late Neolithic a study of social identity and mortuary rituals with stone cists and inhumation graves as points of departure. LUARC. 148 pp.

60. Pettersson, Jonas. 2000. Harpuner? En studie av tandade spetsar funna under Ajvideutgrävningarna 1983-99. Harpoons? A study of toothed points found at the Ajvide excavations, 1983 to 1999. VIARC. 61. Riessen, Fred. 2000. När metallen kom till Skåne en studie av sydskandinavisk senneolitikums metallbestånd och dess betydelse. When the metal came to Scania a study of the metal stock and its significance during the late Neolithic in southern Scandinavia. LUARC. 28 pp. 62. Rönnholm, Anna-Clara. 2000. Senneolitiska kantyxor i Skåne en studie utifrån begreppen form, funktion och kontext. Late Neolithic flanged axes in Scania a study with shape, function and context as points of departure. LUARC. 33 pp. 63. Salomonsen, Pia. 2003. En forntid i spillror. Medveten fragmentering av material under neolitikum? Shattered prehistory. Deliberate fragmentation of objects during the Neolithic. STARC. 64. Sjögren, Susanna. 2000. Tolkningar och teorier kring neolitiska samlingsplatser. Interpretations and theories concerning Neolithic meeting-places. GBARC. 65. Skottvik, Christian. 2002. Samma folk samma ekonomi? En studie av gravfält från mellanneolitikum på Gotland. Same people same economy? A study of middle Neolithic cemeteries in Gotland. SHARC. 66. Svensson, Pia. 2003. Kvinnliga vapengravar och manliga accessoarer under stridsyxekulturen? En granskning av könsbedömningsmetodernas resultat efter tillämpat genusperspektiv. Women s weapon graves and male accessories during the Battle Axe Culture? A study of the results of the sex-determination methods from a gender perspective. LUARC. 51 pp. 67. Toft, Karin. 2002. Stridsyxekulturens keramik. Experimentella försök med keramiktillverkning. The pottery of the Battle Axe Culture. Experiments with ceramic production. GBARC. 68. Viklund, Bernt Ove. 2003. Några av hällmålningarna i västra Ångermanland. Some of the rock paintings in western Ångermanland. OSARC. 69. Viklund, Bernt Ove. 2003. Älgar målade i älgens eget rike nyupptäckta hällmålningar i Ångermanland. Elks painted in the land of the elks recently discovered rock paintings in Ångermanland. OSARC. 70. von Hackwitz, Kim. 2000. En gropkeramiker med båtyxa? Hur användes båtyxan under mellanneolitikum B i s.k. gropkeramiska områden? Pitted Ware and boat axes? How was the boat axe used during the middle Neolithic B in Pitted Ware areas? STARC. 71. Wadhagen, Erik. 2002. Orsand och Korsnäset. En jämförande analys av två gropkeramiska platser i Dalarna. Orsand and Korsnäset. A comparative analysis of two Pitted Ware sites in Dalarna. STARC.

72. Wallace, Björn. 2003. Understanding the Neolithic revolution. Risk and endogenous human-capital growth. STARC. 73. Wilhelmson, Helene. 2003. Hjelmarsrör en jämförande studie av ett återuppgrävt gånggriftsmaterial från Falbygden. Hjelmarsrör a comparative study of the finds from a re-excavated passage grave in Falbygden. LUARC. 63 pp.

1.2 The Bronze Age 74. Adriansson, Anders. 2001. Bronsåldersbåtens utveckling i norra Europa, och dess rötter. The development of the Bronze Age boat in northern Eorope, and its origin. GBARC. 75. Ahlen, Malin. 2003. Skeppssättningarna på Gotland. En analys av fyndinnehållet i 52 skeppssättningar. Gotland stone ships. An analysis of the finds of 52 stone ships. VIARC. 76. Alexandersson, Henrik. 2000. På spaning efter rituella skeenden i norra Bohusläns hällristningsmaterial: en inblick i Sydskandinaviens bronsålder. On the look-out for ritual events in the rock-carvings of northern Bohuslän: a glimpse of the Bronze Age in southern Scandinavia. GBREL. 79 pp. 77. Andersson, Elisabeth. 2002. I betraktarens öga en studie av Vitlyckehällen. In the eyes of the beholder a study of the Vitlycke flat rock. GBARC. 78. Andersson, Emma. 2001. Kvinnan i bronsålderns samhälle. The woman in Bronze Age society. KALARC. 29 pp. 79. Andersson, Jesper. 2001. Skärvstenshögar. Underskatade avfallshögar? Burnt stone mounds. Underestimated rubbish dumps? VIARC. 80. Andersson, Jessica. 2003. Gotländska depåfynd genusmarkörer? En analys av depåfynd från äldre och yngre bronsålder. Gotland hoards gender markers? An analysis of hoards from the early and late Bronze Age. VIARC. 81. Andersson, Marika. 2000. Sker det en förändring av ekonomin under bronsåldern? En studie av boplatserna Maren, Alsika, Åslunda och Rössberga i Uppland. Does a change take place in the Bronze Age economy? A study of the settlements of Maren, Alsika, Åslunda and Rössberga in Uppland. STARC. 82. Andersson, Mats. 2001. Att sola sig i glansen av brons. En analys av Fosie IV under bronsålder. Basking in the glory reflected from bronze. An analysis of Fosie IV during the Bronze Age. UMARC. 59 pp. 83. Axelsson, Thomas. 2001. Ringrösen. Skengravar eller ofullständiga storrösen? Ring cairns. Cenotaphs or incomplete large cairns? VIARC. 84. Bellind, Örjan. 2001. Skånes hällristningar. Från Bredarör i öst till Björkeröd i väst. The rock-carvings of Scania. From Bredarör in the east to Björkeröd in the west. UMARC. 60 pp. 85. Berglund, Viktoria. 2000. Symboler och sociala strukturer gravskick och depånedläggelser under sydskandinavisk bronsålder. Symbols and social structures burial customs and hoards in the south Scandinavian Bronze Age. VIARC. 86. Bergström, Caroline. 2003. När hällen talar till oss om hällristningar i Simrislund och Brantevik i Skåne. When the flat rock speaks to us on rock-carvings at Simrislund and Brantevik in Scania. STARC.

87. Bergström, Mattias. 2003. Skeppen vid sjöängen. Tankar kring uppkomst och funktion hos Örstaristningen i Angarns socken i Uppland. The ships by the wetlands. Reflections on origin and function of the Örsta rock-carving in Angarn parish, Uppland. STARC. 88. Bjerde, Sven. 2001. Bronsåldersoffer. En undersökning av sydskandinaviska depåfynd. Bronze Age sacrifice. A study of South Scandinavian hoards. GBREL. 48 pp. 89. Blom, Karin. 2001. Uppkomsten av den agrara kulturen i Storsjöbygden, Jämtland. The origin of agrarian culture i the Storsjöbygden district, Jämtland. STARC. 90. Brånn, Hanna. 2001. Gotlands hällristningar. The rock-carvings of Gotland. VIARC. 91. Brännström, Camilla. 2001. Levande förfäder. En studie av bronsåldershögar med neolitisk kontext på Själland. Living ancestors. A study of Bronze Age barrows with Neolithic context in Zealand. UMARC. 60 pp. 92. Bureborn, Sofia. 2000. Arkeologi i kontext. Ett försök att läsa svensk bronsåldersforskning i dess samtidshistoriska sammanhang. Archaeology in context. An attempt at understanding Swedish Bronze Age research in the context of contemporary history. UMARC. 66 pp. 93. Christensen, Anette. 2000. Varför alla dessa smycken? En forskningsanalys av de kvinnliga depåfynden under yngre bronsålder. Why all these jewellery? A research analysis of the female hoards during the late Bronze Age. GBARC. 94. Claesson, Anders. 2003. Apalle och Hallunda en jämförelse mellan två bronsåldersboplatsers fyndmaterial. Apalle and Hallunda a comparison between the finds from two Bronze Age settlements. STARC. 95. Dovhammar, Ulrika. 2001. Skärvstenshögen en symbolisk lämning från det förflutna? The burnt stone mound a symbolic relic from the past? VIARC. 96. Egelin, Annelie. 2001. Hällristningars topografiska och geologiska lokalisering. Sammanställning och analys av södra Sveriges hällristningslokaler. The topographical and geological location of rock-carvings. Compilation and analysis of the rock-carving sites in southern Sweden. UMARC. 132 pp. 97. Ehnbuske, Lars. 2001. Gotlands husurnor i arkeologisk, historisk och narrativ kontext. Archaeological, historical and narrative context of house-shaped urns in Gotland. VIARC. 98. Engström, Jessica. 2000. Hon eller Han. Tolkningar kring kön och genus på människoavbildningar bland skandinaviska hällristningar. She or He. Interpretations of sex and gender regarding depictions of humans in Scandinavian rock carvings. GBARC. 99. Ericson, Jonas. 2001. Nackböjda skafthålsyxor av sten. En analys av stenyxor från den yngre bronsåldern. Bent stone shaft-hole axes. An analysis of Early Bronze Age stone axes. STARC.

100. Eriksson, Hanna. 2001. Bortom krigiska karlar och fåfänga fruntimmer. Äldre och yngre bronsålder ur ett genusperspektiv. Beyond warlike men and vain women. The early and late Bronze Age from a gender perspective. STARC. 101. Ernfridsson, Eva. 2001. Damage documentation of rock carvings in the world heritage area of Tanum. GBCON. 77 pp. 102. Forsell, Ellinor. 2002. Livet i en hög en studie av skärvstenshögar. Life in a mound a study of burnt stone mounds. UPARC. 103. Geber, Jonny. 2000. Skepp, religion och arkeologi. En diskussion kring tolkningarna av bronsålderns tvärkontextuella skeppssymbolik. Ships, religion and archaeology. A discussion about the interpretations of the intercontextual ship symbolism of the Bronze Age. OSARC 104. Gjaerum, Helena. 2001. Strandlinjediskussioner i västsvensk arkeologi och deras betydelse för dateringen av Tanums hällristningar. Shoreline discussions in West Swedish archaeology and its significance concerning the dating of the rock-carvings in Tanum. GBARC. 105. Grave-Müller, Andrea. 2001. Måltider om mat och föreställningar kring mat i Syd- och Mellansverige under bronsåldern. Meals on food and ideas of food in southern and middle Sweden during the Bronze Age. GBARC. 106. Hagedorn, Michel. 2001. Stora Hammar-urnan vad kan man egentligen se? The Stora Hammar urn what can you actually see? GBARC. 107. Hansson, Sandra. 2002. Skärvstenshögar, rösen, hällristningar och skålgropslokaler. En studie av bronsåldersmiljön i Lofta och Gamleby socken i nordöstra Småland. Burnt stone mounds, cairns, rock-carvings and cupmark sites. A study of the Bronze Age landscape in the parishes of Lofta and Gamleby in northeastern Småland. UMARC. 51 pp. 108. Hansson, Susanne. 2000. Centralplats eller inte, det är frågan? En jämförande studie av sex platser i Syd- och Mellansverige i syfte att fastställa om de varit centralplatser under bronsåldern. Central place or not, that is the question? A comparative study of six sites in southern and middle Sweden with the purpose of estabblishing whether they were central places during the Bronze Age or not. STARC. 109. Hansson, Susanne. 2001. Gudinnan med halsringen. I livets tjänst eller dödens The goddess with a necklet. In the duty of life or death STARC. 110. Hill, Morgan. 2002. The hand stones of Scandinavia. An insight into Bronze Age religion and ritual. LUARC. 59 pp. 111. Hjalmarsson, Sara. 2003. Ullevihögen och andra skärvstenshögar. En studie över skärvstenshögars funktion och tolkningar med fokus på skärvstenshögen i Ullevi, Raä 94:6. The Ullevi mound and other burnt stone mounds. A study of the functions and interpretations of burnt stone mounds with focus on the burnt stone mound at Ullevi, Raä 94:6. UMARC. 49 pp.

112. Holgersson, Eva-Lotta. 2002. Gravhögar och boplatser. En studie i rumsliga variationer mellan gravhögar och boplatser i Sydskandinavien under äldre bronsålder 1500-1100 f.kr. Gravemounds and settlements. A study of spatial variations between gravemounds and settlements in southern Scandinavia during the Early Bronze Age 1500-1100 BC. LUARC. 43 pp. 113. Holmberg, Alexandra. 2001. Kvinnan som samhällsaktör kvinnogravar och gravtraditioner under bronsålderns period II och III. Women as social participants female graves and burial customs during period II and III of the Bronze Age. STARC. 114. Holmberg, Aleksandra. 2002. Släboristningens gåta inre bilder, om yttre företeelser. The enigma of the Släbro rock-carving internal images, about external phenomena. STARC. 115. Höglund, Maria. 2003. Experiment med knackstenar och skärvstenar i en bronsålderskontext från Lovö. Experiments with knocking stones and burnt stones in a Lovö Bronze Age context. STARC. 116. Iso-Aho, Niklas. 2002. Mission i brons. Södra Skandinaviens kontakter med medelhavskulturer under bronsåldern. Bronze mission. Bronze Age contacts between South Scandinavia and Mediterranean cultures. UPARC. 117. Johansson, Susanne. 2001. Hästen som myt och symbol i bronsålderns Europa. The horse as myth and symbol in Bronze Age Europe. UMARC. 44 pp. 118. Karlsson, Sandra. 2003. Antropomorfa figurer på hällristningarna. En studie kring framställningen av kroppen under skandinavisk bronsålder. Anthropomorphous figures in rock-carvings. A study of representations of bodies during the Scandinavian Bronze Age. GBARC. 119. Klingberg, Maria. 2002. Same, same but different. En kritisk granskning av den påstådda internationella symbolvärlden under bronsåldern. Same, same but different. A critical study of the alleged international symbolism during the Bronze Age. STARC. 120. Klingberg, Maria. 2003. Hit och dit, kors och tvärs. En kritisk granskning av forskningen kring långväga kontakter under bronsåldern. To and fro, in all directions. A critical study of the research concerning distant contacts during the Bronze Age. STARC. 121. Kristensson, Anna. 2000. Boskapsskötsel under bronsåldern. Stock-farming during the Bronze Age. OSARC. 122. Larsson, Jonas. 2002. Bronsåldersgravar i det småländska inlandet. En studie av rösens och högars topografiska lokalisering i landskapet. Bronze Age graves in the inland of Småland. A study of the topographical placing of cairns and mounds in the landscape. SHARC. 123. Lind, Siv. 2001. K(q)vinliga rum under bronsåldern. Att tolka bilden som text. Bronze Age female space. Interpreting the image as text. VIARC.

124. Lind, Ylva. 2000. Osynligt synligt. Tolkningsdiskussion kring brandgravskicket på gravfältet Sonö-Norrmarjum, Roslagen. Invisible visible. A discussion of interpretations concerning cremation burials in the Sonö-Norrmarjum cemetery in Roslagen. STARC. 125. Lindgren, Jan. 2001. Rösen och högar i Norrköpingsregionen. En studie av kultens och maktens landskap under bronsålder. Cairns and mounds in the Norrköping region. A study of the landscape of cult and power during the Bronze Age. STARC. 126. Lotfi, Azita. 2002. Bronsålder per VI i Mälardalen. Fynd, gravtyper och dateringsproblem. Period VI of the Bronze Age in the Lake Mälaren area. Finds, grave types and dating problems. STARC. 127. Lundberg, Gabriella. 2000. Krig i bronsålderns Skåne. War in Bronze Age Scania. LUARC. 37 pp. 128. Lundin, Andreas. 2000. Vad är det religion i arkeologi? What is it religion in archaeology? LUARC. 43 pp. 129. Lymar, Petter. 2003. Bronsålderns skeppssättningar på Gotland och i Södermanland. Jämförelse, kontakter och symbolik. Bronze Age stone ships in Gotland and Södermanland. Comparison, contacts and symbolism. VIARC. 130. Lövgren, Annelie. 2002. Bohusläns bronsålder och de stora hällristningarna. The Bronze Age in Bohuslän and the large rock-carvings. STARC. 131. Magnusson, Karin. 2003. Solkult i Mälardalen en studie av hällristningar i sydvästra Uppland. Sun worship in the Lake Mälaren area a study of rock carvings in Southwest Uppland. UPARC 132. Marklund, Jens. 2002. Bronsåldern. Ideologi, mentalitet och sociala strategier. The Bronze Age. Ideology, mentality and social strategies. UMARC. 50 pp. 133. Martén, Elisabeth. 2000. Bronshalskragar som religiöst attribut under äldre bronsålder. Bronze collars as a religious attribute in the early Bronze Age. VIARC. 134. Mattsson, Marianne. 2002. Bronsåldershusen då och nu. Broze Age houses then and now. LUARC. 32 pp. 135. Melin, Maria. 2001. Bronsålder mellan sjö och å. Boplats eller handelsplats? En studie över området kring Hyndevadsån i Södermanland. Bronze Age between lake and stream. Settlement site or trading place? A study of the area around Hyndnevadsån in Södermanland. VIARC. 136. Månsson, Truls. 2002. Fårdrypyxans roll i bronsålderssamhället. The role of the Fårdrup axe in Bronze Age society. LUARC. 43 pp. 137. Mårtensson, Peter. 2003. Röjsu & Lauphargi. Vad kan bronsåldersrösena ha haft för betydelse för människor under senare tid? Röjsu & Lauphargi. What can Bronze Age cairns have meant to later peoples? VIARC.

138. Möller, Heléne. 2002. Bronsåldern i Södermanland. En studie över landskapet med fokus på Ullevis fornlämningsområde. The Bronze Age in Södermanland. A landscape study focusing on the area of ancient monuments at Ullevi. UMARC. 50 pp. 139. Naumanen, Anne. 2000. Bronsålder vid mynningar av viktiga vattenvägar i Värmland en diskussion kring "handelsorganisationen" på lokal nivå. The Bronze Age at the mouths of important waterways in Värmland a discussion about trade on the local level. STARC. 140. Nilsson, Tobias. 2002. Skånes brandgravar en studie kring äldre bronsålderns gravskick utifrån kronologiska, geografiska, sociala och rituella faktorer. The cremation graves of Scania a study of mortuary customs during the early Bronze Age with chronological, geographical, social and ritual factors as points of departure. LUARC. 53 pp. 141. Olsson, Camilla. 2001. Rörelser i landskapet. Stengärdesgårdars koppling till hällristningar i Askum socken, Bohuslän. Movements in the landscape. The connection between stone fences and rock carvings in Askum parish, Bohuslän. GBARC. 142. Olsson, Monika. 2002. Skärvstensförekomster i östra Mellansverige. Occurrences of burnt stone in eastern Middle Sweden. STARC. 143. Olsson, Monika. 2003. Skärvstensmysteriet. Spridningsbilder och tolkningsförsök av skrävstenen på RAÄ 34N, Berga/Lunda, Lovö sn, Uppland. The mystery of the burnt stones. Distribution patterns and an attempt at interpreting the burnt stones at RAÄ 34N, Berga/Lunda, Lovö parish, Uppland. STARC. 144. Pehrsson, Caroline. 2000. Bronsåldersbebyggelse i Mälarområdet en studie av odefinierat boplatsmaterial. Bronze Age settlements in the Lake Mälaren area a study of undefined settlement material. STARC. 145. Pehrsson, Caroline. 2002. Lika men ändå olika. Gemensamma drag och variationer i Mälarområdets bronsåldersbebyggelse utifrån en studie av boplatsmaterial i Uppland och Södermanland. Same but still different. Common features and variations in the Bronze Age settlement in the Lake Mälaren area with a study of finds from settlements in Uppland and Södermanland as a point of departure. STARC. 146. Persson, Camilla. 2000. Spiralen ett centralt motiv i Hundertwassers konstnärskap. The spiral a central theme in the artistry of Hundertwasser. LUART. 147. Persson, Jan. 2000. Bronsålder på norra Öland. The Bronze Age of northern Öland. KALARC. 59 pp. 148. Persson, Margareta. 2002. Treskeppiga hus från äldre bronsålder i Danmark ur ett husbiografiskt perspektiv. Ett sätt att närma sig platsens människor? Three-aisled houses from the early Bronze Age in Denmark from a house-biographical perspective. A way of getting close to the people that lived there? LUARC. 45 pp.

149. Peterson, Katinka. 2000. Skärvstenshögar kokstensrösen, keramikbål eller? Forskningshistorik över skärvstenshögar på svenskt område under 1900-talet. Burnt stone mounds cairns of cooking stones, pottery pyres or? A research-historical study of burnt stone mounds on Swedish territory in the 20 th century. STARC. 150. Radeborg, Helena. 2000. Kontakter mellan Östersjööarna under bronsåldern. Bronze Age contacts between the Baltic islands. VIARC. 151. Silén, Lena. 2000. Bronsåldersbygd i Salem och Botkyrka. En jämförelse mellan äldre och yngre bronsålder på nordöstra Södertörn. Bronze Age settlements in Salem and Botkyrka. A comparison between the early and the late Bronze Age in the northeastern part of the Södertörn district. STARC. 152. Silén, Lena. 2001. Rösens betydelse. En studie med utgångspunkt från rösena i socknarna Botkyrka och Salem, Södermanland. The meaning of cairns. A study with the cairns in the parishes of Botkyrka and Salem in Södermanland as points of departure. STARC. 153. Sjödin Runeborg, Barbro. 2003. Hällristningar och älghuvudskaftade knivar ett morfologiskt experiment. Rock carvings and knives with handles shaped like elk heads a morphological experiment. OSARC. 154. Sjöstedt, Anette. 2000. Om att stalla in husdjur i Sydskandinavien under bronsåldern. Stallets uppkomst och utseende under en händelserik period i böndernas liv. On stabling of domestic animals in southern Scandinavia during the Bronze Age. The origin and design of stables during an eventful period of the farmers life. STARC. 155. Smedberg, Linda. 2000. Shamaner och voltigörer. En studie av några hällristningar i Kville härad, Bohuslän utifrån shamanistiska, totemistiska, mesopotamiska och minoiska trosföreställningar. Shamans and acrobats. A study of some rock-carvings in Kville hundred, Bohuslän with shamanic, totemic, Mesopotamian and Minoan beliefs as points of departure. UMARC. 58 pp. 156. Svenning, Sara. 2000. Symbolik i bronsåldersmänniskans liv och död. Symbolism in the life and death of Bronze Age man. UPARC. 157. Svensson, Andreas. 2003. Att väcka slumrande fynd. En dokumentations- och publikationsmetod presenterad som riktad artefaktstudie av äldre fyndmaterial från yngre bronsålder, period V, med en prövning genom tolkning ur ett rituellt perspektiv översatt på depåfynd. To wake slumbering finds. A method of documentation and publication presented as an artefact study of older finds from the late Bronze Age, period V, with an interpretation of hoards from a ritual perspective. LUARC. 47 pp. 158. Tännérus, Karl. 2001. Skärvan i ögat. En analys av forskningen kring skärvstenshögar. The mote in your eye. An analysis of the research concerning burnt stone mounds. UPARC. 159. Warmark, Per. 2003. Resurser och ritualer. En studie om Stora Karlsös betydelse för bronsåldersmänniskorna. Resources and rituals. A study on the meaning of Stora Karlsö to Bronze Age man. VIARC.

160. Westerholm, Marita. 2000. Livets eviga cirkel. Bronsålderns kult och religiösa symboler vad tecknen på bergshällarna berättar. The eternal circle of life. The cult and religious symbols of the Bronze Age on what the symbols on the flat pieces of rock tell us. STARC. 161. Ågren, Jennie. 2003. Borekulle i Dalsland jättarnas borg? Olika perspektiv på ett hägnat berg från bronsåldern. Borekulle in Dalsland the castle of the giants? Different perspectives on an enclosed mountain from the Bronze Age. STARC.

1.3 The Iron Age 1.3.1 General or Multi-Period 162. Alvén, Mattias, Bolander, Adam & Wilhelmsson, Helene. 2001. Sandegård. En material- och regionalitetsstudie av en järnåldersboplats på Bornholm. Sandegård. A material and regional study of an Iron Age settlement in Bornholm. LUARC. 128 pp. 163. Andersson, Marcus & Ben Salem, Andreas. 2000. den helga graven vid huvudvägen en diskussion rörande fornlämningar som begränsningspunkter i landskapet med utgångspunkt i ett järnåldersmaterial från Vätte härad, Bohuslän. the sanctified grave by the main road a discussion about ancient monuments as limitation points in the landscape with Iron Age material from Vätte hundred, Bohuslän as a point of departure. GBARC. 164. Andréasson, Veronica. 2003. Var höll man hus? En jämförelse av bebyggelsen mellan äldre och yngre järnålder i Ale Härad. Where did they live? A comparison of the settlements during the Early and the Late Iron Age in Ale hundred. UMARC. 44 pp. 165. Arvidsson, Carl. 2001. Husby-Lyhundra en central ort i Roslagen. Husby-Lyhundra a central place in Roslagen. STARC. 166. Blomqvist, Pär. 2003. Egalitär bondekrati eller stratifierad krigararistokrati? Studier av maktideologiska beteenden och sociala strukturer i Fjärås från sen förromersk järnålder till tidig vendeltid. Egalitarian peasantry or stratified warrior aristocracy? Studies of power- ideological behaviour and social structures in Fjärås from the late pre-roman Iron Age to the early Vendel period. STARC. 167. Broström, Åsa. 2003. I förfädrens fotspår. Kolonisation i Vaxholm under järnåldern. Following in the footsteps of the ancestors. The colonization of Vaxholm during the Iron Age. STARC. 168. Brånéus, Sara & Arenstad, Åse. 2003. En mosses hemlighet. Skedemosse ur kultisk synvinkel. The secrets of a bog. Skedemosse from a cultic perspective. KALARC. 44 pp. 169. Börjesson, Saralotta. 2002. Att tyda ett stengravfält. Gränslandskapet mellan liv och död vid Torsa stenar, Småland. To interpret a stone cemetery. The borderland between life and death at Torsa stenar, Småland. STARC. 170. Börjesson, Saralotta. 2003. Torsa stenar ett gravfält i Almesåkra sn, Småland. Torsa stenar a cemetery in Almesåkra parish, Småland. STARC. 171. Calitta, Marlena. 2000. Relationen mellan ploglager och kulturlager i Uppåkra. The relationship between plowing layers and cultural layers at Uppåkra. UPARC. 172. Calitta, Marlena. 2000. Relationen mellan ploglager och kulturlager i Uppåkra. The relationship between plough layers and cultural layers at Uppåkra. LUARC. 44 pp.

173. Carlsson, Susanne. 2001. Från romersk bältering till den svenska tantens handväska. Influens i nordiskt klädskick under järnåldern. From Roman belt rings to the purse of the old Swedish lady. Influences in Scandinavian dress during the Iron Age. STARC. 174. Cedergren, Gerda et al. 2000. Möjligheter med ett detektormaterial. Fyra analyser av metallfynd från Uppåkra. Possibilities with a detector material. Four analyses of metal finds from Uppåkra. LUARC. 162 pp. 175. Dahlin, Michael. 2000. Speglingar från havet. En studie av järnåldersgravar i ett skärgårdslandskap. Misterhults socken, Småland. Reflections from the sea. A study of Iron Age graves in an archipelagical landscape. Misterhult parish, Småland. KALARC. 33 pp. 176. Enberg, Carolina. 2000. Mansroller och gender under järnåldern i Jämtland. Men's roles and gender in Iron Age Jämtland. OSARC. 177. Engdahl, Charlotte & Engdahl, Josefine. 2002. Maktens landskap. Centralplatser före Kalmar. The landscape of power. Central places prior to Kalmar. KALARC. 46 pp. 178. Engwall, Magnus. 2000. Från gård till grav. Järnåldersbygd vid Fjärås bräcka. From farmstead to grave. Iron Age settlement at Fjärås bräcka. GBARC. 179. Fagerström, Peter. 2001. Gotlands stengrundsbebyggelse. En tolkning. Gotland s stone foundation settlement. An interpretation. VIARC. 180. Flygare, Lotta. 2000. Fornborgens omvärdering. A revaluation of hillforts. UPARC. 181. Franzén, Alexandra. 2003. Den svarta länken järnålderns arkeologiska lämningar längs Svartån i Västmanland, deras placering och betydelse. The black link the archaeological remains from the Iron Age along the Svartån stream in Västmanland, their placing and meaning. STARC. 182. Gunnarstedt, Ulrica. 2001. Gamla Uppsala: hednatemplets och kyrkans historia. Old Uppsala: The history of the heathen temple and the church. UPART. 37 pp. 183. Gustavson, Annika. 2002. "Trissa Till Tråd Till Textil". Analys av Sländtrissor i Uppåkra, Skåne och Sorte Muld, Bornholm. Whorls for yarn for textile. An analysis of spindlewhorls at Uppåkra, Scania and Sorte Muld, Bornholm. LUARC. 50 pp. 184. Haglund, Catrine. 2003. Uppländsk stensträngsbygd i förändring. Täby i skiftet mellan äldre och yngre järnålder. The changing stone wall district of Uppland. Täby at the transition between the early and the late Iron Age. STARC. 185. Heidenberg, Elin. 2002. Kvinnors rörelsemönster och aktiviteter i järnåldershus. Movement patterns and activities of women in Iron Age houses. UPARC. 186. Holm, Olof. 2003. Vad var Jamtamot? What was Jamta regional government? UPSCA.

187. Inedahl, Nanna. 2001. Keltiska och germanska krigsbytesoffer. Gournay-sur-Aronde och dess människoben i jämförelse med Skedemosse. Celtic and Germanic booty sacrifice finds. Gournay-sur-Aronde and its human bones compared to Skedemosse (= the Skede bog). STARC. 188. Jarlborg, Karin & Trege, Ida. 2000. Forntidens barn. En analys av barngravar på järnåldersgravfält i Syd- och Mellansverige samt Bornholm. The children of prehistoric times. An analysis of children s graves at Iron Age cemeteries in South and Middle Sweden and in Bornholm. KALARC. 79 pp. 189. Johansson, Frida. 2003. Hovgårdarna i Jämtlands järnålderslandskap. Hov farmsteads in Iron Age Jämtland. UPARC. 190. Johansson, Harald. 2001. Norrtälje under forntiden. En översikt över järnåldern i och runtomkring staden Norrtälje och förutsättningarna för den senare stadens existens. Norrtälje in prehistoric times. A survey of the Iron Age in and around Norrtälje and the conditions for the existence of the town. STARC. 191. Johansson, Katarina. 2002. Vävarens makt textilproduktionens betydelse i samhället i Mellannorrland under järnåldern. Uppsats 1. The power of the weaver the significance of textile production in Iron Age society of middle Norrland. Paper no. 1. OSARC. 192. Johansson, Katarina. 2002. Vävarens makt textilproduktionens betydelse i samhället i Mellannorrland under järnåldern. Uppsats 2. The power of the weaver the significance of textile production in Iron Age society of middle Norrland. Paper no. 2. OSARC. 193. Karlsson, Jens. 2003. Ett gemensamt nordeuropeiskt krigarideal? Bilden av krigaren under folkvandrings- och tidigmedeltid i medeltida texter. A common North European warrior ideal? The image of the warrior during the era of the Great Migration and the early Middle Ages in Medieval texts. LUHIS. 194. Kraft, Anders. 2000. Guldets kontext dess funktion i ett forntida samhälle. En studie av järnålderns Västergötland med tyngdpunkt på romersk järnålder och folkvandringstid. The context of gold its function in prehistoric society. A study of the Iron Age in Västergötland with main emphasis on the Roman Iron Age and the Era of the Great Migration. GBARC. 195. Löfqvist, Mattias. 2000. Järnåldersbygderna i Medelpads kustområde. The settled countries of the Iron Age in the coastal area of Medelpad. UMARC. 27 pp. 196. Löwenberg, Zacharias. 2003. Fyra gårdar i östra Brännkyrka en analys av järnålderns bebyggelse. Four farmsteads in eastern Brännkyrka an analysis of the settlement during the Iron Age. STARC. 197. Malmqvist, Ove. 2001. Hägnader av sten deras funktion och symbolik i det agrara samhället under järnåldern. Fences made of stone their function and symbolism in Iron Age agrarian society. GBARC.