Boplatsvallen som bostad i Norrbottens kustland 5000 till 2000 före vår tideräkning

Transkript

1 STUD. ARCH 23 ISBN: ISSN: Boplatsvallen som bostad i Norrbottens kustland 5000 till 2000 före vår tideräkning Erik Norberg Institutionen för Idé- och Samhällsstudier Umeå universitet, 2008 STUDIA ARCHAEOLOGICA UNIVERSITATIS UMENSIS 23 Boplatsvallen som bostad i Norrbottens kustland 5000 till 2000 före vår tideräkning En studie av kontinuitet och förändringar Erik Norberg Institutionen för Idé- och Samhällsstudier Umeå universitet, 2008

2 STUDIA ARCHAEOLOGICA UNIVERSITATIS UMENSIS 23 Boplatsvallen som bostad i Norrbottens kustland 5000 till 2000 före vår tideräkning. En studie av kontinuitet och förändringar Erik Norberg Akademisk avhandling Som med vederbörligt tillstånd av rektorsämbetet vid Umeå universitet för avläggande av filosofie doktorsexamen framläggs till offentligt försvar i Hörsal E, Humanisthuset fredagen den 7. november 2008, klockan Fakultetsopponent Professor Mika Lavento Institutionen för Kulturforskning, Arkeologi Helsingfors Universitet Institutionen för Idé- och Samhällsstudier, Umeå Universitet Umeå 2008

3 A dissertation for the degree of Doctor of Philosophy Umeå University 2008 Department of Historical, Philosophical and Religious Studies SE Umeå Erik Norberg The Semi-subterranean House as a Residential Structure in the Coastal Area of Norrbotten, BC. A Study of Continuity and Change over Time. Abstract This thesis focuses on the use of the semi-subterranean house on the coast of Norrbotten during the period BC. The term semi-subterranean house (in Swedish boplatsvall) became a new category of prehistoric remains in Norrbotten during the 1980s. In 1984, the Swedish National Heritage Board (Riksantikvarieämbetet) started surveying the eastern part of Norrbotten, thus initiating a new interpretation of the history of Stone Age coastal societies. The aim of this study is to observe and analyse how the semi-subterranean house developed through time in eastern Norrbotten and to place this information into context. For this thesis, I have studied a number of 631 semi-subterranean remains on a number of sites dating from the Mesolithic era to the early Metal Age. A number of settlements belonging to different eras have been compared. Several archaeological investigations on sites from the late Mesolithic and the Neolithic periods have also provided important information. The thesis shows that throughout the Mesolithic period, the semi-subterranean house was usually less than 12 m 2, with an average of approximately 9 m 2. Around 5000 BC, there appears to have been an increase in the number of this type of house being constructed. The number of known sites with semisubterranean houses is at its highest around the late Mesolithic period. Subsistence seems to have been based on the hunting of large terrestrial animals, such as elk and perhaps reindeer. Other animals found in the bone material are seal, beaver, salmon, perch, pike as well as some bird species. At the beginning of the Neolithic period, the number of sites with semi-subterranean houses decreases while the number of houses at each site increases. Also, the floor area increases to an average size of 15 m 2 and the floor shape changes from circular to rectangular. The bone material consists at this time of seal bones, while elk and reindeer remains are scarce. Most of the sites are concentrated in the area around the mouths of the Kalix and Torne Rivers. At the middle and end of the Neolithic period, the numbers of sites increase as do the number of houses on each site and the size of the floor areas. The average floor area is 28 m 2. The bone material now contains no elk or reindeer remains, while seal and various fish species are common. Around 2300 BC, the number of semi-subterranean houses decreases dramatically. The semi-subterranean house was probably exchanged for another sort of dwelling more suited to the needs of society. After 2300 BC, there is a total decline in known sites in the area. This could be explained by a reorganisation of the settlements as a result of greater interaction with the south Scandinavian battle-axe culture, together with higher interaction and cultural identification with neighbouring groups in the north and around the Bothnian Bay on the Finnish side. Swedish text with a summary in English Key words: Semi-subterranean house, dwelling, settlement, history, land upheaval, meter above sea level, subsistence Erik Norberg Department of Historical, Philosophical and Religious Studies. University of Umeå, Umeå 2008 ISBN: ISSN: xxii+226, 121 fig.+15 tabeller

4 STUDIA ARCHAEOLOGICA UNIVERSITATIS UMENSIS 23

5

6 A dissertation for the degree of Doctor of Philosophy Umeå University 2008 Department of Historical, Philosophical and Religious Studies SE Umeå Erik Norberg The Semi-subterranean House as a Residential Structure in the Coastal Area of Norrbotten, BC. A Study of Continuity and Change over Time. Abstract This thesis focuses on the use of the semi-subterranean house on the coast of Norrbotten during the period BC. The term semi-subterranean house (in Swedish boplatsvall) became a new category of prehistoric remains in Norrbotten during the 1980s. In 1984, the Swedish National Heritage Board (Riksantikvarieämbetet) started surveying the eastern part of Norrbotten, thus initiating a new interpretation of the history of Stone Age coastal societies. The aim of this study is to observe and analyse how the semi-subterranean house developed through time in eastern Norrbotten and to place this information into context. For this thesis, I have studied a number of 631 semi-subterranean remains on a number of sites dating from the Mesolithic era to the early Metal Age. A number of settlements belonging to different eras have been compared. Several archaeological investigations on sites from the late Mesolithic and the Neolithic periods have also provided important information. The thesis shows that throughout the Mesolithic period, the semi-subterranean house was usually less than 12 m2, with an average of approximately 9 m2. Around 5000 BC, there appears to have been an increase in the number of this type of house being constructed. The number of known sites with semisubterranean houses is at its highest around the late Mesolithic period. Subsistence seems to have been based on the hunting of large terrestrial animals, such as elk and perhaps reindeer. Other animals found in the bone material are seal, beaver, salmon, perch, pike as well as some bird species. At the beginning of the Neolithic period, the number of sites with semi-subterranean houses decreases while the number of houses at each site increases. Also, the floor area increases to an average size of 15 m2 and the floor shape changes from circular to rectangular. The bone material consists at this time of seal bones, while elk and reindeer remains are scarce. Most of the sites are concentrated in the area around the mouths of the Kalix and Torne Rivers. At the middle and end of the Neolithic period, the numbers of sites increase as do the number of houses on each site and the size of the floor areas. The average floor area is 28 m2. The bone material now contains no elk or reindeer remains, while seal and various fish species are common. Around 2300 BC, the number of semi-subterranean houses decreases dramatically. The semi-subterranean house was probably exchanged for another sort of dwelling more suited to the needs of society. After 2300 BC, there is a total decline in known sites in the area. This could be explained by a reorganisation of the settlements as a result of greater interaction with the south Scandinavian battle-axe culture, together with higher interaction and cultural identification with neighbouring groups in the north and around the Bothnian Bay on the Finnish side. Swedish text with a summary in English Key words: Semi-subterranean house, dwelling, settlement, history, land upheaval, meter above sea level, subsistence Erik Norberg Department of Historical, Philosophical and Religious Studies. University of Umeå, SE Umeå, Sweden

7

8 STUDIA ARCHAEOLOGICA UNIVERSITATIS UMENSIS 23 Boplatsvallen som bostad i Norrbottens kustland 5000 till 2000 före vår tideräkning. En studie av kontinuitet och förändringar Erik Norberg Institutionen för Idé- och samhällsstudier Umeå Universitet 2008

9 220

10 Tabell över 14 C-dateringar av boplatsvallar i Torne älvdal RAÄ Nr och socknen Anläggning nr typ Kust/ i n - land 268 Övertorneå 1 bplv Kust/ inland 268 Övertorneå Bplv Kust/ inland 268 Övertorneå Bplv Kust/ inland M ö h. Lab. nr. Dat. BP. Calib BC. 1s Calib BC. 2s 90 St ± * Ua ± * 96 St ± * 110 Hietaniemi bplv Kust 70 Ua ± * Karl-Gustav 2, bplv Kust 61 Ua ± Karl-Gustav 5, fr. härd bplv Kust 61 Ua ± Karl-Gustav 5, fr. bottenplan bplv Kust 61 Ua ± Karl-Gustav 6, i vall bplv Kust 61 Ua ± Karl-Gustav 7, bplgr (härd?) Kust 61 Ua ± Karl-Gustav N om 30:1 härd? bplv Kust 57 Ua ± Karl-Gustav 31:1, härd bplgr Kust 57 Ua ± Karl-Gustav 26 bplv, härd? Kust 60 Ua ± Karl-Gustav bplv i vallen Kust 55 St * 315 Nedertorneå bplv bottenplan Kust 53 Ua * * 166 Karl-Gustav 2 bplv Kust 52 Ua * 166 Karl-Gustav 3 bplv Kust 52 Ua * Karl-Gustav 1 bplv Kust 48 St * 166 Karl-Gustav 1 bplv Kust 48 Ua * Karl-Gustav 3 vall bplv Kust 47,5 St * Karl-Gustav 4 vall bplv Kust 47,5 St-13391? * 264 Karl-Gustav 1:1 härd bplv, björk 264 Karl-Gustav 1 bplv, vall, björknäver 264 Karl-Gustav 1 bplv västra vall,sen-vuxen tall 264 Karl-Gustav 1 blpv, stolphål, tall 264 Karl-Gustav 1 blpv, stolphål? tall 199 Pajala 199:1,Träslana boplv Kust 47,5 Ua ± * Kust 47,5 Ua ± * Kust 47,5 Ua ± * Kust 47,5 Ua ± * Kust 47,5 Ua ± * Inland 172 Ua ± * Pajala 2, kokgr bplv p5 Inland 172 St ± * 40 Pajala 2, kokgr bplv p2 Inland 172 St ± * 40 Pajala 2, kokgr bplv p1 Inland 172 St ± * 40 Pajala 4, bplv p4 Inland 172 St ± * Pajala 5, bplv p3 Inland 172 St ± *

11 41 Pajala Bplv Inland - St * 178 Pajala Bplv, bottenpl Inland 170 -ej angivet * 178 Pajala Bplv, bottenpl Inland 170 -ej angivet * 183 Pajala Bplv, bottenpl Inland 170 -ej angivet * 183 Pajala Bplv, bottenpl Inland 170 -ej angivet * 701:12 Bplv, härd Inland 265 Ua * :14 Inland :4 Inland :5 Inland 265 Tabell över 14 C-dateringar av boplatsvallar i Kalix älvdal RAÄ Nr och Anläggning socknen nr typ 400 Ö-kalix Boplatsvall kokgr K u s t / i n - land M ö h. Lab. nr. Dat. BP. Calib BC. 1s Calib BC. 2s Kust 92 Ua * 400 Ö-kalix Boplatsvall kust Ö-kalix Härd bplv nr 1 Kust 63 Ua ± * 451 Ö-kalix Härd bplv nr 1 som ovan Kust 63 Ua ± * Ö-kalix härd bplv nr 2 Kust 63 Ua ± * 451 Ö-kalix grav 3b Kust 63 Ua ± * 451 Ö-kalix A2 grophärd omr Ö-kalix bplv nr 3 väggdel 451 Ö-kalix bplv nr 3 väggdel 451 Ö-kalix bplv nr 3 grophärd Kust 63 Ua ± * Kust 63 Ua ± * Kust 63 Ua ± * Kust 63 Ua ± * Ö-kalix tuggkåda Kust 58 Ua ± * 451 Ö-kalix Näver omr 4 Kust 63 Ua ± * Ö-kalix Avfallsgr A3 Kust 63 Ua ± * 451 Ö-kalix Hyddvall omr 4 Kust 63 Ua ± * Ö-kalix A19 avfallsgr Kust 63 Ua ± Ö-kalix A36 rödockralager Kust 63 Ua ± * Ö-kalix bplv nr 3 vägg Kust 63 Ua ± * 451 Ö-kalix näver gravpl omr 4 Kust 63 Ua ± * Tabell över 14 C-dateringar av boplatsvallar i Töre älvdal RAÄ Nr och Anläggning K u s t / i n - M ö h. Lab. nr. Dat. BP. Calib BC. Calib BC. socknen nr typ land 1s 2s 347 Töre 1 bplv Kust 44 St ± * 222

12 347 Töre 1 bplv Kust 44 St ± * 341 Töre 1 bplv Kust 43,7 Ua ± * 341 Töre 1 bplv Kust 43,6 Ua ± * 341 Töre 1 bplv, härd (A2) 341 Töre 1 bplv, näver vägg Kust 43,6 Ua ± * Kust 43,7 Ua ± * 318 Töre Boplatsgrop Kust Ca 50 Beta ± * Tabell över 14 C-dateringar av boplatsvallar i Lule älvdal RAÄ Nr och Anläggning K ust/inland M ö h. Lab. nr. Dat. BP. Calib BC. Calib BC. socknen nr typ 1s 2s 479 Edefors bplv Inland 295 St ± * 1160 Jokkmokk härd bplv Inland - - ej angivet 2150± * 1160 Jokkmokk kolkonc, bplv Inland - - ej angivet 2035± Ad 50* 240-Ad Jokkmokk Förrådsgrop bplv Inland 115 St ± * 1292 Jokkmokk Rökgång bplv Inland 115 St ± * 1292 Jokkmokk Värmegrop bplv Inland 115 St ± * 1292 Jokkmokk bplv Inland 115 St ± * Jokkmokk bplv Inland 115 St ± * 1292 Jokkmokk bplv Inland 115 St ± * 184 Överluleå K1 Kust 98 Ua ± * 184 Överluleå K2 Kust 98 Ua ± * 184 Överluleå B1 Kust 98 Ua ± * Överluleå H1 Kust 98 Ua ± * Tabell över 14 C-dateringar av boplatsvallar i Pite älvdal RAÄ Nr och socknen Anläggning nr typ Kust/inland M ö h. Lab. nr. Dat. BP. C a l i b BC. 1s 912 Älvsby bplv Kust 100 Ua Calib BC. 2s * Kalibrering enligt Stuvier och Remier * Visar var högsta givna procentsats finns för att dateringen ska ligga inom 1:a eller 2:a sigmat. 223

13 224

14 STUDIA ARCHAEOLOGICA UNIVERSITATIS UMENSIS Red: Karin Viklund & Per Ramqvist, Institutionen fö r Idé- och samhällsstudier, Umeå Universtitet 1. Hermanns-Audardóttir, Margrét. Islands tidiga bosättning. Studier med utgångspunkt i merovingertida-vikingatida gårdsanläggningar i Herjólfsdalur, Vestmannaeyjar, Island. Umeå Liedgren, Lars. Hus och gård i Hälsingland. En studie av agrar bebyggelse och bebyggelseutveckling i norra Hälsingland. Kr.f.-600 e.kr. Umeå Forsberg, Lars och Larsson, Thomas B. (red). Ekonomi och näringsformer i nordisk bronsålder. Rappport från det 6:e nordiska bronsåldersymposiet, Nämforsen Umeå Larsson, Thomas B. Vistad. Kring en befäst gård i Östergötland och östersjökontakter under yngre bronsålder. Umeå Weiler, Eva. Innovationsmiljöer i bronsålderns samhälle och idévärld. Kring en ny teknologi och begravningsritual i Västergötland. Umeå Mulk, Inga-Maria. Sirkas- ett samiskt fångstsamhälle i förändring Kr.f e.kr. Umeå Bergman, Ingela. Från Döudden till Varghalsen. En studie av kontinuitet och förändring inom ett fångstsamhälle i övre Norrlands inland, 5200 f.kr.-400 e.kr. Umeå Lundberg, Åsa. Vinterbyar- ett bandsamhälles territorier i Norrlands inland f. Kr. Umeå Spång, Lars Göran. Fångstsamhälle i handelssystem. Åsele lappmark neolitikum-bronsålder. Umeå Varenius, Björn. Han ägde bo och skeppslid. Om rumslighet och relationer i vikingatid och medeltid. Umeå Goldhahn, Joakim. Sagaholm- hällristningar och gravritual. Umeå Lönn, Marianne. Fragment av samtal. Tvärvetenskap med arkeologi och ortnamnsforskning i bohuslänska exempel. Umeå Nordquist, Pär. Hierarkiseringsprocesser. Om konstruktionen av social ojämlikhet i Skåne, f.kr. Umeå Rathje, Lillian. Amasonen och jägaren. Kön/genderkonstruktioner i norr. Umeå Viklund, Karin och Gullberg, Kurt (red). Från romartid till vikingatid. Pörnullbacken - en järnålderstida bosättning i Österbotten. Umeå Werbart, Bozena. De osynliga identiteterna. Kulturell identitet och arkeologi. Umeå Hedman, Sven-Donald. Boplatser och offerplatser. Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer AD. Umeå Edblom, Lena. Långhus i Gene. Teori och praktik i rekonstruktion.umeå Holm, Lena. Stenålderskust i norr. Bosättning, försörjning och kontakter i södra Norrland. Umeå Grundberg, Leif. Medeltid i centrum. Europeisering, historieskrivning och kulturarvsbruk i norrländska kulturmiljöer. Umeå Karlsson, Nina. Bosättning och resursutnyttjande. Miljöarkeologiska studier av boplatser med härdar från perioden e. Kr inom skogssamiskt område. Umeå 2006.

15 22. Fossum, Birgitta. Förfädernas land. En arkeologisk studie av rituella lämningar i Sápmi, 300 f. Kr e. Kr. Umeå Norberg, Erik. Boplatsvallen som bostad i Norrbottens kustland 5000 till 2000 före vår tideräkning. En studie av kontinuitet och förändringar