EN TIDNING OM KREATIVA MILJÖER FRÅN AKADEMISKA HUS NR 1 2010 vinjett kreativarum campusdisco Dansa, fika, klipp dig, köp en bok. Serviceutbudet på campus växer. NYBYGGARANDA Fornminnen blandas med nybyggen på Campus Ultuna. designhus Campus Åkrokens nyaste hus har fokus på kreativitet OKREATIVT: Skönhet hämmar Jonas Karlsson INSPIRATION:»Akademiska utrymmen tillhör oss alla«
entré Mot framtidens kunskapsmiljöer TYCK TILL! Mejla dina åsikter, idéer och tips till kreativarum@ akademiskahus.se Morgondagens pedagogik hur ser den ut? Var finns läraren i framtiden i salen eller på skärmen? Det är spännande och avgörande frågor, och oavsett hur svaren ser ut kan vi konstatera att utmaningarna är stora både för lärarna och för oss som i nära samarbete med dem utvecklar lokalerna som ska möta behoven. Ett högaktuellt exempel på en visionär kunskapsmiljö är Industridesignutbildningen vid Mittuniversitetet. I de nyinvigda lokalerna vid Campus Åkroken samsas föreläsningssalen och studenternas arbetsrum på samma yta, och teori och praktik möts i en lokal som skapar förutsättningar för nyskapande pedagogik. En annan kunskapsmiljö för framtiden är SLUs nya campusområde i Ultuna. Där ersätts de gamla lokalerna från 70-talet med framtidsinriktade byggnader i en storsatsning på ett helt nytt campus. Ett nytt avstamp mot framtiden gör även vi på Akademiska Hus. Vår forskningsministers vision är en svensk högskola i världsklass och det är vår tydliga ambition att bidra med lokalerna som skapar förutsättningarna. Vi spänner till och med bågen högre och vår vision är att bli världsledande på kunskapsmiljöer. Det ställer nya, ännu högre krav på oss, och vi kommer framöver att ge oss ut i världen och spana efter goda exempel. Vilka är världens främsta kunskapsmiljöer? Vad kan vi i Sverige lära och inspireras av? Följ med oss på resan i vårt nya, uppdaterade magasin Kunskapens Rum som kommer med sitt första nummer i höst. Jag önskar dig trevlig läsning av detta sista nummer av Kreativa Rum. På återseende i ny form! Innehåll 1/10 04 09 10 24 Designat för design Hus R är det senaste tillskottet på prisbelönta Campus Åkroken. Här får Sundsvalls designstudenter plats för såväl utställningar som specialanpassade arbetsrum. Akademiska rum ska främja möten Arkitekten Mats White tycker att det är viktigt att akademiska miljöer är inbjudande och avspända, alla ska känna sig välkomna. Därför gillar han Herman Herzbergs arkitektur. Se Ultunas utveckling från ovan Campus Ultuna växer så det knakar, mitt bland fornminnen och byggnadsminnesmärkta hus. SLU s Rektor Lisa Sennerby Forsse sitter mitt i händelsernas centrum. Nyheter från Akademiska Hus Mikael Lundström VD, AKADEMISKA HUS mikael.lundstrom@akademiskahus.se kreativarum En tidning om kreativa miljöer från Akademiska Hus 16 TEMA: Service på campus Sveriges campusområden erbjuder mer än bara studiemiljöer. Här finns allt från fik och frisörer till dansgolv och dagis. Kreativa Rum tittar närmare på dagens serviceutbud och framtidens trender på svenska campus. SÅ NÅR DU OSS: E-post: kreativarum@akademiskahus.se Brev: Kreativa Rum, Akademiska Hus, Box 483, 401 27 Göteborg Webb: www.akademiskahus.se Ansvarig utgivare: Mikael Lundström, vd Projektledare: Melina Franzén, melina.franzen@akademiskahus.se PRODUKTION: Tidningskompaniet AB Redaktör/projektledare: Emma Berthling, emma.berthling@tidningskompaniet.se Webb: www.tidningskompaniet.se TRYCK: Trydells tryckeri, Laholm ISSN: 1653-4220 OMSLAGSFOTO: Torbjörn Bergqvist Foto: torbjörn bergqvist 02 kreativa rum nr 1 2010
FRÅGOR till Gunnar Törnqvist, professor emeritus i ekonomisk geografi vid Lunds universitet, 3som har skrivit en bok om sambanden mellan miljö och kreativitet.»satsa på den sociala miljön!«vilken är den främsta slutsatsen i din nya bok»kreativitet i tid och rum. Processer, personer och platser«? Att det inte är miljön där framstående forskare blir upptäckta som är viktigast, utan den stimulans och påverkan som personen har fått under uppväxten. Barn är kreativa upp till sex års ålder, sedan avtar kreativiteten avsevärt i samband med att de lär sig regelsystem i skolan. Många framstående Nobelpristagare är väldigt lekfulla, på gränsen till barnsliga. De har behållit sin kreativitet tack vare lärare som under uppväxten har sprängt in inslag av lekfullhet i undervisningen och som har utmanat dem. Hur kan man skapa platser som stimulerar kreativt tänkande? Genom att satsa på den sociala miljön och skapa naturliga mötesplatser som exempelvis kaféer och matsalar. I dag bedrivs mycket av den framstående forskningen i nätverk över institutionella gränser, och då är det viktigt att kunna mötas. Påverkar skönhet, det vill säga byggnadernas utseende, forskningsmiljön? I dag ser sig forskare om var de vill arbeta och då är det klart att utseendet kan spela roll. Vackra miljöer kan alltså locka kreativa människor. Men man måste skilja på att trivas och att utveckla sin kreativitet. Sätter du en okreativ person vid ett kafébord i Paris där många framstående människor har suttit före honom tror jag inte för en Gunnar Törnqvist är författare till boken Kreativitet i tid och rum. sekund att han blir mer kreativ. Däremot ökar säkerligen hans trivsel. Josefin Ekman Foto: johanna hanno Listan Ljus i mörkret Kreativa Rum listar fyra akademiska ljuspunkter i vintermörkret. danshögskolan i stockholm De stora betongbokstäverna utanför entrén lyser effektfullt i mörkret och leder besökaren rätt. hus 20 i uppsala Kvarteret Lagerträdets klarast lysande byggnad bekänner färg genom fönsterrutorna i biologistudenternas laboratoriesalar.»att ställa nya frågor, hitta nya möjligheter och betrakta gamla problem från en ny vinkel kräver kreativ fantasi och markerar verkliga framsteg inom vetenskapen«. Albert Einstein SIFFROR 2009 1874 151 70 I november detta år sattes världsrekordet i idégenerering under mässan Entreprenörsdagen i Göteborg. Målet var 365 idéer på 3,65 timmar men resultatet blev över 1 000 idéer, som nu finns till allmänhetens förfogande på sajten Idépedia. Växter stimulerar kreativiteten Låt kontoret blomma så ökar kreativiteten. En undersökning från det nederländska forskningsinstitutet TNO visar nämligen att växter på arbetsplatsen stimulerar kreativt tänkande. Man har länge känt till att växter har en positiv effekt både på den allmänna hälsan och på trivseln. Men nu visar undersökningen, som genomfördes på 84 försökspersoner, att närvaron av växter även stimulerar kreativiteten hos de anställda. Det gäller särskilt personer med kreativa arbetsuppgifter. Undersökningen visade att närvaron av växter gynnade kreativiteten allra mest hos personer som kände sig stressade eller utbrända. Det räckte med en enda växt i lokalen för att få stor effekt, men det var viktigt att försökspersonerna kunde se den från sin arbetsplats. Så många»followers«har Stockholms universitet just nu på den sociala sajten Twitter, och siffran stiger. Sidan uppdateras flera gånger dagligen med nyheter från universitetet. Så många procent av Sveriges befolkning anser att internet kan förbättra demokratin i Sverige och i världen. Det visar 2009 års Förtroendebarometer, som årligen genomförs av Göteborgs universitet i samarbete med TNS Sifo. 7 Så många kvinnor har varit ledamöter i Svenska Akademien genom tiderna. I dag sitter fem kvinnor i Akademien. Busshållplatserna på Campus Valla i Linköping Tack vare de upplysta träden längs huvudgatan är det både mysigt och säkert att vänta på bussen. Hus Vänern i Karlstad Den äggformade multimediastudion skiner som ett svävande rymdskepp inne i den stora glasfoajén. VISSTE DU ATT...... i franskan och engelskan fanns ordet kreativitet över huvud taget inte före andra världskriget. Ordet blev ett vedertaget begrepp först på 1970- och 80-talen. I dag ger en sökning på ordet över en halv miljard träffar på Google. kreativa rum nr 1 2010 03
CAMPUS ÅKROKEN åkrokens nya stolthet Prisbelönt campus sätter fokus på design I september invigdes Campus Åkrokens nyaste byggnad, Hus R. Ett diskret hus med röd träfasad, som förstärker känslan av småstad i det redan så prisbelönta campusområdet. Att huset hyser Sundsvalls designstudenter går inte att ta miste på. Text ann hagman foto torbjörn bergqvist 04 kreativa rum nr 1 2010
Hus R både bryter av och smälter in i Åkrokens gatubild. Den röda träfasaden skiljer sig från de flesta andra universitetsbyggnader. Samtidigt är den detaljrika småstadsstilen densamma som på resten av campusområdet. kreativa rum nr 1 2010 05
CAMPUS ÅKROKEN Sindre Klepp, Robin Widenius och Emma Ebermark går sista året på kandidatutbildningen i industridesign på Mittuniversitetet. Sindre ägnar många timmar åt att rita bilar vid sin arbetsplats i det nybyggda arbetsrummet.»det är bra träning, eftersom bilen är så komplex«, säger han. Hus R är det senaste tillskottet i Campus Åkrokens småstadsidyll. Det ligger endast någon meter från vattnet och breda balkonger sträcker sig över Selångersån. Redan i entrén förstår man att det är designstudenter som håller till i byggnaden. Upplysta skyltfönster på utsidan visar utställningar av olika projekt. Inne i foajén trängs modeller och ritningar som visar kreativa förslag på förändring av Stora Torget i Sundsvall. Allt är nybyggt och doften av målarfärg hänger kvar i luften. I nästa rum finns själva hjärtat av verksamheten: studenternas arbetsrum. Där skapas nya skisser hela tiden. En del av skisserna byggs upp rent fysiskt i verkstaden och i fullskalelaboratoriet i källaren. Industridesignutbildningen i Sundsvall är en av de yngsta i Sverige och har definitivt de nyaste lokalerna. De är specialanpassade för verksamheten och universitetslektor Mikael Marklund visar stolt upp huset. Jag har nästan varit med och hållit i pennan tillsammans med arkitekten. Inte bokstavligen, men vi som är ansvariga för verksamheten har haft väldigt höga krav på byggnaden. Designstudenterna behöver bland annat utrymme för enskilda arbetsplatser, utställningslokaler och fullskalelaboratorium. Universitetsledningen och Akademiska Hus, som äger fastigheten, önskade å sin sida ett flexibelt hus, som är funktionellt för olika typer av verksamheter och som lätt kan ändras efter behoven. I fyra år har en rad arkitekter ritat på olika lösningar. Till sist var det Christian Frisenstam, från Nordstrand Frisenstam Rung arkitektkontor, som fick uppdraget att skapa huset. Jag måste säga att det blev väldigt lyckat, både interiört och exteriört, säger Mikael Marklund. Genom hela Hus R går färgen som en röd tråd. Träpanelen på utsidan är faluröd, väggarna runt spiraltrappan klarröda. Lika röda är alla dörrar, stolar och köksinredningen på lärarnas våning. Bara studenternas arbetsrum är vita. Från utsidan ser ljuset från lysrören nästan blått ut. Det är för att kulörerna på skissblocken ska återges så korrekt som möjligt. Arbetsrummen är unika i landet. Studenterna har sina arbetsplatser där, samtidigt som det är en föreläsningssal. Vi vinner på det både pedagogiskt och yteffektivt, eftersom vi inte behöver använda separata lokaler för teori och praktik, säger Mikael Marklund. 06 kreativa rum nr 1 2010
Den röda färgen från fasaden är genomgående i hela hus R. Mikael Marklund (längst upp t h) är mycket nöjd med huset, både interiört och exteriört. Ett särskilt önskemål från studenterna var utställningsmontrar. I huset finns nu upplysta skyltfönster där de kan ställa ut sina projekt. Varje student har ett personligt arbetsbord, höj- och sänkbart, med mängder av tuschpennor, block, mappar, modeller och bilder. Det bästa med det nya huset är att allt är samlat. Sedan finns det ju detaljer som man är extra nöjd med. Som projektorn i arbetsrummen. Den sitter i taket och projicerar bilden uppifrån på en whiteboard på väggen. Föreläsaren kan skriva direkt i bilden, utan att få ljuset i ansiktet, säger Mikael Marklund. En trappa ner ligger fullskalelaboratoriet. Det har fyra meters takhöjd och portar som kan släppa in både bilar och större fordon när det behövs. Vägg i vägg är verkstaden, fullt utrustad med svetsar och skärmaskiner. Den fanns redan tidigare, men har nu byggts ihop med Hus R. För studenterna är det normalt att tillbringa både dagar och nätter på skolan. Förra veckan var jag här 36 timmar i sträck, när vi skulle avsluta ett projekt. Vi har tillgång till huset dygnet runt och det blir väldigt stark gemenskap, eftersom alla sitter tillsammans och jobbar, säger Emma Ebermark. Hon läser sitt tredje och sista år på utbildningen och kan jämföra de gamla och de nya lokalerna. Förut var det många som inte visste att vår utbildning fanns. Nu har vi fått skyltfönster ut mot gården, så alla ser vad vi ställer ut. I dag antas 15 studenter per år till kandidatutbildningen. Det innebär att det inte är mer än ett 40-tal studenter som huserar i Hus R. Men redan till hösten kan det utökas med ytterligare 12 studenter, eftersom nästa mål är att även erbjuda masterutbildning i industridesign. För att den ska kunna genomföras krävs tillräckligt många ansökningar och än en gång tror Mikael Marklund att lokalerna kan bli ett avgörande konkurrensmedel. Min vision är att inreda översta våningen för masterprogrammet. Den står än så länge tom. HUS- FAKTA Hus R invigdes den 11 september 2009. Det ägs och förvaltas av Akademiska Hus och hyrs av Mittuniversitetet. De 2 400 kvadratmetrarna är byggda för att vara yteffektiva, funktionella och lätta att förändra efter behov. Just nu är lokalerna specialanpassade för studenterna i industridesign, som förfogar över 1 880 kvadratmeter. Hus R är ritat av Christian Frisenstam på Nordstrand Frisenstam Rung arkitektkontor. kreativa rum nr 1 2010 07
Åkroken är en svensk studie i nyurbanism: En småskalig, nygammal idyll med stor detaljrikedom i stadsbilden. Och det prisbelönta campusområdet i Sundsvall fortsätter att skörda framgångar. Senast utsågs det till ett föredömligt»eco Compact City«av Bologna-tribunalen. Mittuniversitetets campus ligger mindre än en kilometer från Stora Torget i Sundsvall. Varför det fått namnet Åkroken blir tydligt för var och en som besöker skolan: Husen trängs tätt intill vattenbrynet och Selångersån slingrar sig som en vallgrav runt större delen av universitetet. 2005 utnämndes Åkroken till»staden i staden«och fick utifrån den motiveringen motta det prestigefulla internationella stadsbyggnadspriset Charter Awards. Målet har hela tiden varit att skapa stadskänsla genom att blanda funktioner, material, stort och smått, säger arkitekten Torbjörn Einarsson. Tillsammans med sitt team på Arken Arkitekter ritade han den första etappen av området 1997. Därmed satte han den arkitektoniska stilen. Utgångspunkten var att Åkroken skulle bli en motpol till modernistiska universitetsområden, genom att utformas som en klassisk, pittoresk småstad. De nybyggda husen i campuskvarteren är insprängda mellan gamla byggnader från tiden före Mittuniversitetet, då det bland annat fanns bryggeri och ålderdomshem på platsen. De flesta hus är olika, med fasader av sten, glas, stål och trä. Ändå finns en tät enhetlighet, som stärks av broarna som förbinder husen med varandra, liksom kullerstensgränder, kupor och andra detaljer. Hösten 2009 representerade Åkroken Sverige i Bolognas utställning för ekostäder; Triennale International Exhibition of Architecture and Urbanism. Det nybildade nätverket»eco Compact Cities«lyfte fram Åkroken tillsammans med världskända platser som järnvägsstationen Gare du Nord i Paris och Spangler Campus Center vid Harvard Business School i Boston. Det var femte gången som campuskvarteren Prisbelönt campus 2009 Campus Åkroken inbjöds att representera Sverige på Bologna Triennale International Exhibition of Architecture and Urbanism. Bolognatribunalen valde Campus Åkroken som en av Europas främsta Eco Compact Cities. 2008 Den internationella arkitekturtävlingen Prix Rotthier utnämner Åkroken till»bästa Nybyggda Campus och stadsdel i Europa på 25 år«. 2005 Campusområdet mottar stadsbyggnadspriset Charter Awards, den internationellt största utmärkelsen på stadsbyggnadsnivå. 2001 Sundsvalls invånare röstar fram Campus Åkroken till»bästa nutida byggnader«. 1999 Fackföreningen Svenska Målareförbundet utser Campus Åkroken till årets bästa färgmiljö. belönades för sin arkitektur. Torbjörn Einarsson är mest stolt över att Åkroken 2008 blev utsedd till»bästa stadsdel«i den internationellt erkända arkitekttävlingen Prix Rotthier. Juryn 3 svarar Vad är bäst med hus R? Louise Hedgårds, 32 år, förstaårsstudent, industridesign: Mysigast är det ju i sällskapsrummet, men det är i arbetsrummet man är mest. Arbetsbänkarna är väldigt bra, där man har alla sina saker. Johan Nordlöf, 23 år, tredjeårsstudent, industridesign: Det nya huset är mycket bättre än det gamla, för nu är det nära till allt. valde ut de tio bästa exemplen på hållbar stadsbyggnad som genomförts i Europa de senaste 25 åren. Åkroken utnämndes till både Bästa stadsdel och Bästa campus. Åkroken är ett av de projekt jag tycker att jag har lyckats bäst med. Jag tror blandningen i arkitekturen skapar kreativitet. Lekfullhet och kuriosa, som till exempel broar, bryggor och fågelholkar, gynnar egna tankar, säger Torbjörn Einarsson. Han ser stora möjligheter för Åkroken att fortsätta sin utbredning längs Selångersån. Helst på båda sidor av vattnet och vidare längs Sidsjöbäcken till järnvägen. Där har han skissat på en pendeltågsstation. Enligt rektor på Mittuniversitetet, Anders Söderholm, finns inga fler byggplaner i nuläget. Däremot är han intresserad av att fortsätta utvecklingen av Åkroken som en småstad i staden: Just nu har Mittuniversitetet alla hus vi behöver. Men jag funderar lite på hur vi kan integrera Åkroken mer i stadens liv. En ambition är att skapa ett större underlag för kommersiella verksamheter på campusområdet, som kafeér och frisörsalonger, säger han. Thomas Enander, 24 år, förstaårsstudent, industridesign: Att vi är samlade i samma hus. Det blir bra gemenskap mellan årskurserna och man kan alltid få hjälp av dem som gått längre. 808 kreativa rum nr 1 2010